BAROM ETERN 28 En undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen
Ljus framtidssyn trots orostider Skogsbarometern är en årlig undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Skogsägarnas bedömningar är viktiga att känna till mot bakgrund av att de levererar cirka 6 procent av råvaran till landets skogsindustri och äger drygt 5 procent av skogsarealen. Föregående års undersökning visade på en rekordstor optimism och även om den sjunkit i årets undersökning så är den fortsatt stor. En dämpad optimism bland skogsägarna verifieras av en vikande konjunktur både för sågverken och för massa- och pappersindustrin. Intervjuerna visar att en stor andel av skogsägarna är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. Tron på stigande virkespriser under innevarande säsong har sjunkit, men på längre sikt är man mer optimistisk. Skogsbarometern 28 i punktform Konjunkturen: <Sämre konjunktur för sågade trävaror osäkert när det vänder. <Hittills god konjunktur för massaindustrin men priserna har kulminerat. <Något sjunkande priser på timmer 28. Bra prisutveckling på massaved, men nu kommer signaler om sänkning. På sikt skogsägaren är vinnare. Skogsägaren: <Av skogsägarna i undersökningen anger 2 procent att man förvärvat fastigheten på öppna marknaden. Denna andel ökar. <Andelen skogsägare över 65 år är enligt undersökningen 3 procent. <Inom en femårsperiod planerar cirka 15 procent att överlåta sin fastighet. Lika många har för avsikt att utveckla sitt skogsföretag. <Detta innebär att cirka 1,8 miljoner hektar skogsmark till ett uppskattat värde på 8 miljarder kronor kommer att byta ägare inom fem år. <Andelen skogsägare som har fullständig skogsförsäkring har ökat något till 5 procent. Sedan stormen Gudrun har Götaland ökat mest i landet, från 46 till 57 procent. Fortfarande saknar 1 procent helt försäkring, vilket motsvarar ett marknadsvärde på 5 miljarder kronor. <27 procent är intresserade av att satsa på eller upplåta skogsmark för vindkraft. <Skuldsättningen är låg bland skogsägarna 58 procent har inga lån alls på sin skog. Lönsamhet och avverkning: <Andelen skogsägare som är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket har ökat från 3 till 58 procent under perioden 25 28. <På tre års sikt tror de flesta på oförändrad lönsamhet, men nästan en fjärdedel ser fortsatta förbättringar. <Optimismen vad gäller prisutvecklingen på timmer har sjunkit markant. Under innevarande säsong tror 4 procent på sjunkande priser, 2 procent på stigande och 25 procent på oförändrade. På tre års sikt är optimismen större. <Skogsägarna tror på en fortsatt prisuppgång på massaved både på kort och lång sikt. <39 procent planerar att avverka under 28/9. Det är en minskning med tre procentenheter sedan förra året. Fastighetsmarknad: <Priserna på skogsfastigheter steg med sju procent under första halvåret 28 och har stigit med 9 procent sedan 23. <5 procent tror på fortsatt stigande fastighetspriser de närmaste tre åren. Detta är dock färre än förra året då motsvarande siffra var 74 procent. <Trots den kraftiga prisuppgången på skog anser nästan 6 procent att ett skogsköp är en lönsam investering idag. <Drygt hälften av skogsägarna skulle välja att köpa mer skog om de hade en miljon kronor att investera; 2 procent skulle sätta in det på sparande och 18 procent skulle köpa aktier. <De viktigaste orsakerna till att skogsägarna äger skog är själva känslan i ägandet och att det är en långsiktig investering. Enbart nio procent anger att avkastningen är viktigast. 2
