Muddringsprojekt Praktiska exempel



Relevanta dokument
Sanering av bottnar i akvatiska miljöer

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Samrådsunderlag

Projekt Valdemarsviken

Avfall deponier. Delmål 6 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003

Förorenade sediment - Framtidens Utmaning -

Placering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

Naturvårdsverkets författningssamling

Sjön saneras från kvicksilver

SGUsarbete med gruvor och förorenade områden

GRUNDLÄGGANDE RIKTLINJER UNDERBYGGNAD FÖR

Hjälp - vad skall jag göra med m3 förorenade sediment?

Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1

Samråd enligt miljöbalken

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

NORM SBF 2005:1 Brandskyddsföreningen På gång Produktionsenheten

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år?

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006

Naturvårdsverkets författningssamling

Särskilt stöd i grundskolan

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Riktvärden i riskbedömningen Fördjupad riskbedömning - Platsspecifika riktvärden. Nätverket Renare Mark 19 mars 2002

Rose-Marie Nilsson Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet 2014

Process Guide Rensmuddring

PROJEKT. Anmälningspliktiga fordonstvättar

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Information om hantering av massor

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Föreläggande med löpande vite, Weda köpcentrum AB

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

FREDA-farlighetsbedömning

Varför blågult växtskydd?

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden

Projekt Valdemarsviken - förarbeten. Nätverket Renare Mark Studiebesök

Vi är specialister på att avgifta farligt avfall

Konsoliderad version av NFS 2002:26

Statens räddningsverks författningssamling

Privatisering av samhällsvård för barn

Förslag till dagvattenklassning och riktlinjer för rening av dagvatten

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagen av KF 25 mars 2014 Laga kraft 23 april 2014

Karakterisering av avfall till deponi

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

ELSÄK-FS 2006:1. Elsäkerhetsverkets föreskrifter. och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet

ENKLARE REGLER FÖR AVFALLSTRANSPORTÖRER Remiss från kommunstyrelsen, Rll Stadsbyggnads- och trafikroteln, med dnr /2008

Bilaga 1 Innehåll i en ansökan om tillstånd eller anmälan för muddring och dispens för dumpning

Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

Allmänna bestämmelser för användande av Borås Energi och Miljö AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Radonsäkring som åtgärd för områden med flyktiga föroreningar

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär

Habitat-förbättrande åtgärder för fisk i Sege å

EU-domstolens dom den 1 juli 2015 i mål nr C-461/13. Bund für Umwelt und Naturschutz Deutschland ev mot Bundesrepublik Deutschland

Likabehandlingsplan för läsåret

Genomförandebeskrivning - antagandehandling

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

1(6) Riktlinjer för tjänsteresor. Styrdokument

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Utlåtande 2009: RII (Dnr /2008)

BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Handlingsprogram Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr:

EFTERBEHANDLINGSMETODER FÖR FÖRORENADE SEDIMENT

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Investeringskalkyl för EcoPar

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB

Efterbehandling av förorenade områden i Sverige

Systematiskt kvalitetsarbete

Hur stimulera användningen av moder na under sökningsmetoder?

Vi skall skriva uppsats

1. Angående motion om julgran

ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD

SöFF:s SUP: Ledstjärnor Spelarutbildningsplan Träningsinnehåll

Tränarguide del 1. Mattelek.

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

DSV Miljø A/S affärsområden. Soilrem MB Envirotech

Vet du vilka rättigheter du har?

Taxebilaga 1 Ärendetyper, Munkedals kommun

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Avfallshantering vid rivning

Introduktion till MIFO Fas 1

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Värmlands läns författningssamling Grums kommun

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län. T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G. Handlingar. Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid

Bruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Lathund, procent med bråk, åk 8

Svensk författningssamling

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

VANLIGA FRÅGOR. Varför måste man använda tryckimpregnerat NTR-trä? Går det inte lika bra med vanligt trä och någon träolja?

