Energibolag som bredbandsaktörer CHRISTIAN JOHANSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2008
Energibolag som bredbandsaktörer av Christian Johansson Examensarbete INDEK 2008:42 KTH Industriell teknik och management Industriell ekonomi och organisation SE-100 44 STOCKHOLM - 2 -
Examensarbete INDEK 2008:42 Energibolag som bredbandsaktörer Christian Johansson Godkänt 2008-05-24 Examinator Thomas Sandberg Uppdragsgivare Fredrik Lagergren Handledare Thomas Sandberg Kontaktperson Fredrik Lagergren Sammanfattning År 1995 avreglerades telefonimarknaden i Sverige. Innan avregleringen hade kommuner runt om i Sverige stora kostnader i form av ledningshyra till Telia, ledningar som användes för bredbandsförbindelser mellan olika kommunala institutioner. De omfattande kostnaderna medförde att kommunerna började bygga egna nätverk. Med tiden växte intresset för dessa nätverk bland företagare som var beroende av god IT-infrastruktur, det växande intresset medförde att kommuner började bygga ut sina ledningar till dessa företagare för att tillgodose deras behov. IT-infrastrukturen växte och en del kommuner valde att lägga verksamheten i ett eget bolag, ett stadsnätsbolag. Vanligtvis ägs och drivs stadsnätsbolagen av energibolagen som i sin tur ägs av kommunen. Anledningen till att stadsnätsbolagen mestadels ägs av energibolagen är att energibolagen har god kompetens i hur man bygger och underhåller infrastrukturer av liknande slag. Det finns två övergripande affärsmodeller för att bedriva stadsnät, en öppen och en stängd modell. Enligt den öppna modellen är stadsnätet öppet för externa tjänsteleverantörer, detta ska leda till konkurrens och låga priser. Enligt den stängda affärsmodellen levererar stadsnätsbolagen sina egna tjänster och stadsnätet är således inte öppet för utomstående leverantörer. Enligt denna studie finns det exempel på att stängda stadsnät är betydligt billigare än öppna stadsnät. Att bygga en IT-infrastruktur är mycket kostsamt, och då stadsnät oftast täcker stora delar av kommunen där de är verksamma har vanligtvis omfattande investeringar gjorts. Generellt sätt så lider stadsnätsbolagen av negativa rörelseresultat vilket är en följd av både höga kostnader och låga intäkter. De höga kostnaderna ligger främst i avskrivningar och personalkostnader; stadsnätsbolagen måste utöka sina samarbeten med varandra, främst för att kunna skära personalkostnader. De låga intäkterna beror på en låg penetration i områden där ITinfrastrukturen är utbyggd, denna låga penetration beror främst på hård konkurrens på bredbandsmarknaden och till viss del på demografin i området. Stadsnätsbolagen måste ta vara på sin lokala närvaro och utveckla koncept som gör stadsnäten mer värdefulla för slutkonsumenterna än storföretagens lösningar. Stadsnätsbolagen måste också börja satsa mer på marknadsföring för att öka penetrationen i de områdena där IT-infrastrukturen är utbyggd. Detta strider dock mot principen om öppna stadsnät där det är tjänsteleverantörerna som skall skapa och marknadsföra tjänster mot slutkonsumenterna. Då dessa tjänsteleverantörer är - 3 -
rikstäckande kommer de förmodligen att investera pengar i marknadsföring i områden där de ser den största potentialen och inte i det området som ett specifikt stadsnät är verksamt, det finna således viss anledning för det öppna stadsnätet att tänka över den öppna principen. - 4 -
Master of Science Thesis INDEK 2008:42 Energy utilities as internet service providers Christian Johansson Approved 2008-05-24 Examiner Thomas Sandberg Commissioner Fredrik Lagergren Supervisor Thomas Sandberg Contact person Fredrik Lagergren Abstract The Swedish telecommunication market was deregulated in 1995. Prior to the deregulation the Swedish municipalities had extensive rental costs in terms of line rental to Telia, lines that were used in order to connect different municipal institutions. As the rental costs were so extensive the municipalities started to build their own networks. The interest for these networks increased over time amongst the local entrepreneurs because of their need of good network connections. Due to the vast interest, the municipalities started to expand their networks in order to connect the entrepreneurs and meet their needs. The IT infrastructure grew and some of the municipalities chose to put the network business in a separate company, an