FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD

Goda råd till dig som söker asyl FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN i Sverige

Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd. FARR är en ideell organisation. Den består av frivilligt arbetande grupper och enskilda medlemmar runt om i landet. En av FARR:s viktigaste uppgifter är att ge råd och stöd till dig som söker asyl. Som frivilligorganisation kan FARR inte ändra på lagen eller bestämma hur den ska tolkas. Däremot vill vi med Goda råd tala om vilka rättigheter du har när du söker asyl och vad du kan göra för att påverka ditt ärende. Goda råd till dig som söker asyl har tagits fram inom projektet»aktörer i ny asylprocess«. Projektet pågick under 2006-2007 och var ett samarbete mellan FARR och Broderskapsrörelsen Sveriges kristna socialdemokrater, medfinansierat av Europeiska flyktingfonden. Denna tryckta utgåva färdigställdes i slutet av år 2007. För uppdaterad information, se FARR:s hemsida: www.farr.se. Vi vill tacka alla som har bidragit till att få fram Goda råd. Ett särskilt varmt tack riktas till Sanna Vestin, Michael Williams, Emelia Frennmark, Ylva Sjölin och Asylgruppen i Malmö. Tack också till Cajsa Unnbom för redigering och layout, och till Maria Zerihoun för fotografier. FARR:s styrelse UTGIVNINGSÅR 2007 OMSLAGSFOTO STARFOTOGRAF / DREAMSTIME.COM

innehåll Vem har rätt att stanna i Sverige? 7 Flyktingar 7 Skyddsbehövande i övrigt 8 Barns skyddsbehov 9 Barns synnerligen ömmande omständigheter 9 Anhöriga 10 Asylprocessen 15 Diagram 15 Första instans: Migrationsverket 16 Ska din ansökan prövas i Sverige? 17 Din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland... 17 Om du måste resa till ett annat Dublinland 18 Snabbavvisning 20 Offentligt biträde 20 Asylansökan 22 Muntlig genomgång 23 Språktest 23 Rätt till tolk 24 Om du får avslag 24 Om du får permanent uppehållstillstånd 24 Om du får tidsbegränsat uppehållstillstånd 25 Om svenskt medborgarskap 25 Andra instans: Migrationsdomstolarna 26 Att överklaga 26 Att begära muntlig förhandling 26 Sekretess 27 Om du får avslag 27 Om du får bifall 27 Tredje instans: Migrationsöverdomstolen 29 Prövningstillstånd 29 Säkerhetsärenden 30 Om domstolen inte ändrar utvisningsbeslutet 30

Utvisning och verkställighet 31 Återvändandesamtal 31 Om ditt ärende lämnas över till polisen 32 När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd går ut 34 Förvar 35 Anledningar till att du kan bli tagen i förvar 35 Tidsgränser 36 Juridisk hjälp 36 Din ansökan om uppehållstillstånd 36 Ambassadbesök och resehandlingar 37 Dina rättigheter på förvaret 37 Besök 37 Häkte 38 Att ställas under uppsikt 38 Barn i förvar 38 Verkställighetshinder att pröva nya skäl 39 Praktiska och medicinska verkställighetshinder 40 Verkställighetshinder på grund av nya skyddsbehov 40 Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder 40 Bevis 42 Om du får en ny prövning 42 Om du nekas prövning 42 Barn och verkställighetshinder 43 När Sverige inte ger skydd 44 Kommittén mot tortyr, CAT 45 Europadomstolen, ECHR 45 Så ansöker du 46 Så kan du påverka ditt ärende 47 Berätta allt från början 47 Välj ditt offentliga biträde 47 Samarbeta med ditt biträde 48 Bidra med kunskap om det land du flytt från 48 Berätta i detalj om skälen till att du söker asyl 48

