Sygefravaer i Sverige forskelle til Danmark



Relevanta dokument
Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Lågt socialt deltagande Ålder

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Arbetsmarknadsläget januari 2014

arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Repetitivt arbete ska minska

Arbeidslivets utvikling i Europa: Trender og utfordringer. FOR MORE INFO contact john.hurley@eurofound.ie

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011

Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av mars månad 2011

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Dnr: 2010/ Dnr: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2013

Trygg på arbetsmarknaden?

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015

Ökande kostnader för sjukfrånvaro i Blekinge

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2014

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april ling.

Personalförhållanden 2010

Pressmeddelande från SCB

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen

Pressmeddelande från SCB

Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av november månad 2011

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Pressmeddelande från SCB

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

Pressmeddelande från SCB

Pressinformation från SCB

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle

Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret

Pressmeddelande från SCB

Verksamhetsrapport 2010:01

Skillnader i inkomster och löner mellan kvinnor och män. Erica Lindahl, nationalekonom och forskare på IFAU

Motion till riksdagen 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Jämställdhet i arbetslivet

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Hammarlands kommun PM juni 2016

Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län?

Att ge omsorg mitt i livet

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Befolkningsuppföljning

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Särskilt stöd i grundskolan

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per december 2013

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

UNGAS ARBETSLÖSHET OCH DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER. UTANFÖRSKAP spelar det någon roll vilket stöd som ges? Roger Mörtvik

En gemensam bild av verkligheten

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin

Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg. omvärlden

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

(6,8 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av november 2012

Kännedomsundersökning 2015

Vad är. bra. anställningsvillkor?

Transkript:

Sygefravaer i Sverige forskelle til Danmark Arbeidsmiljöforskningsfonden konference Sygefravaer, fastholdelse og udstödning Köpenhamn den 3 november 2005 Staffan Marklund Arbetslivsinstitutet, Stockholm

Frågorna Varför har Sverige en högre sjukfrånvaro än Danmark? På vilka sätt är skiljer sig systemen åt? Vilka faktorer har studerats i Danmark respektive Sverige som huvudorsaker till sjukfrånvaro?

Sjukfrånvaro i Danmark och Sverige under mätveckan 1990-2004, Eurostat löpande 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Denmark Sweden 2,0% 1,0% 0,0% 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Sjukfrånvaro och andel som lämnat arbetskraften på grund av ohälsa (av 20-64 befolkningen) Eurostat 2002/2001. sickness absence 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% illnesses the reason 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% France Germany Denmark Spain Finland Netherlands Sweden All Sickness absence from work Left work due to illnesses

Antal sjukfrånvarodagar där individen anser att sjukfrånvaron beror på förhållanden i arbetet 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 Denmark Sweden 1,50 1,00 0,50 0,00 Men Women

Sjukfrånvaro efter kön i privat och offentlig sektor i Norden, medelvärde 1996-2002 Danmark Män privat sektor Män offentlig sektor Kvinnor privat sektor Kvinnor offentlig sektor Sverige 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Skillnaderna Sverige har sedan 1990 haft en betydligt högre sjukfrånvaro än Danmark Det finns i Sverige (och några andra länder) ett tydligt konjunktursamband som inte finns i Danmark Både i Sverige och Danmark har kvinnor en högre sjukfrånvaro än män Både i Sverige och Danmark har män i privat sektor högre sjukfrånvaro än män i offentlig sektor för kvinnor är det tvärtom högre sjukfrånvaro i offentlig sektor Åldersgradienten är något starkare i Sverige än i Danmark, särskilt markerad bland anställda över 60 år Fler i Danmark har lämnat arbetsmarknaden helt av ohälsoskäl än i Sverige Högre andel i Sverige anger att de är sjukfrånvarande på grund av förhållanden i arbetet

