Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Gästföreläsning 9.10.2014 MAL 5-kursen, Institutionen för ekonomi på Agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Rikard Korkman, ombudsman, SLC Vilka faktorer påverkar lönsamheten inom jordbruket? Jordbruksstöd Skördemängd x pris Kostnader 1 Hur få ett bättre grepp om marknaden? Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, priserna inför nästa höst) Vad är ett bra pris? Kalkylera din nettoproduktionskostnad (euro/ton) inför den nya odlingsäsongen Hur utvecklas spannmålsbalansen (utbud och efterfrågan) i ljuset av prognoserna 2014/15 ( IGC, Finland (VYR)) Utvecklingen av nyckeltal på marknaden (tex basis och stock to use ratio) Övriga faktorer som inverkar på spannmålspriset:väderleken i USA! Uppgör en försäljningsstrategi för din gård Några allmänna missbedömningar i spannmålsförsäljning 1. Motvilja till att prissätta sitt spannmål före skörd 2. Bristen på exit strategy, försäljningstrategi för när man skall sälja sitt spannmål 3. Man lagrar spannmålet för länge Källa: 9.10.2014 Namn 4 1
9.10.2014 Namn 6 Kvarnvete, NYSE Liffe (Paris) Innehåll Spannmålsproduktion: producerad mängd/kostnader/stöd/marknad (pris) Del 1: Spannmålsmarknadens grunder Spannmålprognoserna och spannmålsbalansernas betydelse för marknadsutvecklingen. Vad kan man utläsa ur dem? Del 2: Terminskontrakt och priser Del 3: Terminskontrakt i praktiken De olika aktörerna på terminsmarknaden Exempel mm https://derivatives.euronext.com/en/products/commoditiesfutures/ 9.10.2014 Namn 7 2
Hur mycket är 50 euro/ton? Ton/ha Hektar 3 4 5 25 3 750 5 000 6 250 50 7 500 10 000 12 500 100 15 000 20 000 25 000 9.10.2014 Namn 10 Varför handlas det med terminer eller spannmålsfuturer? Råvarupriser är nästan omöjliga att förutse. Många oförutsägbara faktorer kan påverka utbud och efterfrågan före skörden. Terminskontraktet skyddar jordbrukaren mot sjunkande priser (och köparen från stigande), men man kan inte heller dra nytta av stigande (eller sjunkande) priser En klassisk win-win situation Källa: Dagens industris ABC 9.10.2014 Namn 12 3
Fegisen och våghalsen Historian bakom terminskontrakt på Chicagobörsen, varför kom de till? Källa: Dagens industris ABC 9.10.2014 Namn 13 Marknaden i USA var i obalans på grund av bristande kontraktskultur och rena rama Vilda västern metoder i början på 1800-talet Terminskontrakt med handeln (forward contract) infördes 1851 -fortsättningvis oklara och varierande kontraktsvillkor skapade missnöje Terminskontrakt på börsen (futures contract) infördes 1865 -Standardiserade kontrakt (kvalitet, mängd, pris och datum för leverans) infördes och krav på säkerheter för att få handla -Omsättningen blev större och handeln effektivare genom att öppna den också för utomstående Olika risker måste beaktas på gården Lånerisk Skörderisk/väderrisk Prisrisk Price is what you make it -Proven ways to protect your price Olika sätt att hantera prisrisken Terminskontrakt med handeln Terminskontrakt (futurkontrakt) på börsen Säljoption (put option), rätten att sälja en futur - out of the money - in the money Lagring av spannmål Jordbrukstödet (t o m 60 % av omsättningen)uppfattas som ett sätt att hantera prisrisken och minskar intresset bland jordbrukarna att agera aktivt utan många bara väntar och ser 9.10.2014 Namn 15 4
Försäljningsstrategin bestäms i i sista hand av.. Din riskprofil Din marknadssyn Din inställning till risker Minneslista för hantering av prisrisken 1. Känn till din produktionskostnad, euro/ton 2. Bestäm ett tröskelpris för försäljning 3. Följ regelbundet med marknaden. 10-15 min/dag hjälper dig att förstå marknaden bättre. 4. Gör upp en försäljningstrategi 9.10.2014 Namn 17 Del 1: Spannmålsmarknadens grunder -spannmålsprognoser Förändringarna i prognoserna (utbud och efterfrågan) skapar prisförändringarna på marknaden 9.10.2014 Namn 20 5