Vanliga skäl till avslag 50 Det är inte i Sverige som ditt ärende ska prövas 51 Du är inte trovärdig 51 Du riskerar inte allvarliga övergrepp 51 Du kan söka skydd hos myndigheterna i ditt hemland 51 Du kan flytta till en annan del av ditt hemland 51 Krisen i ditt hemland är inte en väpnad konflikt 51 Du har lämnat viktig information för sent 52 Det har blivit lugnare i ditt hemland 52 Dina skäl för att fly täcks inte av svensk lag 52 Du bedöms inte ha synnerligen ömmande omständigheter 52 Du har inte varit politiskt aktiv på tillräckligt hög nivå 52 Särskilda råd till kvinnor 53 Försök få ett ombud som kan kvinnors skäl 53 Lyft fram det politiska i det du gjort 53 Ta själv upp dina skäl 55 Berätta tidigt 55 Berätta i detalj 56 Berätta vid rätt tillfälle 56 Tala om varför du inte kan få skydd av staten 56 Om du vill be om en separat intervju 56 Om du behöver vittna mot människohandlare 57 Särskilda råd till dig som har varit tillsammans med någon av samma kön 58 Dölj inte din läggning 58 Berätta tidigt 58 Om du vill be om en separat intervju 60 Tala om varför du inte kan få skydd i hemlandet 60 Hjälp till med information om situationen i ditt hemland 60 Lev öppet 60 Om du blir tillsammans med någon i Sverige 61 Här kan du få hjälp 61 Särskilda råd till dig som har varit utsatt för tortyr eller sexuella övergrepp 62 Berätta om allt du har upplevt som kränkande 62 Berätta tidigt 62 Beskriv övergreppen i detalj 63

Få de fysiska skadorna dokumenterade 63 Få de psykiska skadorna dokumenterade 63 Sök hjälp på center för torterade flyktingar 64 Barns skäl 65 Vem räknas som barn? 65 Barnets rättigheter i lagen 65 Barn ska få chansen att berätta själva 65 Barn kan ha egna asylskäl 66 Ensamkommande barn 66 Dina rättigheter som asylsökande 69 Vård 69 Barn och vård 71 Utbildning 71 Arbete 72 Boende 72 Dagersättning 73 Dina rättigheter som gömd 74 Vård 74 Barn och vård 75 Utbildning 76 Arbete 76 Om du har blivit felaktigt bemött 77 Migrationsverkets sökandeombudsman 77 Justitieombudsmannen (JO) 77 Andra ombudsmän 77 Adresser 78 FARR och asylkommittéerna 78 Andra organisationer 79 Länkar 84 Bilagor 85 Dublinländer. EU/EES-länder 85 Så mycket får asylsökande i ersättning 85 Fullmakt för ombud 86

Vem har rätt att stanna i Sverige? Flyktingar Lagens definition av vem som är flykting bygger på artikel 1 i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning) från 1951. I den svenska Utlänningslagen står det så här:»med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort, och inte kan eller på grund av fruktan inte vill återvända dit«. 4 kap 1 Du måste alltså riskera förföljelse av en eller flera av de här anledningarna, och vara mycket rädd för att återvända. Din rädsla måste kunna styrkas av oberoende källor. Det ska inte heller vara möjligt för dig att söka skydd någonstans i ditt hemland. GODA RÅD

