Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis



Relevanta dokument
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Bioenergin i EUs 2020-mål

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Bio2G Biogas genom förgasning

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Potential för hållbara biodrivmedel

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till?

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Bioenergi för framtiden

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Statens Energimyndighets föreskrifter om uppgifter till energistatistik

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Värme. Med Biobränsle

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergiklustret i Västnyland

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Branschstatistik 2015

Biokraftvärme isverigei framtiden

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Biobränslen från skogen

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

En utlokaliserad energiproduktion

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Skellefteå Kraft på kartan

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

Policy Brief Nummer 2013:2

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Naturskyddsföreningen

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KALMAR LÄN

Lars Göran Harrysson

Falu Energi & Vatten

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergibranschen i Sydost kartläggning, utmaningar och möjligheter

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

Framtiden är vår viktigaste marknad

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KRONOBERGS LÄN

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Framtidens kretsloppsanläggning

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3

Hållbara drivmedel finns de?

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

ett nytt steg i energiforskningen

Ett långsiktigt perspektiv

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Energiläget 2018 En översikt

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Sysselsättningseffekter

Transkript:

23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets Fjärrvärme ILUC Foto: Andrew Rich Biogas Arrangerat av: Flis Arrangerat av:

ONSDAGEN 23 oktober 09.00 Studiebesök på Söderenergi i Södertälje 09.15 Välkommen och introduktion av deltagarna 10.15 Den internationella bioenergimarknaden, Bioenergins framtid och Svebios roll Biobränslen kan omvandlas till värme i pannor av olika storlekar, alltifrån enkla villapannor till stora kraftvärmeanläggningar, där man också producerar el. Förbränningstekniken anpassas efter de olika typerna av biobränsle, men också efter de miljökrav myndigheterna ställer. En modern biobränsleanläggning innehåller ett stort antal delar för bränslehantering och inmatning, panna, turbin och generator, efterbehandling i froma av reningsutrustning och askhantering. Det finns många olika typer av pannor. Föreläsningen ger en översikt över förbränningsteknik för biobränslen och förklarar några av de vanligaste teknikerna. Föreläsare: Niklas Berge Niklas Berge är civilingenjör och har varit verksam inom Studsvik Energiteknik och TPS Termiska Processer som forskningschef, marknads- och försäljningschef. Niklas är tidigare ledamot av Svebios styrelse. 10.30 Rundvandring på Söderenergi Igelsta kraftvärmeverk är ett Sveriges största i sitt slag och stod klart i december 2009. Genom förbränning av biobränslen som t.ex. skogsflis produceras fjärrvärme och el. Totalt produceras cirka 2,9 TWh värme och 540 GWh el per år. De tre pannorna är på cirka 100 MW styck. 12.30 LUNCH Transport tillbaka till Stockholm. 13.30 Den internationella bioenergimarknaden, Bioenergins framtid och Svebios roll Handeln med biobränslen ökar. Pellets har blivit en global handelsvara. För att gynna handeln behövs standardisering av produkterna och marknadsplatser där man kan handla och etablera prisnivåer, både för spothandel och terminshandel. Utvecklingen av index skapar ökad säkerhet och transparens. Det finns också en växande marknad för utrustning, teknik och konsulttjänster. Affärskontakterna gynnas av mötesplatser, som mässor och konferenser. Föreläsningen handlar om hur handeln med biobränslen och bioenergiutrustning växer, och vilken roll Svebio kan spela för att stimulera denna utveckling. Föreläsare: Gustav Melin, Svebio Gustav Melin är vd i Svebio och agronom. Han har varit verksam i bioenergibranschen hela sitt yrkesverksamma liv, under många år som vd för Agrobränsle, ett företag som utvecklade odling och skörd av salix, en snabbväxande bioenergigröda.

14.30 Biobränslen från skogsbruket Skogen är Sveriges största resurs för bioenergi. Till en början utnyttjades enbart biprodukter från skogsindustrin, som bark, spån, flis, svartlut och tallolja, så kallade sekundära skogsbränslen. Men under senare år har man alltmer börjat ta vara på restprodukter i skogsbruket, så kallade primära skogsbränslen. Grot, grenar och toppar, utvinns på en tredjedel av Sveriges hyggen. Småträd från röjningar och gallringar och stubbar är andra primära skogsbränslen, kring vilka det nu sker ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Föreläsningen handlar om hur vi idag utvinner trädbränslen i skogsbruket och hur vi kan öka utbytet och förbättra ekonomin i framtiden. Föreläsare: Maria Iwarsson Wide, Skogforsk Maria Iwarsson Wide arbetar inom Skogsbränsleprogrammet på Skogforsk och är specialist på avverkningsmetoder och klenträd. Maria har även arbetat som virkesköpare och med investeringar och uppföljningar. Maria är även ledamot av Svebios styrelse. 15.30 Kaffe och frukt 16.00 Fasta bränslen - marknader för flis och pellets Den dominerande delen av svensk bioenergianvändning består av fasta bränslen från skogsbruket och skogsindustrin. Marknaden växte fram genom att man tog vara på biprodukter vid sågverk och massabruk bark, flis och spån. Idag vidareförädlas en stor del av sågspånen till pellets, och pellets är nu en viktig handelsvara även globalt. Pellets används både i värmeverk och i villor. Från att ha varit uteslutande ett lokalt bränsle är flis idag ett bränsle som transporteras på längre avstånd med tåg och båt. Terminaler för biobränsle växer upp runtom i landet. Föreläsningen handlar om olika typer av fasta bränslen och hur marknaden fungerar för dessa. Föreläsare: Lars-Erik Larsson, PelletsFörbundet Lars-Erik Larsson är ordförande i PelletsFörbundet och tidigare anställd på Svebio. 17.00 Biobränslen för transporter Transportsektorn är fortfarande till över 90 procent beroende av fossila drivmedel, även om användningen av biodrivmedel under senare år ökat kraftigt. Att utveckla en hållbar transportsektor är en mycket stor utmaning för Sverige, och biodrivmedel kommer att vara en viktig del. Det finns många olika alternativ, t ex etanol, metanol, biodiesel, biogas och DME. Idag används främst jordbruksråvaror, men i framtiden hoppas man kunna gör biodrivmedel lönsamt av cellulosahaltiga råvaror från skogsbruket och av avfall. Föreläsningen ger en översikt över råvaror, omvandlingstekniker och bränslen och vilka möjligheter som finns att utveckla marknaden. Föreläsare: Jonas Ericson, Svebio Jonas Ericson är biolog och geograf. Hans tidiga bana innefattar 15 års arbete med bl.a. biologisk mångfald i jord- och skogsbruket, grön upphandling och miljörevision på högskola, länsstyrelse, Naturvårdsverk och Miljödepartementet. Sedan 2001 arbetar Jonas på Stockholms stad med att öka antalet miljöbilar i Stockholm, Sverige och i EU. 18.30 Middag PÅ Rolfs kök, TEGNÉRGATAN 41