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Transkript:

Muddringsprojekt Praktiska exempel Nätverket Renare Mark 2013-10-01 Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 1

Exempel på genomförda och pågående/planerade större sedimentsaneringar i Sverige Muddring av Järnsjön 1993-1994 (PCB, utsläpp från ett returpappersbruk) Täckning i sjön Turingen 1999-2003 (Hg, utsläpp från pappersbruk) Muddring i Örserumsviken 2001-2004 (PCB, PAH, Hg, utsläpp från ett returpappersbruk) Muddring av Svartsjöarna 2006-2007 (Hg, utsläpp från ett pappersbruk) Muddring i Skutskärs hamn 2000-2013 (Hg, utsläpp från massaindustri, ingår i en hamnutbyggnad) Täckning av sediment utanför Tollare 2008-2009 (Hg, utsläpp från papperbruk, ingår i ett exploateringsprojekt) Valdemarsviken (Muddring, Cr och Hg, utsläpp från ett garveri) Oskarshamns hamn (Muddring, metaller och dioxiner, utsläpp från kopparverk och batterifabrik) Karshäll, Notviken i Luleå (Muddring, möjligen viss täckning, Hg, utsläpp från slipmassafabrik) Ala Lombolo, Kiruna, (Muddring, Hg, utsläpp från laboratorium) 2

Pilotprojektet muddring av Järnsjön 1993-1994 3

Muddringshuvudet 4

Mekanisk avvattning Vattenrening genom flockning och flotation Avvattning i silbandspressar Järnsjön 1993-1994 5

Grumling inom det avskärmade området 6

PCB i vatten inom det avskärmade området PCB uppströms sjön under genomförandet: 1-4 ng/l PCB nedströms sjön under genomförandet: 10-15 ng/l 7

13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 P C B concentra tio n (n g L -1), w ater tem p erature (C ) and w ater flo w (m 3s -1 ) D red ge d am ou nt (kg P C B ) Spridning under muddringsperioderna 50,0 45,0 40,0 D redged am ount of PC B T em perature W ater flow P C B concentration 100,00 90,00 80,00 35,0 30,0 Skärmen tas bort Muddring av lågkontaminerade sediment utan skärm 70,00 60,00 25,0 50,00 20,0 40,00 15,0 30,00 10,0 20,00 5,0 10,00 0,0 0,00 W eeks 1993 and 1994 8

Slutligt omhändertagande av muddrade massor En deponibotten skapades genom partiell urgrävning i ett sanddelta. Avvattnade sediment deponerades och täcktes med urgrävt sandmaterial. Täckningens mäktighet är 1 m. Ingen bottentätning eller lakvattenuppsamling. Inget tätskikt ingår i täckningen. Lakvattenbildningen begränsas i viss utsträckning av muddermassornas låga permeabilitet. Den enkla konstruktionen motiverades av att föroreningen är partikelbunden. Deponin används idag som betesmark. 9

Resultat Järnsjön Genom muddringen avlägsnades ca 150 000 m 3 sediment med ca 400 kg PCB från sjöns botten. Muddermassorna placerades i en enkel deponi intill sjön Efter saneringen har halterna i fisk sjunkit under åtgärdsmålet som var 0,4 mg/kg. Tre år efter saneringen var medelhalten i fångade gäddor kring 0,2 mg/kg. Före saneringen uppmättes 2,7 mg/kg i gäddmuskel och 0,8 mg/kg i abborre 1+. Lakvatten från deponin infiltrerar i grundvattenmagasinet. Läckaget från deponin har inte varit mätbart i grundvattnet under deponin. 10

Örserumsviken Muddring av lösa finkorniga sediment med inblandning av nedbruten pappersfiber, förorenade med PCB och Hg. Samma teknik som i Järnsjön användes. Även här användes en skärm av geotextil, denna gång för att avskärma hela viken från utanförliggande kustområde. Muddermassorna lades upp bakom en invallning på en f.d. sedimentationsbassäng fylld med fiberslam och på en deponi med fiber från en tidigare muddring. Deponin täcktes med en kvalificerad täckning för farligt avfall. Tätskikt av bentonitmatta + syntetiskt geomembran, däröver dränering, materialskiljande lager av grus och skyddstäckning (1,5 m). 11

