BILAGA 2 ANVISNINGAR TILL BESLUTSMODELLEN I BILAGA 1 1. Allmänt Undervisningsministeriet har för avsikt att i de tillstånd att ordna utbildning enligt den nya utbildningslagstiftningen som träder i kraft vid ingången av 1999 fastställa utbildningsuppgiften inom den grundläggande yrkesutbildningen och genom samma beslut bevilja tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning. I beslutet ingår även tillstånd att ordna läroavtalsutbildning och tillstånd att i försök inom yrkesutbildningen på andra stadiet avvika från examina eller utbildningstiderna i utbildningsstrukturen. Avsikten är även i övrigt att det beslutsfattande vid ministeriet som gäller utbildningsanordnaren i fortsättningen skall kunna koncentreras till tillståndet att ordna utbildning och den utbildningsuppgift som ingår i tillståndet. De utbildningsanordnare som driver yrkesläroanstalter, yrkesutbildningscentrer för vuxna, riksomfattande särskilda yrkesläroanstalter, särskilda yrkesläroanstalter, folkhögskolor, medborgarinstitut, studiecentraler och idrottsutbildningscentrer erhåller från 1.1.1999 tillstånd för yrkesinriktad tilläggsutbildning som förbereder för en yrkesexamen och specialyrkesexamen och för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning direkt med stöd av övergångsbestämmelserna i den nya lagstiftningen. De anordnare av yrkesinriktad tilläggsutbildning som inte ansöker om tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning eller tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning, behöver alltså inte reagera på detta brev. De beslut som gäller tillståndet att ordna utbildning och utbildningsuppgiften är i regel avgiftsbelagda. Avgift tas dock inte ut i det fall att utbildningsanordnaren till följd av detta brev eller av annan anledning inte föreslår någon ändring i sak i sin nuvarande utbildningsuppgift för utbildningen fr.o.m. 1.1.1999. Utbildningsanordnarna och direktionerna för de statliga läroanstalterna ombeds sända en sådan i brevet nämnd eventuell framställning jämte motiveringar, med användande av den uppbyggnad och den numrering som presenteras i utkastet till beslut i bilaga 1, enligt vad som närmare anges i dessa anvisningar.
2 2. Utbildningsanordnarens utbildningsuppgift i den grundläggande yrkesutbildningen 2.1. De kommuner där utbildningen kan ordnas I de nuvarande besluten om utbildningsuppgiften för de enskilda läroanstalterna har den kommun där läroanstalten administreras angivits som den kommun där läroanstalten finns. I det nya beslutet som utfärdas enligt anordnare bestäms om de kommuner där utbildningen kan ordnas. Med den ort där utbildning kan ordnas avses de orter där läroanstalter kan vara belägna. Därmed avses inte alla orter där undervisning kan ordnas, t.ex. som distans- och flerformsundervisning eller tillfälligt. Ministeriet har för avsikt att för de kommunala anordnarna fastställa kommunens område som det område där utbildning kan ordnas, för en samkommun dess medlemskommuner samt för registrerade sammanslutningar eller stiftelser eller statliga läroanstalter den ort/de orter där läroanstalten/läroanstalterna finns. Utbildningsanordnaren skall göra en framställning jämte motiveringar om anordnaren anser att det område där utbildningen ordnas borde anges på ett sätt som avviker från det ovanstående i fråga om en enskild examen, ett utbildningsområde eller i fråga om hela utbildningsuppgiften. Under denna punkt anges vid behov också en eventuell riksomfattande eller regional utbildningsuppgift. 2.2. Läroanstalternas undervisningsspråk När undervisningsspråket i utbildningsanordnarens läroanstalter skall bestämmas är huvudprincipen oförändrad. Läroanstalternas undervisningsspråk är finska, svenska eller i tvåspråkiga läroanstalter finska och svenska. Om andra språk som eventuellt används i undervisningen beslutar utbildningsanordnaren. Om dock en examen som avläggs i en särskild undervisningsgrupp är tänkt att helt eller till största delen avläggas på något annat än läroanstaltens undervisningsspråk, skall utbildningsanordnaren ansöka om tillstånd för detta enligt vad som anges nedan under punkt 2.5. (Särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna undervisning på främmande språk).
