Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 0340 64 69 35 0705 71 19 69 jonas.soderberg@regionhalland.se
Radiografi Fluoroskopi 2
C-bågar FluoroScan Insight Siemens Siremobil Swemac Biplanar Ziehm Vision Vario 3D Bildgivande detektor Manöverpan el Arbets- och referensmonitor Röntgenstrålning Monitorvagn Röntgenrör, bländare GE Fluorostar Röntgengenerator C-båge
Mobiletter Siemens Mobilett XP Sedecal Mobile Dragon Siemens Mobilett Shimadzu Mobile DaRt
Slätröntgenlab Mediel Adora RAD Philips Digital Diagnost 5
Genomlysningslab Siemens Artis Zeego Philips MD Eleva 6
Radiografi genomlysning Radiografi, röntgenfotografering Frusen, permanent stillbild. Tolkas i lugn och ro. Exempel: Lungbilder, skelett Genomlysning Kan se rörliga förlopp. Kan ställa diagnos i realtid. 7 Exempel: Ballongvidgning av kranskärl
Genomlysning Se inre organ i rörelse Se instrument inuti patienten, som används för att diagnostisera eller behandla patienten Positionera rätt inför bildtagning Enkelexponering - vanlig bildtagning Seriebilder - angiografi mm DSA Digital subtraktionsangiografi Seriebilder med subtraktion 8
DSA - Digital subtraktionsangiografi En förbild (maskbild) tas innan kontrastmedlet nått blodkärlen. Denna mask subtraheras från de kommande bilderna i serien. Gemensamma bakgrundstrukturer tar ut varandra - endast de kontrastfyllda kärlen blir synliga. Maskbild Subtraktionen sker live.resultatet visas direkt under angio-seriens gång. DSA före kontrastinj. 9 DSA efter kontrastinj.
DSA - Digital subtraktionsangiografi 10
DSA - Digital subtraktionsangiografi 11
Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild 12
C-bågen Bildsignal och "dos-signal" TV-kamerarör, CCD-chip Ljus Utgångsskärm Ingångsskärm Bildförstärkarrör Röntgenstrålning 13 13
Bildgivande strålning strålningens transmission (70 kv) A B C D A 15 cm mjukvävnad 2.7 % B 10 cm mjukvävnad + 5 cm luft 9.0 % C 14 cm mjukvävnad + 1 cm ben 1.5 % D 14.9 cm mjukvävnad + 0.1 cm jodkontrast 1.1 % 14
Bildkvalitet 15 Kontrast Skärpa/Upplösning Brus
Brus Kontrast Skärpa Brus Kontrast Skärpa Låg-kontrastupplösningen Förmågan att avbilda (lite större objekt) med låg kontrast påverkas av brus Hög-kontrastupplösningen Förmågan att särskilja objekt med hög kontrast påverkas av systemets skärpa 16
Högkontrastupplösning Lågkontrastupplösning 17
Kontrast Bilden 18 Signal Detektor S 1 C = S 2 S 1 S 2 S 1 (Det finns flera sätt att definiera kontrast.)