Arbetsmarknadsförhållanden och frånvaro ca 2000 (ESO 2002) Danmark Sverige Andel sysselsatta män 60-64 år 47,5 49,0 Andel sysselsatta kvinnor 60-64 år 23,4 43,2 Andel tillfälligt anställda (män + kvinnor) 30-59 år 5,4 9,4 Arbetslöshet 1990-tal (mv 1987-2000, män + kvinnor) 7,4 5,4 Arbetslöshet 2000-tal (mv 2000-2004, män + kvinnor) 4,8 5,5 Andelen förtidspensionärer män 7,6 8,5 Andelen förtidspensionärer- kvinnor 11,5 12,1 Sjukfrånvaro (mv 1983-2001, män + kvinnor) 60-64 år 2,7 9,1

Skillnader i arbetsmarknadsvillkor Betydligt lägre andel sysselsatta äldre kvinnor i Danmark än i Sverige Högre arbetslöshet i Danmark på 90-talet, högre i Sverige nu (trots den djupa krisen i Sverige 1992-1995) Lägre andel tillfälligt anställda i Danmark Något högre andel förtidspensionerade i Sverige

Sjukförsäkringssystemet i Danmark och Sverige ca 2003 Danmark Sverige Karensdag Ingen 1 dag Arbetsgivarperiod 2 veckor 52 veckor off anställda 2 veckor Ersättningsnivå 100% upp till 405 E 77,6% upp till E 457 Inget tak för stat o kommun Beräknad ersättningsnivå i % av APW 54% för privat anställda 80% Maximal ersättningstid 52 veckor under 18 mån Ingen gräns Anställningstrygghet under pågående sjukfrånvaro 120 dagar privat anställda Obegränsad off anställda Obegränsad

Förtidspensions- och arbetslöshetssystem ca 2003 Danmark Sverige Grund för förtidspension Medicinska och sociala Medicinska Ersättningssystem vid förtidspension Högsta ersättningsnivå vid förtidspension Kvalifikationskrav för arbetslöshetsersättning Arbetslöshetsersättningens varaktighet Generella och behovsprövade Generella 18 553 Euro 19 080 Euro Arbete 52 veckor senaste 3 åren Arbetslöshetsersättningens nivå 90% av ink upp till 406 Euro per vecka Arbete 6 månader inom ett år 1 år + 2 år vid program 300 dagar (upp till 56 år) 450 dagar för äldre Obegränsad vid program 80% av ink upp till 510 Euro per vecka

Systemskillnader Dansk sjukförsäkring mer generös för offentligt anställda och mindre generös för privat anställda jämfört med Sverige ersättningsnivå ersättningstid anställningstrygghet kommunal administration i Danmark, statlig i Sverige Små skillnader i förtidspension och arbetslöshet sociala skäl för förtidspension i Danmark svensk arbetslöshetsförsäkring något mer generös och i praktiken utan tidsbegränsning

Sjukfrånvarokrisen i Sverige 1997-2005 hur såg den ut? Fördubbling av antalet sjukfrånvarodagar Ökade skillnader mellan kvinnor och män Ökad andel sjukskrivna med psykiska besvär Kraftigaste ökningen i kommuner och landsting Mer en ökning av sjukfallens längd än av antalet nya sjukskrivna

Orsaker till den ökade sjukfrånvaron i Sverige 1997-2005 Huvudförklaringar Åldrande arbetskraft + Fler i arbete + Minskad arbetslöshet + Sämre psykosociala arbetsvillkor + Sämre fysisk arbetsmiljö 0 Hälsoförändringar 0 Generösare regler + Förändrade incitament Bidragande förklaringar Organisationsförändringar+ Livsstil+ (alkohol, tobak, fetma) Ej belagda hypoteser -Attityder (befolkningen, läkarna, administratörerna) Privatlivsbelastningar Ökade belastningar på fritiden Traumatiska händelser Individualiserad protest?

