1 (20) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 21 januari 2004 kl 14.45-16.15 Beslutande Maidie Wiklund Robert Uitto Mona Nyberg Bengt Bergqvist Karin Paulsson Thomas Andersson Inger Jonsson Bernt Söderman Nina Fållbäck-Svenson Monalisa Norrman Jan-Olof Andersson Börje Frisk Jan-Olof Dahlin Harriet Jorderud Anna-Britt Bromée Finn Cromberger, 1-16 Lars-Olof Eliasson ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Charlotte Wäreborn Schultz Staffan Granström Jan Rönngren Åsa Norlin Linda Henriksson Birgitta Clarin Jonas Törngren, 2 Utses att justera Thomas Andersson Justeringens plats och tid 2004-01-27 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-22 Staffan Granström Ordförande Maidie Wiklund Justerande Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse 2004-01-21 Thomas Andersson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2004-01-27 Datum för anslags uppsättande 2004-01-27 Datum för anslags nedtagande 2003-02-17 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin
2 (20) 1 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. Preliminär föredragningslista fastställs som slutlig föredragningslista. 2 Landstingsdirektörens rapport 1. EU-projekt inom ramen för Karolina-projektet Förberedelser har påbörjats för att söka medel från Europeiska socialfonden för ett projekt inom området innovativa strategier/åtgärder för att hantera förändringar. Till innovativa strategier kan t ex hänföras gränsöverskridande samarbete, walk-in centres, mobila enheter, kompetensöverföring osv. Kontakt har tagits med Institutet för serviceutveckling i Danmark. Kontakter ska också etableras med England och eventuellt Spanien. I länet berörs kommunerna, försäkringskassan och länsarbetsnämnden. Kunskapsöverföring ska ske till Estland. Projektet omfattar tiden november/december 2004 till december 2006. Ansökan skrivs för närvarande med stöd av extern expert. Ansökningstiden går ut den 18 februari 2004. 2. Karolina-projektet LOTS-metodiken har använts för att utforma det inriktningsdokument som nu ska behandlas av styrelsen och fullmäktige. Arbetet går vidare i fyra genomförandegrupper. Arbetet ska redovisas senast den 31 mars. Därefter sker en syntes av arbetsgruppernas arbete som ska leda till en slutlig landstingsplan under hösten. Beredningarna, etiska kommittén och personalpolitiska delegationen ska följa arbetet under våren. 3. Hjälpmedelscentralen Fullmäktige beslutade i november i ärendet om investeringsplanen att, vad gäller nya lokaler för hjälpmedelscentralen, i första hand möjligheterna till en extern lösning skulle undersökas. Uppdrag lämnades till styrelsen att efter redovisning fatta beslut i januari 2004. Det har nu visat sig att tiden från uppdrag till beslut är alltför kort bl a för att medge medverkan från personalens sida i detta arbete. Två förslag föreligger som inte är jämförbara. Utredningen kräver ytterligare tid för att ett kvalitativt godtagbart beslutsunderlag ska föreliggga. Inriktningen är att ärendet ska behandlas av styrelsen vid nästa sammanträde, dvs den 24 februari.