urban network company. The urban network companies are usually owned and operated by the local energy suppliers that in turn are owned by the municipalities. The reason why the urban network companies usually are owned by the local energy suppliers is because their great competence in building and maintaining infrastructure of similar nature. There are two main ways to run an urban network company. Some of the companies run their business accordingly to an open business model while other runs their business accordingly to a closed business model. The open business model states that the infrastructure must be open for external service providers; this is supposed to lead to more competition and lower prices. In the closed business model, the urban network companies deliver their own services because the closed urban networks are not open for external service providers. According to this study, it exists examples of closed urban networks that are significantly cheaper than open urban networks. It is very expensive to build an IT infrastructure and as the urban networks usually cover the entire municipality in which they operate they often have made significant investments. The urban networks generally suffer from negative profit due to their high costs and low revenues. The high costs are often a result of depreciations and personnel costs. The urban networks must increase their cooperation with each other in order to reduce the personnel costs. The small amount of revenues is often a result of a low degree of penetration in the areas in which the IT infrastructure is built; the low penetration is in turn often a result of harsh competition and in some cases a result of the prevailing demography. In order to cope with the harsh - 5 -
competition the urban network companies must take advantage of their local presence and they have to develop concepts that make the urban network companies more valuable to the end customer than the big companies' solutions. The urban network companies also have to start to invest more in marketing in order to increase the penetration in the areas where the IT infrastructure already is built. Investing in marketing is against the principles of the open business model. According to the open business model the service providers are supposed to create the services and do all the marketing towards the end customers. Since the service providers usually have regional coverage they probably would invest money in a marketing campaign in an area where they see the biggest potential. This might not be the area in which a certain urban network company is operating; it might therefore be wise for the open urban network to reconsider the open business model. - 6 -
Förord Detta examensarbete har skrivits inom ramen för min civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Examensarbetet ingår som en del i en större studie vid KTH Executive School under ledning av adjungerad professor Eric Giertz vid Institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation. Examensarbetet har finansierats av Energimyndigheten. Jag vill tacka min handledare vid KTH professor Thomas Sandberg för all hjälp och alla goda råd. Jag vill även tacka min handlare vid KTH Executive School, teknologie doktor Fredrik Lagergren som har varit till stor hjälp med sina gedigna kunskaper inom området. Jag vill också tacka de företag som ställt upp på intervjuer, dessa företag är HitNet, Helsinge Net, Karlskoga Bredband, MWNet samt UmeNet. Stockholm, december 2007 Christian Johansson - 7 -
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Abstract... 5 Förord... 7 Innehållsförteckning... 8 1 Inledning...11 1.2 Bakgrund...11 1.3 Syfte...11 1.4 Metod...12 Fallstudier...12 Kvalitativa och kvantitativa studier...12 1.5 Genomförande av examensarbete...12 Avgränsningar...13 1.6 Uppdragsgivaren...13 1.7 Disposition...13 2 Om stadsnät och IT...15 2.1 Öppna och stängda stadsnät...15 2.2 Bärartjänster...15 Svartfiber...16 Kapacitet...16 2.3 Affärsmodeller...17 Transmissionsmodellen...17 Marknadsplatsmodellen...18 Slutkundsmodellen...18 2.4 Informationsteknologi...19 Bredband...19 Nivåer i bredbandsnätet...21 Nätstrukturer...21 2.5 Separation...22 Föreliggande problematik...22 Lösning...23 Effekter av en implementering...24 3 Analys av de sex stadsnätsbolagen...27 3.1 Halmstad IT-nät AB (HitNet)...27 Vision...27 Framväxt...27 Ägarstruktur...28 Viktiga händelser...28 Ekonomisk analys...29 Framtiden...34 3.2 Helsinge Net AB...35 Stadsnätets framväxt...35 Ägarstruktur...35 Viktiga händelser...35 Ekonomisk analys...36 Samarbeten...43-8 -