Skogskonjunkturen i korthet Den svenska skogsindustrin är mycket viktig för landets ekonomi och bidrar starkt till både sysselsättningen och nettoexporten. Vikande lönsamhet har dock under senare tid lett till stora rubriker i media. Det handlar om neddragningar av produktionskapacitet och nedläggning av industrier. En stor tillgång av råvara och energi till förmånliga priser, samt ett antal devalveringar av den svenska kronan har gett industrin bra förutsättningar historiskt. Nya förutsättningar i form av bland annat ökad konkurrens, ryska virkestullar och ändrade konsumentbeteenden ritar nu om kartan för landets skogsindustri. Sågade trävaror Sågverken har haft några mycket lönsamma år och branschen redovisade rekordresultat förra året. Redan under förra hösten började dock priserna på sågade trävaror sjunka och lagernivåerna stiga. Se diagram 1. Raset på bostadsmarknaden i USA, samt en överproduktion i Europa fick till sist effekt på marknaden. En enorm mängd stormvirke har byggt upp stora lager som fortfarande finns kvar. Stormarna ökade också utbudet av billigt timmer, vilket förbättrade sågverkens resultat kraftigt. Konsumtionen av sågade trävaror styrs av byggkonjunkturen. Den har varit god under senare år, men efter kollapsen i USA har även byggandet i Europa minskat. Någon ljusning är inte i sikte under den närmaste tiden och det kommer troligtvis att ta några år innan byggkonjunkturen vänder uppåt igen. Men allt är inte nattsvart för sågverken. Trä binder koldioxid och är som byggnadsmaterial förnyelsebart, energieffektivt och konkurrenskraftigt. Med stor sannolikhet kommer efterfrågan på träprodukter öka och på sikt ser därför branschen ljus ut. Tills dess kommer dock många sågverksföretag få det tufft ekonomiskt; fler omstruktureringar och en ökad konsolidering av marknaden är ett troligt scenario. Massa och papper Konkurrensen har hårdnat för alla producenter av massa och pappersprodukter. Kostnaderna för ved och energi har skjutit i höjden och branschen lider av överkapacitet av både pappersmassa och vissa pappersprodukter. Massaproducenterna har dock fördubblat priset på långfibrig pappersmassa från år 22, mätt i US-dollar. Dollarns kräftgång har dock urholkat uppgången till 25 2 15 1 5 DIAGRAM 1 Medelpris export sågade trävaror, SEK/m 3 KÄLLA: WOODSTAT viss del. Under hösten har priserna kulminerat och vänt ner, men samtidigt har dollarn stärkts vilket jämnat ut nedgången. Se diagram 2. Överkapaciteten har gjort att flera bruk lagts ner under de senaste två åren och det kommer troligtvis att fortsätta tills marknaden åter är i balans. Pappersproducenterna har haft det riktigt tufft en längre tid. Det gäller främst producenter av så kallade bulkvaror, som exempelvis tidningspapper. Även här handlar det om överkapacitet som gjort att producenterna haft svårt att ta ut kostnadsökningarna i höjda försäljningspriser. Sjunkande tidningsupplagor och nya former av medier gör att framtiden för producenter av tryck- och tidningspapper ser osäker ut. Virkesmarknaden Priserna på sågtimmer är mycket viktiga för Sveriges skogsägare då generellt cirka 7 procent av rotnettot kommer från timmerförsäljning. Virkespriserna har stigit sedan stormen Gudrun 25. Det finns fortfarande stora stormlager av timmer i södra Sverige, vilket tillsammans med den sämre konjunkturen gjort att timmerpriserna sjunkit något under 28. Priserna på massaved har å andra sidan höjts på grund av ökande konkurrens, även om det nu kommer signaler om sänkningar. De ryska virkestullarna, som kommer att höjas till 5 euro vid årsskiftet, gör det snart helt omöjligt att importera virke från vår ryska granne. Det tillsammans med en stor efterfrågan på massaved från värmeverk och utländska aktörer pressar upp prisnivån. Landets skogsägare ser ut att bli de stora vinnarna på sikt i form av bättre betalt för råvaran. DIAGRAM 2 Pris per ton blekt barrsulfatmassa, jan 96 okt 8 1 USD SEK 9 8 7 6 5 4 3 2 1 3 4 5 6 7 8 96 98 2 4 6 8 KÄLLA: SKOGLAND 8 7 6 5 4 3 2 1 6 3
Dagens skogsägare Antalet enskilda skogsägare i landet är ungefär 335 (Skogsstyrelsen 27). De äger tillsammans cirka 24 brukningsenheter med en sammanlagd skogsmarksareal på cirka 12 miljoner hektar. Detta motsvarar ungefär hälften av den totala skogsmarksarealen i landet. Ungefär 2/3 brukar en areal mindre än 5 hektar. Skogsägarna är en heterogen grupp. Alltifrån dem som lever på och får sin sysselsättning i skogen, till dem som äger ett mindre skogsskifte tillsammans med någon annan. Bara fyra procent av skogsägarna som intervjuats i Skogsbarometern får huvuddelen av sin inkomst från skogen. Men en hel del är verksamma i sin skog. Ungefär 4 procent uppger att man