KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Distriktssköterskeutbildning I, 50 poäng (DIS1R) (DIS1D) Graduate Diploma in Primary Health Care Specialist Nursing I, 75 ECTS
1 Utbildningsplan för specialistutbildning för sjuksköterskor Distriktssköterskeutbildning I, 50 poäng (DIS1R) (DIS1D) 1. BESLUT Utbildningsplanen är fastställd av Utbildningsstyrelsen 2001-11-13. 2. FÖRESKRIFTER OM BEHÖRIGHET Förutom grundläggande behörighet enligt Högskoleförordningen 7 kap gäller särskild behörighet. Som särskild behörighet gäller: svensk legitimation som sjuksköterska, med sjuksköterskeutbildning enligt 1982 års studieordning, eller motsvarande äldre utbildning 3. MÅL Högskoleförordningens examensordning bil 2:38, 2001-03-01 Förmåga att inom specialområdet ansvara för att i samråd med patient/närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder samt ta initiativ till och leda kvalitetsutvecklingen i omvårdnadsarbetet De kunskaper och färdigheter som krävs för att inom specialområdet ansvara för handhavandet av medicinteknisk utrustning Förmåga att medverka i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten samt bidra till ett effektivt resursutnyttjande. För att få specialistsjuksköterskeexamen som distriktssköterska skall sjuksköterskan därtill ha De kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som distriktssköterska Förmåga att inom specialområdet självständigt bedöma, planera och genomföra de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan i alla åldrar och förebygga uppkomsten av sjukdom och/eller sjukdomskomplikationer Förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård och rehabilitering hos patienter inom specialområdet De kunskaper som krävs för att kunna ansvara för viss hälsokontroll och vaccinationsverk-samhet De kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inkl vård i livet slutskede De kunskaper som krävs för rätten att inom sitt kompetensområde förskriva läkemedel, tekniska hjälpmedel och kostnadsfria förbrukningsartiklar
2 4. BESKRIVNING AV PROFESSIONEN En distriktssköterska med specialistsjuksköterskeexamen innehar kompetens för professionell yrkesutövning inom verksamhetsområdena primärvård, barnhälsovård, skolhälsovård, kommunal hälso- och sjukvård samt hemsjukvård. Distriktssköterskans profession omfattar omvårdnad och folkhälsoarbete och kunskapen grundas på omvårdnadsvetenskap och folkhälsovetenskap. Distriktssköterskan ingår i den första vårdnivån inom den hälso- och sjukvård som bedrivs utanför sjukhus och arbetar i samhället nära människor och får därigenom en unik kunskap om människors livsvillkor och levnadsförhållanden. Distriktssköterskan ska inrikta sig på att upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa samt uppmärksamma och förebygga risker i närmiljö och samhälle. Distriktssköterskan ska arbeta med hälsofrämjande och förebyggande arbete på primär, sekundär och tertiär nivå. Distriktssköterskan ska kunna ge information, undervisning och stöd, såväl individuellt som i grupp, till personer i alla åldrar och vid olika livssituationer. I sitt omvårdnadsarbete har distriktssköterskan rätt att förskriva förbrukningsartiklar, tekniska hjälpmedel samt läkemedel vid vissa sjukdomstillstånd. Distriktssköterskans omvårdnads- och folkhälsoarbete bör präglas av ett etiskt förhållningssätt och en humanistisk människosyn där psykiska, fysiska, andliga och kulturella behov tillgodoses. Distriktssköterskan bör ha ett professionellt förhållningssätt som karaktäriseras av kunskap, praktisk färdighet och analytisk förmåga till problemlösning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. I professionen ingår att leda och planera omvårdnad inom den egna verksamheten och att kunna samarbeta med andra yrkesföreträdare samt handleda studenter under utbildning. Distriktssköterskan ska kunna följa aktuell forskning samt initiera och leda utvecklingsarbete och kvalitetsutveckling. 5. UTBILDNINGENS HUVUDÄMNE - OMVÅRDNAD Omvårdnad innebär att tillgodose allmänmänskliga och personliga behov och att därvid tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa liksom att tillgodose behov av vård i livets slutskede. Medan medicinsk vård har fokus på diagnos och behandling har omvårdnad fokus på patientens reaktioner på sjukdom eller livsprocesser beaktande såväl fysiska, psykiska, sociala, kulturella som andliga aspekter. Omvårdnadsforskning studerar dessa reaktioner, den situation och den miljö där omvårdnad ges, de hjälpmedel som används, omvårdnadens resultat samt relationerna och samspelet mellan personal, patienter och deras anhöriga. Till omvårdnadsforskning kan också räknas forskning rörande vårdarbetets organisation och utbildning för omvårdnad. Omvårdnadsforskning kan bedrivas på olika nivåer, på individ-, grupp- och samhällsnivå.
