Specialpedagogiska skolmyndigheten Regionchef christer.fleur@spsm.se för förskoleklass och specialskola efter prioriterad tillsyn av Östervångsskolan belägen i Lunds kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Tel: 08-586 080 00 E-post: skolinspektionen@.skolinspektionen.se
1 (13) Tillsyn av Östervångsskolan Skolinspektionen har genomfört tillsyn av specialskolorna inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) under hösten 2015. Östervångsskolan besöktes av Skolinspektionen den 20-24 oktober 2015. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Det finns inte någon nationell statistik redovisad för Östervångsskolan. Skolan redovisar, i samband med tillsynen, andel elever som har uppnått de nationella kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut de två senaste läsåren (2013/2014 och 2014/2015). Nedan redovisas resultat från läsåret 2014/2015. Elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner ingår inte i nedanstående sammanställning. Eftersom det är få elever i varje årskurs kan enskilda elevers resultat ge stort utslag i sammanställningen. Åk 4 Andel elever som har uppnått de nationella kunskapskraven i svenska för döva och hörselskadade är 71 procent. I naturorienterande och samhällsorienterande ämnen samt i matematik har 86 procent av eleverna uppnått kunskapskraven vid läsårets slut. Åk 7 Enligt skolans statistik för läsåret 2014/2015 har 100 procent av eleverna uppnått de nationella kunskapskraven i alla ämnen. Åk 10 Enligt skolans statistik för läsåret 2014/2015 uppnådde 40 procent av eleverna de nationella kunskapskraven i matematik, 60 procent i idrott och hälsa. 80 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i engelska och svenska för döva och hörselskadade, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion och samhällskunskap. I bild, hem- och konsumentkunskap, rörelse och drama, slöjd, teknik samt teckenspråk uppnådde 100 procent av eleverna kunskapskraven.
2 (13) Trygghet och studiero I skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling redovisas bland annat resultat som pekar på att det är ett gott studieklimat. Dock finns resultat som skolan behöver analysera ytterligare för att säkerställa att skolan är en trygg miljö för alla elever. I planen redovisas bland annat att cirka 75-90 procent av eleverna känner sig trygga på olika platser och i olika sammanhang. Skolan har upprättat en aktivitetsplan för att åstadkomma en ökad trygghet för alla elever, något som ska följas upp i slutet av höstterminen 2015. I intervjuer med lärare, elever, rektor och personal inom elevhälsan samt i dokumentation framkommer att skolan arbetar aktivt för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
3 (13) Översikt över konstaterade brister i verksamheten Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Ingen brist konstaterad - 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Ingen brist konstaterad - 3. Bedömning och betygssättning Ingen brist konstaterad - 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet 6. Styrning och utveckling av verksamheten Ingen brist konstaterad - Föreläggande 15 mars 2016 Föreläggande 15 mars 2016 I kolumnen Typ av ingripande anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att det finns brister i kvalitetsarbetet vid Östevångsskolan. Det behöver förbättras så att det blir ett mer funktionellt verktyg i arbetet med att utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet behöver i högre grad ta sin utgångspunkt i analyser av skolövergripande kunskapsresultat och dess samband med kvaliteten i undervisningen, för att utifrån dessa utveckla undervisningen och höja skolans kunskapsresultat. Skolinspektionens utredning visar också att elevhälsans arbete behöver utvecklas så att elevhälsans alla funktioner används i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vid tiden för tillsynen är varken sig skolsköterska, skolpsykolog eller kurator involverade i det arbetet.