lägger mer än 2 dagar på arbete i egen skog. Skogsinkomsterna ses av många som ett extra ben att stå på. Många utbor Som svar på frågan om var man bor i förhållande till fastigheten, svarade 59 procent att man bor på fastigheten och 22 procent att fastigheten ligger mer än tre mil från bostadsorten. Utboägandet är fortsatt stort. Andelen oförsäkrade fastigheter minskar Även om vi under det senaste året skonats från stormar som Gudrun och Per drabbas skogsägare varje år lokalt av olika händelser som brand eller stormfällning. I Skogsbarometern frågas om skogen är försäkrad för denna typ av händelser. Det visar sig att andelen skogsägare som har en fullständig skogsförsäkring inkl. stormförsäkring har ökat med tre procent sedan Gudrun. Det innebär att hälften av landets skogsfastigheter nu är fullt försäkrade. Särskilt i Götaland märks en ökning, från 46 till 57 procent. De som har försäkring mot enbart brand utgör 32 procent. Andelen som inte har någon försäkring alls minskade i årets undersökning med tre procentenheter och är nu 1 procent. Se diagram 3. DIAGRAM 3 Andel som har sin skog försäkrad, 28 (27) Vet ej Inte alls 1% (13%) Brandförsäkring 32% (29%) 8% (9%) Fullständig skogsförsäkring, inklusive stormförsäkring 5% (49%) Om vi räknar upp denna siffra till att gälla alla skogsägare i landet innebär det att cirka 1,2 miljoner hektar av den privatägda skogsmarken är oförsäkrad. Detta motsvarar ett marknadsvärde på drygt 5 miljarder kronor! Låg skuldsättning på skog I tider av finansiell oro är frågan om skuldsättning extra intressant. Av skogsägarna i undersökningen svarar 58 procent att de inte tagit några lån för finansiering av sin fastighet. Det är färre än förra året då motsvarande siffra var 65 procent. Andelen med skulder över 5 kronor ökade från 1 till 17 procent. Bland utborna, som bor längre från sin fastighet, är det åtta av tio som inte har några lån på sin skog. Fortfarande är skuldsättningen låg i skogsbruket, även om vi i år kan se att fler än tidigare har belånat sin fastighet. Minskad lönsamhet de närmaste åren? Under de senaste åren har skogsägarna blivit alltmer tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. Andelen som anser att lönsamheten är tillfredställande eller mycket god har ökat från 3 procent till 58 procent under åren 25 28. Mest positiva är skogsägarna i Norrland där andelen nöjda är 72 procent. Siffrorna för Svealand och Götaland är 6 respektive 5 procent. När det gäller de kommande tre åren sjunker dock optimismen. Andelen som tror på förbättring har minskat från 4 till 23 procent. Se diagram 4. Detta stämmer också med skogsägarnas uppfattning om prisutvecklingen framöver, se avsnittet om virkespriser och avverkning längre fram. DIAGRAM 4 Skogsägarnas lönsamhetsbedömning, 1998 28 7% 6 5 4 3 2 1 Andel som anser lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god 4 Andel som tror lönsamheten blir bättre de närmaste tre åren än i dag 98 2 4 6 8 4
Framtidens skogsägare Ungefär 7 procent av skogsägarna uppger i Skogsbarometern att man är över 5 år, och 3 procent att man är över 65 år. Omräknat i antal innebär det att det finns cirka 1 skogsägare som nått pensionsåldern. Detta indikerar att många står inför ett generationsskifte eller försäljning inom de närmaste åren. Fler säljs på öppna marknaden Skogsbarometern visar att en stor majoritet, 8 procent, av skogsägarna har förvärvat sin fastighet från föräldrar, syskon eller annan släkting. Andelen som förvärvat fastigheten på öppna marknaden har ökat i årets undersökning och ligger nu på 2 procent. Detta är en ökning jämfört med tidigare års barometrar då andelen varit cirka 13 14 procent. Se diagram 5. Många överlåtelser inom fem år Av skogsägarna i undersökningen uppger cirka 15 procent att man planerar att överlåta sitt ägande av skog under de närmaste fem åren. Av dem som planerar för överlåtelse uppger drygt 7 procent att det ska ske inom släkten och resterande del, knappt 3 procent, att det kommer att genomföras genom försäljning av hela eller i vissa fall delar av fastigheten på öppna marknaden. Siffrorna visar att kopplingen