3 2.3. Utbildningsområden och bestämmelser om utbildningsstadier och examina Bestämmelser om utbildningsområdena inom den grundläggande yrkesutbildningen ingår i förordningen om yrkesutbildning ( /1998). I utbildningsuppgiften för var och en utbildningsanordnare uppräknas de utbildningsområden inom vilka utbildningsanordnaren har tillstånd att ordna till områdena hörande utbildning, på några särskilt angivna undantag när. Sådan icke-examensinriktad undervisning och handledning som ges handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte samt sådan utbildning för invandrare som förbereder för den grundläggande yrkesutbildningen placeras alltid på något utbildningsområde som ingår i utbildningsanordnarens utbildningsuppgift, även om det t.ex. är fråga om ett gemensamt utbildningsavsnitt som genomförts på flera utbildningsområden. I besluten anges utbildningsområdesvis de utbildningsstadier på vilka utbildning får ordnas. Bestämmelserna om institutnivå, yrkesutbildning på högre nivå och yrkeshögskoleförsök kvarstår i besluten så länge det finns studerande på dessa stadier, som avvecklas, eller så länge ett yrkeshögskoleförsök pågår. Efter det att den utbildning som hör till dessa stadier upphört gäller utbildningsuppgiften endast yrkesutbildning på andra stadiet. Om studieområden och examina gäller vad som bestäms om yrkesinriktade grundexamina i undervisningsministeriets beslut 23.6.1998 (7/011/1998). I de nya utbildningsuppgifterna är begränsningarna i fråga om examina desamma som i gällande beslut med undantag för de grundexamina som skall begränsas inom social- och hälsovården: examen för läkemedelsarbetare, för vilken utbildning kan ordnas endast som förberedande utbildning inför en fristående examen, grundexamen i social- och hälsovård samt tandlaborantexamen. Avsikten är att begränsa de examina som hör till studieområdet för social- och hälsovården genom att helt utesluta sådana anordnare där utbildningsområdet i fråga nämns i de nuvarande utbildningsuppgifterna för utbildningsanordnarens läroanstalter men där det endast ordnats utbildning som hör till studieområdet för skönhetsbranschen (t.ex. de nuvarande yrkesundervisningsanstalterna). Rätten att ordna grundexamen i social- och hälsovård justeras jämfört med de nuvarande besluten om utbildningsuppgiften för att säkerställa den nya treåriga examens kvalitet och garantera tillräcklig valfrihet i examen. Förutsättningarna för att ordna examen kommer att justeras på basis av en utvärdering som utbildningsstyrelsen gör under 1998. Ministeriet vill dessutom fästa alla utbildningsanordnares uppmärksamhet vid att förlängningen av utbildningstiden för grundexamen i social- och hälsovård kommer att minska antalet nybörjarplatser för utbildningen i denna bransch, eftersom antalet studerande i
4 utbildningsuppgifterna inte ökas på grund av strukturbeslutet. Utbildningsanordnaren kan dock överföra nybörjarplatser från andra branscher till social- och hälsovården om det regionala behovet så kräver. 2.4. Antalet studerande I utbildningsuppgiften anges inte längre särskilt antalet studerande avsett för unga och antalet studerande avsett för vuxna. Avsikten är däremot att bestämma - så som för närvarande - maximiantalet studerande per år inom baskapaciteten särskilt för utbildning på andra stadiet, utbildning på institutnivå och yrkesutbildning på högre nivå samt särskilt för den tillfälliga extra kapaciteten. Undervisningsministeriet har genom sitt beslut 19.5.1998 fr.o.m. 1.8.1998 slopat möjligheten för utbildningsanordnaren att överskrida det studerandeantal som bestämts för andra stadiet med 5 % och jämna ut överskridningen under de följande två åren. I framtiden avses med antalet studerande på alla stadier antalet studerande per år (medeltalet av vårens och höstens statistikföringsdagar = det genomsnittliga antalet studerande). Antalet studerande på andra stadiet omfattar utöver utbildning som leder till grundexamen också studerande som får undervisning och