4 (13) Skolinspektionens beslut Förelägganden Skolinspektionen beslutar om förelägganden med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska senast den 15 mars 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister i Östervångsskolan. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för lärande och trygghet Föreläggande Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Specialpedagogiska skolmyndigheten inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen: - För eleverna ska det finnas en elevhälsa som arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Motivering till bedömning av brist Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska, och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/19:165) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga
5 (13) personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Vid intervjuer med elevhälsopersonal, rektorn och lärare framkommer att skolan har tillgång till samtliga funktioner inom elevhälsan. Vid tiden för tillsynsbesöket är skolskötersketjänsten dock vakant och det pågår en rekrytering. Rektor uppger att skolsköterska kan hyras in vid behov i avvaktan på tillsättning av tjänsten. Vidare beskriver rektorn att det kommer bli stora förändringar av elevhälsans arbete i samband med att Östervångsskolan flyttar ihop med den kommunala grundskolan Tunaskolan, vilket kommer att ske från vårterminens start 2016. Då ska ett påbörjat samarbete fördjupas mellan de båda skolorna, bland annat när det gäller elevhälsans arbete. Som exempel ska flera tjänster inom elevhälsan delas mellan de båda skolorna. Rektorn uppger att det är en mellanperiod när det gäller elevhälsans arbete med anledning av den förestående flytten. Det innebär, enligt rektorn, att främst specialpedagogerna arbetar förebyggande i ute i verksamheten. I intervju med representanter för elevhälsan framkommer att psykologen i praktiken inte har utrymme för att arbeta med skolans förebyggande eller hälsofrämjande arbete, utan insatserna är individinriktade och gäller bedömningar av enskilda elevers utveckling samt konsultativt arbete mot elevhälsan. Av intervjun framgår också att kuratorn inte heller arbetar i det förebyggande eller hälsofrämjande arbetet, utan arbetet handlar främst om att göra sociala bedömningar samt att ha kontakter med några enstaka elever. I intervjun med elevhälsan framkommer dock att specialpedagogerna arbetar med skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete till stor del. Som exempel kan nämnas arbetet med att ta fram en handlingsplan för en tillgänglig lärmiljö. Vidare framkommer att det pågår ett arbete med att tydliggöra elevhälsans uppdrag samt att ta fram en plan över hur elevhälsan ska arbeta framöver. I intervjuer med lärare framkommer att inte all personal inom elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Lärare uppger att elevhälsans arbete är ett stort utvecklingsområde för skolan. Vidare nämns som problem att kontakten kan vara svår när elevhälsans personal inte kan teckenspråk. Av elevintervjuer framkommer att några av elevhälsans funktioner förefaller okända för eleverna. Det finns elever som tror att det finns kurator och psykolog att tillgå på skolan men de vet inte vad de heter. Andra elever uttrycker att de inte vet om kurator och psykolog finns. Vidare uttrycker elever att skolsköterska saknas för närvarande.
6 (13) Skolinspektionens utredning visar sammanfattningsvis att psykolog, kurator och skolsköterska inte är delaktiga i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Även om det finns tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan så bedömer Skolinspektionen att dessa inte används som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete, för att stödja elevernas utveckling mot målen. För att kravet på en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande ska vara uppfyllt krävs att samtliga kompetenser aktivt bidrar med insatser utifrån sina respektive professioner. Det är också av betydelse att elever och vårdnadshavare känner till att det finns kurator och psykolog inom elevhälsan på skolan som man kan vända sig till. Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Eftersom verksamheten vid Östervångsskolan inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten föreläggs Specialpedagogiska skolmyndigheten att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Styrning och utveckling av verksamheten Föreläggande Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Specialpedagogiska skolmyndigheten inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av elevernas kunskapsresultat beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4 7 skollagen; Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar).
7 (13) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4 7 skollagen; Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar). Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen: - Rektorn måste, tillsammans med personalen, analysera kunskapsresultaten i syfte att identifiera, planera och genomföra utvecklingsåtgärder. Uppföljningen, analysen, planeringen och utvecklingsåtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att det är rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Av dokument insända till Skolinspektionen i samband med tillsynen framgår att Östervångsskolan använder sig av ett system som är gemensamt för huvudmannen Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) när det gäller uppföljning och utveckling av verksamheten inom en rad områden. En stor del av skolans dokumenterade kvalitetsarbete ingår som en del av den samlade dokumentation som finns för SPSM:s verksamhet inom Södra regionen. Skolinspektionen har som exempel tagit del av utdrag ur Uppföljning verksamhetsplan 2014, Resultatredovisning Södra Regionen 2014 samt Verksamhetsplan Södra
