Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar



Relevanta dokument
LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Mot en hållbar stadsutveckling

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Främja och förebygg så når vi miljömålen

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Vilken roll har den lokala och regionala nivån i genomförandet av Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden SKL

Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet

GR:s uppdrag

Verksamhetsplan

Miljööverenskommelse

Verksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen: Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Hållbarhetsrådets möte 16 nov Handlingsplan för miljömålsarbetet och dess prioriterade insatsområden, med fokus på Giftfri vardag

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

FAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Dricksvattenkontroll. Sveriges viktigaste livsmedel med Sveriges bästa kontroll

Projektplan Projekt Oberoende

Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Affärsmöjligheter inom avfallshantering, vattenrening och sanering i Tjeckien januari 2005 i Prag

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Länsstyrelsens remiss om regionalt åtgärdsprogram för miljömålen /

Miljööverenskommelse

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden

Om kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser

Nyheter inom Miljömålssystemet

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Torgny Larsson Gunnel Lindblom Håkan Söderman. Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

21/16 Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Miljösamverkan Norrbotten

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Rapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Verksamhetsplan Klimatkommunerna

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Rapport efter genomförd workshop Hur ska vi ha det med kommersiell service på landsbygden?

Verksamhetsplan Klimatkommunerna

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Vallande volontärer & framtida forskning

Gävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2009

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Grundläggande miljöutbildning. Inledning med fokus på vägen framför oss. Vart leder den?

den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Förslag till energiplan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Yttrande: EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Verksamhetsplan NAD 2.0 (2019)

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr /09 1. SAMMANFATTNING

Kommunikation med beslutsfattare och opinionsbildare Mikael Helmin

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

PM - Revidering av avfallsplan och avfallsföreskrifter Dnr KS14/

Transkript:

1(6) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar Ansvarig myndighet/organisation: Klimatkommunerna/Sveriges Ekokommuner Projektnamn: Kommunikation av lokalt miljömålsarbete Diarienummer: 741-1285-06 Projektet bestod av fyra delar, varav två har genoförts med stöd från Miljömålsrådet. 1. Utbildning i Miljökommunikation En distansutbildning i miljökommunikation genomfördes mellan augusti 2006 och januari 2007, med tre fysiska träffar i Stockholm för deltagarna. Utbildningen genomfördes i samarbete med SLU och företaget Mikom och motsvarar fem högskolepoäng. De sexton deltagarna representerade i huvudsak kommuner, men även en frivilligorganisation och ett företag var representerade. Utvärderingen visar att kursdeltagarna var mycket nöjde med innehållet och kvaliteten av kursen. 2. Handbok i Klimatkommunikation (Medel från Miljömålsrådet) I många kommuner finns tjänstemän med naturvetenskaplig eller teknisk bakgrund som arbetar med miljöfrågor. Mer och mer ingår det i deras arbetsuppgifter att även kunna kommunicera med olika målgruppen om miljöfrågor. I projektet togs därför fram en handbok i klimatkommunikation, skriven av Lars Palm, professor i planerad kommunikation vid Högskolan i Halmstad. Boken trycktes upp i 1000 exemplar och har skickats ut kostnadsfritt till alla kommuner och länsstyrelser i Sverige, våra organisationers kontaktpersoner och andra intressenter. Boken kan även laddas ner från Klimatkommunernas och Sveriges Ekokommunernas hemsida som pdf-fil. 3. Lokal miljömålskampanj (Medel från Miljömålsrådet) Många kommuner, framför allt mindre, har inte egen personal (eller möjlighet att anlita konsulter) som kan vara behjälplig i att ta fram material för information och kampanjer kring miljöfrågor och miljömålsarbete. Därför sammanställde vi innovativt och beprövat kampanjmaterial från föregångskommuner i en idébank. Allt material finns tillgängligt på Klimatkommunernas hemsida, där man även kan hitta beskrivningar för hur materialet kan användas. Idébanken har gjorts känd genom information i våra nätverk och bland våra kontakter. 4. Seminarium i miljökommunikation För alla som inte har möjlighet att delta i en längre i kurs i miljökommunikation erbjöd vi ett endagsseminarium i miljökommunikation. 85 deltagare kom till Stockholm den 31 oktober 2006 för att höra föredrag från utbildare och näringsliv inom miljökommunikation. Det presenterades även konkreta exempel från våra medlemskommuner i hur deras miljökommunikation fungerar. Enligt utvärderingen fick seminariet höga betyg från deltagarna. En dokumentation av dagen finns på Klimatkommunernas hemsida.

