03/2013 H ankeiten Svenska Handelshögskolans Studentkår Utlandspraktik i London - alternativ till utbytesstudier, s. 24 Det nya studiekortet - Hur påverkar det dig? s. 30 HankenES - Inspirerar och sprider kunskap om entreprenörskap, s. 9 Schoffa - Henrik Stigzelius blev VD före han blev ekonomie kandidat, s. 6
s. 24 CHEFREDAKTÖR Tor-Oskar Karlberg chefred@shs.fi 050 9106416 REDAKTÖRER Amanda Lindqvist Sebastian Kihlman Laura Aaltonen Antonia Bäckman Daniela Rönnberg Sonja Ingman Philippe Pépin LAYOUT Laura Aaltonen Sebastian Kihlman Tiina Hanhirova Tor-Oskar Karlberg Sonja Ingman Antonia Bäckman ÖVRIGA MEDVERKANDE Erik Stenberg Edward Lundell SHS UF: Saara Wörlund Sefe: Päivi Hutukka Wictoria Hallberg ANSVARIG UTGIVARE Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån. 00100 HELSINGFORS UPPLAGA 2000 INNEHÅLL 4 6 9 11 12 14 16 21 22 24 26 27 28 29 30 31 Styrelsens hälsning Schoffa - intervju med VD Henrik Stigzelius Hankenes The new MC had a good start on the autumn Non-Swedish speaking students take on the student union council elections for the first time Hösten 2013 i bilder Utbyteshistorier från Väderkvarnarnas land Saara Wörlund tycker du skall engagera dig E-tenter i tentakvariet - Nu på Hanken Praktik i London med Sonja Ingman Minna Martikainen - Ny professor i Redovisning Hankoff på världens största marschevenemang Sefe - Undervisningspriset gick detta år till LUT Interessebevakningskolumn: Hur kan jag som hankeit påverka mina studier? Det nya studiekortet - Frank Hankeitens frågesport TRYCKERI WhyPrint Pärmfoto Laura Aaltonen s. 6 s. 27 2 Hankeiten 03/2013
Time for a change? TEXT: Tor-Oskar Karlberg BILD: Katarina Jåfs Ledare Vår studentkår är en rätt så gammal organisation, den har snurrat på i över hundra år och genomgått en hel del förändringar under sin tid. På vissa sätt förblir vår studentkår ändå en rätt så gammalmodig förening. Till motsats från våra vänner på andra sidan viken, studentkåren vid Handels i Stockholm, är vår studentkår än så länge endast svenskspråkig, självklart då bortsett från enskilda organ och klubbar som kan driva sin verksamhet främst på engelska. Detta har fungerat väldigt bra rätt så länge redan, men då Hanken valt att profilera sig som en internationellt konkurrenskraftig handelshögskola har antalet internationella magisterstuderande, utbytesstuderande samt internationella forskare ökat. Därför står vår studentkår nu inför en situation där svenskans status som studentkårens språk inte kan anses som helt självklar längre. Samtidigt står vi även inför andra omvälvningar. Tuffare krav på att utexamineras i tid, en obligatorisk utbytesperiod och snart även huvudämneskvoter motiverar våra studerande att satsa mer på studierna. Detta leder lätt till att tiden som var och en har att lägga ner på kåraktivitet minskar och vi kan få svårt att fylla de förtroendeposter vi har, vilket självklart leder till en försämrad service för våra medlemmar. Då våra kåraktivas karriärer på kåren blir kortare, inte minst på grund av den obligatoriska utbytesperioden, är det kanske dags att vi istället för att se på utbytet endast som ett hot i detta sammanhang, även prövar på att se på det som en möjlighet. Det är kanske dags att vi börjar fylla de luckor som uppstår då våra studerande åker utomlands, med de utbytesstuderande som anländer hit till Hanken, en del av dem stannar faktiskt ett helt år och skulle gärna delta i kårens aktiviteter om det var lite lättare. En ännu bättre damm att fiska nya kåraktiva ur är våra internationella magister studerande. Förra våren hade delegationen ännu problem med att hitta en ny ordförande för Master s Committee, men nu ser det ut som om de internationella magister studerandena har aktiverat sig ordentligt. De ordnar en hel del evenemang och på Hankeiten har vi t.o.m. fått en internationell redaktör (läs hans artikel på sid. 11). Vissa magisterstuderande har gått ännu längre och sökt sig till delegationen genom att ställa upp i delegationsvalet (mer om detta på s. 12). Detta tyder på att våra internationella studerande inte längre nöjer sig med att sitta och vänta och se vad vi kommer erbjuda dem, utan vill ta en aktivare roll och själv påverka den upplevelse de kommer att ha här på vår skola. För att underlätta detta kanske det vore på sin plats att vi funderade på ifall inte engelskan borde få en starkare position i vår studentkår. Hanken har ett ansvar för den svenskspråkiga ekonomutbildningen i Finland, och därmed har SHS även ett ansvar att bevara svenskan då vi är en av endast två svenskspråkiga studentkårer i landet. Jag anser att bevarandet av svenskan är av stor vikt, en åsikt som även en del internationella studerande delar med mig då de gärna tar del av den lokala studiekulturen. Samtidigt så får vi inte blunda för det ökade behov för en mer tvåspråkig studentkår som vi står inför. Fördelarna med en mer engelskspråkig studentkår är att våra internationella studerande känner sig mer välkomna att delta i kårens verksamhet samt beslutsfattande, det lockar mer internationella studerande att söka sig till Hanken samt ger våra svenskspråkiga medlemmar en mer internationell studieerfarenhet. Självfallet finns det även nackdelar, som att det blir jobbigare att översätta allehanda dokument till engelska, samt att svenskspråkiga återigen känner att kåren känns mer främmande. Dessa saker måste noga mätas i vågskålen då vi går in för att göra ett beslut i denna fråga. Kårföretag 3 Hankeiten 03/2013 3