Skyddsbehövande i övrigt Även om du inte passar in under paragrafen om flyktingar i lagen kan du ha rätt till uppehållstillstånd. Det finns också en paragraf om skyddsbehövande i övrigt, alltså de som behöver skydd trots att de inte räknas som flyktingar. De har också rätt till uppehållstillstånd. I lagen står det att en»skyddsbehövande i övrigt«är någon som: 1. känner välgrundad fruktan för att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller 2. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller 3. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. 4 kap 2 Samma sak gäller för statslösa personer, personer som inte är medborgare i något land. Men att en person är statslös räcker inte ensamt som skäl för att få asyl. Om man vill veta vilka situationer som kan räknas under de olika paragraferna kan man läsa vad regeringen skrev när lagen kom till. De kommentarerna kallas författningskommentarer. Enligt dem ska övergreppen som nämns i paragraf 2 (den om»svåra motsättningar«) vara av svår beskaffenhet. Det betyder att de måste vara allvarliga. Exempel på vad som kan räknas är:» repressalier, rättsövergrepp och trakasserier. Det kan röra sig om såväl godtyckliga som systematiska övergrepp som det till följd av maktförhållanden i landet inte finns möjlighet för den enskilde att skydda sig mot eller få rättelse för. Övergreppen behöver inte nödvändigtvis härröra från en myndighet utan kan lika väl ha begåtts av någon enskild aktör eller annan stat. Övergreppen kan ha formen av oproportionerligt straff, godtyckligt frihetsberövande, misshandel, sexuella övergrepp, social utstötning, yrkesförbud, social utstötning eller andra trakasserier när de är av stor svårighetsgrad men inte utgör tillräcklig grund för att medge skydd enligt flyktingparagrafen eller tortyrbestämmelsen i punkt 1. Övergreppen kan vara systematiska eller godtyckliga och förövaren kan vara både en stat eller en enskild individ mot vilken den enskilde inte har någon möjlighet att skydda sig eller få rättelse för.«proposition 1996/97:25, s. 274 GODA RÅD

Barns skyddsbehov Vad som är bäst för barnet ska vägas in i alla delar av asylprocessen. Det står i Utlänningslagen, i den så kallade portalparagrafen om barnets bästa. Asylsökande barn är alltså inte bara en del av sina föräldrars ansökan. Barnets egna skäl ska också prövas. läs mer på s. 63 under»barns skäl«. Man kan också få stanna i Sverige även om myndigheterna inte tycker att man behöver skydd. Det kan till exempel handla om att man är väldigt sjuk eller har bott i Sverige så länge att det är svårt att åka hem. Sådana skäl kallas i lagen för»synnerligen ömmande omständigheter«. Uppehållstillstånd får ges:»om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet«. 5 kap 6 När det gäller hälsotillstånd hur man mår så är reglerna mycket hårda. För det första måste din sjukdom vara så allvarlig att du riskerar att dö. Och även om du är så svårt sjuk kan du utvisas, om det finns vård i ditt hemland. Att du inte har råd med den vård du behöver eller till exempel inte kan ta dig till sjukhus räcker inte som skäl. Det är också svårt att få stanna på grund av anpassning till Sverige. Dina band till Sverige bedöms individuellt, det finns ingen regel som säger att alla som har bott här en viss tid får vara kvar. I lagens förarbeten kommentarer från bland annat regeringen och riksdagen när lagen formades står det att tiden, oavsett om man har varit i Sverige i månader eller år, inte spelar roll i sig om den inte har lett till särskild anknytning. Om man har varit utanför Sverige en period brukar bara tiden efter att man har kommit tillbaka räknas som vistelsetid. Den tredje punkten, situationen i hemlandet, förklarades inte när lagen kom till. Men så som punkten har tolkats har den kommit att betyda flera saker. Hit räknas bland annat praktiska hinder som gör att Sverige inte kan genomföra en utvisning (till exempel att hemlandet inte tar emot). Det kan också handla om att personen är utstött från sitt sociala sammanhang eller lider av trauma till följd av tortyr, liknande svåra upplevelser i hemlandet eller människohandel. Barns synnerligen ömmande omständigheter Precis som när det gäller skyddsbehov ska barnets egna skäl också prövas. Om barnet söker uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter så behöver barnets skäl inte vara av samma tyngd och allvar som för vuxna. Migrationsverket eller domstolen ska ta hänsyn till om barnet har bott länge i Sverige och om det i så GODA RÅD