handledning som ordnas för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte, undervisning i huslig ekonomi samt utbildning för invandrare som förbereder för den grundläggande utbildningen. Av dem ingår de två förstnämnda också i antalet studerande i gällande utbildningsuppgifter. Utbildningsanordnarna ombeds meddela det faktiska genomsnittliga antalet studerande inom baskapaciteten på andra stadiet 1998. Från ingången av 1999 är det således inte längre möjligt att ta in nya studerande till utbildningen på institutnivå och yrkesutbildningen på högre nivå, på några enstaka undantag när. Undervisningsministeriet vill framhålla att utbildningsanordnaren inte heller i framtiden själv kan föra över i beslutet fastställda studieplatser som frigjorts inom utbildningen på institutnivå eller högre nivå till utbildningen på andra stadiet. De avgöranden som förorsakas av att institutnivån upphör fattas vid undervisningsministeriet i samband med att tillstånden att ordna utbildning och de utbildningsuppgifter som ingår i dem förnyas. Avsikten är att i utbildningsuppgiften bestämma antalet studerande per år på institutnivå och högre nivå utgående antingen från den justerade uppgift för 1998 som ingår i de nuvarande besluten eller det uppskattade anta1et studerande för 1999. Utbildningsanordnarna ombeds
5 för det första meddela det faktiska genomsnittliga antalet studerande inom baskapaciteten på institutnivå och högre nivå 1998 och dessutom ge en uppskattning av antalet studerande inom baskapaciteten på dessa stadier 1999. I gällande beslut om utbildningsuppgiften har antalet studerande vid de temporära yrkeshögskolorna fastställts såsom det kalkylerade anta1et studerande per år när utbildningen är fullt utbyggd. Avsikten är att frångå detta förfarande i de nya besluten. I fråga om nybörjarplatserna inom utbildning för unga som leder till examen vid temporära yrkeshögskolor och antalet studerande per år inom vuxenutbildningen gäller således vad som särskilt avtalas mellan undervisningsministeriet och den temporära yrkeshögskolan vid måloch resultatdiskussionerna. I det nya beslutet betyder tillfällig extra kapacitet den tillfälliga ökning i antalet nybörjarplatser på andra stadiet, institutnivå och/eller yrkesutbildning på högre nivå åren 1996-1998 till följd av sysselsättningsprogrammet samt avgränsningen av arbetsmarknadsstödet för unga i 20-24 års ålder. Från ingången av 1999 kan den tillfälliga extra kapaciteten inte längre utnyttjas för att påbörja ny utbildning. Utbildningsanordnarna ombeds för det första meddela det faktiska genomsnittliga antalet studerande inom den extra kapaciteten enligt utbildningsstadier 1998 och dessutom ge en uppskattning av det genomsnittliga antalet studerande inom den extra kapaciteten enligt utbildningsstadier 1999. I den extra kapacitet som reserverats för skötseln av sysselsättningen ingår utöver normal grundläggande yrkesutbildning också s.k. perioder av vägledande utbildning, som har bestått av ca 20 studieveckors utbildningsperioder före grundexamen med syftet att öka studiefärdigheterna och -förutsättningarna. Studierna under perioden av vägledande utbildning har i regel kunnat räknas till godo när en studerande övergår till utbildning som leder till en grundexamen. Undervisningsministeriet framhåller att dessa fristående perioder uttryckligen har hänfört sig till den extra kapacitet som reserverats för skötseln av sysselsättningen. Det är därför inte längre 1999 möjligt att inleda dessa utbildningsperioder fristående från grundexamen. I och med de nya utbildningslagstiftningen utökas utbildningsanordnarens frihet när det gäller utbildningsarrangemangen jämfört med dagens läge. Utbildningsanordnaren kan således organisera det första undervisningsskedet i utbildning som leder till en eller flera grundexamina så, att perioder av vägledande utbildning, lika de nuvarande, kan genomföras inom grundexamen. Antagningen av studerande skall dock ske enligt normalt antagningsförfarande.
