Sygefravaer i Sverige forskelle til Danmark Arbeidsmiljöforskningsfonden konference Sygefravaer, fastholdelse og udstödning Köpenhamn den 3 november 2005 Staffan Marklund Arbetslivsinstitutet, Stockholm
Frågorna Varför har Sverige en högre sjukfrånvaro än Danmark? På vilka sätt är skiljer sig systemen åt? Vilka faktorer har studerats i Danmark respektive Sverige som huvudorsaker till sjukfrånvaro?
Sjukfrånvaro i Danmark och Sverige under mätveckan 1990-2004, Eurostat löpande 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Denmark Sweden 2,0% 1,0% 0,0% 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Sjukfrånvaro och andel som lämnat arbetskraften på grund av ohälsa (av 20-64 befolkningen) Eurostat 2002/2001. sickness absence 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% illnesses the reason 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% France Germany Denmark Spain Finland Netherlands Sweden All Sickness absence from work Left work due to illnesses
Antal sjukfrånvarodagar där individen anser att sjukfrånvaron beror på förhållanden i arbetet 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 Denmark Sweden 1,50 1,00 0,50 0,00 Men Women
Sjukfrånvaro efter kön i privat och offentlig sektor i Norden, medelvärde 1996-2002 Danmark Män privat sektor Män offentlig sektor Kvinnor privat sektor Kvinnor offentlig sektor Sverige 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Skillnaderna Sverige har sedan 1990 haft en betydligt högre sjukfrånvaro än Danmark Det finns i Sverige (och några andra länder) ett tydligt konjunktursamband som inte finns i Danmark Både i Sverige och Danmark har kvinnor en högre sjukfrånvaro än män Både i Sverige och Danmark har män i privat sektor högre sjukfrånvaro än män i offentlig sektor för kvinnor är det tvärtom högre sjukfrånvaro i offentlig sektor Åldersgradienten är något starkare i Sverige än i Danmark, särskilt markerad bland anställda över 60 år Fler i Danmark har lämnat arbetsmarknaden helt av ohälsoskäl än i Sverige Högre andel i Sverige anger att de är sjukfrånvarande på grund av förhållanden i arbetet
Arbetsmarknadsförhållanden och frånvaro ca 2000 (ESO 2002) Danmark Sverige Andel sysselsatta män 60-64 år 47,5 49,0 Andel sysselsatta kvinnor 60-64 år 23,4 43,2 Andel tillfälligt anställda (män + kvinnor) 30-59 år 5,4 9,4 Arbetslöshet 1990-tal (mv 1987-2000, män + kvinnor) 7,4 5,4 Arbetslöshet 2000-tal (mv 2000-2004, män + kvinnor) 4,8 5,5 Andelen förtidspensionärer män 7,6 8,5 Andelen förtidspensionärer- kvinnor 11,5 12,1 Sjukfrånvaro (mv 1983-2001, män + kvinnor) 60-64 år 2,7 9,1
Skillnader i arbetsmarknadsvillkor Betydligt lägre andel sysselsatta äldre kvinnor i Danmark än i Sverige Högre arbetslöshet i Danmark på 90-talet, högre i Sverige nu (trots den djupa krisen i Sverige 1992-1995) Lägre andel tillfälligt anställda i Danmark Något högre andel förtidspensionerade i Sverige
Sjukförsäkringssystemet i Danmark och Sverige ca 2003 Danmark Sverige Karensdag Ingen 1 dag Arbetsgivarperiod 2 veckor 52 veckor off anställda 2 veckor Ersättningsnivå 100% upp till 405 E 77,6% upp till E 457 Inget tak för stat o kommun Beräknad ersättningsnivå i % av APW 54% för privat anställda 80% Maximal ersättningstid 52 veckor under 18 mån Ingen gräns Anställningstrygghet under pågående sjukfrånvaro 120 dagar privat anställda Obegränsad off anställda Obegränsad
Förtidspensions- och arbetslöshetssystem ca 2003 Danmark Sverige Grund för förtidspension Medicinska och sociala Medicinska Ersättningssystem vid förtidspension Högsta ersättningsnivå vid förtidspension Kvalifikationskrav för arbetslöshetsersättning Arbetslöshetsersättningens varaktighet Generella och behovsprövade Generella 18 553 Euro 19 080 Euro Arbete 52 veckor senaste 3 åren Arbetslöshetsersättningens nivå 90% av ink upp till 406 Euro per vecka Arbete 6 månader inom ett år 1 år + 2 år vid program 300 dagar (upp till 56 år) 450 dagar för äldre Obegränsad vid program 80% av ink upp till 510 Euro per vecka
Systemskillnader Dansk sjukförsäkring mer generös för offentligt anställda och mindre generös för privat anställda jämfört med Sverige ersättningsnivå ersättningstid anställningstrygghet kommunal administration i Danmark, statlig i Sverige Små skillnader i förtidspension och arbetslöshet sociala skäl för förtidspension i Danmark svensk arbetslöshetsförsäkring något mer generös och i praktiken utan tidsbegränsning
Sjukfrånvarokrisen i Sverige 1997-2005 hur såg den ut? Fördubbling av antalet sjukfrånvarodagar Ökade skillnader mellan kvinnor och män Ökad andel sjukskrivna med psykiska besvär Kraftigaste ökningen i kommuner och landsting Mer en ökning av sjukfallens längd än av antalet nya sjukskrivna
Orsaker till den ökade sjukfrånvaron i Sverige 1997-2005 Huvudförklaringar Åldrande arbetskraft + Fler i arbete + Minskad arbetslöshet + Sämre psykosociala arbetsvillkor + Sämre fysisk arbetsmiljö 0 Hälsoförändringar 0 Generösare regler + Förändrade incitament Bidragande förklaringar Organisationsförändringar+ Livsstil+ (alkohol, tobak, fetma) Ej belagda hypoteser -Attityder (befolkningen, läkarna, administratörerna) Privatlivsbelastningar Ökade belastningar på fritiden Traumatiska händelser Individualiserad protest?