3 (20) 3 Upphävande av beslut om rapportering av utrikes tjänsteresor (Jll 70/2004) Landstingsstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 1997-03-20, 39, i samband med att frågor från revisorerna besvarades, att landstingspolitiker och tjänstemän som företar utrikes resa på landstingets bekostnad skall anmäla detta samt resans syfte till landstingsstyrelsen samt att resor som företas på utskottens uppdrag rapporteras på motsvarande sätt till landstingsfullmäktiges presidium. Utskotten har sedan 2003 har ersatts av beredningar. Landstingsfullmäktige antog under 1998, 145, landstingsgemensamma regler för resor. Av reglerna framgår vilket underlag som skall finnas vid beslut om resor av olika slag. Av delegationsbestämmelser och befogenhetsplan framgår vem som får fatta beslut om olika slag av resor. Rapporteringen av resor har fungerat i stort sett bra sedan styrelsens beslut. Rapporteringen är dock en avvikelse från de rutiner för uppföljning av verksamheten som finns i övrig och föranleder en viss ökad administration för styrelsen. I Landstingsplan 2004 finns åtgärder för att minska vissa kostnader, bl a för resor. Uppföljning ska göras i snabbrapporter och i delårsbokslut. Med hänsyn till detta och till de klara regler för resor som fullmäktige beslutat om efter styrelsens beslut om rapportering är rapporteringen inte längre ändamålsenlig. Rapporteringen bör därför upphöra. Landstingsstyrelsen upphäver sitt beslut 1997-03-20, 39, att landstingspolitiker och tjänstemän som företar utrikes resa på landstingets bekostnad skall anmäla detta samt resans syfte till landstingsstyrelsen samt att resor som företas på utskottens (numera beredningarnas) uppdrag rapporteras på motsvarande sätt till landstingsfullmäktiges presidium. Utrikes resor skall således inte längre rapporteras särskilt till styrelsen eller landstingsfullmäktiges presidium. YRKANDE Jan-Olof Dahlin yrkar att förslaget avslås. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Jan-Olof Dahlins yrkande och finner landstingsdirektörens förslag antaget. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin.
4 (20) 4 Ersättning till privata vårdgivare för viss tandvård (Jll 3/2004) Riksdagen fattade beslut om vissa ändringar i tandvårdslagen den 4 december år 2003. Detta medför att kriterierna för patienter som är berättigad till s k nödvändig tandvård skärps. Endast patienter med varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser skall omfattas. Vidare anges att landstinget skall lämna ersättning till vårdgivare med belopp som motsvarar folktandvårdens priser om inte landstinget kommer överens med vårdgivaren om något annat. Detta gäller för patienter som får nödvändig tandvård eller de som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid. T o m år 2003 har respektive vårdgivare kunnat använda sin egen prislista. För patienter som får nödvändig tandvård utgår tills vidare ett procentuellt påslag med 25 % på folktandvårdstaxan för vissa åtgärder, enligt landstingsstyrelsens beslut 2003-01-23, 8. Ersättning till privata vårdgivare för tandvårdsbehandlingar till patienter som får nödvändig tandvård eller de som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid skall lämnas i enlighet med folktandvårdens priser avseende behandlingar som påbörjas fr o m den 1 januari 2004. Den patientavgift som patienten betalat skall frånräknas ersättningen. I enlighet med tidigare beslut utgår procentpåslag med 25 % för vissa åtgärder i samband med nödvändig tandvård. 5 Yttrande över betänkandet Gemensamt finansiserad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88) (Jll 1033/2003) Landstinget har beretts möjlighet att avge yttrande över betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn. Ekonomiberedningen har berett ärendet och föreslår att landstingsstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag.
5 (20) Landstingsstyrelsen bifaller ekonomiberedningens förslag. YRKANDEN Robert Uitto yrkar: 1. Tredje punktsatsen på sid 1 ersätts med: Med den föreslagna konstruktionen i utjämningssystemet är det stora problem att klara kollektivtrafiken i glesbygd. 2. Sista meningen under rubriken Kollektivtrafiken stryks. Nina Fållbäck-Svenson yrkar att första stycket under rubriken Läkemedel flyttas och blir sista stycke. Monalisa Norrman yrkar följande ändring i andra punktsatsen på sid 1: Meningen avslutas efter ordet befolkningsminskning. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Robert Uittos yrkanden och finner dessa antagna. Ordföranden ställer proposition på Nina Fållbäck-Svensons yrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer propopsition på Monalisa Norrmans yrkande och finner yrkandet antaget. Beredningens förslag att avge yttrandet till Finansdepartementet bifalles med ovan antagna ändringar. 6 Gamla infektionskliniken (byggnad 02), Östersunds sjukhus (Jll 72/2004) Landstingsfullmäktige beslöt 1997-04-22--23 att infektionskliniken byggnad 01 skulle rivas och 1998-11-18--19 att byggnad 02 (gamla byggnaden) skulle rivas och ansökte 1999-01-18 om rivningslov hos Miljö- och byggnämnden i Östersunds kommun. Miljö- och byggnämnden beslöt 1999-03-03 att: Ärendet om byggnadslov avgörs inte förrän planarbetet avslutats, dock längst inom 2 år från ansökningsdagen.. Efter överenskommelser mellan landstinget och kommunen har detta datum flyttats fram till dess den nya planen antagits.