Think lean - Att jobba där konkretin är bristvara TEXT: Erik Stenberg FOTO Max Edin SHS är en intressebevakare bland många andra i en miljö där konkreta förslag och tankar och målsättningar inte växer på träd. Och även om konkretin skulle finnas på ett visst plan blir den ofta inpackad i luddiga utsvävningar för att förslagen ska slinka igenom möjligast lätt. Då gäller det att skala bort allt det onödiga och hitta kärnan i resonemangen. Men alltid är det inte politiska formuleringar som ställer krokben för konkretin, nej i många fall är det faktiskt det att intressebevakare, SHS inräknat, blir tvugna att ta ställning till halvkokta planer och förhastade uttalanden i ett försök att vara proaktiv och inte gnälla på efterhand när det är för sent. Det är ungefär så långt man kan komma från de vackra tankarna vi alla präntat in om lean production över åren och det är inte utan att jag tänker på min gamla historielärare som redan på första lektionen i högstadiet uppmanade alla till att Cut the crap. Men det är denna verklighet som intressebevakingen sker. Och det är detta som SHS handlar om, att kritiskt analysera och agera så proaktivt som bara är möjligt. Ironiskt nog har studerandepolitiken inte gjort sig känd för att vara särskilt proaktiv trots det. Istället för att verkligen agera med exempel och komma med konkreta förslag, ställer man sig på riksdagshusets trappor och protesterar när det något ändras och det för det mesta är för sent. Under årets lopp har det trots allt i studerandes intressebevakningskretsar höjts en del kritiska röster gentemot detta förfarande och SHS är en bland dem. Förändring är inget som skall motarbetas, särskilt inte av studerande. Istället behövs en aktivare diskussion på möjligast många plan och framför allt det att studerandefälter självt tar initiativ till förändring. Småningom börjar tanken sjunka in inom FSF men den har verkligen tagit skruv inom SEFE och kylterinas intressebevakning genom ekonomförbundet. Detta har helt konkret tagit sig ut i strukturella förändringar som möjliggör just en aktivare diskussion tack vare flera studeranderepresentantplatser och möjlighet att driva agenda proaktivt och inte bara ta ställning reaktivt. En stor risk som alltid föreligger med ett så pass brett begrepp som intressebevakning är att man sydar långt från kärnområdet och uppfinner nya projekt istället för att hitta bristerna som borde åtgärdas och gapen där man lätt kan skapa värde utan att avvika från kärnverksamheten. Denna höst har vi fått se ett praktexempel på detta. OLL propagerar starkt för att ordna vinteruniversiader i Finland, något som redan givet förbundets trängda ekonomi inte kan berättigas men som dessutom avviker från OLLs kärnverksamhet som intressebevakningsorganisation. Trots yrkanden från studentkårerna ordnas nu ett extraordinärt medlemsmöte för att behandla frågan. I skrivande stund är utfallet i debatten ännu oklart men jag hoppas att mötet har modet att inse när det är dags att med hård hand rensa det som helt enkelt är kiva grejer till förmån för det väsentliga. För att hedra konkretin och lean thinking avslutar jag denna gång med ett: TL;DR - Intressebevakning kräver ofta arbete med abstrakta koncept och idéer - I denna situation krävs fokus på verksamhetens syfte för att inte avvika från kärnverksamheten - Studerandefältet behöver utvecklas till att bli en proaktiv samhällspåverkare och lämna protester mot förändring bakom sig - Think lean. STYRELSEns hälsning 4 Hankeiten 03/2013
Start your career at Visma Services Accounting Payroll & HR Consulting Visma Services Oy is an authorized financial, payroll and HR services company that specializes in highquality outsourcing services. Visma Services Oy is part of Visma Group, which is a leading Nordic provider of enterprise software and services. www.visma.fi/ura-vismalla
En alternativ väg att gå Man får ofta som ekonomistuderande höra att ens vägar att gå är nästintill oändliga. Det är inte heller en hemlighet att många som går i Hanken hamnade där mest för att det lät förnuftigt. Men vad är dina alternativ? Vi har intervjuat Henrik Stigzelius, Schoffa, som representerar en av alla dina många valmöjligheter. TEXT: Antonia Bäckman BILD: Henrik Stigzelius Klockan är lite över elva då Henrik Stigzelius, VD i det finlandssvenska klädföretaget Schoffa, sätter sig vid bordet i Hankens aula för en intervju. Föga överraskande är han klädd i ovannämnda märke från topp till tå, bortsett från Triwa-klockan runt handleden. Stigzelius, 27, n-te årets marknadsföringsstuderande på Hanken, representerar med sin karriär en annan väg att gå för hankeiter än den typiska. Han siktar på att kunna lyfta kandidat-pappren inom ett par år, och döljer inte det faktum att arbetet lätt går före studierna. Stigzelius började studera på