Bildkvalitet vad påverkar? Metoder: kv ma(s) Kil Objekt Bildgivande system Rådata Bild Visad bild Filter Kompression Raster Avstånd Fältstorlek Kraftig Smal Nervös Barn Känslighet Dynamik Upplösning Bildprocessning Kontrastupplösning Ljusstyrka Rumsbelysning Upplösning Kontrastdjup 19
Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild 20
Röntgenröret Filter Ljusfält Wolfram anod Kollimator e - Katod Vi behöver ha koll på: kv mas Fokus Filter Kollimering 21 Röntgenstrålfält
22
Glödström 23
+ Rörspänning - Rörström Glödström 24
+ Rörspänning - Rörström Glödström 25
+ Rörspänning - Rörström Glödström 26
Röntgenrör röntgenstrålning röntgenstrålning anod fönster katod filamenttråd Bremsstrahlung = röntgenstrålning elektroner anod infallande elektron 27 spridd elektron
Röntgenspektra K α K β N M L K K α, K β, K γ 28
Genomlysning 29 kv 50-110 kv ma 1-20 ma
Konventionellt röntgenlab 30 kv 50-150 kv mas 0,5-150 mas
Effekten av att ändra kv p 31
Exempel 100 kv Bilden Detektor Signal 32
Exempel 60 kv Bilden Detektor Signal 33
Rörspänningens inverkan 100 kv 60 kv 34
Men observera!! Exempel 100 kv Bilden Detektor Signal OBS! Ändrat kontrast med bildbehandling 35
Rörspänningens inverkan (med bildbehandling ) 100 kv 60 kv 36
Effekten av att ändra mas 37
Bruset i bilden påverkas av mas 38 minskande mas
Vilken kv är optimal? Historiskt Primärt matcha objektets dynamik med detektorns dynamik (film/skärm). Idag Matcha detektorns känslighet för att maximera SNR. Matcha attenueringsskillnader för de viktigaste detaljerna. Överväga låg kv (utan raster) hög kv (med raster). Fixa resten med bildbehandling. 39
Vi börjar med histogram Histogram Fördelning av antal pixlar med de olika gråtonerna 0 2 1 1 Antal 3 0 2 0 5 1 0 3 2 0 3 3 2 0 1 2 3 Gråtonevärde 40
Histogram - exempel 41
Dynamiskt område Skärm/film 5.0 4.5 Aktivt område Svärtning (optisk densitet) 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 42 0.0 Dos Då analog teknik används måste histogrammets bredd anpassas till exponeringsomfånget hos skärm/film-systemet
Dynamiskt område objekt Tunt objekt Tjockt objekt Liten objektkontrast Stor objektkontrast 43 Smalt histogram Litet dynamiskt område Brett histogram 43 Stort dynamiskt område
Dynamiskt område strålkvalitet Hög rörspänning Låg rörspänning Liten objektkontrast Stor objektkontrast 44 Smalt histogram Litet dynamiskt område Brett histogram 44 Stort dynamiskt område
Dynamiskt område Skärm/film 5.0 4.5 Svärtning (optisk densitet) 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 mas Rörspänning 0.5 45 0.0 Dos Rörspänningen (och objektet) styr histogrammets bredd. mas-talet styr läget längs dosaxeln.
Vilken kv är optimal? Historiskt Primärt matcha objektets dynamik med detektorns dynamik (film/skärm). Idag Matcha detektorns känslighet för att maximera SNR. Matcha attenueringsskillnader för de viktigaste detaljerna. Överväga låg kv (utan raster) hög kv (med raster). Fixa resten med bildbehandling. 46
47
Fokus 48
Fokusdesign 49
Bilden Oskärpa Oskärpa i bilden kan bero på: Objektsoskärpa Geometriskoskärpa Rörelseoskärpa Detektoroskärpa 50
Bilden Objektsoskärpa (Inherent) Objektets form tillsammans med förstoringsfaktorn kan ge oskärpa under förutsättning att objektet delvis dämpar röntgenstrålning. 51
Geometrisk oskärpa 52 För att minska inverkan av geometrisk oskärpa bör en liten fokusyta och en liten förstoring, användas.