3 6. PEDAGOGISK GRUNDSYN Den pedagogiska grundsynen utgår från ett aktivt kunskapssökande där undervisningen skall inspirera och förstärka det egna initiativet att finna kunskap genom litteraturstudier, reflektion och tankeutbyte. En förutsättning för studentens utvecklande av ett analytiskt tänkande är problematisering av kunskapsstoffet där studierna bygger på ett stort egenansvar. Målet är att studenten skaffar sig beredskap för ett självständigt och ansvarsfullt beslutsfattande. Detta innebär att studenten utvecklar förståelse för och förmåga till överblick i olika sammanhang, vilket förutsätter förmåga att bedöma den egna kompetensen och vilka kunskaper som krävs. 7. KLINISK UTBILDNING Syftet med klinisk utbildning är att visa på samband mellan teori, metod och tillämpning samt att utföra omvårdnad utifrån kunskap som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att uppnå och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av en professionell specialistkompetens. Avsikten är även att bygga upp ett intresse för att följa kunskapsutvecklingen såväl nationellt som internationellt. Den kliniska utbildningen innehåller teoretiska och praktiska studier. Under den kliniska utbildningen ska studenten skaffa sig kunskap och erfarenhet från vårdområden, relevanta för den kommande yrkesfunktionen samt insikt i hur kunskap utvecklas. Studenten/sjuksköterskan ska under handledning utveckla sin professionella yrkesroll. 8. EXAMENSBENÄMNING Specialistsjuksköterskeexamen erhålls efter fullgjorda kursfodringar om sammanlagt 50 poäng. Examensbenämning är Specialistsjuksköterskeexamen som distriktssköterska (Graduate Diploma in Primary Health Care Specialist Nursing) 9. I UTBILDNINGEN INGÅENDE KURSER 9.1 Generell kurs Att utveckla omvårdnad, 3 poäng B nivå (D1RUT1, D1DUT1) 9.2 Inriktningsspecifika kurser Hälsa, ohälsa och livsvillkor. Barn och ungdomar, 10 poäng B nivå (D1RBU1, D1DBU1) Farmakologi och sjukdomslära, 10 poäng (D1RFM1, D1DFM1) Hälsa, ohälsa och livsvillkor. Vuxna och äldre, 7 poäng B nivå (D1RVA1, D1DVA1) Valbar kurs, 5 poäng C nivå (D1RVO1, D1DVO1)
4 9.3 Fördjupade inriktningsspecifika kurser Fördjupning i omvårdnad inom distriktsvård - Klinisk utbildning, 15 poäng C nivå (D1RKL1, D1DKL1)
5 10. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING Att utveckla omvårdnad, 3 poäng B nivå Hälsa, ohälsa och livsvillkor. Barn och ungdomar, 10 poäng B nivå Farmakologi och sjukdomslära, 10 poäng Hälsa, ohälsa och livsvillkor. Vuxna och äldre, 7 poäng B nivå Valbar kurs, 5 poäng C nivå Fördjupning i omvårdnad inom distriktsvård klinisk utbildning, 15 poäng C nivå
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BESLUT 1 2. FÖRESKRIFTER OM BEHÖRIGHET 1 3. MÅL 1 4. BESKRIVNING AV PROFESSIONEN 2 5. UTBILDNINGENS HUVUDÄMNE - OMVÅRDNAD 2 6. PEDAGOGISK GRUNDSYN 3 7. KLINISK UTBILDNING 3 8. EXAMENSBENÄMNING 3 9. I UTBILDNINGEN INGÅENDE KURSER 3 9.1 Generell kurs 3 9.2 Inriktningsspecifika kurser 3 9.3 Fördjupade inriktningsspecifika kurser 4 10. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING 5