6 (20) Miljö- och byggnämnden antog 2002-02-27 en ny plan för området, i vilken byggnad 02 belades med rivningsförbud något som landstinget motsatt sig i planprocessen. Landstinget har avstått från att överklaga planen då det bedömts att landstinget inte skulle få framgång i en sådan process. Landstinget kan väcka talan i en civilrättslig process om ersättning för den inskränkning i nyttjandet av fastigheten som rivningsförbudet i planen innebär. Landstingstyrelsen bör därför, utifrån det aktuella fullmäktigebeslutet om rivning av byggnaden (1998-11-18--19 181) och den antagna detaljplanen, ta ställning till ersättningsfrågan innan tiden för att väcka talan om ersättning går ut. Talan om ersättning måste väckas vid tingsrätten inom två år från det att Miljö- och byggnämndens beslut 2002-02-27 om planen vann laga kraft, eller senast 2004-03-26. Kommunen har att normalt svara för rättegångskostnaderna i denna typ av tvist. En promemoria har upprättats inom Emefté. Rivnings- och ersättningsfrågan har diskuterats i ZÖ-gruppen under hela processen. Vid senaste mötet gavs i uppdrag till landstingsdirektören och kommundirektören att senast under december 2003 ta fram en extern utredning om rättsläget i ersättningsfrågan. Landstingsstyrelsen uppdrar till landstingsdirektören att förbereda en talan mot Östersunds kommun angående ersättning enligt plan- och bygglagen för det rivningsförbud för gamla infektionskliniken (byggnad 02) som är intaget i den detaljplan för lasarettsområdet som antogs av miljöoch byggnämnden 2002-02-27. 7 Likviditetsrapport 2003-12-31 (Jll 236/2003) Likviditetsrapporten per den 31 december 2003 visar samt kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under december 2003. Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till periodens räntetutveckling. Likviditetsrapporten noteras till protokollet.
7 (20) 8 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 6/2004) Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 9 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 7/2004) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen 2002-12-19, 141, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. Ärenden till landstingsfullmäktige 10 Internationell policy 2004-2008 (Jll 928/2003) Rådet för regional utveckling i Jämtlands län har rekommenderat att landstinget och andra aktörer antar ett förslag till internationell policy för länet. Ärendet har beretts av demokrati- och länsutvecklingsberedningen. Beredningen föreslår att fullmäktige antar förslaget till internationell policy för länet. Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag. Beredningens förslag att anta förslaget till internationell policy för länet tillstyrks.
8 (20) 11 Förslag till Folkhälsoplan Jämtlands län 2004-2010 (Jll 862/2002) Förslaget till Folkhälsoplan 2004-2010 har beretts av beredningen för folkhälsa, kultur och livsmiljö. Beredningen föreslår att fullmäktige antar förslaget till Folkhälsoplan med vissa angivna förändringar. Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag. YRKANDEN Robert Uitto yrkar bifall till beredningens förslag att anta förslaget till folkhälsoplan samt att landstinget inledningsvis prioriterar målområde 1 (Delaktighet och inflytande i samhället) målområde 6 (En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård) målområde 7 (Gott skydd mot smittspridning) i enlighet med vårdens ansvar målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol) barn och ungdomars hälsa inom övriga målområden att insatser och åtgärder konkretiseras inom Karolina-projektet och i landstingsplanen 2005 och att då befolkningsperspektivet, de stora skillnaderna i hälsa, samverkan och medinflytande särskilt beaktas. Thomas Andersson yrkar att målområde 4 (Ökad hälsa i arbetslivet) skall prioriteras. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Robert Uittos yrkande och finner ykandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Thomas Anderssons yrkande och finner yrkandet antaget. Beredningens förslag att anta förslaget till Folkhälsoplan 2004-2010 tillstyrks med ovan antagna ändringar.