Hanken år 2005. Efter ett år i militären fortsatte studierna, hösten 2007, och samma år började han arbeta i Schoffas butik i köpcentret Iso Omena. - En kompis var på jobb där, nämnde att det fanns en ledig position. Jag började nästa måndag faktiskt, berättar Stigzelius. Modeintresset kom sakta smygande: - Min stil var verkligen inte sådan som idag. Då var färg det viktigaste för mig, mycket färg, säger Stigzelius med skratt i rösten. Mer och mer började han intressera sig för kvalitet, tyger och företagande. Efter två år blev han erbjuden positionen som internet-ansvarig av grundaren, och dåvarande Vd:n, Joen Schauman. - Att varje dag arbeta i samma rum som Joen var givande, man var involverad i företaget på ett helt nytt sätt. Det nya samarbetet ledde efter ytterliga ett och ett halvt år till att Stigzelius erbjöds ta över VD-stolen. Han kände vid det laget att han var tillräckligt insatt, och att det var en utmaning han ville påta sig. Mycket ansvar kommer med denna typ av befordran. Schoffas image måste hela tiden finnas i bakhuvudet: en klassisk, europeisk stil med skandinavisk twist för alla som vill klä sig stiligt. Färgerna skall hållas klara och rena, modevärlden följas med. Även leverantör- och kundförhållandena är väldigt centrala för imagen. Leverantörerna är till största delen europeiska, ekologiska och samarbetena har redan pågått flera år. Kunderna är viktiga inspirationskällor: - De bidrar med en hel del kunskap. Om någon efterfrågar något speciellt så minns vi det under designprocessen, berättar Stigzelius. Just designen en av hans viktigare uppgifter, efter allt det administrativa. Han berättar att samarbetet personalen emellan är A och O, då däribland finns många med stor modekunskap. De bollar idéer för att skapa en heltäckande kollektion. SCHOFFA Registrerat av Joen Schauman 2005, verksamheten drog igång 2006 Måttbeställning var grundkonceptet: skjortor, jeans, möbler och cyklar. Skjortorna tog fart och dagens Schoffa föddes Kvalitet och ekologiskt tänkande centralt i tillverkningsprocessen, som sker runtom i Europa Stilen är klassiskt europeisk, med nordisk twist. Färgerna är alltid klara och rena 6 Hankeiten 03/2013
-Vi försöker självklart täcka en så stor kundgrupp som möjligt med vår design. Det finns alltid mycket klassiskt, och alltid någon form av joker, något oförväntat i kollektionen. Entreprenörskapet och markandsföringsstudierna var inte något Stigzelius hade tänkt sig från början, då han sökte till Hanken. Ursprungligen var planen att studera finansiell ekonomi, ironiskt nog den enda grundkursen jag har kvar inflikar han leende. Valet marknadsföring kom senare, då han redan jobbade på Schoffa. För det första ville han ha något som stod närmare arbetet, för det andra ville han göra det lite lättare att få sin examen. Somliga kurser har han verkligen uppskattat, främst Service Marketing - Kursen kändes relevant, och jag hade mycket att ge tack vare min erfarenhet från arbetet. Något som enligt Stigzelius skulle få utvecklas är entreprenörskapslinjen. - Det är mycket fokus i Hanken på den typiska ekonomens väg, den vägen som i framtiden leder till ett jobb på en bank, eller på ett stort internationellt företag, redogör Stigzelius. - Vi borde se lite mer till Sverige, deras entreprenörskap är på en helt annan nivå. Hanken borde uppmana studeranden att våga ta steget ut och göra något nytt. Hanken har för Stigzelius främst inneburit ett kontaktnätverk och ett stort kundnätverk för Schoffa. Att få heltidsstudier och att leda ett företag på samma gång att gå ihop är nästintill omöjligt, och Stigzelius har satt arbetet som nummer ett eftersom han känner att det är mer givande i hans situation. Hur han gör efter att kandidatexamen är ännu oklart. För Stigzelius har entreprenörskapet känts bättre och bättre med tiden. Kreativiteten utvecklas hela tiden, vilket ger upphov till en hel del nya idéer. Stigzelius har även en klar bild av hurdana företag och personer han vill samarbeta med. - Vi anställer personer, inte CV:n, säger han med eftertryck. Som VD ser han ljust på bolagets framtid. Han har mycket visioner, en positiv inställning och är väldigt nöjd med hela Schoffa-teamets insatser. Även om företaget redan är världsomspännande via sin internet-sida, skulle den ultimata situationen enligt VD:n vara en huvudbutik i varje större stad. Just nu finns det två större butiker, en i Galleria Esplanad i Helsingfors, och en i Tallinn. Även med en välfungerande nätbutik ser Stigzelius fysiska butiker som ett klart måste. - Människor kommer alltid vilja få upplevelsen av en riktig affär, få se tygerna, känna dem, och få hela konceptet framför sig på en gång, försäkrar han. Henrik Stigzelius Ålder: 27 Fritidsintressen: fotboll, handboll, modevärlden Kåraktivitet: Tog enligt egen utsago HankPoker till en helt ny nivå Huvudämne: Marknadsföring 7 Hankeiten 03/2013 7
En värld där din ekonomexamen är nyckeln till framgång. 8 Hankeiten 03/2013 Utmärkt undervisning eller irrelevant nonsens? SEFEs målsättning är att din examen värderas högt på arbetsmarknaden. Kom ihåg att ge feedback och svara på enkäter din åsikt uppskattas!