3.3 Karlskoga Bredband AB...43 Affärsidé...43 Vision...43 Stadsnätets framväxt...44 Ägarstruktur...44 Viktiga händelser...44 Ekonomisk analys...45 Samarbete med Degerfors...50 3.4 MWNet AB...50 Affärsidé...50 Stadsnätets framväxt...51 Ägarstruktur...51 Viktiga händelser...51 Ekonomisk analys...53 Samarbeten...58 Konkurrens...59 Framtiden...59 3.5 UmeNet...59 Stadsnätets framväxt...60 Ägarförhållande...60 Ekonomisk analys...61 Samarbeten...65 Framtidsvisioner...65 3.6 Utsikt Katrineholm AB...66 Ägarförhållande...66 Viktiga händelser...66 Finansiella data...67 4 Dagens situation i bolagen...71 4.1 Intäkter...71 4.2 Kostnader...73 4.3 Investeringar...75 4.4 Rörelseresultat...78 4.5 Soliditet...78 4.6 Konkurrens...79 Bredband...79 Tv...80 IP-telefoni...80 Marknaden...80 5 Slutsats...81 5.1 Skapa positivt rörelseresultat...81 5.2 Skära kostnader...81 5.3 Öka intäkter...81 Ta marknadsandelar...81 Utveckla nya tjänster...82 Stäng stadsnäten...83 Referenslista...85 Årsredovisningar...85-9 -
Intervjuer...85 Offentligt tryck...85 Litteratur...85 Internet...85-10 -
1 Inledning Idag finns det nästan 200 stadsnät runt om i Sverige som når 2,7 miljoner hushåll 1. Dessa bolag har gjort sammanlagda investeringar på 14 miljarder konor 2 och branschen omsätter löst räknat 3 miljarder kronor 3 per år. Sverige är världsledande när det gäller att bygga stadsnät, 4 trots detta finns det idag väldigt lite att läsa om stadsnätsbranschen. Ni håller förmodligen världens första rapport i Er hand som behandlar stadsnätens framväxt, deras strategiska situation och framtidsutsikter. 1.2 Bakgrund Under 1990-talet har många energiföretag valt att etablera bredbandsverksamhet, så kallade stadsnät. Detta har främst genomförts genom att energiföretagen lagt fiberkablar samtidigt som de byggt ut fjärrvärmenäten. Under 1990-talet har denna infrastruktur kommersialiserats på olika sätt. Ursprungligen har utbyggnaden av fibernäten varit ett sätt för kommunerna att knyta samman olika kommunala verksamheter inom ett eget datanät. I och med kommersialiseringen så har man öppnat näten för externa kunder, både företag och privatpersoner fick tillgång till fibernäten. Det finns olika affärsmodeller för hur energiföretagen kommersialiserar dessa stadsnät: Sälja tillgång till fiber Svartfiber Sälja tillgång till nätkapacitet Sälja tjänster över nätet Vidare erbjuds internetuppkopplingar, TV-kanaler, video-on demand, telefoni och andra tjänster i stadsnäten. I öppna stadsnät erbjuds dessa tjänster av olika tjänsteleverantörer. Alla tjänsteleverantörer är välkomna att erbjuda sina tjänster genom öppna stadsnät vilket leder till hård konkurrens. I slutna stadsnät är det däremot nätinnehavaren, i detta fall energibolagen, som erbjuder dessa tjänster. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är tudelat. Den ena delen av uppsatsen utreder hur stadsnätsverksamheten etablerats, vuxit och utvecklats inom de större energiföretagen; denna del av examensarbetet har en kartläggande karaktär och baseras på vad som de facto har skett. Följande frågor skall utredas: Hur omfattande satsningar har gjorts? Vad har styrt utvecklingen? Vilka utvecklingsvägar har valts? Hur har framväxten av stadsnät interagerat med den övriga verksamheten inom energiföretagen? Är detta ett medvetet val av strategiskt tillväxtområde för energiföretagen eller ett resultat av kommunal samordning av verksamheter? Hur ser den strategiska situationen ut idag för stadsnäten? 1 http://computersweden.idg.se/2.2683/1.107791 2 http://www.studio.idg.se/2.1085/1.124680 3 Egen beräkning 4 http://www.ssnf.org/templates/base.aspx?id=1822-11 -