Häleffekt Effekten kan vändas till en fördel kliniskt! 53
Filter var sitter dom? 54
Filter hur påverkas strålningen? A: Hypotetiskt spektrum B: Spektrum från W-anod C: Filtrerat W-spektrum (2.5 mm Al) 55
Röntgenrör Attenuering av strålningen 56
Exempel på absorption av röntgenfotoner i bildförstärkarens ingångsskärm OBS! Genom att välja rätt kvp och filtrering kan man maximera antalet fotoner i spektrat som ligger inom CsI K-kant. 70 kv, bakom 15 cm vatten. ZnCdS: 1950-1970 57 CsI: 1970-
Filter hur påverkas dosen till patienten? 58
Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild 59
Patienten sprider och absorberar strålning 10-35% sprids tillbaka från patienten. 0-10% når igenom patienten. 50-90% blir absorberad stråldos i patienten. 60
Spridd strålning från patienten Överrör Underrör 61
Patienten sprider strålningen Spridd strålning från patient påverkas av: Strålkvalitet (kv, filter) Inbländning Patientens storlek och därmed även kompression Detta leder till försämrad kontrast men kan bekämpas med raster eller luftgap. 62
Kontrast med spridd strålning S 1,p +S s S 2,p +S s 63 C = S 1 S 2 S 1 = (S 1,p+S s ) (S 2,p +S s ) S 1,p + S s = = C p 1 + S s S 1,p = C p CCC
Spridd strålning reducerar kontrasten 64
Raster 65
Spridd strålning - raster Blylamelltjocklek: S typiskt 0.07 mm Mellanrum: W typiskt 0.18 mm Raster tjocklek: T typiskt 1.4 mm Raster ratio, T/W typiskt 8 Linjetal, för lågt linjetal => interferens i bilden, kan lösas mha rörelse, typiskt 40-70. Primär transmission, typiskt 70% Selektivitet, typiskt 10 Bucky-faktor Infallande/Transmitterat, typiskt 1.5-2 66
Rasterfokusering 67
Spriddstrålning luftgap d 1 d 2 68 Ger oftast en geometrisk förstoring. S (d 2 ) 2, P (d 1 ) 2, Effekt=(d 2 /d 1 ) 2 Fungerar endast bättre då man kan använda stort patient detektor avstånd eller små objekt som tex barn, eller extremiteter.
Spriddstrålning fältstorleken 69
Spriddstrålning kv 70
Raster Utan raster Med raster N 36 r 12 71
Spriddstrålning luftgap/raster 15 cm luftgap Raster 72
Spriddstrålning objekttjocklek 6 cm plexiglas 26 cm plexiglas 73
Inbländning 18x18cm 2 En inbländning från 23x29 cm 2 till 20x26 cm 2 ger 23% lägre stråldos till patienten! 74
Kompression 3-5 cm Beror på kv men 3-5 cm komprimering ger halverad stråldos till patienten! 75
Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild 76
Bildmottagare Radiografi Bildplatta Direktdigital detektor Fluoroskopi Bildförstärkare Direktdigital detektor 77
Viktiga egenskaper för en detektor Hög absorption av strålningen ger hög känslighet och låg patientdos. Bra skärpa för att kunna avbilda små detaljer. Lågt brus för att kunna detektera låg-kontrast objekt. Stort dynamiskt omfång vilket minskar risken för övereller underexponering. Homogen känslighet över hela detektorytan för minimera antalet artefakter i bilden. 78
Grundfakta typisk detektor 79 Scintillator: CsI (500 μm) Aktive Area: 43 x 43 cm 2 Matrix size: 3k x 3k Pixel Pitch: 143 μm ( Nyquist Limit 3.5 lp/mm) Analog/Digital-Converter: 14 Bit
Generell beskrivning av digitala detektorer 80
Direkt-digital detektor 81
Olika struktur i scintillatormaterialet Gd 2 O 2 S CsI Kan göras tjockare och därmed känsligare för samma laterala ljusspridning. 82 Detta ger lägre patientstråldos vid samma skärpa och brus.