9 (20) 12 Förslag till förändring av hälsoplanerarorganisationen (Jll 914/2002) Beredningen för folkhälsa, kultur och livsmiljö har fullmäktiges uppdrag att föreslå förändring av hälsoplanerarorganisationen enligt det tidigare hälso- och sjukvårdsutskottets intentioner (tillgång till hälsoplanerare i alla kommuner). Enheten för samhällsmedicin och folkhälsa har utarbetat ett förslag. Beredningen föreslår att förslaget tas upp inom ramen för Karolinaberedningens arbete. Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag. Beredningens förslag att till strukturberedningen - Karolina överlämna förslaget till förändringar i hälsoplanerarorganisationen tillstyrks. 13 Förslag till inriktningsdokument - Landstingsplan 2005-2007 (Jll 672/2003) Landstingsdirektören har inom Karolinaprojektet utarbetat förslag till inriktningsdokument - Landstingsplan för åren 2005-2007. Ärendet har beretts av den av fullmäktige tillsatta särskilda beredningen - strukturberedningen. Beredningen föreslår att det utarbetade dokumentet antas. Ekonomiberedningen har tillstyrkt strukturberedningens förslag. Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag. YRKANDEN Bengt Bergqvist yrkar följande ändringar: 1. Fjärde stycket under rubriken Partnerperspektivet ersätts med:
10 (20) Det har funnits en otydlighet i rollfördelningen sedan Ädelreformens genomförande. Mycket har lösts sedan dess men en del återstår fortfarande. Förbättringsområden som pekas ut är bl a kompetensöverföring och information i samband med överlämning av patienter och ansvarsgränserna mellan primärvården och kommunernas hemsjukvård. 2. I fjärde stycket under rubriken Syfte ersätts orden den helt dominerande med den största. 3. I tredje stycket under rubriken Tillgänglighet ersätts orden närmare sjukvård i form av hemsjukvården med närsjukvård. 4. Nytt stycke efter femte stycket under rubriken Ledarskap/medarbetarskap: Detta kommer även att understödja ett systematiskt och kontinuerligt lärande i hela verksamheten. Att gemensamt, över organisatoriska och huvudmannagränser bygga upp kunskap, att sprida kunskap och avhända sig föråldrad kunskap, hör hit. 5. Nytt stycke före sista stycket under rubriken Ledarskap/medarbetarskap: Den nya processorienterade verksamheten med hög grad av delaktighet och medskapande är en förutsättning för att klara att möta framtida behov av kompetensförsörjning. 6. Ny mening sist under rubriken Kompetens: Samverkan kring kompetensförsöjrning ska ske utifrån ett helhetsperspektiv, över huvudmannagränser med gemensamma insatser för att klara att möta framtida behov av personal. 7. I åttonde stycket under rubriken Relationer ska ordet betala ersättas med göra vad. 8. Tredje meningen i femte stycket under rubriken Uppföljning ersätts med: Samtidigt måste vi också ta fram nya relevanta system för att kunna följa upp verksamheten i det processorienterade perspektivet där hela kedjan följs oberoende av huvudman och där den totala hälsovinsten kan beräknas. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Bengt Bergqvists yrkanden och finner dessa antagna. Beredningens förslag att anta intriktningsdokumentet tillstyrks med antagna ändringar enligt ovan. PROTOKOLLSANTECKNING Thomas Andersson, Börje Frisk och Lars-Olof Eliasson lämnar följande protokollsanteckning: Centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna vill på detta sätt göra ett medskick till den kommande processen i Karolina. Vi stödjer arbetet med att förändra och utveckla Jämtlands läns landsting. Vi står bakom det arbete som hittills gjorts i Karolinaberedningen och ser fram mot det kommande arbetet.