Den andra delen av examensarbetet ämnar utreda framtida strategier. Denna del bygger i mångt och mycket på föregående del. Frågor som skall besvaras i denna del är: Vilka alternativa strategier finns? Finns det möjlighet att växa eller är detta en parentes i utvecklingen av elektroniska kommunikationer? 1.4 Metod 5 Fallstudier Examensarbetet baseras delvis på sex stycken fallstudier. I en fallstudie granskas ett fenomen, ett fall, på ett grundligt sätt. Fallstudien generera således god kunskap om det studerade fenomenet. I detta examensarbete har fallstudier genomförts för att bilda en teori kring de svenska stadsnätsbolagen, men fallstudier kan även användas för att verifiera tidigare kända teorier. Det som kan vara problematiskt med fallstudier är att de kan sakna bredd då fokus ligger på ett eller fler specifika fenomen. I denna studie har dock sex stycken stadsnätsbolag studeras varför en tillräckligt bredd har uppnåtts för att studien skall anses har god generaliserbarhet. Kvalitativa och kvantitativa studier Samhällsvetenskapliga frågeställningar behandlas medelst kvalitativa eller kvantitativa studier. De kvalitativa studierna bygger på tolkningar av det studerade objektet och tar utgångspunkt i verbala beskrivningar; de kvantitativa studierna bygger på mätningar av kvantifierbar data. Denna studie bygger på båda dessa metoder där de kvalitativa studierna bygger på intervjuer med ledande personer inom respektive stadsnätsbolag medan de kvantitativa studierna bygger på finansiell information från respektive bolags årsredovisningar. 1.5 Genomförande av examensarbete Det första jag gjorde var att skaffa mig en grundläggande kunskap om stadsnät. Detta gjordes delvis genom litteraturstudier. Som tidigare nämnts så finns det inte så mycket litteratur inom detta område så jag fick studera statliga offentliga utredningar (SOU) som behandlade ITinfrastruktur i stort. Då det inte fanns tillräckligt med material att tillgå på området skede även en del informella samtal med sakkunniga personer inom området. Nästa steg var att välja ut sex stycken stadsnätsföretag som jag närmare skulle utreda. De utvalda bolagen framgår av tabell 1. 5 Tolkning och reflektion - 12 -
Tabell 1 Lista över valda stadsnätsbolag Bolag Verksamhetsområde Affärsmodell Invånare Invånare/km2 Öppet HitNet Halmstad kommun Marknadsplatsmodellen 89 294 87,2 Ja Karlskoga Bredband Karlskoga kommun Slutkundsmodellen 30 139 64,1 Nej Helsinge Net Bollnäs och Ovanåkers kommuner Slutkundsmodellen 38 114 10.3 Nej MWNet Mjölby kommun Slutkundsmodellen 25 445 46,2 Ja UmeNet Umeå kommun Slutkundsmodellen 110 587 47,7 Ja Utsikt Katrineholm Katrineholms kommun Marknadsplatsmodellen 32 109 21,2 Ja De bolag som ingår i studien är dels bolag som är verksamma i stora och i mindre kommuner. Bolagen använder sig också av olika affärsmodeller, både öppna och stängda stadsnät ingår i studien. I studien ingår alltså stadsnätsbolag som har olika förutsättningar och bedriver sin verksamhet på olika sätt, detta urval gav en bra generell bild av stadsnätsbranschen. Jag samlade sedan in årsredovisningar från samtliga sex bolag, årsredovisningarna sträckte sig så långt tillbaka som bredbandsverksamheten legat i ett separat bolag. Uppgifter från årsredovisningarna sammanställdes sedan i tabeller varefter nyckeltal för de olika bolagen analyserades och jämfördes. När analyserna var klara fanns det fortfarande en hel del frågetecken som inte årsredovisningarna gav svar på. Djupintervjuer med ledande personer inom företagen genomfördes för att besvara dessa frågetecken. Fem av de sex bolagen ställde upp på intervju. Intervjuerna var mellan en och två timmar långa och genomfördes i fyra av dem fem fallen i stadsnätsbolagets lokaler, i ett fall skedde intervjun i Stockholm. Då all information som jag sökte ej fanns att tillgå, varken genom intervjuer eller årsredovisningar, kom framställningarna i denna rapport av de olika stadsnätsbolagen att se något olika ut. Avgränsningar Detta finns cirka 200 stadsnät i Sverige varför en avgränsning är nödvändig då en noggrann analys av de utvalda bolagen skulle genomföras. Jag valde sex stadsnätsbolag som jag kom att analysera, dessa sex bolag bör ge en god generell förståelse för branschen då ett noggrant urval gjorts. 1.6 Uppdragsgivaren KTH Executive School AB (Executive School) är ett företag som är ägs av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Executive School utbildar top management i strategisk ledning och affärsförmåga. Executive School erbjuder fyra olika utbildningsprogram inom områdena produkt- och systemtillverkning, infrastrukturtjänster, konsultverksamhet samt teknikbaserade tillväxtsföretag. 1.7 Disposition I första kapitlet presenteras bakgrund, syfte och genomförande. Även en kort beskrivning av uppdragsgivaren återfinns. Är ett öppet stadsnät, men endast Helsinge Net levererar internet i stadsnätet. - 13 -