fall har lett till en särskild anknytning. Det betyder ungefär att barnet känner sig mer hemma här än någon annanstans. Anknytningen till Sverige kan ha kommit till genom att barnen har anpassat sig till det svenska samhället, ofta genom att ha gått i en svensk skola. Men även när det gäller barns situation ska uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter bara ges i undantagsfall, det vill säga sällan. Det står inte heller någonstans vad som räknas som lång vistelsetid för barn. Barn kan i undantagsfall få uppehållstillstånd på grund av anknytning även om de har levt gömda. I lagens förarbeten står det att barns behov av vård kan ge uppehållstillstånd även om det inte handlar om en livshotande sjukdom. I de fallen ska myndigheterna även ta hänsyn till barnets framtida utveckling och livskvalitet. Om vården finns i hemlandet eller inte ska också spela in. Att vården är av bättre kvalitet i Sverige eller att den kostar mer i hemlandet anses inte vara tillräckliga skäl. Dessutom vägs skälen för uppehållstillstånd mot vad det kostar att ge barnet vård här. Om det skulle bli dyrt för Sverige kan det bli avslag. Anhöriga Får min familj komma till mig i Sverige? Den som är gift med någon som bor i Sverige har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Samma sak gäller en registrerad partner. Det betyder att om du har permanent uppehållstillstånd i Sverige har din partner och dina barn under 18 år rätt att flytta hit. Vissa villkor kan behöva uppfyllas. Om familjemedlemmarna är kvar i hemlandet kan de lämna in en anknytningsansökan vid närmaste svenska ambassad eller konsulat. Kan jag som asylsökande gifta mig i Sverige? Som asylsökande kan du gifta dig eller bli sambo (flytta ihop) med din partner i Sverige. Par av samma kön kan registrera partnerskap. Innan ni gifter er eller ingår partnerskap måste det göras en hindersprövning. Det betyder att man utreder om det finns några hinder, till exempel att någon av er redan är gift. Prövningen görs på det lokala skattekontoret och du behöver godkända ID-handlingar. Om du gifter dig enligt muslimsk sed bör du kontrollera hos Skatteverket att äktenskapet registrerats i Sverige. Hur ansöker jag om att få bo med min familj i Sverige? Om du vill söka uppehållstillstånd i Sverige på grund av din anknytning är regeln att detta ska göras från utlandet. Det innebär att din ansökan ska lämnas in vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Du behöver inte 10 GODA RÅD

åka till ditt hemland, utan kan vara i något annat land där du får bo medan du väntar på beslut. Det räcker inte att åka utomlands, lämna in ansökan och sedan komma tillbaka till Sverige för att vänta på besked. Du ska ha fått ja på din ansökan innan du får komma till Sverige. Om du fortfarande är asylsökande kan du eventuellt få uppehållstillstånd på grund av anknytningen utan att behöva lämna Sverige. Det kan till exempel handla om att separationen från ett barn annars kommer att bli allt för lång. Om du har hunnit få ett sista avslag på din ansökan om asyl är det svårare. Då behövs det ännu starkare skäl för att din anknytning ska prövas medan du är kvar i Sverige. Tolkningen av lagen kommer eventuellt att bli mer flexibel på den här punkten. Min partner kommer från ett EU-land och bor i Sverige. Har jag rätt att bo i Sverige? Ja. Om din make/maka/registrerade partner/sambo är medborgare i ett annat EU- eller EES-land och bor och försörjer sig i Sverige har du automatiskt rätt att bo här. Det kallas uppehållsrätt. Du behöver bara anmäla dig till Migrationsverket för att få ett uppehållskort. Det gäller även personer som har dubbla medborgarskap, om det ena är från ett EU-land. Du måste kunna visa upp ett giltigt pass. Se lista över EU/EES-länder, sid 83. Jag vill bo med min nya partner i Sverige men Migrationsverket vill pröva om vårt förhållande är på riktigt. Hur går det till? Om du varken är medborgare i Sverige eller något annat EU-land och saknar permanent uppehållstillstånd kan Migrationsverket besluta att utreda om det är ett så kallat seriöst menat förhållande. Det kallas seriositetsprövning. Migrationsverket kontrollerar också att inte någon av parterna är under 18 år. Det Migrationsverket tittar på är hur länge ni har känt varandra, om ni pratar ett gemensamt språk och vad ni känner till om varandra. Om Migrationsverket tror att det finns risk för att den ena partnern kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar i förhållandet kan det bli nej på ansökan. För att kunna se om det finns en sådan risk får Migrationsverket information från polisen, som har ett register över personer som är misstänkta eller dömda för brott. Får hela min familj flytta till mig i Sverige? Barn under arton år som har en eller båda föräldrarna bosatta i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Det krävs dock att barnet någon gång har bott med föräldern och att barnet inte har större anknytning till en förälder som bor i ett annat land. GODA RÅD 11