till överlåtelse inom släkten fortfarande är mycket stark. Men som visades ovan har detta samband minskat. Fler överlåtelser kommer framöver att ske på öppna marknaden. Det viktigaste skälet till varför man tänker sälja sin fastighet är inte oväntat familjesituationen. Det vill säga ålder i kombination med att man inte har någon lämplig person som är villig att ta över. Förra året svarade ett mindre antal att klimatets påverkan, stormar och skadeinsekter är skäl till avyttring. Detta är inget skäl i årets undersökning. Ytterligare några anser att man inte har tillräcklig lönsamhet på fastigheten utan väljer att avveckla. Undersökningen visar samtidigt att det finns en hel del DIAGRAM 5 Från vem förvärvades fastigheten? skogsägare som tänker utveckla sitt skogsägande och köpa till mer mark. Av dem som planerar för förändringar i skogs-ägandet är det 15 procent som uppger att man tänker köpa till mer mark, köpa ut delägare, bygga bostad på fastigheten, öka jaktverksamheten med mera. Värden för 8 miljarder ska byta ägare Uppräknat till hela landet innebär siffrorna för planerade överlåtelser att cirka 1,8 miljoner hektar skogsmark i enskild ägo kommer att byta ägare de närmaste fem åren. Med dagens värde på skogsmark betingar det ett värde på nästan 8 miljarder kronor. Vindkraft ny inkomstkälla för skogsägaren På frågan om skogsägarnas intresse för vindkraft säger sig 27 procent vara mycket intresserade av att satsa på eller upplåta mark för ändamålet. Det ska tilläggas att alla skogsägare inte har möjlighet att satsa på detta på grund av otillräckliga vindförhållanden. En av fördelarna med vindkraft på skogsmark är att avståndet till bebyggelse ofta är större än på exempelvis åkermark. Skogsägarna ser annars den traditionella virkesproduktionen som den viktigaste inkomstkällan även i det framtida skogsbruket. Ungefär 6 procent svarar att energi blir det främsta användningsområdet. Skogens roll i detta sammanhang är redan stor och bedöms av många få allt större betydelse. Förutom värmeenergi i form av ved, pellets med mera tillkommer exempelvis etanoloch metanolframställning. Rekreation, turism, jakt och upplevelse anses av cirka 25 procent bli det främsta användningsområdet vid sidan av virkesproduktion. Se diagram 6. DIAGRAM 6 Vad tror du är skogens främsta användningsområde i framtiden, vid sidan av virkesproduktion? Öppna marknaden 2% (14%) Annan släkting 13% (12%) 5Föräldrar, syskon 67% (74%) Vet ej 1% (16%) Vindkraft 4% Etanol- och metanolproduktion 12% (9%) Annat 5% (5%) 56 Värmeenergi (pellets, ved etc) 44% (49%) Rekreation, jakt 25% 5 5
Virkespriser och avverkning Skogsägarna tillfrågas årligen om sin tro på virkesprisets utveckling på kort och längre sikt. Diagram 8 visar deras tro om prisutvecklingen på sågtimmer och massaved som nettotal. Ett nettotal innebär att de positiva svarsandelarna minskas med de negativa och ett netto erhålls. Priserna på virke har stigit sedan stormen Gudrun 25. Timmerpriserna har sjunkit något under 28 sett över landet. I Norrland har priserna stått sig bäst och där är redan förut timmerpriserna högst i landet. Priserna på massaved har höjts, men nu kommer signaler om sänkningar. Även beträffande massaved ligger Norrland högst. Diagram 7 visar trenderna i prisutvecklingen realt. Prisutveckling timmer Skogsägarna har i år blivit betydligt mer negativa när det gäller prisutvecklingen på sågtimmer, jämfört med föregående år. I år är nettotalet minus 2 vilket kan jämföras med förra årets nettotal som var plus 7. Sedan stormen Gudrun 25 har förväntningarna på timmerpriset ökat markant, men den nu rådande situationen på marknaden har brutit den trenden. Se diagram 8. Räknat i procent tror drygt en femtedel av de tillfrågade på stigande priser under säsongen, medan drygt fyra av tio tror på sjunkande priser. Var fjärde skogsägare tror på oförändrade priser. Skogsägarna i Götaland, som var mest positiva i sina förväntningar på timmerpriserna föregående år, har i år de mest negativa förväntningarna. Skogsägarna i Svealand och Norrland är mer positiva. När det gäller timmerpriserna på tre års sikt så