Kapitel två, Om stadsnät och IT, kommer att behandla grundläggande kunskap om stadsnät och IT. En kort historik om stadsnätens framväxt, vad ett stadsnät är, skillnaden mellan öppna och stängda stadsnät samt en modell för hur stadsnätsbolagens framtid kan justeras presenteras. Vidare presenteras IT samt de olika nivåerna i en IT-infrastruktur. Denna del är nödvändig för läsare som inte har kunskap om stadsnät och IT medan det kan ses som mindre relevant för läsare med kunskaper inom dessa områden. Kapitlet behandlar även monopolet på accessnätsmarknaden. I kapitel tre återges en analys av de sex stadsnätsbolagen som ingått i detta examensarbete. Informationen i dessa analyser bygger främst på årsredovisningar och intervjuer med ledande personer inom respektive företagen. Framväxt, affärsidé och ekonomisk data är en del av den informationen som presenteras för bolagen. Kapitel fyra tar upp skillnader och likheter mellan de analyserade bolagen och beskriver deras situation. I det femte kapitlet presenteras arbetets slutsatser, en redogörelse för hur stadsnätsbolagen skall förbättra dagens situation kommer att ges tillsammans med konkreta rekommendationer. - 14 -
2 Om stadsnät och IT Stadsnäten började byggas år 1995 som en följd av avregleringen av telefonimarknaden. Vid avregleringen såg kommunerna att en av deras största enskilda kostnader var hyra av kommunikationsledningar mellan kommunala förvaltningar så som skolor och sjukhus. Detta ledde till att dessa förvaltningar började bygga sina egna ledningar för att skära kostnader. De tidigare kostnaderna hade varit enormt stora vilket innebar att kommunernas pay back-tid var så kort som tre år för de kablar de grävde ner. Stadsnätet kopplades sedan samman med Internet. Med tiden växte intresset för dessa Internetuppkopplingar och lokala företag gjorde förfrågningar till kommunerna om de kunde leverera Internet även till dem. Kommunerna började nu att sälja Internetuppkopplingar till de lokala företagen och sedermera till privatpersoner. 6 Att tillhandahålla goda bredbandsmöjligheter till företagare var något kommunerna tidigt ansåg vara av stor vikt för att främja företagsklimatet i den enskilda kommunen. Med tiden blev dessa IT-infrastrukturer så omfattande att bolagen valde att lägga verksamheten i ett eget bolag istället för att låta varje kommunal institution själv ta han om utbyggnaden. Incitamenten bakom denna bolagisering var självfallet för att effektivisera utbyggnaden och göra den mer kostnadseffektiv. 2.1 Öppna och stängda stadsnät Det finns två övergripande sätt att bedriva stadsnätsverksamhet, stadsnäten drivs antingen enligt en öppen eller en stängd modell. I ett öppet stadsnät äger stadsnätsbolagen IT-infrastrukturen, stadsnätsbolagen levererar oftast inga tjänster i nätet utan tillhandahåller endast sina slutkunder en anslutning till stadsnätet. Stadsnätsbolaget ansvarar för utbyggnad och underhåll av stadsnätet medan försäljning, marknadsföring och kundservice bedrivs av de externa tjänsteleverantörerna. I ett öppet stadsnät är alla tjänsteleverantörer välkomna att leverera sina tjänster (Internet, IP-tele och IPtv) och i vissa fall levererar även stadsnätsbolagen tjänster i konkurrens med externa leverantörer. I stängda stadsnät finns det endast en tjänsteleverantör, och det är stadsnätsbolaget. Stadsnätsbolaget äger och bedriver tjänsteleveranser i nätet, stadsnätet är således inte öppet för externa tjänsteleverantörer. Den genomgående trenden bland stadsnätsbolagen är att öppna nät är mer gynnsamma eftersom de leder till fri konkurrens. Fri konkurrens är något som förespråkas av bland annat Svenska Stadsnätsföreningen. Denna fria konkurrens ska leda till lägre priser, större utbud och bättre tjänster; frågan är om detta även avspeglas i verkligheten. 2.2 Bärartjänster En bärartjänst är en tjänst som möjliggör transport genom att tillhandahålla transmission, en bärartjänst är således en bärare av andra tjänster. I praktiken görs detta genom att ett stadsnätsföretag eller annan nätägare hyr ut sitt nät, detta kan ske på olika sätt. 7 6 Telefonintervju med Lars Hedberg 4 juli 2007 7 http://www.ciceronen.com/ordlista.aspx?id=1-15 -