6 2.5. Särskild utbildningsuppgift Bestämmelserna om en särskild utbildningsuppgift är huvudsakligen nya. Endast i fråga om undervisning och handledning för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte ingår bestämmelser redan i gällande beslut. Utbildningsanordnarna ges i regel på ansökan de skyldigheter/rättigheter som här bestäms som särskild utbildningsuppgift. Specialundervisning som särskild utbildningsuppgift Att erbjuda specialundervisning åt studerande som behöver sådan antingen i särskilda eller integrerade undervisningsgrupper förutsätter inte tillstånd i beslutet om utbildningsuppgiften. Däremot är avsikten att ge specialundervisning som särskild utbildningsuppgift med stöd av övergångsbestämmelserna till alla anordnare som driver de nuvarande specialläroanstalterna och i undantagsfall av grundad anledning till andra anordnare. Utbildningsanordnaren kan få en särskild utbildningsuppgift som gäller att a) sörja för att ordna specialundervisning, b) förutom det förra även sörja för undervisning och handledning för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte eller c) utöver de tidigare nämnda också sörja för utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter i samband med undervisningen. Om utbildningsanordnaren föreslår att utbildningsuppgiften skall omfatta en särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna specialundervisning, skall anordnaren också ange, med motiveringar, vilka av de ovannämnda alternativen ansökan gäller. Undervisningsministeriet vill fästa utbildningsanordnarnas uppmärksamhet vid att bara en sådan utbildningsanordnare som har en utbildningsuppgift som gäller den grundläggande yrkesutbildningen kan ordna undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Utbildningen är avsedd endast för handikappade. I regel ordnas utbildningen i samband med specialundervisningen, varvid tillståndet på ansökan av utbildningsanordnaren ges på ovannämnt sätt under punkten "Särskild utbildningsuppgift" i beslutet. Om rätten att ordna undervisning och handledning för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte av grundad anledning ges någon annan än en utbildningsanordnare som ordnar specialundervisning på basis av en särskild utbildningsuppgift, fattas beslut om tillståndet under punkten "Andra bestämmelser", varvid också grunden för finansieringen av utbildningen är en annan. Också i detta fall skall tränings- och rehabiliteringsperioderna ordnas i samband med den grundläggande yrkesutbildningen.