Hur greppa marknaden? För att slippa chansa måste du kontinuerligt : Läsa terminspriserna Bevaka skördeprognoserna Följa händelserna på marknaden q q q De månatliga förändringarna i prognoserna från en månad till en annan skapar prisförändringarna. Om prognoserna blir positivare ökar sannolikheten för att priserna sjunker. Om spannmålsbalansen blir allt positivare är det orealistiskt att tro att priset kan bli bättre sen. Men: Mycket svårt att förutspå prisriktningen, om priserna går upp eller ned man behöver en pris- eller tidsdriven marknadsplan och en försäljningsstrategi för att hantera prisriskerna som är förknippade med spannmålshandel 9.10.2014 Namn 22 Faktorer som påverkar utbud och efterfrågan på spannmål Väder, väder, väder Minskningen av åkerareal Växtsjukdomar och växtskador Energikostnaden Politisk instabilitet Global efterfrågan: Förändrade konsumtionsvanor Handelspolitik:Exportkvoter och begränsningar Makroekonomisk utveckling Användningen av biobränsle Minskningen av slutlagren för spannmål Vad berättar spannmålsprognoserna? Är produktionen större än konsumtionen? Hur bra är marknaden i balans Ökar eller minskar slutlagret från ett spannmålsår till ett annat? Utgående lager/konsumtion (stocks/use ratio) är ett viktigt nyckeltal som marknaden håller noggrant öka på 6
Majsprognosens utveckling 2014/15, milj.ton 2012/13 2013/14 25.4.14 31.7.14 29.8.14 Produktion 861 982 950 969 973 Konsumtion 859 941 945 951 955 Slutlager 132 173 163 187 190 -förändring 2 41-10 14 17 Slutlager/konsu mtion, % 15,3 18,4 17,2 19,7 19,9 Källa:IGC Veteprognosens utveckling 2014/15, milj.ton 2012/13 2013/14 25.4.14 31.7.14 29.8.14 Produktion 655 713 697 702 713 Konsumtion 676 695 701 699 706 Slutlager 170 188 187 193 195 -förändring -22 17-1 5 7 Slutlager/konsu mtion, % 25,1 27,0 26,7 27,6 27,6 Källa:IGC 7
Suurimmat viljan viejät ja tuojat Viejät:USA, EU, Venäjä, Kanada, Ukraina, Australia, Argentina ja Kazakstan Tuojat: Japani, Egypti, Meksiko, Etelä Korea, Saudi-Arabia, Algeria, Marokko ja Nigeria www.igc.int 8
Spannmålsbalansuppskattning (Finland) 2014/2015, 29.8.2014, VYR Källa: www.vyr.fi Produktion 2014, 1000 t Inhemsk konsumtion Exportbehov % av produktionen Vete 1035 (869) 700(666) 335(203) 32 (23) Korn 1779(1904) 1571(1586) 208 (318) 12 (17) Havre 1066(1197) 771 (758) 295(439) 28 (37) Råg 72 (26) 99(96) - - () =föregående spannmålsår 2013/2014 Del 2: Spannmålsmarknadens grunder -terminskontrakt- och priser Terminsmarknaden skapades för att skydda för obehagliga förändringar i priset (säljare och köpare av spannmål eller prissäkrare) men även för att kunna dra nytta av prisförändringarna, om man är villig att axla prisrisken (spekulanter). Terminsmarknaden representerar en s.k. klassisk win-win situation 9.10.2014 Namn 36 9
Terminskontrakt på börsen Noteras varje vardag. I Europa är NYSE Liffe-Paris (Matif) den viktigaste börsen. Viktiga terminskontrakt är kvarnvete (50 ton) (milling wheat) och rapsfrö (50 ton) (rapeseed) Kontraktsvillkor för kvarnvete: 76 kg/hl, fukthalt 15 %, skadade kärnor 4 %, grodda kärnor 2 % och renhet 2 %. I mottagning till börslager även krav på protein (normalt 11 %) och falltal (normalt 220) Ett terminskontrakt på börsen är ett derivatinstrument, man handlar inte med själva varan utan skyldigheten att göra en affär senare. Innehavaren av kontraktet tar på sig skyldigheten att köpa eller sälja en underliggande vara till ett bestämt pris någon gång i framtiden Om kontraktet förfaller till leverans- det händer mycket sällan -skall spannmålet levereras till av börsen godkänt lager i hamnen i Rouen