HANKENES SHS kårmässa hölls den 17 september i Hankens aula. Flera organisationer och klubbar deltog men ett bord skiljde sig ur mängden: Hankenes som vann priset för bästa bord. Vi har träffat Hankenes ordförande Kim Lehmusvuori samt en av dess grundare Erik Johansson för en intervju angående Hankenes och deras planer. TEXT: Daniela Rönnberg FOTO: Nathalie Edman Hankenes Hankenes Hanken Entrepreneurship Society är till för att inspirera och sprida kunskap. Föreningen grundades 2009 och har sedan dess strävat mot att göra Hanken till det mest entreprenöriella universitetet i Finland, och de är på god väg: sedan Hankenes grundades har antalet entreprenörer på Hanken ökat. Klubbföreningen riktar sig till alla som har intresse för entreprenörskap, vill lära sig mera om det eller vill skapa kontakter mot entreprenörer och intresserade. Hankenes verksamhet Hankenes ordnar många olika projekt och står bl.a. bakom evenemang såsom pitchingcompetition, Banking 2.0 och olika workshops (kallade Meetups) med teman såsom teambuilding, pitching och networking. Föreningen leds av en styrelse på åtta personer och därutöver finns det många aktiva som deltar i ordnande av evenemang och projekt. De samarbetar mycket med andra ES föreningar från andra universitet och har även flera samarbetspartner inom företagsvärlden. Föreningen har ordnat resor till bl.a. näraliggande Stockholm och ända bort till Silicon Valley i Kalifornien. Under resorna har man deltagit i olika konferenser, besökt företag och självfallet haft kul säger Lehmusvuori. Hittills har man ordnat åtminstone en resa per år och planen är att ordna en till nästa år igen. De som deltagit i resorna är medlemmar samt andra intresserade. Vinnaren av det årliga evenemanget pitchingcompetition får också en resa av Hankenes. Fjolårets vinnare är just nu i San Fransisco tillägger Lehmusvuori. Banking 2.0 Ett av Hankenes största evenemang är Banking 2.0 där fjolårets version lockade närmare 200 besökare. Årets Banking 2.0 kommer att hållas den 19 november i Hankens festsal. Temat för årets evenemang är hur innovation kommer att förändra banksektorns system. Inbjudna talare är bl.a. Kasimir Ehrnrot från Klarna, en professor samt en etablerad bank. Är man intresserad av hur informationsteknologi kommer att förändra finansmarknaden ska man absolut delta, säger Johansson som är projektledare för evenemanget. Banking 2.0 är öppet för alla hanketier och alumner samt Hankenes samarbetspartner och företagskontakter. Gå med i klubben För tillfället består klubbföreningen av medlemmar i åldern 21-45, och alla som är intresserade av entreprenörskap, vill kunna påverka, utöka sitt kontaktnät och utveckla sig själv är välkomna med. Alla som har intresse av att vara med i vår klubb kan delta i ett av våra öppna styrelsemöten, säger Lehmusvuori. Mötena ordnas varannan onsdag och nästa möte äger rum 30 oktober. Sedan söker vi också en ny ordförande inför nästa år och anmälningstiden börjar nu i slutet av oktober, tipsar Lehmusvuori. Om man är intresserad av klubben kan man även besöka deras facebooksida och prenumerera på nyhetsbreven som de skickar ut. Slutligen har Hankenes även en hemsida: www. hankenes.com, som är värd att besöka om man är intresserad av att veta mera om verksamheten. Hankenes var delansvarig för Hanken Network day på hösten. På bilden till vänster poserar Kim Lehmusvuori tillsammans med deltagare i paneldebatten som ordnades under dagen med Micke Paqvalén, Anne Berner, William Wolfram & Jan Sten. 9 Hankeiten 03/2013 9
10 Hankeiten 03/2013
The 2013 Masters Student cohort arrives to Hanken Nearing the end of the first term, the newly admitted students and their representatives give their first impressions on their study at Hanken School of Economics, plus further input on future social and corporate events. TEXT & PHOTO: Philippe Pépin Great social schedule - We are greatly impressed by the will and engagement of the new cohort, applauded Greta Steenvoorden, president of the Masters Students Committee. Her opinion sits alongside with that of the vice president of the Masters Students Committee Iegor Bakhariev, noting a feeling of community already emerging within the students. Responsible for social events, Iegor explains that the students enjoyed numerous activities, sometimes traditional to Finland such as two sits and a cottage weekend in addition to the Welcoming Dinner. He reckons that more events are planned, such as sits, and a live cafeteria jam with live band and singing on the 25th of November. Finally, a Christmas event is projected in late December. Quite peculiarly, the new cohort appears to have adopted the lobster as their mascot, seldom saluting one another through the lobster handshake while adopting idioms such as chilling like a lobster. Planned and past corporate immersion events Mandated mainly to corporate relations with the cohort, Greta sustains that the students, beyond the Network Day of the 19th of September, will have more opportunities to mingle with corporations. She comments: - We do not want the corporations to simply send a representative to give a speech, we want to create an interaction with the masters students. Further activities include a corporate visit to Tallin on the 5th of November where at least one visit to Nortel has been confirmed. Two further visits in early January are also planned, corporations attending will be Tallinksilja and Metso. Encouraging testimonials Giorgio