11 (20) Landstinget är en demokratiskt styrd organisation. Det innebär att det helt normalt kommer att bryta fram ideologiska åsiktsskillnader i det kommande arbetet. Vi förväntar oss lösningar, försök och aktiviteter som alternativ inom landstinget då vi är av uppfattningen att offentligt finansierad landstingsverksamhet inte nödvändigtvis måste skötas av landstingsanställd personal. Vi är öppna för att pröva att hyra ut delar av lokalerna till utom-stående aktörer kortare eller längre tid. Vi förväntar oss krafttag för att öka samarbete över läns- och kanske landsgräns. Vi kan tänka oss att konkurrensutsätta delar av hälso- och sjukvården lika själv klart som andra delar av landstingetsverksamheterna. Vi kan tänka oss att helt upphöra med verksamheter som inte bevisligen har en hälsobefrämjande effekt. Vi förväntar oss att kraftfulla ansträningar görs i samarbetet med kommunerna för invånarnas bästa. Vi ser gärna att det på sikt ska vara bara en huvudman för hälso- och sjukvården. Vi förväntar oss ett tufft år med många svåra men välbehövliga beslut. Det är nu vi behöver fatta besluten som gör att vi de närmaste 10-15 åren kommer att ha möjligheten att tillsammans med länets invånare skapa en god hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län. 14 Nedläggning/överlåtelse av Folktandvårdens klinik i Nälden (Jll 1004/2003) Distriktstandläkare Bengt-Åke Orell har inkommit till landstinget med en förfrågan om att få köpa tandvårdskliniken i Nälden. Fullmäktige beslutade 2003-04-09 10 66, att Folktandvårdens verksamhet i Nälden skulle bedrivas i alternativ driftsform. Frågan om alternativ driftform väcktes av personalen vid kliniken som anmält intresse till landstinget att ta över verksamheten och driva den i alternativ driftsform. Efter genomförd upphandling, som resulterade i att inga anbud kom in, beslutade landstingsfullmäktige 2003-11-26, att verksamheten ska fortsätta att bedrivas i Folktandvårdens regi. En tjänstepromemoria i ärendet har upprättats av Folktandvårdens kansli. I promemorian beskrivs verksamhetsförändringarna och konsekvenserna av dessa. En överlåtelse förutsätter att beslut fattas om att Folktandvårdens verksamhet i Nälden läggs ned och att ansvaret för patienterna i området överförs till närliggande klinik/kliniker. Överlåtelsen, som kommer att avse hyresavtalet och utrustningen på kliniken, bör förutsätta att nuvarande hyresavtal övertas av köparen och att utrustning och förbrukningsmaterial överlåts till marknadspris. Verksamheten i området Nälden omfattar för närvarande områdesansvar för 650 barn och behandlingsansvar för 666 barn. Kliniken har ansvar för att utföra uppsökande verksamhet, behandlingsansvar för de patienter som ingår i personkretsen och som inte valt annan tandläkare och ska ge munvårdsutbildning till personal vid de boenden som berörs av den uppsökande verksamheten. Vuxentandvård bedrivs så långt resurserna medger. Antalet vuxna patienter uppgår till ca 1 000 varav ca 750 beräknas färdigbehandlas varje år. Kliniken ingår inte i Folktandvårdens jourorganisation.
12 (20) Verksamheten bedrivs i hyrda lokaler. Bemanningen är för närvarande 1,0 tandläkare/klinikchef, 1,0 tandhygienist och 2,0 tandsköterska. Kliniken omsatte år 2002 knappt 2,8 miljoner kronor. Den landstingsfinansierade delen utgörs förutom av kapiteringsersättning för barn och ungdomstandvård av ett landstingsbidrag på 183 tkr (2004 års budget). I promemorian föreslås att Folktandvårdens verksamhet i Nälden läggs ner och att hyresavtalet och utrustningen på kliniken överlåts. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Folktandvårdens verksamhet vid kliniken i Nälden läggs ned och överförs till närliggande klink/kliniker. Hyreskontraktet för kliniken överlåts eller avvecklas i enlighet med landstingets policy för fastighet och lokalförsörjning och inventarier. Övrig utrustning och förbrukningsmaterial avvecklas enligt rutinerna för överbliven utrustning. 15 Etablering av ett designcentrum i Åre (Jll 422/2002) Regionalt Designcentrum Jämtland - planerar att etablera och driva ett designcentrum i Åre i samarbete med följande intressenter: SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) Åre kommun Länsstyrelsen Jämtlands län ALMI Företagspartner Landstingets andel av den preliminära totala projektkostnaden om 1 040 tkr beräknas totalt för de tre åren till 600 tkr. Designcentrumet skall i första hand vara verksamt under en period av tre år, med start under första kvartalet år 2004, innefattande såväl det internationella designåret 2005, som VM år 2007. Arbetet skall vidare ses som startperiod för att finna en naturlig fortsättning efter år 2007, bland annat för att säkerställa miljön och utvecklingen efter VM. Centrumet kommer att inrymmas i Åre gamla brandstation. Designcentrumets verksamhet skall ledas av Regionalt Designcentrum Jämtland, som även har det länsövergripande ansvaret för utvecklingen av design i länet och som också företräder SVID.