Risken för långvarig sjukskrivning 2002 (kontroll för ålder, familjetyp, utbildning och arbetsgivare) (Lidwall, Bergendorff & Marklund kommande 2005) Kvinnor Övertidsarbete 1,6 Krav/kontroll Aktivt 1,4 Avspänt 1 Passivt (1,1) Spänt 1,8 Bristande socialt stöd 2,3 Dålig fysisk arbetsmiljö 1,3 Ergonomiska belastn 1,5 Övervikt 1,4 Rökare 1,4 Män Övertidsarbete (1,0) Krav/kontroll Aktivt (1,0) Avspänt 1 Passivt (0,9) Spänt 2,1 Bristande socialt stöd 2,1 Dålig fysisk arbetsmiljö 1,4 Ergonomisk belastn 1,4 Övervikt 1,6 Rökare 0,7
Sjukfrånvarons orsaker i Danmark Jensen (En sammenligning av sygefravaeret i 1995 og 1999, SFI 2002) Kvinnor högre risk Äldre högre risk Offentliganställda högre risk Inget samband med hälsa Låg arbetsförmåga ökad risk Arbetstid värst att jobba 30-37 timmar, men problem även med färre timmar Jensen et al (Arbeidsmiljö og fravaer, AMI 2002) Lund et al (Sygefravaer i et arbeidsmiljöperspektiv, AMI 2003) Arbetsmiljöfaktorer förklarar ca 33% av den totala variationen i frånvarodagar Osäkerhet i anställningen, höga sensoriska krav, böjd rygg/nacke, monotoni, tunga lyft har effekt Kontroll för kön, ålder, BMI Ingen eller svag effekt för psykologiska krav, utvecklingsmöjligheter, socialt stöd
Den långa sjukfrånvarons orsaker i Danmark Högelund, Filges & Jensen (Langvarigt sygefravaer, SFI 2003) Sjukfrånvaro 8 veckor eller mer förklaras av följande riskfaktorer: Inga könsskillnader Stigande ålder Många kontakter med läkare Många dagars sängläge i samband med sjukdom Låg utbildning Offentligt anställd Jordbruk o industri (ej service o handel) Stor variation mellan företag (ansvarstagande, omplacering) Stor variation mellan kommuner (tidiga uppföljningssamtal ökar möjligheten att vara kvar hos den gamla arbetsgivaren)
Fysiska/kemiska belastningar i arbetet. Andel som anger att de mer än halva arbetstiden är utsatta för damm, buller eller vibrationer (European Survery 2000) 40 35 30 25 20 15 damm buller vibrationer 10 5 0 Danmark Sverige
Ergonomiska belastningar. Innebär ditt arbete halva tiden eller mer European Survey 2000. 60 50 40 30 Sverige Danmark 20 10 0 bevärliga rörelser upprepade tunga lyft
Psykosocial arbetsmiljö. Krav och kontroll i arbetet (European Survey 2000) 100 90 80 70 60 50 40 Danmark Sverige 30 20 10 0 Högt tempo Snäva tidsgränser Kontroll över när Kontroll över hur
Andel bland de anställda som har svårigheter att kombinera arbete och familj 20 18 16 14 12 10 8 Danmark Sverige 6 4 2 0 Alltför tröff för att orka med hushållsarbete Svårt att klara ansvaret i familjen Svårt att koncentrera sig på arbetet
Arbetsmiljöförhållanden Likartade exponeringsnivåer för kemiska/fysikaliska arbetsmiljörisker Större ergonomiska belastningar i Sverige Större psykosociala belastningar i Sverige Större svårigheter att kombinera arbete och övrigt liv i Sverige
Sammanfattning Huvudskillnaderna mellan Danmark och Sverige i sjukfrånvaro ligger på arbetsmarknadsnivå och i sjukförsäkringssystemet inte i alternativsystemen Fler äldre (kvinnor) står utanför arbetsmarknaden i Danmark En avgörande skillnad är möjligheten att säga upp sjukskrivna i Danmark Alternativa system likartade i båda länderna (föräldraledighet, förtidspension, arbetslöshetsersättning) Efterlön i Danmark?? Forskningen i Danmark och Sverige om orsaker till sjukfrånvaro har likheter och olikheter Psykosociala villkor, stress, total workload i fokus Traditionella arbetsmiljörisker fortfarande viktiga Livsstilsfaktorer spelar stor roll (rökning, alkohol, övervikt) Svängning från studier av orsaker till sjukskrivning till studier av svårigheter/möjligheter att komma tillbaka Svängning från riskfaktorer till friskfaktorer Bristande information om balansen mellan arbete och övrigt liv i båda länderna