Scarabattoli from Italia, debuting in the IP law masters, depicts his experience most positively. - After my first month at Hanken I could say that it has been a good idea to move here for my masters. The atmosphere is exactly what I was looking for: international, very well organized, with good teachers. During my first period here I get in touch with a lot of people and I met new friends from all over the world and very good classmates with a valuable background and preparation about the subject of IPL. The teaching at Hanken is generally very interactive and the students are put in the condition to do their best. It is a system that rewards who want to learn and work hard, and I appreciate it. Phuc Thanh Doan from Vietnam, starting a two years programme in Financial Economics, finds the workload impressive. After describing his first term as somewhat overloaded and pressing, he nonetheless appreciates his programme s structure and materials. He hopes for more inspiring lectures, and more com- munication with the Finns, but understands that the dryness of the Programme might be consequent to the climate of Finance studies. His shout to the masters students: do it yourself! Elyas Saif from The World and studying in economics, insists on the quality of the accommodations. - Love that the school can be accessed on weekends, with computer labs, printers and internet. I just wish they would stop asking us for our student ID s each time we grab lunch, especially if the Mensa lady remembers you! Finally Evgeniy Gonchenko from Russia, now studying IP law, sees great opportunities at Hanken. - I do like it so far. I have studied law before, and today Hanken offers everything to develop an understanding of the intellectual property law. Therefore I look forward to take full advantage of law and business studies that in this school. Also, it s international atmosphere is amazing.
The student council at our student union has long survived without any non-swedish speaking members. Now this situation seems threatened, as two brave men face the challenges of the student union elections for the first time in SHS history I want to normalize that non-swedish speakers can be representatives in the student union council TEXT & PHOTO: Tor-Oskar Karlberg October 2, it is still almost two weeks until the elections for the student council at SHS. It is a rather cold morning when I meet Ricardo Álvarez and Andrii Kiryk in the student union offices at Casa Academica. The two men are good friends and are both running in the elections, today they have arrived here to be photographed for their posters. However the camera seems to be lost somewhere and whilst they are waiting I decide to interview them about their candidacy. I do not know them too well from before so I ask them to tell a little about their background. It turns out that Andrii is from Ukraine and Ricardo from Spain. However they both found themselves here in the cold north in the beginning of September and are both studying for a Master s Degree in marketing here at Hanken. That is also how they became friends, as they are taking a lot of classes together. Andrii decided to come to Finland after he had heard about the good reputation the Marketing program at Hanken has. Ricardo on the other hand is not a newcomer in Helsinki: -I have been to Finland before, during my Bachelor studies I did an exchange to Arcada and really fell in love with this country, he says. International the student So after having returned to Spain and got his Bachelor done, he decided to return to Finland. First he came here to look for a job, but as it is not too easy to find a job in Helsinki at the moment, especially if you don t speak Finnish, he soon decided to increase his worth on the labour market by taking a Master s degree. -I chose Hanken because I had heard a lot of good things about it during my last stay, and my Finnish friends recommended it to me. It seems clear that our school enjoys a good reputation both abroad and at home, which is of course nice to hear. Back to the elections, it seems that Andrii and Ricardo might just be the first international, non-swedish speaking candidates in the elections for the student union council, of all time. At least they are the first ones in modern times, a fact that I checked with veteran student union active Pontus Westerback. So what made these men decide to apply? -I used to be the president of my faculty in my university in Ukraine. During that time I organised a lot of activities for students and really enjoyed it as an experience. Now when I am here I wanted to be useful and to contribute to student life in my new school, not only for the English speaking community but for the university as whole, Andrii states. I wonder how he found out about the opportunity as the elections or possibility were not marketed for international students at all, and Andrii explains that he somehow heard about it during Hanken Network Day. Ricardo who doesn t have any previous experience from student union activities says that he was convinced to run in the elections by SHS board member Camilla Mäkinen when they met on the Master s Welcome Dinner. 12 Hankeiten 03/2013