utanför Paris Man kan med fog tala om marknadspris, priset baserar sig på en stor omsättning på de flesta kontrakt. Detta beror på att handeln med terminskontrakt är öppen för alla,också för spekulanter och inte bara dem som säljer och köper spannmål (tex jordbrukare, livmedelsindustri) Vad berättar terminspriset? Är det högt eller lågt i ett historiskt perspektiv? Om det är högt eller täcker produktionskostnaderna lönar det sig att överväga att sälja på termin; man är orolig för att priset kan sjunka (jmf handelns terminskontrakt) Vad är skillnaden (basis) mellan vårt lokala pris i Finland och börspriset. Är det starkt eller svagt? Är skillnaden liten eller stor. Om skillnaden är stor kan det löna sig att exportera spannmål. Basis-skillnaden mellan spotpriset i Finland och börspris 5.2.13 6.3.13 12.4.13 7.5.13 4.6.13 6.8.-13 Vårvete, Finland (Avena, Svartå), euro/ton 227 217 210 210 210 169 Kvarnvete, Frankrike (Matif,Paris), euro/ton 247,50 241,25 249,50 245,75 207,50 184,25 Skillnad (basis),euro/to n -20,50-24,25-39,50-35,75 2,50-15,25 Att läsa terminspriser Pris i stabila marknadsförhållanden: spotpris+ränta+lagring. Högre priser i framtiden betyder inte att priserna går upp. Undantaget är prissättningen av den nya skörden på hösten. Kolla prisdifferensen mellan de olika leveransmånaderna. Om det finns brist på råvara kan priset på närmaste leveransmånad vara högre och priset fallande för de följande månaderna. 10
Kvarnvete, NYSE Liffe (Paris) https://derivatives.euronext.com/en/products/commoditiesfutures/ Finlands inverkan på prisutvecklingen? Med en produktion på ca 3-4 milj ton av 1.767 milj ton (IGC, 28.9.- 12) ingen chans att påverka! Vårt pris bestäms på den globala och EU marknaden (t.ex. Hamburg och Euronext-Paris (Matif)) Priset vid överproduktion; europeisk prisnivå-fraktkostnad Lösningar för att erhålla bättre pris: -Bättre balans i utbud och efterfrågan -Spannmålsexport -Sälj i rätt tid! 9.10.2014 Namn 41 Faktorer som påverkar spannmålsmarknaden i ett nötskal Prognoser över utbud och efterfrågan styr priset; ta reda på fakta om bakomliggande faktorer som styr priset och försök förstå dem bättre. Priset rör sig varje dag. Följ med de signaler som terminspriserna ger när du planerar dina försäljningar. Att bara vänta och se är ingen lösning. Terminskontrakt med handeln/börsen/banken möjliggör att du kan gardera dig mot sjunkande priser som spannmålsförsäljare och stigande priser som spannmålsuppköpare. Flera banker erbjuder möjlighet till att handla med terminskontrakt på börsen idag. Jobba regelbundet med marknaden- skriv gärna ner och återkom till din motiveringar om varför du gjorde si eller så. Lär dig av dina misstag. Och kom ihåg att alla är nybörjare! Del 3: Terminskontrakt i praktiken 11
Terminskontrakt på börsen ett nollsummespel om man samtidigt är i besittning av den underliggande varan, dvs spannmålet ü Med terminskontrakt kan man inte dra nytta av stigande spannmålspriser Idéen med terminskontraktet är att säljare och köpare kommer överens om priset och subventionerar varandra med börsens hjälp om priset avviker. Säljaren, tex jordbrukaren från att priset skall sjunka och köparen från att priset skall stiga. När terminspriset sjunker krediteras ditt börs-konto som säljare och vice versa. Före terminskontraktet förfaller kvitterar man tillbaka sitt kontrakt med ett motköp(om man inte vill leverera till lager nära börsen!) och säljer motsvarande mängd spannmål på spot-marknaden. Terminskontraktets vinst kompenserar för eventuell förlust jämfört med det pris man fastslog sitt terminskontrakt till. Och vice versa. För att detta skall fungera förutsätts att priset på terminsmarknaden och spot-marknaden följs åt (basis!). Hävstångseffekten