Ñ Barn kan ha egna asylskäl. FOTO amnesti nu

Föräldrar till barn som har kommit hit ensamma och fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande har också rätt att flytta till Sverige. Men det gäller inte om barnet fick stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter. I så fall kan Sverige tycka att familjen ska återförenas i hemlandet, eller i det land där föräldrarna har tillstånd att bo. Migrationsverket får även ge uppehållstillstånd till andra nära anhöriga till någon som har uppehållstillstånd i Sverige. Då gäller det dock att personerna levde tillsammans precis innan den som nu bor i Sverige lämnade hemlandet. Den ena parten måste också vara beroende av den andra. Beroendet kan vara ekonomiskt, känslomässigt och/eller socialt. Det måste ha funnits redan i hemlandet. Migrationsverket vill också veta om det finns andra familjemedlemmar i hemlandet eller något annat land. Om det är så kan Migrationsverket säga att den anhörige borde kunna få stöd av dem istället. Vem som är barn i lagens mening bedöms då Migrationsverket fattar sitt beslut. Det spelar alltså ingen roll hur gammal man var när ansökan lämnades in. Den som är 17 år när den ansöker om att få flytta till sin familj i Sverige ses som ett barn och får nästan garanterat uppehållstillstånd. Den som däremot hinner fylla 18 år innan det kommer ett beslut kommer att räknas som vuxen, och då blir reglerna hårdare. Även om Migrationsverket har sagt att de inte gärna skiljer syskon från varandra, har det hänt att yngre syskon har fått uppehållstillstånd i Sverige medan syskon över 18 år har fått nej. I ett sådant fall kan uppehållstillstånd sökas på grund av anknytning och hushållsgemenskap. Men då krävs ett fortsatt beroende och att man inte kan få stöd på annat sätt. GODA RÅD 13

Asylprocessen Migrationsverket Migrationsverket Migrations Migrations dom Avslag Beslutet ändras inte Migrationsdomstolen överprövar beslutet Avslag Överklagande Beslutet omprövas Bifall Ansökan Migrationsverket prövar ansökan Bifall Bifall

omstolen s domstolen domstolen Migrationsöverd Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen Inget prövningstillstånd Inget prövningstillstånd avslagsbeslutet slås fast avslagsbeslutet slås fast Avslag Överklagande Överklagande Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen Meddelar överväger överväger prövningstillstånd prövningstillstånd prövningstillstånd - r Bifall GODA RÅD 15

Första instans: Migrationsverket När du söker asyl i Sverige är det Migrationsverket du träffar först. Det är den myndighet som bestämmer vem som ska få uppehållstillstånd i landet. Du bör söka asyl så fort som möjligt efter det att du har kommit till Sverige, helst samma dag. Annars kan Migrationsverket tro att du ljuger, och att du inte behöver skydd. När du kommer till Sveriges gräns (flygplatser räknas också) kan du säga att du vill söka asyl. Då får du komma till någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. De finns till exempel i Göteborg, Malmö och Solna (i Stockholm). Ansökningsenheterna tar emot din asylansökan och tar fingeravtryck och foto på dig. De prövar också om du har rätt till det ekonomiska bidrag som asylsökande kan få om de inte har egna pengar. Vid den här första utredningen frågar Migrationsverket bara lite om varför du söker asyl i Sverige. Det handläggaren vill veta vid detta första möte är ditt namn, födelsedatum, medborgarskap och språk. Migrationsverket frågar också om din hälsa och undrar om du vill göra en frivillig hälsokontroll. Den kan du tacka ja till. Du kommer att få lämna ifrån dig ditt hemlandspass om du har ett sådant. Om inte kommer Migrationsverket att be om andra ID-handlingar, som ID-kort, körkort, militärbok, militärkort eller födelsebevis. Du kan få frågan om att göra språkanalys redan vid första tillfället. En språkanalys gör Migrationsverket för att se om du verkligen kommer från den plats du säger att du kommer ifrån. Analysen går ut på 16 GODA RÅD