Lateral signalspridning Direkt Indirekt a-se Reflekterande skikt CsI (Tl) Matris med TFT och kondensatorer Fotodiodmatris med TFT och kondensatorer Signalprofil Signalprofil 83
Vilka är kraven på spatiell upplösning? Pixelavståndet sätter en gräns för den högsta frekvens som kan avbildas µn = 1/(2*pixelavstånd) (utmed axlarna) Högsta spatiala frekvensen i en bild Gastro Lunga Skelett Mammografi 0.6 lp/mm 2.5 lp/mm 3.5 lp/mm 12 lp/mm 200 µm pixlar medför 2.5 lp/mm 84
Pixlar Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Pixelstorlek Bild 2: 0,2 mm Bild 8: 13 mm 85
Kontrastupplösning Bestäms i konventionell radiografi av: Strålkvalitet mas-tal Spridd strålning Filmens gamma Bestäms i digital radiografi dessutom av: Kontrastdjup Bildbehandling Monitorn 86
Kontrastdjup 87 4 bitar = 16 grånyanser 10 bitar = 1024 grånyanser
Nya möjligheter med FPD Flera bilder i snabb följd Dual energy Tomosyntes 88
Dual energy 89
Normalbild 90
Skelettbild 91
Mjukvävnadsbild 92
Tomosyntes limited-angle tomography 93 1960-talet: avsaknad av lämpliga detektorer + CT:s intåg Idag: FPD lämpliga detektorer + ökad dosmedvetenhet
Transmissionsbild Skiktbild 94
0.5 mas Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? 95 (3200) 1 mas (1600) 2 mas (800) 4 mas (400) 8 mas (200) 16 mas (100) 32 mas (50) 63 mas (25) Digitalt system Konventionell film 0.5 mas 1 mas 2 mas 4 mas 8 mas 16 mas 32 mas 63 mas 95 underexponerad (400) överexponerad
Digitalt system HÅLL KOLL PÅ EXI-VÄRDET! 0.5 mas 1 mas 2 mas 4 mas 8 mas 16 mas 32 mas 63 mas (3200) 96 (1600) (800) (400) (200) (100) (50) (25)
Exponeringsindex, EXI Exponeringsindex är kopplat till detektordos linjärt förhållande Algoritm för EXI beräkning (SIEMENS) Karaktäristisk kurva för detektor är linjär map detektordos (detektorsignal kan användas som ett relativt mått på stråldos) Exponeringsindex är beräknat som det aritmetiska medelvärdet i den centrala arean 97
Exponeringsindex EXI 98 Exempel 1: Thorax p.a Region beräknad från bild Exempel 2: Thorax lat
EXI Varför är EXI värdena olika? Medelvärdet för den centrala arean beror på organ! Andra orsaker är: Geometri och kollimering, strålkvalitet (kv, filtrering) Hur/när kan exponeringsindex användas?! Förhållandet mellan stråldos och EXI är bara (helt) sant under kalibreringsförhållandena Om allt annat är lika gäller, att ett förändrat EXI är ett resultat av en förändrad detektordos EXI är ett användbart mått för QA EXI är inte lämplig som ersättare för dos-area-produkt 99
Lite mer specifikt om genomlysning Bildgivande detektor Arbets- och referensmonitor Manöverpanel Röntgenstrålning Monitorvagn Röntgenrör, bländare Röntgengenerator C-båge 100 C-båge grundkomponenter
Genomlysningslab grundkomponenter Bildförstärkare Bildsignal Dos-signal Bildminne Bildarkiv Printer Bildbehandlingsdator Arbetsmonitor Referensmonitor Bländarautomatik Reglersystem för kv / ma kv / ma Röntgengenerator Röntgenrör 101
Bildförstärkare Röntgen ljus elektron ljus elektron A/D digital (12 bit) Direktdigital detektor Röntgen ljus A/D digital (14 bit)
Automatisk dosreglering kv 120 "Låg-dos" 100 80 Ökande tjocklek "Hög-kontrast" Återkoppling/ styrning av kv/ma 60 ma 0 10 kv / ma Rörspänning (kv) - bildkontrast - dos 103
Automatisk dosreglering Exempel på kv/ma och stråldoser Hand ( 2 cm ) 40 kv / 0,2 ma Bål ( 20 cm ) 70 kv / 2 ma 0,01 msv / 10 min 0,1 msv / 10 min 104 Spridd strålning i rummet vid genomlysning
Inbländning - Förstoring Inbländning Förstoring 105
Inbländning/förstoring % 250 Inbländning BF-storlek 23 cm 200 150 100 Spridd strålning 50 0 23 cm 18 cm 13 cm Bildfält Max huddos "Effektiv dos" Spridd strålning Effektiv dos till patient Förstoring + automatisk inbländning BF-storlek 23 cm % 250 Max huddos 200 150 100 106 50 0 23 cm 18 cm 13 cm Bildfält Max huddos "Effektiv dos" Spridd strålning Förstoring: Ofta högre huddos!