Genom att deponera en säkerhet (initial margin) på 10% av kontraktets värde kan du kontrollera hela kontraktet om du handlar direkt på börsen. Vid handel genom banken är kravet på säkerhet större Ex. Matif 10% av 12.500 euro (50 ton x 250 euro/ton)=1.250 euro. Minsta förändring (ticks) 0,25 euro/ton motsvarar 12,50 euro per kontrakt En prisförändring på 10 euro motsvarar följaktligen 500 euro per kontrakt Hur påverkas ett säljkontrakt av de dagliga prisförändringarna Prisförändring, euro/ton Pris, euro/ton Värde, euro Resultat Säkerhetens värde, euro +10 140 7000-500 150 +1 131 6550-50 600 0 130 6500 0 650-1 129 6450 +50 700-10 120 6000 +500 1150 Terminsmarknadens aktörer (1) Prissäkraren: Allt jag kräver är dagens terminspris. Jag ger hellre upp möjligheten till större förtjänst än riskerar en förlust. It s more important to minimize risk than to maximize profit Spekulanten: Jag är villig att ta över din risk. Men i utbyte vill jag ha möjlighet att tjäna på råvaror utan att själv vara i branschen. 12
Terminsmarknadens aktörer (2) Säljaren: Om priset på min råvara stiger över dagens lovar jag att betala mellanskillnaden åt dig. Köparen: Om priset på din råvara sjunker under dagens lovar jag att betala mellanskillnaden. Då slipper du att göra förlust. De olika aktörerna på terminsmarknaden (1/4) Långa (long)prissäkrare (köpare av spannmål) köper ett kontrakt för skydda sej för stigande priser kontraktsmängden bör motsvara den mängd spannmål som man tänker införskaffa på spotmarknaden De olika aktörerna på terminsmarknaden (2/4) De olika aktörerna på terminsmarknaden (3/4) Korta (short) prissäkrare (säljare av spannmål) säljer ett kontrakt för skydda sej för sjunkande priser kontraktsmängden bör motsvara den mängd som man tänker sälja på spotmarknaden Spekulanter tar på sig marknadsrisken, dvs agerar utan att ha den underliggande råvaran, dvs spannmålet vill förtjäna på de förväntade prisförändringarna på marknaden genom att köpa och sälja terminer tillför marknaden likviditet som är ett kännetecken på en fungerande marknad 13
De olika aktörerna på terminsmarknaden (4/4) 1. Långa prissäkrare (köpare av spannmål) 2. Korta prissäkrare (säljare av spannmål) 3. Spekulanter OBS! Förstås kan också säljare och köpare av spannmål fungera som spekulanter. Köpare: s.k. Lång prissäkring (long hedge) Spot-marknaden Terminsmarknaden Exempel 1: stigande priser *referenspris ingen Datum transaktion genomförd 23 mars $ 2.70 Bushel* Lång(köp) juli majs @$ 2.50/bu 23 juni Köp majs@$3.00/bu Sälj (kvittera) juli majs @ 2.80/bu Resultat Man vinner på terminen 0.30/bu Basis (skillnaden mellan spotpris och terminspris) +$0.20/bu +$0.20/bu Ingen förändring Köpare: s.k. Lång prissäkring (long hedge) Exempel 2: sjunkande Datum priser Spot-marknaden *referenspris ingen transaktion genomförd Terminsmarknaden Basis (skillnaden mellan spotpris och terminspris) Säljare: s.k. Kort prissäkring (short hedge) Exempel 1: sjunkande Datum priser Spot-marknaden *referenspris ingen transaktion genomförd Terminsmarknaden Basis (skillnaden mellan spotpris och terminspris) 23 mars $ 2.70 Bushel* Lång(köp) juli majs @$ 2.50/bu 23 juni Köp majs@$2.50/bu Sälj (kvittera) juli majs @ 2.30/bu Resultat Man förlorar på terminen 0.30/bu +$0.20/bu +$0.20/bu Ingen förändring 15 maj $ 5.60 Bushel* Kort (sälj) November sojabönor @$6.00/bu 20 oktober Sälj sojabönor @$5.20/bu Resultat Köp (kvittera med motköp) November sojabönor @$5.60/bu Man vinner på terminen 0.40/bu -$0.40/bu -$0.40/bu Ingen förändring 14