candidates for union council -As the Master s program is only two years, I decided that I wanted to take as much out of it as I can, and I wanted to influence the decisions made here in the student union, Ricardo explains. Ricardo also heard from two different members of the Hanken staff that the international and the Swedish-speaking students make up two different groups at the university, and that it is really difficult to connect them, so he thought that maybe by bringing in some international thinking into the deciding bodies of the student union, there might be a change in this age old setting. When it comes to the people that our candidates wish to vote for them, Andrii states that he wishes to be a voice for the English speaking people at Hanken although he agrees when Ricardo says that he is hoping for everyone to vote for him, and doesn t see a need to focus on solely the english speaking part. They both seem Ricardo Álvarez to the left and Andrii Kiryk to the right to agree on that it would be beneficial with new ideas brought in to the traditional thinking in the student union. Ricardo also wants to set an example for other internationals to follow: -I want to normalize that non-swedish speakers can be representatives in the student union council, he states. This seems to be part of Ricardos greater plan, as he soon explains that if he is elected into the council he will work for making the non-swedish speakers more active decision makers in the student union, e.g. by increasing voting activity. Andrii again tells me that he wishes to improve all touch points of student life, a rather ambitious goal I would say. In details spoken he would still like to break the imagined border between the international and Swedish speaking students of the school, and thus bring additional internationalisation to every student s life. As all candidates in the student union council elections, even these seem to be promising some things that might not completely be within the spectrum of tasks that they are expected to deal with in the council. Nevertheless, when I ask them what responsibilities they think they will have and what kind of matters they will deal with in the job, their answers are rather accurate regarding that they are first time candidates with only very limited experience of ours student union, at least they are not hoping to solve the problem with the too long lunch-lines. So far so good, but there is still one big object, except the elections, in the way of these two men of making a successful career in our student politics, The Student Union of Hanken School of Economics is an organization with Swedish as it s language. This means that all meeting materials etc. are in Swedish. Even the meeting language will be Swedish and to switch it to English every single member of the council must voluntarily agree to this. Even though Ricardo understands a little Swedish, none of the men speak it, and when I reveal these facts to them you would expect them to become rather worried. Andrii and Ricardo seem to take it with ease though, and don t think it will be a problem to have the meetings in English. On the language policy of SHS however they have some opinions. -I don t want to change any rules, Ricardo says and continues that a lingua franca is still needed. Whether this language is Swedish or English depends on the situation. -Swedish is not better because it is Swedish, it is better because almost everyone speaks it, and we non-swedish speakers might have to adapt, but sometimes English is simply the better alternative, as everyone understands it, he explains. Andrii thinks that a bilingual English and Swedish sudent union is the best alternative, following a very straightforward logic that the Bachelor program is in Swedish and the Master in English and that the student union should be available for all students. How the elections went you will already know when you are reading this, but for now I can only wish them good luck. 13 Hankeiten 03/2013 13
14 Hankeiten 03/2013
Hösten 2013 BILDER: Shsweb 15 Hankeiten 03/2013 15
Utbyteshistorier från HOLLAND Cyklar, coffeshops & väderkvarnar Hur är det att spendera sin utbytestermin i Nederländerna? Är utbildningen bra? Måste man bo i en kanalbåt? Klarar man sig utan en cykel? Tre Hankeiter berättar hur det kan vara att åka på utbyte dit. Vi bad dem även poängsätta universitetet, samt staden med kriteriet att den lämpar sig som studiestad 16 Hankeiten 03/2013
Amsterdam är välkänt för sin vackra arkitektur, smala gator kryllande med cyklar kantas av vackra hus på många ställen i staden Jockum Stolt Var är du på utbyte? I Amsterdam, Holland. Universitetet heter Vrije Universiteit Amsterdam. Varför valde du att åka dit? Jag hade besökt Holland tidigare och gillade den avslappnade stämningen. Däremot hade jag inte varit i Amsterdam, men hört gott om det. Amsterdam är också geografiskt bra, då det är lätt att resa ut i Europa härifrån. Hur motsvarade Nederländerna dina fördomar? Jag föreställde mig en liberal kultur och mycket cyklande. Båda stämde överens, fast mycket mera än jag förväntat mig. Förstår folk engelska? Holländarna är mycket bra på engelska, dessutom är Amsterdam mycket internationellt med både sina invånare och studerande. Hur bor du? Jag bor i korridor där man delar kök med 13 andra studerande. Universitetet rekommenderade en stor hyresvärd och sedan var allt enkelt fixat i förväg. Hyran är drygt 400 /månad och jag bor ungefär 5 minuter från skolan med cykel. Det tar ungefär 20 minuter in till centrum med cykel. Tankar om universitetet? Studiernas upplägg påminner långt om Hankens. Nivån på kurserna är hittills lite enklare än hemma. Skolmaten