13 (20) Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Landstinget etablerar och driver ett designcentrum i Åre, i samarbete med bland annat SVID och övriga redovisade intressenter - under förutsättning att övriga redovisade intressenter tar sina respektive delar av den totala kostnaden. 2. Landstingets andel av finansieringen tas för år 2004 ur Näringslivs- och miljöenhetens budget. 3. Landstingets andel av finansieringen för åren 2005 och 2006 får beaktas i samband med framarbetandet av 2005 och 2006 års landstingsplaner. YRKANDE Jan-Olof Dahlin yrkar att texten i projektbeskrivningen förtydligas vad avser sista meningen om att säkerställa miljön och utvecklingen efter VM. Jan-Olof Andersson yrkar att ärendet skall avslås. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på yrkandet om avslag och finner landstingsdirektörens förslag antaget. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande och finner yrkandet antaget. Enligt landstingsdirektörens förslag med antaget yrkande enligt ovan. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Andersson. 16 Fastställande av nytt riksavtal gällande från 2004-03-01 (Jll 1092/2003) Riksavtalet för utomlänsvård innehåller regler om vad som gäller när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Nuvarande riksavtal gäller sedan 1 januari 1997. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akutsjukvård och förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor.
14 (20) Riksavtalet förutsätter att vården lämnas av: * landsting * vårdgivare med vårdavtal, vårdgivare som är verksamma enligt lagen om läkavårdsrersättning (SFS 1993:1651) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (SFS 1993:1652). En regel som ändras i nya riksavtalet är att om en utomlänspatient söker öppen vård och i anslutning därtill blir intagen för sluten vård har vårdgivande landsting rätt till ersättning för både öppen vård och slutenvårdsperioden. Beträffande patientavgifter gäller samma regler för inom- och utomlänspatienter. Patientavgifter vid akuta besök som leder till intagning i sluten vård bör vara harmoniserad med ovanstående regel. För närvarande gäller att patientavgift ej uttas eller återbetalas vid besök på sjukhusets akutmottagning om patienten blir intagen i sluten vård samma dag. Patienten har även rätt att återfå erlagd patientavgift inom primärvården vid intagning samma dag. Förslag lämnas nu att patientavgift uttas vid läkarbesök utan remiss eller sjukvårdande behandling på akutmottagningen av patienter som inte är befriade att betala avgift (barn och ungdomar, frikortsberättigade, värnpliktiga m fl) även om besöket leder till inskrivning på vårdavdelning d v s sluten vård. Erlagd patientavgift inom primärvården skall ej heller återbetalas. Avgiftsbefrielse vid remiss från primärvården till akutmottagningen skall fortsätta att gälla. Inom norra regionen gäller samma bestämmelser i Västernorrlands och Norrbottens läns landsting. Den föreslagna ändringen med att utta avgift både för öppen och sluten vård samma dag beräknas ge en ökad intäkt på 2 miljoner kronor vad gäller patientavgiften och 2,5 miljoner kronor vad gäller ersättningen från hemlandstinget. Däremot kommer fler att nå högkostnadstaket vilket reducerar intäkterna. Dessutom kommer länssjukvården att belastas med ökade kostnader från andra landsting när Z-patienter besöker vårdinrättningar i andra landsting akut. Nettoeffekten för länssjukvården under 2004 bedöms dock innebära att de ökade intäkterna blir större än de ökade kostnaderna. Under 2003 beräknas riks- och regionsjukvården för länssjukvården medföra ett underskott på ca 32 miljoner kronor. Den föreslagna ändringen i riksavtalet har tidigare behandlats i samverkansnämnden 2003-09-10 41 genom ett gemensamt yttrande där ovanstående förändring tillstyrkts. Landstingsförbundets styrelse beslöt i novemeber 2003 att godkänna det nya riksavtalet med giltighet fr o m den 1 mars 2004. Styrelsen beslöt också att rekommendera landstingen och medlemskommunerna att godkänna och tillämpla detta avtal. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Nytt riksavtal att börja gälla från och med 1 mars 2004 faställs.