att du får prata medan din röst spelas in. Sedan lyssnar en språkexpert på bandet och bedömer var din dialekt hör hemma. När du sökt asyl får du ett ID-kort som kallas LMA-kort. LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. Du kommer sedan att erbjudas boende. Om du inte har egna pengar har du rätt till dagersättning, ett bidrag för asylsökande. Vuxna får 71 kr per dag och barn får 37-50 kr per dag. se tabell på s. 83. Ska din ansökan prövas i Sverige? Vid den första kontakten med Migrationsverket får du flera frågor om resan till Sverige. Handläggaren vill veta när du lämnade ditt hemland, vilken plats du reste från och hur du tog dig till Sverige. Han eller hon kommer att fråga om du har varit i andra länder innan du kom hit. Migrationsverket vill också veta om du har biljetterna för resan till Sverige. Sedan utreder Migrationsverket om din asylansökan ska prövas här eller i ett annat land. Du kan nämligen inte välja själv var du vill söka asyl. Sverige, de andra EU-länderna och Island och Norge har regler kring detta. Överenskommelsen kallas Dublinförordningen och de länder som har skrivit under den kallas Dublinländer. Tanken är att du bara ska söka asyl i ett av dessa länder. Din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland om du redan har sökt asyl i det landet. om någon i din familj bor där. Som familj räknas den man är gift med, eller ens partner, och barn under 18 år. Personen ska ha flyktingstatus eller vänta på ett första beslut om asyl. Av den här anledningen skickas du bara om du själv vill det. om du har uppehållstillstånd i det andra landet, och detta inte har gått ut för mer än två år sedan. om du har ett visum dit, och det inte har gått ut för mer än sex månader sedan. om det kan visas att du har rest in utan tillstånd där för mindre än ett år sedan. om det kan visas att du vistats där i minst fem månader. om du har rest in där utan att behöva visum. Men om du inte behöver visum för att resa till Sverige heller gäller inte den här regeln. GODA RÅD 17

Kriterierna prövas i den ordning de står. Förhållandena bedöms som de var den dag man lämnade in ansökan. Är inget av dessa kriterier uppfyllt så ska ansökan prövas i Sverige. Reglerna om uppehållstillstånd och visum gäller även om man har använt falsk identitet eller falska handlingar för att skaffa dokumenten. Om familjemedlemmar har sökt asyl samtidigt i olika länder så har det land där de flesta familjemedlemmarna finns ansvaret för hela familjen. Är de lika många så gäller det land där den äldsta familjemedlemmen finns. Ensamkommande barn ska få söka asyl i det land där de första gången lämnar in en ansökan, om de inte har vårdnadshavare i ett annat Dublinland och det är till deras bästa att få söka där. Om ditt ärende ska prövas i Sverige så flyttas det över till någon av Migrationsverkets asylprövningsenheter. De finns i Solna, Göteborg, Malmö, Uppsala, Gävle och Boden. Det finns även en jouröppen enhet vid Arlanda. Om du måste resa till ett annat Dublinland Om din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland lämnas ditt ärende över till en av Migrationsverkets Dublinenheter i Solna, Göteborg eller Malmö. De kallar dig till samtal för att förbereda din resa. Hur kan Migrationsverket veta var jag har varit eller vilket land som har gett mig visum? För att ingen ska söka asyl i ett annat land än det Dublinländerna vill, eller prova i ett annat Dublinland om de får avslag i det första, måste alla asylsökande över 14 år lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken lagras sedan i EU:s dataregister EURODAC. Alla EU-länder samt Norge och Island kan titta i den databasen och om du har sökt eller fått asyl i ett av länderna syns det. Migrationsverket kommer då att försöka få dig att åka tillbaka dit. (Har du sökt asyl och lämnat fingeravtryck innan den 15 januari 2003 så ser Migrationsverket inte automatiskt dina fingeravtryck i databasen.) Hittar Migrationsverket bevis som innebär att du ska skickas till ett annat Dublinland så får du veta det. Du får också en chans att säga något. Om Migrationsverket beslutar att du ska skickas till det ansvariga Dublinlandet så kan du överklaga det på ditt eget språk till Migrationsdomstolen. Överklagandet ska vara gjort inom 21 dagar efter det att du fick beslutet. Men du har inte rätt att stanna i Sverige medan Migrationsdomstolen prövar saken. Det är inte heller dina asylskäl som prövas då, utan frågan om vilket land som ska titta på dem. 18 GODA RÅD