är helt god och de allmänna utrymmena är fräscha. Vad för sorts evenemang ordnar studentföreningarna? Det finns en Erasmus-organisation som ordnar olika evenamang för utbytesstuderandena. Det ordnas alltifrån olika fester, sportevenemang men också resor till blanda annat Berlin och en surfresa till Marocko. Tankar om staden? Amsterdam är en vacker stad, det finns fina parker, museer och förstås kanalerna. Nattlivet är otroligt bra! Väderkvarnar har på många sätt blivit en symbol för Nederländerna eftersom landet är fullt av dem. Här poserar Jockum tillsammans med en av dem. Det roligaste eller underligaste som du upplevt? Alltifrån Coffeeshop-kulturen till Red Light District är saker som är annorlunda mot hemma. Vad är typiskt för nederländare? Heineken, bitterbal och ost Staden får 4/5 poäng av Jockum Här händer alltid någonting, enda minuset är regnet! Universitetet får likaså 4/5 poäng av honom De har ett brett kursurval och kommunikationen med studiekoordinatorer har fungerat jättebra 17 Hankeiten 03/2013 17
Linda ger Tilburg 4/5 poäng I jämförelse med Helsingfors är det billigare att leva här om man bortser från resandet. En stad med mycket studeranden och en skön atmosfär. Universitetet får även det 5/5 poäng De har ett stort utbud av kurser och bra föreläsare I Holland är cyklar mer än endast fortskaffninfsmedel, de är ett sätt att leva. Linda Olin Ölspel med cykel, är säkert något de flesta inte stött på tidigare Var är du på utbyte? Tilburg, Holland. Varför valde du att åka dit? Efter mitt gulisår på Hanken sökte jag till EC och blev vald till utistutor. Under min tid som tutor fick jag lära känna en massa människor från olika delar av världen, och då märkte jag också att jag kom väldigt bra överens med holländarna. När jag själv sedan skulle välja vart jag vill åka på utbyte kändes Holland som ett självklart alternativ, och jag valde Tilburg eftersom kurserna lät intressanta och så har jag också en god vän här som var på utbyte i Hanken våren 2012. Dessutom ligger Holland väldigt nära till allt i Europa, och man har möjlighet att resa billigt till storstäder som London, Paris och Bryssel. Hur motsvarade Nederländerna dina fördomar? Jag hade från tidigare fått den bilden att holländarna är väldigt trevliga och pratsamma, och det stämmer bra överens med vekligheten här. Jag visste också från tidigare att alla holländare cyklar överallt, men det var nog en liten chock när jag såg havet av cyklar som var parkerade vid centralstationen i Tilburg. Förstår folk engelska? Folk förstår väldigt bra engelska, så det är lätt att leva här. Jag går en nybörjarkurs i holländska, men det är väldigt svårt att förstå vad folk säger. När jag ser en text skriven förstår jag bättre, påminner väldigt mycket om svenskan. Vad jag har förstått är vi omkring 200 utbytesstuderande, och sen finns det också en hel del internationella studeranden som kommer hit för att avlägga kandidat eller magister. Antalet invånare i Tilburg är omkring 200 000, och antalet studerande vid Tilburg University är ca.15 000. Hur bor du? Efter att jag blivit antagen till universitetet i Tilburg fick jag ett infopaket via e-post om hur man kan fixa boende för utbytestiden. Universitetet samarbetar med studentboendet yourroomintilburg, och de gav ut ett datum när ansökningen öppnade. På ansökningsdagen gällde first come first serve, och jag fick ett rum i Professor Verbernelaan som ligger alldeles bredvid universitetet. För mitt rum på 12m2 betalar jag 350 /månaden. Delar kök och badrum med 16 andra på samma våning. Tankar om universitetet? Jag valde att läsa socialpsykologi på mitt utbyte, och hittills har jag varit nöjd med mitt val. Föreläsarna talar bra engelska, och är rätt unga i jämförelse med föreläsarna på Hanken. Hittills har jag åtminstone tyckt att utbildningens kvalitet är hög. När det gäller skolmaten är kvaliteten inte alls lika hög. Till lunch äter holländarna bara bröd, vilket kom som en liten chock då man i Finland är van att få varm mat till lunch. Oftast har man ändå en längre paus i något skede av dagen, och alla utisar som jag känner äter lunch hemma. Vad för sorts evenemang ordnar studentföreningarna? I Tilburg finns något som heter I*ESN, som är ett organ som tar hand om utisarna. Första dagen ordnades det pick-up från tågstationen, och så delades vi in i mentorgrupper på 20 utisar och 3 mentorer som man har kontakt med hela hösten. Varje tisdag ordnas det något som heter mentordinner där man kockar tillsammans med en annan mentorgrupp, och så 18 Hankeiten 03/2013
Killarna är långa och använder helt sjukt mycket hårgel Människopyramider är ett självklart inslag i studielivet även i Holland är det efterfest på deras miniatyrmodell av Casa. Organet ordnar också andra evenemang och resor. Tankar om staden? Tilburg är en väldigt mysig liten universitetsstad som passar perfekt till att åka på utbytestermin. Bakom universitetet finns en stor park där man kan springa, och intill universitetet finns också ett modernt och fint sportcenter för studeranden. Några nattklubbar finns här inte, men desto fler barer och små pubar. Bra cykelvägar! Det roligaste eller underligaste som du upplevt? Här händer mycket både roliga och underliga saker, kommer inte på något speciellt just nu. Vad är typiskt för nederländare? Holländarna njuter av livet och dricker mycket öl. Killarna är långa och använder helt sjukt mycket hårgel, och tjejerna cyklar i klackskor och minikjol också när det snöar. En