Genomlysning Pulsad genomlysning Kontinuerlig strålning - pulsad genomlysning / bildtagning Kontinuerlig strålning Pulsbredd Pulsad strålning: 1-60 pulser/s Dos/puls 107 Linda Ungsten - 107
Kontinuerlig strålning pulsad genomlysning Kontinuerlig strålning Pulsbredd Pulsad strålning: 1-60 pulser/s Dos/puls 108
Pulsad genomlysning Dosrat 1 2 3 4 Röntgenrör Display 1 2 3 4 Tid Bildvisning 109 Bilden fylls ut med information från 1 tills 2 kommer, osv. Tid
Genomlysning och bildtagning med bildförstärkare Jämförelse genomlysning / bildtagningsserie: Pulsad genomlysning 3 p/s under 1 min: 3.6 µgy (60s x 3 p/s x 0.02 µgy/s) Pulsad genomlysning 15 p/s under 1 min: 18 µgy (60s x 15 p/s x 0.02 µgy/s) Kontinuerlig genomlysning 1 min: 24 µgy (60s x 0.4µGy/s) Bildtagningsserie 15 bilder/s under 1 min: 180 µgy (60s x 15 bilder/s x 0.2 µgy/s) 110
Avstånd utrustning - patient FHA Fokushudavstånd Kort FHA - hög huddos 111 Rekommendation: FHA > 45 cm
Hudskador genomlysning 3 mån efter PTCA X2, 100 min genomlysning 112 6 mån efter RFA, 20 min 2 mån efter PTCAx2 genomlysning American Journal of Roentgenology 2001; 177: 3-25
Hudskada Håravfall pga utarmning av stamceller i hårsäckarna. Ett skalligt område i nacken. Skallen rakad före beh med gammakniv. (5 veckor efter embolisering av en dural AV-fistel) Erytem - tidigt tecken på en strålskada Troligen en reaktion på utarmning av celler i hudens basalcellslager. 113 Bild: Pats armbåge vilade vid röntgenrörets kollimatorer under en cardiac ablation procedure (3 veckor efter us)
Hudskada Patient: 40 årig man Undersökningar (samtliga utförda samma dag): koronarangiografi + koronarangioplasti + ytterligare en angiografi pga komplikationer + en kranskärls by-pass graft. Skadan efter 6-8 veckor Beskrivning det blev rött efter en månad började fjälla någon vecka senare Efter 1,5 månader en 2:a gradens brännskada 114
Hudskada 115 Skada några månader senare; delvis läkt, viss sårighet i centrum. Hudnedbrytning fortsatte under följande månaderna
Stråldoser efter 10 min genomlysning i bålen 0,1 0.1 msv 0,005 msv (under blyf.) 0.005 msv (under förkläde) Effektiv dos: 0,02 0.02 msv 20 msv Effektiv dos 0.2 msv 0,2 msv Effektiv dos: 4 msv 4 msv C-båge-dosimeter Huddos Effektiv dos 20 msv Huddos 116
Patienten nära bildförstärkaren 117
Patientstorlek pat Spridd strålning Max huddos 20 cm pat 30 cm Spridd strålning 0.3 msv/min 0.9 msv/min Max huddos 20 msv/min 80 msv/min 118
Spridd strålning: Avstånd - placering i rummet Avstånd, m 0.4 0.7 1.5 Relativ dos 4 1 0.2 119
Spridd strålning: Avstånd och projektionsriktning 0.3 0.1 0.01 1 0.3 0.03 PA msv / 10 min genomlysning 45 LAO 120
Dags att summera GENOMLYSNINGSTIDEN AVSTÅNDET TILL RÖNTGENRÖRET INBLÄNDNING ANTAL PULSER PER SEKUND 121
Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild 122
Teknikkomponenter påverkar dosen Filtrering, kv-inställning < 50% Fältstorlek/inbländning < 100% Kompression < 100% Bord < 25% Raster 2-1 < 100% Jonkammare < 15% Detektorkänslighet < 500% 123
Fortsättning hantverket Val av dosläge: Låg, Normal, Hög Flera 100% Val av format: förstoringslägen < 100% Genomlysningstid Inbländning < 100% Exponerings- och dosautomatik Omtag, < 50% Avstånd: Utrustning Patient Huddos! < 300% Pulsad genomlysning (se dosläge) 124
Tack för visat intresse!