är skogsägarna fortsatt positiva. Visserligen har andelen som tror att priserna ska stiga väsentligt sjunkit till fem procent, jämfört med 24 procent föregående år, men fortfarande tror mer än en tredjedel på stigande priser. Andelen som tror på sjunkande priser är mycket liten och endast en procent tror på kraftigt sjunkande priser ( ner mer än fem procent). Mest positiva till prisutvecklingen på tre års sikt är skogsägarna i Svealand där nästan hälften tror på stigande timmerpriser. Fortsatt tro på ökande massavedspris Skogsägarna tror på en fortsatt prisuppgång på massaved. Nettotalet är 39, vilket är lägre än förra året då det var 6, men ändå en av de högsta noteringarna sedan undersökningen startade. Eftersom priserna på massaved också stigit under 28 är det naturligt med lägre förväntningarna på ytterligare höjningar. På tre års sikt tror skogsägarna också på högre priser. Mest positiva är skogsägarna i Götaland, där 6 procent tror på stigande priser på massaved. Detta visar att skogsägarna tror på en fortsatt positiv prisutveckling på massaved. Viktigaste anledningen till avverkning De lägre priserna på virke har bidragit till lägre avverkning. Den viktigaste anledningen till att avverka är att skogstillståndet gör det lämpligt. Så har det varit sedan undersökningen startade, med undantag för förra året då prisutvecklingen och efterfrågan var den starkaste anledningen. En tendens i år är att fler har avverkat på grund av förslag från virkesköpare eller skogsrådgivare. Förklaringen till detta kan vara skogsbolagens och föreningarnas ökade aktivitet med bland annat kampanjer för gallring och skogsvård. Avverkningsviljan sjunker I år tror 39 procent att de kommer avverka under kommande avverkningssäsong, vilket är något lägre än fjolårets 42 procent. Trenden är att andelen som säger sig ska avverka sjunker något. Andelen som faktiskt avverkade förra året är 51 procent mot 54 procent året innan. Det är alltid fler som verkligen utför en avverkning än som har avsikt att göra det. Var femte skogsägare avverkar varje år. Se diagram 9. DIAGRAM 7 DIAGRAM 8 DIAGRAM 9 Realpris, timmer o massaved, 1967 28 Bedömning av prisutvecklingen under Andel som avser avverka, och 9 SEK/m 3 fub innevarande säsong 1997 28, nettotal andel som avverkade, 98/99 8/9 8 8 6 % AVVERKADE 7 6 MASSAVED 5 6 4 SÅGTIMMER 4 5 2 PLANERAR 7 4 3 ATT AVVERKA 3 MASSAVED 2-2 2 SÅGTIMMER 1 1-4 6-6 7 8 9 8 97 1 5 8 98/99 1/2 4/5 8/9 KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN 6
Fastighetsmarknad LRF Konsults prisstatistik visar på fortsatt stigande priser på skogsfastigheter under första halvåret 28. Detta trots en relativt hög räntenivå och en orolig bostads- och finansmarknad. Priserna på skogsfastigheter har stigit med nästan 9 procent under de senaste fem åren och är all time high. Snittpriset för hela landet ligger under det första halvåret 28 på 368 kronor per skogskubikmeter. Det är en ökning med sju procent jämfört med helåret 27. Götaland och Mälardalen har en högsta prisnivån i landet, med ett snittpris på cirka 44 kronor. Se diagram 1. Prisutvecklingen på skogsmark påverkas bland annat av räntenivån, konjunkturen, virkesmarknaden och de mjuka värdena. En viktig faktor framöver ligger i förväntningarna på skogen som en energiresurs. Produkter från skogen kommer att spela en central roll i hur vi ska nå vårt mål att minska beroendet av fossila bränslen och som byggnadsmaterial. Fortsatt tro på skog som lönsam investering Skogsägarna tror, trots det höga prisläget, att köp av skogsmark kan vara en bra investering. Trots att priserna stigit kraftigt under de senaste åren anser hela 59 procent att det är ganska eller mycket lönsamt att köpa skogsmark idag. Det är samma andel som föregående år, men andelen har stigit med ungefär 2 procentenheter sedan 23 års undersökning. Den positiva synen på skog som en lönsam investering är starkare ju längre norrut i landet man äger skog (Norrland 61 procent, Svealand 53 procent och Götaland 48 procent). Det avspeglar sig i hur virkesmarknaden har utvecklats och hur skogsägarna ser på lönsamheten i sitt skogsbruk (se avsnitten Dagens skogsägare på sidan 4 och Virkespriser och avverkning på sidan 6). Enbart fem procent av skogsägarna anger att de anser det är direkt olönsamt att investera i skog. Skog köps för känslan och långsiktighet Ungefär en tredjedel anger att själva känslan att äga skog är det som betyder mest i sitt skogsägande. Samma andel anger att skogen som en långsiktig typ av investering är det viktigaste. Se diagram 11. Ungefär 2 procent anger att jakten är det viktigaste medan enbart nio procent svarar en god löpande avkastning. På frågan om skogsägarna hade en miljon kronor att investera i någon placering skulle hela 54 procent i första hand köpa mer skog, 2 procent sätta in på bankkonto och 18 procent köpa aktier eller fonder. Åtta procent svarade vet ej. Färre tror på fortsatt stigande priser Andelen som tror att priserna på skogsfastigheter kommer att stiga de närmaste åren har minskat med 24 procentenheter, se diagram 12. Men drygt hälften av skogsägarna tror fortfarande att priserna kommer att fortsätta stiga, trots de senaste årens kraftiga prisstegringar. Andelen som tror att priserna kommer att stiga eller vara i stort sett oförändrade är 86 procent, vilket är sex procent mindre än föregående år. Andelen skogsägare som tror på sjunkande priser är 1 procent av de tillfrågade. Det är fem procentenheter mer än föregående år. Att döma av vad skogsägarna tror om prisutvecklingen och lönsamheten av investering i skogsmark, så är det inte längre enbart positiva signaler. I takt med att konjunkturen försämrats har också den skogliga fastighetsmarknaden blivit mer orolig. En stabilisering av marknaden med en sättning av prisnivåerna och en större prisdifferentiering är ett troligt scenario på kort sikt. DIAGRAM 1 Pris skogsfastigheter, 1998 28 5 Realpris SEK/m3 sk, svart linje = rikssnitt DIAGRAM 11 Vad betyder mest i ditt skogsägande? DIAGRAM 12 Andel som tror på stigande priser på skogsfastigheter, 2 28 4 3 2 1 98 8 5 KÄLLA: LRF KONSULT Rekreation/ Jakt 19% Känslan i att äga skog 34% I II III IV V Tveksam/ Vet ej 5% 7 I God II långsiktig III investering IV 33% V Hela Sverige God avkastning 9% 8% 7 6 5 4 3 2 1 5 2 4 6 8
BAROM ETERN 28 Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult Skogsbyrån. Till grund för årets Skogsbarometer ligger en intervjuundersökning omfattande 57 skogsägare. Intervjuerna genomfördes av Sifo under september månad 28 Resultaten av intervjuerna har kompletterats med officiell statistik samt egna analyser. Även jämförelser med tidigare års resultat har gjorts. Skogsägarna har delats in i olika grupper med avseende på ålder, sysselsättning, fastighetens storlek samt geografiska belägenhet. Projektgruppen för årets Skogsbarometer: Hans Wennberg och Anders Nilsson, Swedbank Johan Jansson och Gabriel Mörner, LRF Konsult Skogsbyrån. Regionala skillnader i landet Många av svaren i Skogsbarometern skiljer sig inte så mycket mellan olika regioner i landet. Men vissa skillnader finns. Här är några exempel på frågor där svaren skiljer sig mellan de olika landsdelarna. Andelen anges i procent av de svarande. Götaland Svealand Norrland Andel av skogsägarna som förvärvat fastigheten som köp på öppna marknaden Andel av skogsägarna som lägger mer än 2 dagars eget arbete i sin skog Andel av skogsägarna som avser att avverka under säsongen 28/29 Andel av skogsägarna som anser att lönsamheten i skogsbruket är mycket god eller tillfredsställande Andel av skogsägarna som har fullständig skogsförsäkring Andel av skogsägarna som inte har några lån på sin skogsfastighet Andel som i första hand skulle välja att investera i skog om man hade en miljon kronor över Andel som bor mer än 3 mil från sin fastighet 22 57 46 5 57 52 61 15 22 34 39 6 42 56 47 32 13 26 28 72 47 7 53 26 För mer information: Kompletterande diagram finns på respektive hemsida. Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Postadress: 15 34 Stockholm Telefon: 8 58 59 www.swedbank.se Besöksadress: Franzénsgatan 6 Postadress: 15 33 Stockholm Telefon: 771 27 27 27 www.konsult.lrf.se info@konsult.lrf.se Artiklenummer 7447 27 Pris 2 kronor