7 Utbildning för invandrare som förbereder för den grundläggande yrkesutbildningen Enligt lagen om yrkesutbildning kan för invandrare ordnas utbildning som förbereder för den grundläggande yrkesutbildningen och som ger studeranden exempelvis språkliga och kulturella färdigheter inför övergången till den grundläggande yrkesutbildningen. Bestämmelser om utbildningens omfattning och finansiering kommer att ingå i en förordning. I undervisningen iakttas de av utbildningsstyrelsen fastställda riksomfattande grunderna för läroplanen. Utbildningsanordnaren skall ansöka om tillstånd för att få ordna nämnda utbildning. I regel kommer antalet studerande på andra stadiet inte att utökas för de utbildningsanordnare som beviljats tillståndet. Om det dock verkar som om antalet studerande på andra stadiet inte räcker till för att utbildningsanordnaren skall kunna ordna förberedande utbildning för invandrare, kan undervisningsministeriet av grundad anledning justera antalet studerande på andra stadiet för utbildningsanordnaren. Utbildning i internat Avsikten är att den särskilda utbildningsuppgift som gäller utbildning i internat skall kunna ges utbildningsanordnare som driver folkhögskolor eller idrottsutbildningscentrer där det enligt tidigare lagstiftningen har ordnats grundläggande yrkesutbildning. För de utbildningsanordnare som också har annan utbildning än internatsutbildning fastställs maximiantalet studerande i internatsutbildningen. Särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna undervisning på främmande språk Under punkt 2.2. i beslutet bestäms undervisningsspråket för utbildningsanordnaren. I undervisningen kan också enligt vad utbildningsanordnaren beslutar användas också andra undervisningsspråk. Om dock en examen som t.ex. avläggs i en särskild undervisningsgrupp är avsedd att avläggas helt eller huvudsakligen på något annat språk än läroanstaltens undervisningsspråk, skall utbildningsanordnaren ansöka om tillstånd för detta. För att få tillståndet skall utbildningsanordnaren kunna visa att det föreligger tillräckliga förutsättningar att ordna examen på främmande språk. I utbildningsuppgiften bestäms vad den examen som avläggs heter på det främmande språket och vilken examen
8 i utbildningsstrukturen den jämställs med. Tillståndet kan gälla en eller flera elevintagningar. 2.6. Utbildningsform Utbildningen kan ordnas som när-, distans- och flerformsundervisning, läroavtalsutbildning eller annars på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter. Läroavtalsutbildningen är från ingången av 1999 ett sätt att ordna yrkesutbildning. Om denna bestäms i tillståndet att ordna utbildning. Att ordna utbildningen som läroavtalsutbildning Avsikten är att alla utbildningsanordnare som enligt den nuvarande lagstiftningen berättigats att ordna grundläggande yrkesutbildning skall ges rätt att ordna läroavtalsutbildning utan särskilt ansökningsförfarande. Maximiantalet studerande som antas till grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning begränsas inte, utan utbildningsanordnaren beslutar om antalet studerande i den grundläggande yrkesutbildning som genomförs som läroavtalsutbildning. Inte heller bestämmelserna i utbildningsuppgiften om de kommuner där utbildningen kan ordnas eller bestämmelserna om utbildningsområdena för utbildningsanordnaren gäller sådan grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning. Utbildningsanordnarna kan dock endast inom ramen för sin utbildningsuppgift fungera som producenter och anordnare av de teoretiska studieavsnitten i läroavtalsutbildningen. 2.7. Andra bestämmelser Undervisning i huslig ekonomi Bestämmelser om undervisningen i huslig ekonomi ingår i gällande beslut om utbildningsuppgiften (hushållsskola). Undervisning i huslig ekonomi ordnas huvudsakligen i samband med utbildningen i turism-, kosthålls- och ekonomibranschen och tillstånd att ordna undervisning i huslig ekonomi beviljas alla de utbildningsanordnare i vars utbildningsuppgift utbildningsområdet i fråga ingår. De utbildningsanordnare i vars utbildningsuppgift turism-, kosthålls- och ekonomibranschen inte ingår, skall särskilt ansöka om tillstånd