Måste Sverige följa Dublinförordningen? Nej. Varje land får pröva en persons asylskäl om det vill. I praktiken görs det dock väldigt få undantag eftersom Sverige utgår ifrån att alla EU-länder följer Genèvekonventionen, det vill säga att flyktingar behandlas rättvist oavsett vart de kommer. När slutar ett Dublinbeslut att gälla? När det ansvariga Dublinlandet går med på att ta emot en asylsökande kallas det en accept. När den accepten har kommit måste Sverige överföra det vill säga skicka personen inom sex månader. Tar det längre tid så blir det Sveriges ansvar att pröva ärendet. Men då krävs det att det är staten som rår för att personen inte kunnat skickas i tid. Tänk också på att Sverige alltid kan begära anstånd (mer tid) från det andra landet. Ibland kan överföringen inte göras eftersom den asylsökande är frihetsberövad, till exempel sitter i fängelse. Då går ansvaret för att pröva fallet över till Sverige efter 12 månader. Om den asylsökande inte kan skickas på grund av att han eller hon gömmer sig går ansvaret över till Sverige 18 månader efter det andra Dublinlandets accept. Om en asylsökande som fått ett Dublinbeslut lämnar Dublinområdet i mer än tre månader kan han eller hon på nytt söka asyl i vilket Dublinland som helst. Observera att du måste bevisa med äkta handlingar att du verkligen befunnit dig utanför Dublinområdet mer än tre månader. Beviskraven är mycket hårda. Du ska inte ha kunnat söka asyl i landet du varit i. Om det skulle finnas ett asylsystem där ska det anses brista i rättssäkerhet av till exempel UNHCR. Om du får ett beslut om inhibition i ditt Dublinärende räknas tidsfristerna från den tidpunkten. Inhibition betyder att beslutet inte verkställs så länge ärendet prövas i domstol. Hur behandlas asylsökande i andra Dublinländer? Asylsökande behandlas olika i olika Dublinländer. Det som kan skilja sig är vilka rättigheter man har (till exempel om man har rätt till juridiskt biträde), hur asylprocessen ser ut och vem som får uppehållstillstånd. Alla Dublinländer har dock lovat att följa FN:s Genèvekonvention. Ta reda på vilka regler som gäller i det land du ska till genom att titta på www.ecre.org. FARR kan ibland hjälpa till genom att ta kontakt med frivilligorganisationer i andra länder som kan ge stöd och råd i asylprocessen. Se även Adresser längst bak. GODA RÅD 19