8 (13) regionen 2015. I resultatredovisningen finns exempelvis ekonomiskt utfall när det gäller flera aspekter av skolans verksamhet. I regionens verksamhetsplan beskrivs bl.a. vilka aktiviteter skolan ska genomföra utifrån myndighetsgemensamma och regiongemensamma mål. Exempel på en sådan aktivitet är att skolan ska upprätta en plan för språkmiljön utifrån målet att skolan har en trygg och tillgänglig språkmiljö, en plan som nu finns. Därutöver använder skolan delar av ett konsultföretags material som underlag för att identifiera utvecklingsbehov. Skolan använder från innevarande läsår ett myndighetsgemensamt digitalt verktyg som stöd för det fortlöpande kvalitetsarbetet. Här ska exempelvis en sammanställning av åtgärder för ökad måluppfyllelse redovisas, något som vid tiden för tillsynen inte är gjort. Rektorn uttrycker i intervju att verktyget ännu inte används av medarbetarna ute i arbetslagen som ett verktyg i ett gemensamt kvalitetsarbete. Skolinspektionen konstaterar att ovan nämnda dokumentation i liten utsträckning anknyter till skolans kunskapsresultat och dess koppling till undervisningen i olika ämnen. Dock lyfts generella aspekter med anknytning till undervisningen, exempelvis arbetet med att erbjuda eleverna en utbildning som har sin utgångspunkt i elevernas språkliga och kommunikativa behov. Rektorn beskriver i intervju att kunskapsuppföljningar görs kontinuerligt på individnivå samt att resultat i olika ämnen sammanställs på såväl individnivå som på skolövergripande nivå, något som Skolinspektionen tagit del av. Vidare uppger rektorn att skolans resultat redovisas och diskuteras vid en gemensam konferensdag för personalen varje termin. Däremot dokumenteras inte de åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse, och det går heller inte att utläsa vilka analyser åtgärderna tar sin utgångspunkt i. Enligt rektorn är konferenserna även ett viktigt forum för diskussioner kring bedömningar av elevers kunskaper. Lärare beskriver att konferenserna främst handlar om att ta upp varje enskild elevs resultat och att de inte direkt diskuterar skolövergripande resultat i olika ämnen, även om rektorn presenterar resultaten. Lärare uppger att de inte är så involverade i analyser av övergripande kunskapsresultat och att de efterlyser mer gemensamma diskussioner. De menar dock att skolans satsning på Mattelyftet samt på förstelärare i matematik har sitt upphov i skolans låga resultat i matematik. Det är dock inte helt klarlagt vad förstelärarinsatsen förväntas bidra med i praktiken. Lärare beskriver även satsningar på språkmiljön och språkutveckling som generella utvecklingsinsatser för att stödja elevernas lärande. Enligt lärare finns det ingen dokumentation över hur de arbetar med att exempelvis utveckla undervisningen i matematik, något som dock ska göras.
9 (13) Skolinspektionen noterar i sammanhanget en avsaknad av dokumenterad uppföljning och utvärdering av hur väl skolan lyckas med utbildningen för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Enligt Skolinspektionen har Östervångsskolan ett i flera delar väl fungerande kvalitetsarbete, där rektor tillsammans med personalen arbetar på ett medvetet vis med att utveckla verksamheten. Mot bakgrund av att det saknas dokumentation av vilka åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse, samt att lärare uppger att de inte är så involverade gemensamma analyser av tillgängliga kunskapsresultat på skolövergripande nivå, så bedömer Skolinspektionen dock att kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Kvalitetsarbetet behöver i högre grad bli en process där uppföljning, analys av kunskapsresultat, planering och genomförande av insatser hänger samman på ett tydligt vis. Utan att gemensamt analysera troliga orsaker till elevernas kunskapsresultat, för att synliggöra såväl framgångsfaktorer som områden i behov av utveckling, finns det en risk att de utvecklingsåtgärder som skolan vidtar inte kommer att få avsedd effekt i undervisningen. Detta för att ytterst bidra till att eleverna ges möjligheter att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.
10 (13) Eftersom verksamheten vid Östervångsskolan inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten föreläggs Specialpedagogiska skolmyndigheten att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. Bedömning och betygssättning Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde.
11 (13) Förutsättningar för lärande och trygghet Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin sfattare Åsa Rehnberg Föredragande/Undervisningsråd Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Östervångsskolan i Lund
12 (13) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen. Se under fliken Inspektion.
13 (13) Bilaga 2: Fakta om Östervångsskolan Östervångsskolan är en specialskola med elever i årskurs 1-10 samt förskoleklass. Skolan tar emot elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Östervångsskolan ligger i Lund och skolans upptagningsområde är Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Skolan har vid tiden för tillsynen totalt 77 elever, varav sju i förskoleklass och 70 i årskurs 1-10. Det är totalt 11 klasser i årskursblandade grupper. Verksamheten är organiserad i två spår; i teckenspåret sker all undervisning på teckenspråk och i tal- och teckenspåret är undervisningen fördelad så att hälften av undervisningen sker på teckenspråk och hälften på svenska. Några elever i skolan läser enligt grundsärskolans kursplaner. Skolan har två elever på deltidsavtal. Östervångsskolan leds av en rektor som till stöd för sitt arbete har en biträdande rektor. Skolan har ett fritidshem med 38 elever inskrivna. Fritidshemmet ingår inte i denna tillsyn utan huvudmannens ansvarstagande för fritidshemmen redovisas i ett separat beslut. Till skolan hör också ett elevhem med 17 elever boende. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ansvar för tillsynen av elevhemmet.