15 (20) 2. När patient söker akut vård och i anslutning därtill blir inskriven i sluten vård skall patientens hemlandsting betala för både öppen vård och slutenvårdsperioden. 3. I syfte att harmonisera patientavgifterna, skall avgift tas ut vid läkarbesök utan remiss eller sjukvårdande behandling på akutmottagningen av patienter som inte är befriade att betala avgift även om besöket leder till inskrivning. Erlagd patientavgift inom primärvården skall ej heller återbetalas. 17 Motion från Jan Olof Dahlin m fl (mp) om klor i papper (Jll 900/2003) I en motion från Jan-Olof Dahlin m fl yrkas: Att tidigare beslut om eventuell upphandling av klorfritt papper redovisas i samband med motionens behandling i fullmäktige. Att eventuellt upphävande av sådant beslut också redovisas. Att det till fullmäktige redovisas vilka pappersprodukter som upphandlas, dess volym och i vilken omfattning de är framställda med klor. Att fullmäktige beslutar att de pappersprodukter som upphandlas i huvudsak skall vara tillverkande utan klor. Landstinget upphandlar en mängd produkter av papper. Ett urval med volym redovisas nedan. Något beslut om att upphandla klorfritt papper finns inte. Ingen av landstingets inköpta pappersprodukter är dock framställda med elementär klor. Som exempel kan nämnas den till volymen stora produktgruppen kopieringspapper. Det papper som köps in är framställt från ECF-blekt pappersmassa. ECF-massa är framställt med hjälp av klordioxid och syrgasblekning. Det finns även TCF-massa som är helt fri från klorhaltiga kemikalier. Det är i normalfallet dyrare än ECF-papper. I ett forskningsprojekt som bedrivits gemensamt av Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning (SSVL) och Naturvårdsverket (NV) har studerats eventuella skillnader mellan ECF och TCF. Projektet heter Miljöpåverkan av skogsindustriella utsläpp. De kommer fram till att någon entydig skillnad i effektmönster och effektintensitet mellan avloppsvatten från fabriker med ECF-(kloratreducerat) och TCF-blekning av lågkappamassa har inte kunnat påvisas. Kopieringspapper används i relativt stora mängder av Emefté Medias tryckeri. Tryckeriet är Svanenmärkt och får därför endast använda godkänt papper. Det papper som köps in till landstinget klarar kriterierna för Svanenmärkning.
16 (20) Papperstyp Årsvolym (skr) Toalettpapper (enkelt) 136 304 M-Tork 637 679 Tvättlapp 166 961 Servetter 51 548 Kopieringspapper 506 000 Sammanfattningsvis kan konstateras att landstinget inte köper in några pappersprodukter som innehåller miljöfarligt klor. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till lämnad redovisning. YRKANDE Jan-Olof Dahlin yrkar bifall till motionen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Jan-Olof Dahlins yrkande och finner landstingsdirektörens förslag antaget. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin. 18 Motion från Tapani Bergbacka (sjp) om att avskaffa kostnadstak för hörapparater (Jll 905/2003) Tapani Bergbacka föreslår i en motion att kostnadstaket för hörapparater skall avskaffas.