Risken för långvarig sjukskrivning 2002 (kontroll för ålder, familjetyp, utbildning och arbetsgivare) (Lidwall, Bergendorff & Marklund kommande 2005) Kvinnor Övertidsarbete 1,6 Krav/kontroll Aktivt 1,4 Avspänt 1 Passivt (1,1) Spänt 1,8 Bristande socialt stöd 2,3 Dålig fysisk arbetsmiljö 1,3 Ergonomiska belastn 1,5 Övervikt 1,4 Rökare 1,4 Män Övertidsarbete (1,0) Krav/kontroll Aktivt (1,0) Avspänt 1 Passivt (0,9) Spänt 2,1 Bristande socialt stöd 2,1 Dålig fysisk arbetsmiljö 1,4 Ergonomisk belastn 1,4 Övervikt 1,6 Rökare 0,7

Sjukfrånvarons orsaker i Danmark Jensen (En sammenligning av sygefravaeret i 1995 og 1999, SFI 2002) Kvinnor högre risk Äldre högre risk Offentliganställda högre risk Inget samband med hälsa Låg arbetsförmåga ökad risk Arbetstid värst att jobba 30-37 timmar, men problem även med färre timmar Jensen et al (Arbeidsmiljö og fravaer, AMI 2002) Lund et al (Sygefravaer i et arbeidsmiljöperspektiv, AMI 2003) Arbetsmiljöfaktorer förklarar ca 33% av den totala variationen i frånvarodagar Osäkerhet i anställningen, höga sensoriska krav, böjd rygg/nacke, monotoni, tunga lyft har effekt Kontroll för kön, ålder, BMI Ingen eller svag effekt för psykologiska krav, utvecklingsmöjligheter, socialt stöd

Den långa sjukfrånvarons orsaker i Danmark Högelund, Filges & Jensen (Langvarigt sygefravaer, SFI 2003) Sjukfrånvaro 8 veckor eller mer förklaras av följande riskfaktorer: Inga könsskillnader Stigande ålder Många kontakter med läkare Många dagars sängläge i samband med sjukdom Låg utbildning Offentligt anställd Jordbruk o industri (ej service o handel) Stor variation mellan företag (ansvarstagande, omplacering) Stor variation mellan kommuner (tidiga uppföljningssamtal ökar möjligheten att vara kvar hos den gamla arbetsgivaren)

Fysiska/kemiska belastningar i arbetet. Andel som anger att de mer än halva arbetstiden är utsatta för damm, buller eller vibrationer (European Survery 2000) 40 35 30 25 20 15 damm buller vibrationer 10 5 0 Danmark Sverige

Ergonomiska belastningar. Innebär ditt arbete halva tiden eller mer European Survey 2000. 60 50 40 30 Sverige Danmark 20 10 0 bevärliga rörelser upprepade tunga lyft

Psykosocial arbetsmiljö. Krav och kontroll i arbetet (European Survey 2000) 100 90 80 70 60 50 40 Danmark Sverige 30 20 10 0 Högt tempo Snäva tidsgränser Kontroll över när Kontroll över hur

Andel bland de anställda som har svårigheter att kombinera arbete och familj 20 18 16 14 12 10 8 Danmark Sverige 6 4 2 0 Alltför tröff för att orka med hushållsarbete Svårt att klara ansvaret i familjen Svårt att koncentrera sig på arbetet

Arbetsmiljöförhållanden Likartade exponeringsnivåer för kemiska/fysikaliska arbetsmiljörisker Större ergonomiska belastningar i Sverige Större psykosociala belastningar i Sverige Större svårigheter att kombinera arbete och övrigt liv i Sverige

Sammanfattning Huvudskillnaderna mellan Danmark och Sverige i sjukfrånvaro ligger på arbetsmarknadsnivå och i sjukförsäkringssystemet inte i alternativsystemen Fler äldre (kvinnor) står utanför arbetsmarknaden i Danmark En avgörande skillnad är möjligheten att säga upp sjukskrivna i Danmark Alternativa system likartade i båda länderna (föräldraledighet, förtidspension, arbetslöshetsersättning) Efterlön i Danmark?? Forskningen i Danmark och Sverige om orsaker till sjukfrånvaro har likheter och olikheter Psykosociala villkor, stress, total workload i fokus Traditionella arbetsmiljörisker fortfarande viktiga Livsstilsfaktorer spelar stor roll (rökning, alkohol, övervikt) Svängning från studier av orsaker till sjukskrivning till studier av svårigheter/möjligheter att komma tillbaka Svängning från riskfaktorer till friskfaktorer Bristande information om balansen mellan arbete och övrigt liv i båda länderna