BERÄKNINGSMETOD FÖR SANNOLIK ENERGIANVÄNDNING I BOSTADSHUS

Relevanta dokument
Beräkningsmetod för sannolik energianvändning i bostadshus. Rapport 2017:13

BE RÄKNIN GSME TOD F ÖR

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Konceptutveckling av prefabricerade multiaktiva fasadelement för energirenovering av flerbostadshus PROJEKTÖVERSIKT

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

Energiprestandaanalys 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov. Åsa Wahlström

Huvudfunktioner Arbetet i DEROB-LTH är grupperat i sju huvudfunktioner: File, Project, Case, Library, Model, Simulation och Results.

Program för byggnader med mycket låg energianvändning

Rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. Joakim Iveroth projektledare

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Per Levin och Yogesh Kumar

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

LÅGAN och utvecklingen av lågenergibyggnader i Sverige - förr, nu och i framtiden

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan:

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Riskanalys av grundvattensänkning i sättningskänsliga områden

INNOVATIONSKLUSTER PLUSENERGIFORUM CHARLOTTA WINKLER, WSP BESMÅ SEKRETARIAT PIERRE ARVIDSSON ANEBYHUSGRUPPEN

LÅGAN. Program för byggnader med mycket låg energianvändning. Mål en nationell plattform

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Anmälan för examensarbete vid EST/NT: Beskrivning

Att ställa energikrav och följa upp

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Bygglogistik vid Linköpings universitet

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:

Miljöklassning av byggnader

Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

Anteckningar från work shop: Värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus

Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014

Energieffektiv kontorsbyggnad med låg intervärme och behovsstyrning

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Kartläggning av byggföretags tillgång till och hantering av data från energiberäkningar och mätning

Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN

Sammanfattning av kontorsbyggnader i glas - Energi och inneklimat

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

INNOVATIONSKLUSTER 2018 PROJEKT OCH AKTIVITETER

Kan man se det som inte syns? Kan man se det som inte syns?

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och

Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor. Svante Wijk

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Miljöklassning av byggnader

Brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader FÖRSLAG TILL STÖD FÖR TILLÄMPNING

Telefon:

Energiprestandaanalys

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

VERIFIERING AV BERÄKNAD ENERGIPRESTANDA FÖR FLERBOSTADSHUS BYGGDA ÅR

Rapport 2018:12. Brukarnas påverkan på energianvändning och effektbehov i NNEbyggnader

Sammanfattande beskrivning av projektet

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Lämpliga säkerhetsmarginaler i energiberäkningar säkerhetsmarginal för osäkerheter i indata. SBUF 13106

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras!

Utredningen om byggnaders energiprestanda

Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Probabilistisk riskbedömning

Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen

Energideklarering av byggnader

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm

Massaindex. Ett projekt inom SCOPE Norra. Mikael Håkansson 23 Maj 2013

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4

Energirapport med smarta tips

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport

Simulering av fukt i kulturhistoriska byggnader

Simulering av fukt i kulturhistoriska byggnader

Hjälpmedel till tydligare verifieringskrav. Per Levin

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Energiprestanda Webseminarium 14 februari Mikael Näslund

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Mall konsultrapport. Infoga en bild på objektet på rapportens försättssida. Beställt av Företag, Ort Att. Beställare

Energirapport med smarta tips

Redovisning av projekt Rörschakt för tappkallvatten och VVS-installationer i kök

Armering i byggprocessen Effektivisering av informationshanteringen

Telefon:

Rapport 2018:12. Brukarnas påverkan på energianvändning och effektbehov i NNEbyggnader. Bakgrundsrapport

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

Fasaden - Ett Energifilter Solavskärmning och Dagsljuslänkning Demoprojekt

Behandling av förorenat. Startmöte tisdagen den 20 april 2004

Boverkets författningssamling Utgivare: Anette Martinsson Lindsten

Transkript:

BERÄKNINGSMETOD FÖR SANNOLIK ENERGIANVÄNDNING I BOSTADSHUS SBUF projekt 13074 E2B2 projekt 39706-1 Stephen Burke, Tekn. Dr., NCC 2019-02-07 1 1 Arbetsgrupp Stephen Burke, NCC Johnny Kronvall, StruSoft Per Sahlin, EQUA Simulations AB Magnus Wiktorsson, Lunds Universitet Anders Rosenqvist, StruSoft, Anders Rudenå, StruSoft, Anders Ljungberg, NCC, Christopher Bengtsson, NCC 2 2 1

Referensgrupp Åke Blomsterberg, WSP Helena Bulöw-Hube, FOJAB Bengt Bergsten, Chalmers Fastighets AB Nils Ryden, PEAB Hans Bagge, LTH Björn Berggren, Skanska Robert Johannesson/Lin Liljefors Boverket 3 3 Syfte Studera vilka indataparametrar som har störst påverkan på variationen hos resultatet. Börja definiera realistiska spridningar hos de mest signifikanta indataparametrarna. Studera för- och nackdelar med probabilistiska energiberäkningar för bygg- och fastighetssektorn samt de möjligheter som molnbaserade beräkningsservrar medför. Studera problematiken kring avvikelser mellan beräknad och uppmätt energianvändning i nybyggnader genom att kvantifiera de säkerhetsmarginaler som bör tillämpas så att, med olika grader av konfidens (t.ex. 95 eller 99 %), den verkliga energianvändningen inte kommer att överskrida den beräknade. Studera tillgängliga stokastiska modeller för brukarbeteende och testa hur några av dessa kan fungera i praktisk projektering. 4 4 2

Relevans för byggbranschen? Idag finns det inget sätt att bedöma risken eller ta fram relevanta säkerhetsmarginaler i energiberäkningar. Viktigt när man säljer energigarantier! Bör leda till en bättre förståelse kring energiberäkningar m.h.t hur känslig indatan är. Idag har vi inget kostnadseffektivt sätt att utföra parameterstudier med energiberäkningar. Källa: http://www.e2b2.se/forskningsprojekt-i-e2b2/byggprocessen/beraekningsmetod-foersannolik-energianvaendning-i-bostadshus/ Inga metoder finns idag som kan ta hänsyn till skillnader i materialegenskaper eller kvalitet i produktionen i en energiberäkning. 5 5 Monte Carlo simuleringar Indata i intervall (Cloud) Computing Resultat [min,max] för varje varje kombination parameter Två beräkningsprogram i.e 1 000 gånger IDA/ICE och VIP Energy 6 6 3

Variation av indata provfall 1 Provfall har använt allmänna variationer baserad på en grupp och inte en specifik produkt (större spridning). Provfall 2 har använt specifika produktspridning när det var möjligt. 7 7 Variation av indata provfall 1 8 8 4

Provfall Passivhus 9 9 Resultat provfall Passivhus 10 10 5

Resultat provfall Passivhus (26 objekt) 0,3 0,25 0,2 0,15 Measured Energy Use Calculated energy use 1 Calculated energy use 2 Original energy requirement 0,1 0,05 0 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 11 11 Slutsatser Monte Carlo teknik fungerade bra för att studera osäkerheter samt spridning av indata. Beräknade energianvändning stämde bra överens med uppmätt energianvändning. Metoden tillåter att man kan diskutera risker kopplat till olika lösningar istället för att anta en säkerhetsmarginal. Saknar mycket underlag för spridning av inputdata. Även spridning som anses vara normal för ett material eller användning visar att en byggnads energianvändning kan påverkas mycket. 12 12 6

Framtida arbete Köra en mer avancerad byggnad som t ex flerbostadshus med flera parametrar och zoner. Ny E2B2/SBUF projekt som heter: Probabilistisk energiberäkningar flerbostadshus, började januari 2019. Samla bättre indata för att bättre definiera spridningen! (Till ex. E2B2/SBUF projekt Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus) Samarbeta med Probabilistika energiberäkningar och risk (SBUF/NCC Doktorand projekt, 1 September, 2018, Tomas Ekström) 13 13 14 14 7