17 (20) 1997-03-01 beslöts att införa en utprovningsavgift för hörapparater samt ett kostnadstak på 3 500 kronor. Taket innebär att för patienter som väljer hörapparater över 3 500 kronor får patienten själv stå för mellanskillnaden mellan apparatens pris och 3 500 kronor. Av statistik för åren 2000-2003 framgår att cirka 150 patienter väljer dyrare apparater till en total kostnad på cirka 250 tkr eller cirka 1 700 kronor per apparat och patient. Om kostnadstaket avskaffas innebär detta en merkostnad för länssjukvården på minst 250 tkr per år. Om resurser skall omdisponeras inom hörselvårdens budget till förmån för ökad subvention av hörapparater, kan inte nuvarande kvalitet på verksamheten bibehållas. Enda möjligheten att öka subventionsgraden är att fullmäktige beslutar om att ytterligare ekonomiska medel tillförs hörselvården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingfullmäktige Motionen avslås. YRKANDE Jan-Olof Andersson yrkar bifall till motionen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Jan-Olof Anderssons yrkande och finner landstingsdirektörens förslag antaget. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Andersson.
18 (20) 19 Motion från Åke Westerlind och Åke Durre (båda sjp) om landstingets bidrag till politiska ungdomsorganisationer (Jll 855/2003) Åke Westerlind och Åke Durre (båda sjp) föreslår i en motion att bidragen till de politiska ungdomsorganisationerna tas bort och att motsvarande medel överförs till kirurgkliniken för prostataoperationer. Motionen har beretts av demokrati- och länsutvecklingsberedningen. Beredningen föreslår att motionen avslås. I det av fullmäktige antagna inriktningsdokumentet för år 2004 framgår bl a att landstingsstyrelsen har uppdrag att följa upp beslutade kriterier för landstinget att lämna organisationsbidrag som bygger på betydelsen för demokrati, aktivitet och samhällsnytta, samt överensstämmer med landstingets verksamhetsidé. syftet med organisationsbidragen är att stimulera människors engagemang i föreningar och organisationer. Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag att avslå motionen. 20 Motion från Finn Cromberger (fp) om en liten stimulans, belöning för ett viktigt arbete Jll 884/2002) Finn Cromberger (fp) föreslår i en motion att en mindre summa pengar, förslagsvis 100-500 kronor tillfaller den hälsocentral eller motsvarande varje gång man tar sig an något av i motionen angivna folkhälsoproblem med en ny patient. Ärendet har beretts av beredningen för folkhälsa, kultur och livsmiljö. Beredningen föeslår att motionen avslås. Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag att avslå motionen.
19 (20) 21 Motion från Tapani Bergbacka (sjp) om förebyggande hälsovård (Jll 906/2003) Tapani Bergbacka (sjp) föreslår i en motion att den subventionerade kostnaden för vaccination mot influensa ska utvidgas till att i en första etapp gälla även personal inom bl a sjukvården. Ärendet har betetts av vård- och rehabiliteringsberedningen. Beredningen föreslår att uppdrag ges till primärvårdsförvaltningen att tillhandahålla information till länets arbetsgivare och att motionen därmed är besvarad. 1. Landstingsstyrelsen, som i allt väsentligt delar beredningens synpunkter, anser att landstingets information i detta sammanhang ska avse hela befolkningen och inte endast den yrkesarbetande delen av befolkningen. Sådana informationsinsatser görs redan genom olika kanaler och bör naturligtvis fortsätta. Något särskilt uppdrag till primärvårdsförvaltningen erfordras därför inte. Styrelsen anser därutöver att det för närvarande saknas ekonomiska möjligheter att utvidga målgruppen för vaccination mot influensa. 2. Landstingsstyrelsen föreslår att motionen avslås. 22 Medborgarförslag om Walk-in centres (Jll 767/2003) Fyra medborgare föreslår att landstinget undersöker möjligheterna att inrätta Walk-in centres i länet. Ärendet har beretts av vård- och rehabiliteringsberedningen. Beredningen föreslår att medborgarförslaget bifalls på så sätt att det överlämnas till Karolina-beredningen i dess fortsatta arbete.
20 (20) Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag att bifalla medborgarförslaget och överlämna det till strukturberedningen - Karolina.