TORSDAGEN 24 oktober 08.30 Bioenergi en introduktion OCH POLITIK Bioenergin är idag Sveriges största energikälla, och energi producerad från förnybar biomassa kommer i många former. Pellets, flis, biogas, etanol och biooljor är några exempel på energibärare som används i det svenska energisystemet. Råvaran kommer från den svenska skogen och från jordbruket. Mest handlar det om biprodukter och restprodukter. En hel del importeras och handeln med biobränslen ökar. Föreläsningen ger en överblick över bioenergins roll i det svenska energisystemet. Föreläsare: Kjell Andersson, Svebio Kjell Andersson är informationschef i Svebio och har som journalist och informatör följt utvecklingen av bioenergisektorn sedan 1970-talet. Han är även ansvarig för näringspolitisk bevakning på Svebio, vilket innefattar att skriva remissyttranden och bevaka svenska myndigheter, utredningar och EU. 09.15 KAFFE OCH FRUKT 09.45 Åkerbränslen i Sverige, Europa och världen Dagens biodrivmedelsproduktion sker i huvudsak med råvaror från jordbruk och plantager: majsetanol, sockerrörsetanol, biodiesel från raps och sojabönor. Det har under många år pågått en häftig debatt om hur tillverkningen av biodrivmedel påverkar livsmedelspriserna. Hur långt räcker åkermarken och hur mycket kan vi öka produktionen så att vi både får tillräckligt med mat och biodrivmedel som kan ersätta fossila drivmedel? Hur ser läget ut i Sverige, i Europa och globalt? Föreläsningen ger en överblick över produktionen av biodrivmedel i Sverige, EU och globalt i relation till annan jordbruksproduktion. Föreläsare: Frida Källström, Lantmännen Energi Frida Källström är civilingenjör i miljö- och vattenteknik och arbetar som näringspolitisk utredare på Lantmännen Energi. Lantmännen Energi är Sveriges största bioenergiföretag och producerar etanol och pellets. Frida jobbar framförallt med klimat- och energipolitik kopplad till transporter och biodrivmedel. 10.45 Avfall för energi Sedan flera år tillbaka är det förbjudet att deponera brännbart avfall på tipp i Sverige. Avfall ska materialåtervinnas eller återvinnas genom biologiska metoder (kompostering eller rötning till biogas) eller omvandlas till el och värme i värme- och kraftvärmeverk. Avfallet är till stor del av biologiskt ursprung. Den svenska avfallspolitiken har varit framgångsrik och tipparna kan avvecklas. Men avfallsmängderna ökar och det skapar nya problem. Föreläsningen beskriver den nuvarande användningen av avfall som energikälla för el- och värmeproduktion och för biogasframställning. Föreläsare: Mikael Winqvist, Ragn-Sells Miljökonsult Mikael Winqvist är konsult på Ragnsells Miljökonsult. Tidigare arbetade Mikael som produktionschef på en avfallsförbränningsanläggning (Västervik). Där ansvarade han för förbränning och inköp av bränsle (avfall och skogsbränsle).

11.30 LUNCH 12.30 Hållbara biobränslen vad innebär det? Konsumenterna och de politiska beslutsfattarna kräver att våra biobränslen är hållbara. Men vad betyder hållbarhet? EU ställer upp krav i ett antal hållbarhetskriterier och globalt pågår ett arbete med att utforma standarder för hållbar bioenergi. Det finns många sätt att mäta påverkan t ex med livscykelanalyser och växthusgas- och energibalansberäkningar. Frågor kring biodiversitet och ekosystemtjänster är också viktiga, men svårare att analysera. Föreläsningen ger en introduktion till hur man kan beskriva miljöeffekter av bioenergi, och hur man kan motverka negativa effekter. Föreläsare: Sofia Backéus, Svebio Sofia Backéus är Skog Dr och Svebios expert på fasta bränslen. Sofia ansvarar även för PelletsFörbundets kansli. Sofia har doktorerat i skogens roll för klimatet och har tidigare jobbat med naturvårdsfrågor och skogspolitik på LRF 13.30 Avslutning och utvärdering