9 att ordna undervisning i huslig ekonomi. Avsikten är att tillstånd beviljas endast av synnerligen grundad anledning. Försök inom utbildningen på andra stadiet Undervisningsministeriet har för avsikt att i framtiden i beslutet om utbildningsuppgiften också bevilja de tillstånd som behövs i försök inom utbildningen på andra stadiet för att avvika från de examina eller den omfattning på examen som bestämts i utbildningsstrukturen. I de nya besluten medtas å tjänstens vägnar bestämmelser om sådana försök om vilka beslut redan har fattats. Dessa ger i regel inte upphov till ökningar i de nuvarande studerandeantalen i utbildningsuppgifterna. Studerande som deltar i försöket "Brygga mellan yrkesutbildning och arbetsliv" ingår inte i studerandeantalet i utbildningsuppgiften till den del utbildningen delvis finansieras via Europeiska unionens socialfond. Utbildningsuppgift för viss tid Undervisningsministeriet har genom sina beslut 30.6.1997 givit en del läroanstalter en tidsbunden utbildninguppgift så att huvudmännen för dessa läroanstalter blivit ombedda att lämna utredningar om läroanstalternas verksamhetsbetingelser och utvecklandet av dem. I vissa fall fortsätter den utsatta tiden till utgången av innevarande år. De utbildningsanordnare som berörs av nämnda begäran om utredning ombeds i mån av möjlighet lämna sin utredning i god tid innan den utsatta tiden går ut för att fortsatta åtgärder vid behov skall kunna vidtas redan innevarande år. Undervisningsministeriet påskyndar sammanslagningar av oekonomiska eller annars funktionellt alltför små läroanstalter och betonar att en utbildningsanordnare också enligt den nuvarande lagstiftningen kan organisera sina egna läroanstalter på önskat sätt. I den utbildningsuppgift som ingår i utbildningsanordnarens tillstånd att ordna utbildning kan en examen, ett utbildningsområde eller hela utbildningsuppgiften fastställas för viss tid. Utöver de utbildningsanordnare som nämnts ovan kan också bl.a. sådana utbildningsanordnare komma i fråga som har små läroanstalter som står utanför det övriga huvudmannasystemet för läroanstalterna i området och i vilka antalet studerande sjunker väsentligt på grund av att institutsutbildningen upphör.
10 3. Yrkesinriktad tilläggsutbildning 3.1. Tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning Undervisningsministeriets avsikt är att de utbildningsanordnare som får en utbildningsuppgift inom den grundläggande yrkesutbildningen, genom samma beslut skall beviljas tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning. 3.2. Att ordna tilläggsutbildning som läroavtalsutbildning Avsikten är att alla utbildningsanordnare som berättigats att ordna grundläggande yrkesutbildning skal1 ges rätt att ordna läroavta1sutbildning också som tilläggsutbildning utan särskilt ansökningsförfarande. Detta gäller också de utbildningsanordnare som driver yrkesutbildningscentrer för vuxna eller riksomfattande särskilda yrkesläroansta1ter enligt den nuvarande lagstiftningen och vilka beviljas rätt att ordna grundläggande yrkesutbildning. De utbildningsanordnare som inte ansöker om rätt att ordna grundläggande yrkesutbildning men som önskar ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning, skall göra en särskild ansökan om detta. Undervisningsministeriet fördelar årligen inom ramen för det maximiantal som anges i statsbudgeten studerandeplatserna för tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning mellan de utbildningsanordnare som fått rätt att ordna utbildningen. I budgetpropositionen för 1999 ges en kvot på 9 000 studerande för den tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning. I tilläggsutbildningskvoten ingår från ingången av 1999 förberedande utbildning inför en yrkesexamen eller specia1yrkesexamen samt icke-examensinriktad tilläggsutbildning. Undervisningsministeriet kommer att inleda det ansökningsförfarande som gäller tilläggsutbildningsplatserna i slutet av året omedelbart efter det att beslut om tillstånden har fattats. Avsikten är då att be utbildningsanordnarna om framställningar gällande behovet av tilläggsutbildningsplatser. 4. Yrkesutbildning som avgiftsbelagd service De utbildningsanordnare som fått i uppgift att ordna yrkesutbildningen som sådan avgiftsbelagd service som avses i 43 2 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) kan beviljas det statsunderstöd som avses i momentet.
11 Undervisningsministeriet har för avsikt att ge en sådan uppgift till de utbildningsanordnare som med stöd av den nuvarande lagstiftningen driver ett yrkesutbildningscenter för vuxna eller en riksomfattande särskild yrkesläroanstalt.