2(6) Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Uppföljning av kommunernas miljömålsarbete Diarienummer: 741-1246-06MK I miljömålsarbetet har kommunerna pekats ut som en viktig och central aktör. För att följa upp och stödja kommunernas miljömålsarbete görs en kartläggning och analys under 2005-2006 av miljömålsarbete i Sveriges kommuner. Uppföljningen har två syften, dels att dokumentera, följa upp och analysera kommunernas miljömålsarbete, dels att öka intresset för frågan och utveckla arbetet. Projekt är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Naturvårdsverket. Uppföljningens resultat finns i enkät- och intervjurapporter från SKL samt forskarrapport och syntesrapport från NV. SKL har anordnat särskilda kommunala miljömålsdagar och tagit upp uppföljningen av kommunernas miljömål vid ett antal andra konferenser: på FAH (miljönämndspolitiker), Miljöchefskonferens och regionala miljömålskonferenser i Dalarna, Stockholms län och Västra Götaland. Resultaten har också spridits till kommunerna via webb, e-post och nyhetsbrev. SKL har internt i styrelse och politiska beredningar tagit del av resultaten och gjort ställningstaganden som sänts till Miljömålsrådet inför fördjupad utvärdering. Projektet har bidragit till att göra miljömålen mer kända i kommunerna och lyft fram kommunernas möjligheter och önskemål i arbetet. Rapporterna visar på en positiv syn och ett stort genomslag för miljömålen i kommunerna. Fyra av fem kommuner har inlett arbetet med att ta fram miljömål. De ser positivt på de nationella målen och det regionala miljömålsarbetet. Det visar enkäten till ansvariga tjänstemän om kommunernas arbete med och syn på miljömålen, publicerad 2006. Dessutom finns många synpunkter om möjligheter, hinder och önskemål om stöd. Skillnaderna är i syn och arbete är betydande mellan olika län och olika kommuntyper. SKL:s uppföljande intervjuundersökning i 16 kommuner visar en positiv syn på miljömålen även från ett kommunstyrelseperspektiv. Flertalet anser att miljöfrågorna kommit högre på den lokala politiska dagordningen till följd av miljömålen. Även de kommuner som inte antagit egna miljömål ser det som att man arbetar i enlighet med de nationella målen. De intervjuade kommunerna har både negativa och positiva bilder av samarbetet med länsstyrelsen på miljöområdet och lyfter fram behovet av en bättre statlig samordning. Samtliga har, ibland med vissa förbehåll, uppfattningen att det behövs ekonomiskt stöd till kommunerna för att påskynda miljöarbetet utifrån miljömålen. Däremot är man klart kritisk mot formen på dagens investeringsbidrag för klimatinvesteringsprogram och tidigare lokala investeringsprogram. Se vidare http://www.skl.se/artikel.asp?a=21143&c=2485 Naturvårdsverkets rapporter har också lyft fram olikheterna i förutsättningar mellan kommuner och att miljömålen i sig inte eliminerar de faktiska hinder och målkonflikter som miljöarbetet möter.