Säljare: s.k.kort prissäkring (short hedge) Exempel 2: stigande Datum priser Spot-marknaden *referenspris ingen transaktion genomförd Terminsmarknaden 15 maj $ 5.60 Bushel* Kort (sälj) November sojabönor @$6.00/bu 20 oktober Sälj sojabönor @$6.00/bu Resultat Köp (kvittera med motköp) November sojabönor @$6.40/bu Man förlorar på terminen 0.40/bu Basis (skillnaden mellan spotpris och terminspris) -$0.40/bu -$0.40/bu Ingen förändring Spekulation om man räknar med att priserna kommer att stiga Man går lång (go long) och köper ett terminskontrakt När terminspriset stiger säljer man tillbaka sitt terminskontrakt och kvitterar mellanskillnaden mellan köp- och säljpris till sig själv Pga hävstångseffekten kan du vinna eller förlora mycket mer än du investerat. 1 euros prisförändring per ton innebär 50 euro per kontrakt (t.ex Matif) Om marknaden, mot spekulantens förväntan, utvecklas i motsatt riktning innebär det att man gör förlust Spekulation om man räknar med att prisernas kommer att sjunka Man går kort (short) och säljer ett terminskontrakt När man sålt ett terminskontrakt så vinner man på terminen när priset sjunker Fördelar och nackdelar med börsomsatta terminskontrakt ur spannmålsförsäljarens synvinkel Fördelar Tryggt alternativ om marknadspriset i Finland följer bra börspriset (oljeväxter) Lönar sig bäst då skillnaden mellan spotpris och börspris är stor och också spotpriset är på en bra nivå Affären kan avslutas med motköp när som helst före kontraktets förfallodag. Mera flexibelt i förhållande till terminskontrakt med handeln Nackdelar Riskfyllt om marknadspriset i Finland (spotpris) har svag prisföljsamhet med börspriset och skillnaden mellan spotpris och börspris är liten Man kan inte dra nytta av stigande priser; för det behövs optioner Kontraktstorleken, t ex på Euronext-Matif är 50 ton. För stort kontrakt för oljeväxter med tanke på finländska gårdar Du måste ha tillräckliga säkerheter på ditt börs- eller bankkonto (Börsen (Matif): 10% av positionens värde. Bankerna i Finland: 50-100 % av positionens värde. 15
Prissäkring med terminskontrakt på börsen i ett nötskal Två parallella affärer; handel med spannmål på din egen spotmarknad och handeln med terminskontrakt på börsen. Håll isär detta! Prisäkringen kräver att man har motsvarande mängd spannmål som säljs samtidigt som man avslutar sin terminsaffär. Handel med terminskontrakt utan spannmål är spekulation Terminskontraktet kvitteras med motköp före kontraktet förfaller till leverans och först då realiseras vinsten eller förlusten på terminskontraktet. Nettoresultet är nollsummespel; det man vinner på terminskontraktet förlorar man på spotkontraktet och vice versa (när börspriset stiger, stiger även spotpriset!). Man kan inte dra nytta stigande priser. I praktiken innebär detta att det du säkrar när du säljer ett terminskontraktet är spotpriset i det ögonblick som du gör din prissäkring ( det är prisförändringen på börskontraktet som är intressant inte själva priset) I vissa situationer innebär terminkontrakt risker (basisrisk) pga bristande prisföljsamhet mellan börspris och spotpris som man bör vara medveten om. Källor: Greppa marknaden-sälj och köp förnuftigt (Forskning för framåt 33), ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund Dagens Industris ABC, handbok om aktier, räntor, derivat, fonder och pengar The Chicago Board of Trade, Handbook of futures and options. Bra egenstudiematerial (engelska) på www.cbot.com Grain Marketing is simple-it s just not easy, 2010, Edward Usset Bättre betalt för skörden-riskhantering för lantbrukare, 2012 Torbjörn Iwarsson Terminspriserna på börsen hittas även på spannmålsuppköparnas hemsidor Tyska priserna (på tyska) hittas bland annat på Agrimarket och K-lantbruks hemsidor. Prognoser; IGC, www.igc.org.uk,usda Finland; Spannmålsbranschens samarbetsgrupp, www.vyr.fi. Prognoser och balanser för Finland produceras av informationstjänstcentralen,tike. 16