Svartfiber Svartfiber är en produkt som stadsnätsbolagen säljer till andra företag som vill använda sin egen datakommunikationsutrustning. Svartfiber är en fiberoptisk förbindelse mellan två punkter. Företaget som hyr svartfibern ansvarar sedan själv för vilken kapacitet och kommunikationsutrustning som de vill använda. Det hyrande företaget tänder således de tidigare släckta, svarta, fiberkablarna. En del stadsnätsföretag erbjuder sina kunder att köpa svartfiber i par. Dessa par går oftast två olika vägar mellan knutpunkterna och man uppnår då en högre driftsäkerhet. 8 De flesta stadsnätsföretag i Sverige tillhandahåller svartfiber, enligt en undersökning som Svenska Stadsnätsföreningen genomfört. I undersökningen visar det sig att 42 av 43 respondenter tillhandahåller svartfiber. I undersökningen framkommer det också att svartfiber, i snitt utgör 25% av stadsnätsbolagens totala omsättning. Svartfibertillväxten bland företagen i undersökningen har varit väldigt varierande, en del företag har uppvisat tillbakagång medan andra företag har haft en tillväxt på över 100%. Den genomsnittliga tillväxten av intäkter från svartfiber har i genomsnitt legat på 37% mellan åren 2005 och 2006 vilket endast är en procentenhet högre än under perioden 2004 till 2005. Respondenterna i undersökningen har också ett varierande antal svartfiberkunder beroende på stadsnätets och marknadens storlek, i snitt har stadsnätsföretagen 30 svartfiberkunder. 9 De olika stadsnätsföretagen som deltog i Svenska stadsnätsföreningens undersökning använder sig av olika affärsmodeller för försäljning av sin svartfiber: Fast pris upp till 500 meter, varefter ett fast påslag för varje ny 500-metersintervall Fast oavsett längd varefter fast meterpris debiteras Fast meterpris oavsett längd Fasta trappstegspriser Kapacitet Kapacitet är en annan bärartjänst som stadsnätsföretagen erbjuder sina kunder som främst består av företag och organisationer. Denna bärartjänst riktar sig till kunder som har en stor geografisk spridning varför svartfiber är ofördelaktigt för dem. Tjänsten möjliggör en sammanbindning av nätverk så att gemensamma resurser kan delas mellan nätverken. Nätverken upplevs då av slutkonsumenten som ett enda nätverk. En del stadsnät erbjuder även helt eller delvis redundant förbindelse. 10 Med redundant förbindelse menas att data i nätet kan gå flera olika vägar, nätet blir således mer robust. Antalet stadsnät som erbjuder denna bärartjänst har ökat kraftigt. År 2004 tillhandahöll 68% av de stadsnätsföretag som medverkat i Svenska Stadsnätsföreningens undersökning kapacitetstjänster, motsvarande siffra år 2006 var 81%. I snitt utgör kapacitetstjänsterna endast 17% av stadsnätsföretagens totala omsättning. De finns olika affärsmodeller för kapacitettjänster, de två vanligaste är: Pris per förbindelse Pris per anslutningspunkt 8 http://www.wexnet.se/foretag/svartfiber.asp 9 Stadsnätet en drivkraft för Sveriges utveckling 10 http://www.wexnet.se/foretag/kapacitet.asp - 16 -
Den överlägset vanligaste affärsmodellen är att ta betalt per förbindelse, vilket 73% av de företag som deltog i undersökningen använder sig av. 11 2.3 Affärsmodeller 12 År 2003 tog Svenska Stadsnätföreningen fram tre olika affärsmodeller med vilka man skulle kunna kategorisera de befintliga stadsnätsföretagen. Anledningen till att detta förslag utarbetades var den föreliggande problematiken med en tillsynes heterogen verksamhet som stadsnätsbolagen bedrev och som framstod som otydlig för omgivningen. Svenska Stadsnätsföreningen ville bland annat förenkla för tjänsteleverantörerna då de skall göra affärer med stadsnätsföretagen. Den problematik som förelåg var mest kritisk inom privatkundsegmentet varför de tre framarbetade affärsmodellerna tar sin utgångspunkt från privatkundernas perspektiv. Frågan Vad erbjuder stadsnäten och till vem? gav upphov till de tre olika affärsmodellerna. Modellerna är uppdelade efter företagets kärnaffär och benämns: transmissionsmodellen, marknadsplatsmodellen samt slutkundsmodellen. Svenska stadsnätsföreningen har genomfört undersökningar i vilka de undersökt vilka olika affärsmodeller som deras medlemmar tillämpar. Av dessa undersökningar framkom det att de flesta stadsnätsföretag tillämpar en blandmodell då olika affärsmodeller lämpar sig bättre gentemot olika kundsegment. Transmissionsmodellen De stadsnätsbolag som tillämpar transmissionsmodellen erbjuder operatörer svartfiber och/eller transmissionstjänser. Dessa stadsnätsföretag agerar således underleverantörer till operatörerna, det är operatörerna som erbjuder slutkonsumenterna