3(6) Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Dialogsatsning konferenser kring miljömålsarbetet i kommunerna Diarienummer: 741-1278-06MK Miljömålsrådet och Svenska Kommunförbundet inledde under 2003 en gemensam satsning på dialog med kommunerna och andra aktörer, om miljömålen och kommunernas roller och möjligheter i miljömålsarbetet. Syftet är att visa på kommunernas roller och möjligheter i miljömålsarbetet samt att stödja och utveckla dialogen mellan nationell, regional och lokal nivå om förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete. Syftet är också att integrera miljömålen i kommunernas planerings- och beslutsprocess och översätta vad miljömålen betyder i praktiken för olika kommunala verksamheter. Miljömålsarbetet har lyfts fram av Sveriges Kommuner och Landsting i både riktade konferenser om miljömålen samt i en rad andra sammanhang. Målgruppen har i första hand varit kommuner, landsting, regioner och länsstyrelser. Konferenser under 2006 Miljömål i offentlig upphandling, konferenser i Alvesta och Sundsvall, i samarbete med Sveriges Ekokommuner och Miljöstyrningsrådet. Upphandling av transporter Miljö- och säkerhetskrav för färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Fyra seminarier hösten 2006. Miljöarbete i landsting och regioner. Clean Med i Stockholm 30-31 maj. SKL var stödjande part för konferensen. Konferens för landstingens miljösamordnare, Nämil, i november. Kommunalt klimatarbete, internationell konferens i Stockholm 15-17 maj. SKL medverkade i och stödde konferensen. Världsmiljödagen, samarrangemang med FN-förbundet, COOP och Stockholms stad. Årets tema var hushållens konsumtion och miljökommunikation. Nordisk konferanse om baerekraftig samfunnsutvikling i Oslo den 26 27 november. Miljömålen och Sveriges miljöarbete togs upp i flera av konferensens workshops. Miljöbedömningar av planer och program Handlingsplan för detaljplaner, fem konferenser hösten 2006. Kommunernas arbete med miljömålen har varit ett bärande tema vid ett antal andra konferenser, via ett parallellt uppföljningsprojekt med stöd av Miljömålsrådet: Kommunala Miljömålsdagar 2-3 maj. Förbundet för Allmänt Hälsoskydd, årsmöte 24-25 april. SKL:s Miljöchefskonferens 31 aug-1 september. Regionala miljömålskonferenser anordnade av länsstyrelserna i Dalarna, Stockholms län och Västra Götaland, där SKL medverkat.

4(6) Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Miljöindikatorer på kommunal nivå (MINK, tidigare GUS-lok) Diarienummer: 741-1271-06MK Sveriges Kommuner och Landsting har under 2004-2006 drivit ett projekt för att utveckla miljöindikatorer på lokal nivå, med stöd av Miljömålsrådet. Övergripande syften har varit att tillgängliggöra användbara indikatorer och data för kommunerna och att utveckla den lokala delen av miljömålsuppföljningen med hjälp av indikatorer. Projektet har bidragit till att göra miljömålen och miljöindikatorer mer kända och tillgängliga för kommunerna. Projektets resultat presenteras i rapporten Miljöindikatorer ett stöd i miljöarbetet samt i bilagor och på webbsidor. Projektet har föreslagit 20 huvudindikatorer och totalt ett 70-tal aktuella. Data på kommunnivå har utvecklats och beställts och finns idag centralt tillgängliga för knappt 30 av de föreslagna indikatorerna. I flera fall krävs en fortsatt granskning av kvalitet och presentationer. Projektet har också lyft fram exempel på kommunala miljöredovisningar. Rapporten har sänts ut till samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser och spridits till kommunerna via webb, e-post och nyhetsbrev. SKL har internt tagit upp arbetet i sin Samhällsbyggnadsberedning, som ställt sig bakom rapporten. SKL har presenterat arbetet med miljöindikatorer vid ett antal konferenser: Kommunala miljömålsdagar, Miljöchefskonferens, FAH-konferens (miljönämndspolitiker), samt regionala miljömålskonferenser i Dalarna, Stockholms län och Västra Götaland. Representanter från 15 kommuner har medverkat i projektets referensgrupp. Löpande kontakter har tagits för att samordna förslagen med olika arbeten med indikatorer på nationell, regional och lokal nivå. En särskild PM/bilaga om förslaget i relation till de centrala myndigheternas ansvar och arbete har tagits upp i Miljömålsrådets beredningsgrupp BMU och sänts till berörda myndigheter som underlag för fortsatt arbete med indikatorer för uppföljning av miljömålen. Ansvarig myndighet/organisation: Region Värmland Projektnamn: Integrering av hållbar utveckling och miljökvalitetsmål i tillväxtprojekt Diarienummer: 741-1278-06 Projektets huvudaktiviteter och resultat: - Under februari-maj 2006 genomfördes en hållbarhetsanalys av projektet Tillväxtkorridoren, som presenterades för Tillväxtkorridorens högsta rådgivande och beslutande organ, kallat Tillväxtrådet (Bestående av 9 norska och 9 svenska politiker och beslutsfattare). Man beslutade att konsekvent integrera hållbar utveckling i arbetet för att öka konkurrenskraften i regionen och för att bidra till att uppnå de nationella miljömålen (se bilaga).