Örserumsviken Anläggning av en kvalificerad deponi på lösa jordlager innebar att stabilisering av muddermassorna krävdes för fullgod stabilitet Inblandning av cement med gallerskopa Efter inblandning av stabiliseringsmedel läggs massorna ut och härdar i deponin 12

Täckning av deponin 13

Resultat Örserumsviken Genom muddringen avlägsnades ca 160 000 m 3 sediment med ca 125 kg PCB och ca 100 kg kvicksilver. Muddermassorna placerades på en befintlig deponi som innehöll stora mängder PCB och kvicksilver, vilken tätades och täcktes med hög ambitionsnivå. Halter av Hg i abborre har minskat med 60 % och är numera i nivå med bakgrundshalter och klarar krav för kostrekommendationer. Halter av PCB har minskat med 50 % men är fortfarande högre än i referenslokalerna. Fisk fångad i Örserumsviken kan numera ätas i samma utsträckning som fisk från övriga Östersjön. Allmänna kostrekommendationer gäller dock för hela Östersjön (dioxiner). Läckaget från deponin är inte mätbart. 14

Svartsjöarna I Svartsjöarna muddrades 260 000 m 3 fibersediment förorenade med kvicksilver. Sugmuddringsteknik liknande den som användes i Järnsjön och Örserumsviken. Avvattning och deponering i geotuber. Höga halter av BOD 7 i returvatten som leddes tillbaka till sjön innebar krav på biologisk rening. Deponin är försedd med bottentätning (inget krav på deponin men en konsekvens av avvattningssystemet). Täckning med 0,5 m jord (morän och krossmaterial), inga krav på tätskikt (låga föroreningshalter). Dispens från förbudet att deponera organiskt avfall. 15

Svartsjöarna - avvattning och deponering i geotuber Biologisk behandling av returvatten (aktivt slamanläggning) 16

Täckning av deponin 17

Området efter återställning 18

Resultat Svartsjöarna Genom muddringen avlägsnades ca 260 000 m 3 sediment med ca 10 kg kvicksilver. Halterna av metylkvicksilver i Pauliströmsån nerströms Svartsjöarna har halverats. Halterna av kvicksilver i zooplankton har minskat med 80 % och i fisk (aborre 1+ och enkilosgädda) med 30 %. Inget läckage av kvicksilver från deponin har konstaterats. Halterna i den bäck/dike till vilken deponin avvattnas var snarare lägre nerströms deponin än halterna uppströms deponin. 19

Täckningslösningar Exemplet Turingen www.turingen.se 20

Täckning eller muddring/omhändertagande? Kommer en täckning att återförorenas pga. diffusion? Kommer bioturbationen att äventyra täckningens fortbestånd? Finns andra processer som kan påverka täckningens funktion på längre sikt? Finns det lämpliga djuphålor där förorenade sediment kan dumpas utan framtida risker? Behöver vi en kvalificerad deponi för att förhindra läckage om vi flyttar föroreningarna upp på land? Vilket underhåll behövs av en sådan? Finns det möjligheter att använda förorenade muddermassor (SMOCS)? Var vill vi förvara föroreningarna eller kan vi bli av med dem? 21

Omhändertagande av muddermassor Upparbetning av metallförorenade sediment med återvinning av metaller I dagsläget en teknik på utvecklingsstadiet Anläggningar saknas Gruvornas anrikningsverk är anpassade för andra förekomstformer Termisk behandling Organiska föroreningar kan drivas av och förbrännas Kvicksilver kan drivas av och kondenseras Fasta anläggningar finns, liksom mobila anläggningar (dock ej i Sverige) Hög kostnad, sällan använd Deponering Lämplig för föroreningar med låg mobilitet Krav enligt förordning om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter med mottagningskriterier på deponier gäller Låg kostnad, ofta använd Användning för anläggningsändamål Nyutvecklad teknik (SMOCS) God kvalitet kan uppnås med tillräcklig tillsats av bindemedel Ersätter jord- och krossmaterial Utlakningen av föroreningar behöver undersökas i varje enskilt fall 22

Tack för uppmärksamheten! 23