olika tjänster. Alternativt tillhandahåller stadsnätsbolaget sitt nät till en exklusiv operatör, en kommunikationsoperatör. Denna affärsmodell är vanlig som sekundärmodell hos stadsnätsföretagen då den vanligaste inkomstbringande källan hos dessa företag är kommunikationstjänster, till exempel svartfiber och transmission. Stadsnätsföretagen ser att det blir allt svårare och svårare att driva passiva nät då deras kunder ofta har Internet och tv-tjänster som ett minimikrav. Detta har medfört att stadsnätsföretagen har valt att aktivera sina nät. Allt fler stadsnätföretag väljer att anlita en extern kommunikationsoperatör. Mer än hälften (55%) av de stadsnätsföretag som tillämpar transmissionsmodellen som primärmodell använder sig av en extern kommunikationsoperatör. Enligt Svenska stadsnätsföreningen är denna variant vanligt då det inte finns någon lokal part inom kommunen som kan driva stadsnätet. Enligt Robert Kjellberg, före detta VD för stadsnätet i Västerås, är varianten med en extern operatör en följd av att stadsnätsföretagen nu börjat inse att man inte kan driva näten själva 13. Kommunikationsoperatör En kommunikationsoperatör är en extern part som inte äger något nät utan endast bedriver driften på uppdrag utav nätägaren. Kommunikationsoperatörer tar också ansvar för drift, tjänsteinnehåll och tjänsteutveckling; kommunikationsoperatören kan också bli en partner till stadsnätsföretaget när det är gällande utbyggnad, anslutning och marknadsförening av nätet. Exempel på kommunikationsoperatörer är Telia, Labs2, OpenNet, OpenIp och Barret. I 11 Stadsnätet en drivkraft för Sveriges utveckling 12 Stadsnätet en drivkraft för Sveriges utveckling 13 http://www.bredbandsutveckling.se/?section=3100&newsid=851-17 -
OpenNet:s affärsmodell utgår priset för drift ifrån antal kunder och antal tjänster som levereras inom nätet. OpenNet tar inte ut några avgifter förrän kunder ansluter sig. 14 Figur 1 Olika nivåer i värdekedjan för stadsnätsbolag. Källa: http://www.opennet.se/pages/aff%e4rsmodell Marknadsplatsmodellen I denna affärsmodell betalar tjänsteleverantörerna för att nå en marknad, stadsnätsföretagen ger tjänsteföretagen marknadsaccess till redan anslutna kunder. Här härrör de främsta inkomsterna till stadsnätsföretagen från tjänsteföretagen, de enda inkomsterna som kommer från slutkonsumenterna är anslutningsavgiften. 15 Allt fler och fler stadsnätsföretag anammar denna affärsmodell (se diagram nedan) då den möjliggör ett öppet och konkurrensneutralt stadsnät. Dessutom behöver inte stadsnätsföretagen ha direkt kontakt med slutkunderna. Slutkundsmodellen Enligt slutkundsmodell erbjuder stadsnätet en Internetanslutning direkt till slutkonsumenten. Slutkonsumenten kan sedan i sin tur välja vilken eller vilka tilläggstjänster hon önskar av tjänsteleverantörer som fakturerar slutkunden direkt, utan stadsnätsföretagens inblandning 16. Modellen gör således skillnad mellan nät och tjänster. 14 http://www.opennet.se/pages/aff%e4rsmodell 15 http://www.pts.se/archive/documents/se/bredbandsstrategi_070215_2007_7.pdf 16 http://www.pts.se/archive/documents/se/bredbandsstrategi_070215_2007_7.pdf - 18 -
Affärsmodeller 60% 50% 40% 30% 20% 2004 2006 10% 0% Transmission Marknadsplats Slutkund Figur 2 Förhållande mellan affärmodeller mellan år 2004 och 2006 2.4 Informationsteknologi Termen IT myntades i mitten av 1990-talet och kom snabbt att få fotfäste. IT stod högt upp på agendan hos såväl regering som kommun. Att regeringen involverade sig i IT-frågor var inte speciellt för Sverige utan var ett allmänt kännetecken i hela västvärlden. Sverige var ett av de länder som var först med att ta till sig denna nya teknologi. Bredband Ordet bredband är en direktöversättning av engelskan broadband vilket är ett samlingsnamn för olika tekniker som kan användas för överföring av data med hög hastighet. Det finns idag ingen klar definition av hur snabb överföringen måste vara för att man skall kunna kalla uppkopplingen bredband. En exakt definition av hur snabb överföringen skall vara för att man skall kunna titulera uppkopplingen som bredband vore problematisk då utvecklingen inom detta område går så fort att det man idag skulle definiera som bredband skulle vara en föråldrad teknik inom ett par år. En annan viktig aspekt hos bredband är att det är en fast uppkoppling, inte en uppkoppling som upprättas vid behov av dataöverföring som till exempel modemuppkoppling. 