5(6) - I juni 2006 togs riktlinjer fram för hur hållbar utveckling skulle integreras i den s k huvudstudien om infrastruktur och transporter. - Under perioden augusti 2006 - januari 2007 koordinerades arbetet med huvudstudien, med målsättningen att koordinera kompetenshöjningen av huvudstudiens arbetsgrupp inom hållbar utveckling med själva genomförandet av huvudstudien. Kompetenshöjningen för fler arbetsgrupper och en bredare massa prioriterades bort med anledning av projektets begränsade resurser samt för att arbetsgruppen ansågs ha bäst förutsättningar att bli ambassadörer för den fortsatta integreringen av hållbar utveckling. - Ett seminarium genomfördes 6-7 februari med arbetsgruppen för huvudstudien där lång- och kortsiktiga mål för hållbara järnvägar och vägransporter, baserat på regionala behov, togs fram. Arbetsgruppen hade därmed goda förutsättningar att agera som ambassadörer i arbetet med att integrera hållbar utveckling. - Märet Engström från Länsstyrelsen i Värmland blev inbjuden till miljömålsdagarna för att presentera erfarenheter och resultat kring projektet (april). - Seminariet i februari och arbetet med huvudstudien bidrog till att svenska och norska tjänstemän kunde ge politikerna ett bra underlag för politiska beslut och ett förslag till långsiktig prioritering. I juni 2007 togs ett gemensamt beslut av svenska och norska politiker att det är infrastruktur och transporter med tåg man vill satsa på långsiktigt (se bilaga). I övrigt kommer det gemensamma arbetet mellan Sverige och Norge i hela Tillväxtkorridoren Stockholm-Karlstad-Oslo att vidareutvecklas, intensifieras och ytterligare formaliseras. - Länsstyrelsen i Värmlands bedömning är att den långsiktiga prioriteringen hjälper till att uppfylla miljökvalitetsmålen i länet (se bilaga). De miljömål som påverkas av transporter hör till de miljömål som annars bedöms som svårast att nå, där det dessutom är så att Värmland i flera fall har svårare att nå målen än riket som helhet (se bilaga). - Länsstyrelsens bedömning är att ett arbete med mål/åtgärder som gynnar ekonomiska och sociala dimensioner samtidigt med miljönyttan ger bättre möjligheter för regionen att bli långsiktigt hållbar. - Erfarenheter från projektet kommer under hösten 2007 att tas med i Region Värmlands arbete med det regionala utvecklingsprogrammet samt Länsstyrelsen i Värmlands arbete med miljökvalitetsmålen i samtliga kommuner i Värmland.

6(6) Ansvarig myndighet/organisation: Stiftelsen Ekocentrum Projektnamn: Utställnings- och utbildningsverksamhet i Västra Götaland Diarienummer: 741-1285-06Mk Projektets grundidé var att med geografiskt fokus på Västra Götaland och i samverkan mellan fyra organisationer ta fram en utställning samt att använda denna utställning i hundratals kurser med målgrupp allmänhet, studerande och företag. Två identiska utställningsexemplar producerades med namnet Sweet Sixteen. Utställningen består av en introduktionsdel och fyra interaktiva stationer med namnen Bostaden, Affären, Resan och Återvinningen. Ett enklare studiematerial medföljer, som deltagare kan ta med sig för att på ett enkelt sätt se hur vardagsvalen kring energi, ekologisk mat, miljöriktiga transporter och materialåtervinning är kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. Utställningen har fungerat bra och ger mycket konkreta exempel på hur ett förändrat vardagsnära beteende faktiskt påverkar miljön och förändringarna i en hållbar riktning. Utställningarna finns kvar och kommer att erbjudas intresserade verksamheter att användas i folkbildningssammanhang m.m. under hela år 2007. Ekocentrum kommer att använda det ena exemplaret i den egna utställnings- och utbildningsverksamheten under år 2007. Kontakta Ekocentrum i Göteborg för mer information om tillgänglighet etc.