Snabbavvisning Migrationsverket kan bedöma att din asylansökan är»uppenbart ogrundad«att du inte behöver skydd. Det kan handla om att du är medborgare i ett EU-land eller ett annat land som anses säkert (det vill säga där det inte anses förekomma några allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna) eller att Migrationsverket tycker att det är uppenbart att du inte har asylskäl. Om din asylansökan anses vara uppenbart ogrundad kan Migrationsverket fatta ett beslut om»avvisning med omedelbar verkställighet«. Det betyder att du ska skickas från Sverige och att du inte får stanna kvar för att överklaga. Ett sådant beslut fattas inom tre månader efter att du sökt asyl. Du kan alltså överklaga ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, men du har inte rätt att vänta här medan domstolen tittar på din överklagan om inte domstolen ger inhibition. Alla som söker asyl har rätt att prata med sin beslutsfattare på Migrationsverket åtminstone en gång. Enligt ett beslut från Migrationsöverdomstolen (UM607-06) får Migrationsverket inte besluta om av- eller utvisning utan att ha intervjuat den asylsökande. Beslutet gäller även för Dublinärenden. Offentligt biträde De flesta asylsökande har rätt till ett offentligt biträde. Det är en jurist som hjälper dig med din asylansökan och företräder dig inför Migrationsverket. Du behöver inte betala någonting för det; biträdets lön betalas av Migrationsverket. Du får inget offentligt biträde om Migrationsverket betraktar det som uppenbart att du kommer att få uppehållstillstånd. om din asylansökan inte ska prövas i Sverige. om Migrationsverket tycker att din ansökan är»uppenbart ogrundad«. Alla andra asylsökande får ett offentligt biträde. Om du inte får ett offentligt biträde kan du överklaga det beslutet. Du kan önska vem du vill ha som biträde när du träffar Migrationsverket för första gången. Det kan vara viktigt att personen är intresserad av asylfrågor och har jobbat med dem tidigare. Om du ansöker om ett visst biträde ska Migrationsverket godkänna det om det inte finns särskilda skäl, som att biträdet bor för långt bort från dig. För kvinnor som söker asyl kan det vara bra att representeras av någon som kan visa att han eller hon har jobbat med kvinnors asylskäl förut. 20 GODA RÅD

FOTO cajsa unnbom Ñ När du söker asyl i Sverige är det Migrationsverket du träffar först.

Kan jag byta offentligt biträde? Det kan vara svårt att få byta offentligt biträde. Men om du har särskilda skäl, som att det har uppstått en allvarlig konflikt mellan er, kan Migrationsverket låta dig byta offentligt biträde. Om du bor närmare det nya ombudet kan du ta upp det som ett skäl. Vill Migrationsverket inte låta dig byta biträde kan det beslutet överklagas till Migrationsdomstolen. Om det blir nej även i domstolen kan du byta biträde ändå, men då blir du tvungen att betala hans eller hennes lön själv. Du har också rätt att låta någon annan än ditt biträde tala för dig och driva din sak. En sådan person kallas för ombud. Allt som behövs är att du ger en fullmakt det vill säga ett skriftligt tillstånd till den personen. (På s. X finns ett exempel på hur en sådan fullmakt kan se ut.) Ett sådant ombud kan ta kontakt med myndigheter och advokater för att få information om och agera i ditt ärende. Vem som helst kan vara ombud, exempelvis medlemmar i vissa intresseorganisationer, släktingar eller vänner. Ditt ombud bör ha ett nära samarbete med ditt biträde och inte agera utan att biträdet informeras i förväg. Asylansökan Tillsammans med ditt biträde och en tolk kommer du att gå igenom skälen till varför du söker asyl. Sedan lämnar ditt biträde in en skriftlig inlaga det vill säga en ansökan på papper till Migrationsverket. I den ska alla dina skäl och allt det du vill säga stå. Om du söker tillsammans med din familj ska ansökan också ta upp deras skäl. Biträdet kommer också att skicka in bevis som du har lämnat för att styrka det du berättat. Din identitet ska så långt som möjligt vara utredd. Det är viktigt att försöka skaffa fram identitetshandlingar från hemlandet. Det ska vara originalhandlingar, helst med foto. Om du har flytt ditt land med falskt namn och falska handlingar ska du förklara varför Biträdet bör begära att det ska hållas en muntlig genomgång, det vill säga ett möte där du pratar igenom ansökan med Migrationsverkets handläggare, biträdet och tolken. Om Migrationsverkets handläggare tycker att biträdet har missat saker i sin inlaga kan han eller hon be biträdet om mer information vid det tillfället eller innan ni ses. Handläggaren kan ställa frågor om det är något som är oklart, och det blir mindre risk för missförstånd. Det är mycket viktigt att ditt biträde får veta allt om vad som har hänt dig och varför du behöver skydd. Om du berättar saker senare som du hade kunnat berätta om redan 22 GODA RÅD