17 Den snabba hastigheten som bredband skall besitta medför att konsumenterna får möjlighet att överföra mycket data på kort tid vilket är fördelaktigt om man vill överföra högupplösta bilder, videofilmer eller andra stora datamängder. Det förkommer ofta att hastigheterna för att skicka och ta emot data skiljer sig åt. Vanligtvis går det snabbare att ta emot (ladda ner/nedströms) data än att skicka data (ladda upp/uppströms). De vanligaste teknikerna man använder för att uppnå denna höghastighetsöverföring är: xdsl x Digital Subscriber Line xdsl är ett samlingsnamn för olika tekniker som används för snabb dataöverföring. Det som kännetecknar denna teknik är att användaren har ett modem kopplat till telefonjackets vanliga koppartrådar. Detta medför dock ej några hinder för användaren 17 http://www.nada.kth.se/dataterm/artikel-5.html - 19 -
att använda telefonen samtidigt som hon är uppkopplad mot Internet då dataöverföringen för Internet sker i ett annat frekvensområde än för telefonsamtal. De vanligaste teknikerna är ADSL, SDSL samt VDSL. I Sverige är ADSL den överlägset vanligaste formen av xdsl. För att en konsument skall kunna erhålla en ADSLuppkoppling i sitt hem måste hon ha ett ADSL-modem som är kopplat till telefonjacket. Telestationen som hon är ansluten till måste vara förberedd för ADSL och inte ligga längre än 5,5 kilometer från användarens bostad. Normal hastighet för nedströmstrafik med ADSL ligger mellan 250 kbit/s 8 Mbit/s, men även hastigheter så höga som 26 Mbit/s kan nås. För andra typer av xdsl krävs endast att slutanvändaren befinner sig maximalt 9 kilometer ifrån telestationen. Ungefär 1% av Sveriges telefonabonnenter bor längre än 9 kilometer från telestationen och kan således inte använda sig av xdsl. Ytterligare 1,5 procentenheter kan inte få tillgång till xdsl på grund av andra tekniska problem; detta resulterar i att totalt 130 000 abonnenter ej kan få tillgång till xdsl 18. LAN Local Area Network LAN är ett nätverk av datorer som är sammankopplade och utspridda över en mindre yta. Detta närverk behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till Internet men det finns möjlighet att distribuera en Internetanslutning till samtliga datorer som omfattas av LAN:et. Detta är det vanligaste sättet att tillhandahålla Internet till fler datorer på företag och flerfamiljshus. En av fördelarna med detta är att alla inte behöver ha ett eget modem. WLAN Wireless Local Area Network Denna teknik liknar LAN väldigt mycket. Skillnaden är att detta nätverk av datorer är trådlöst sammankopplade. Internetuppkopplingen fördelas genom en basstation eller en accesspunkt som skickar radiosignaler till användarna som tar emot dessa med hjälp av speciella nätverkskort i datorerna. Basstationen når i sin tur Internet, till exempel genom ett ADSL-modem. Hastigheterna i ett WLAN varierar beroende på vilken teknik användaren nyttjar. De äldsta standarderna hade en överföringskapacitet på 11 Mbit/s medan de senaste har en överföringshastighet på 108Mbit/s. Observer dock att detta är hastigheten mellan basstationen och användarens dator, en Internetuppkoppling kan självfallet aldrig bli snabbare än den uppkoppling som basstationen har mot Internet. WLAN börjar idag få stor spridning. Offentliga platser så som flygplatser, tåg, bussar, gallerior och universitet har ofta WLAN varför man medelst bärbardator kan bruka Internet vid sådana platser. Optisk fiber Optisk fiber används ofta i flerfamiljshus och villor. Optisk fiber dras oftast till hus i samband med andra kabeldragningar. Till exempel då elbolag drar fjärrvärme kan stadsnätsbolagen i samband med dessa dragningar dra fiberoptik. Då fiberdragningen sker i samband med byggnation av annan infrastruktur blir den extra kostnaden vanligtvis liten. Med optiskt fiber kan man nå mycket snabba Internetuppkopplingar. Det är dock mycket dyrt att installera fiber i hus då det krävs en helt ny infrastruktur, till skillnad från ADSL där man utnyttjar befintliga koppartrådar. PLC Power Line Communication Det finns också möjlighet att leverera bredband genom elnätets koppartrådar. Denna teknik kan jämföras med ADSL. Då man nyttjar en PLC-anslutning krävs ett speciellt PLC-modem. Denna teknik har dock inte fått nått någon större framgång. 18 Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation - 20 -