typisk vy från en kanalbåt i Groningen Vyn över Grote Markt, som ligger helt i centrum i Groningen Thomas Lindgren Var är du på utbyte? Rijksuniversiteti Groningen, Faculteit Economie en Bedrijfskunde Varför valde du att åka dit? Groningen var mitt första alternativ då jag ansökte om utbytesplats. Främsta orsaken till att jag valde Groningen är att jag har tidigare bott i Holland. Under gymnasietiderna på utbyte i Rotterdam. Jag hörde av mina kompisar i Rotterdam att universitetet Groningen är ett mycket bra universitet och, ännu viktigare, att Groningen är en fantastisk stad för studerande Det kändes som om utbytet blev på hälft förra gången och därför beslöt jag att Holland är landet jag vill resa till på utbyte. Groningen valde jag sedan på basis av vad jag hört om universitetet och staden. Hur motsvarade Nederländerna dina fördomar? Eftersom jag hört att Groningen är en mycket bra om inte den bästa staden för studerande, i Holland och att medelåldern i Groningen ligger just på 30år samt att utav ca 300 000 invånare i groningen är ca 50 000 studeranden, hade jag relativt höga förväntningar angående studieliv. Nu efter att jag bott en dryg månad i Groningen kan jag konstatera att mina förväntningar motsvarades med marginal. Förstår folk engelska? Holland är känt för att folk pratar mycket bra engelska och det gäller även för Groningen. Nackdelen med detta är att det är svårt att lära sig holländska eftersom alla byter till engelska när de hör att man är utlänning. Det finns också en massa internationella studeranden, och det är främst dem jag haft kontakt med. 19 Hankeiten 03/2013 19
Thomas ger Groningen 5/5 poäng Staden är en mycket idyllisk stad för en studerande. Som studerande känner jag att här finns allt jag behöver för mitt utbyte och inget överlopps. Stämningen är bra och ifall man vill uppleva större städer kan man alltid ta tåget till Amsterdam, Prag eller varför inte Paris över veckoslutet. Universitetet får 4/5 poäng Miljön, stämningen i universitetet, och interaktionen mellan studerande och professorer gör studerandet intressant. Obligatoriska föreläsningar och den icke existerande skolmaten drar ner vitsordet från 5 till 4. Thomas på cykel, i bakgrunden ser vi Zernike Universitetskomplexet där ekonomiska fakulteten ligger Hur bor du? Jag sökte bostad från privata marknaden via en organisation som heter Housing office, deras funktion är att hitta bostäder till internationella studeranden här i Groningen. Efter att jag inte tog emot första alternativet som de erbjöd hittade de en 23m2 bostad med kök åt mig. Bostaden är typisk holländsk och ligger på tredje våningen mycket nära centrum, ca 3 min cykel avstånd från de flesta nattklubbar. Nackdelen med denna bostad är att toaletterna och duscharna ligger en våning nedanför och de delas med ca 3-4 andra studeranden. Jag betalar 520 /mån för min bostad (ink. internet, vatten och gas, skatt) priset är lite i överkant, jämfört med mina kompisars hyror. För de Internationella studiebostäderna är hyran mellan 300-500. Tankar om universitetet? Universitetet är grundat 1614 (fyller 400 år nästa år) och är flera gånger rankat som bästa universitetet i Holland. Kvaliteten på utbildningen här på ekonomiska fakulteten är relativt lika som på Hanken. Alla mina kurser är på engelska, antar att detta delvis tar ner på kvaliteten av föreläsningarna. Allmänna universitetsmiljön är kanske det bästa med universitetet, det är en mycket avslappnad stämning. Även om de olika universitetsbyggnaderna är utspridda över Groningen är avstånden nära, har själv ca 5km med cykel till ekonomiska fakulteten (Zernike Universitetskomplexet). Nackdelen med universitetet är för det första att föreläsningarna har i stort sätt obligatorisk närvaro. För det andra så bjuder de inte på varm mat, det finns kaffeterior som säljer frukter, drickbart och smörgåsar men när man är van vid att få ett ordentligt mål mat räcker inte detta. Frånvaron av skolmat gör också levandet lite dyrare, eftersom man måste laga maten själv eller alternativt äta ute. Vad för sorts evenemang ordnar studentföreningarna? ESN (Erasmus Student Network) är den förening jag främst haft att göra med. De ordnade en introduktions vecka för internationella studeranden. Veckan innehöll allt från Pub crawl till språk lektioner i holländska. Hela veckan kostade 30e och rekommenderar detta till alla som åker till Groningen. Det hjälper en att lära sig känna andra studeranden, speciellt om man inte bor i studentbostäder som jag. ESN ordnar evenemang varje vecka främst i form av fester (beerpong, pubquiz, tema fester etc.). De ordnar också större evenemang; veckoslut i Ameland eller Hitchhike battle till Ghent, Belgien. För övrigt är det möjligt att göra olika aktiviteter på universitetet; allt från sport till musik. Tankar om staden? Staden är relativt liten och avstånden korta. Cykel är det allmänna transportmedlet och det gäller att se upp som fotgängare. Arkitekturen är typiskt holländsk, små (ca 3-4 våningshus) tätt intill varandra, trånga gator och kanaler med husbåtar. Nattlivet är toppen (gäller för hela holland). Det består främst av små kaféer med en eller två bardiskar och ett dansgolv, ofta fullproppade med festande människor. Det finns också större nattklubbar i olika teman t.ex. beach. Det fina är att de inte tar några inträdeskostnader och man kan lätt byta till nästa klubb ifall man inte tycker om musiken eller stämningen. Speciellt onsdagar fylls stadens nattliv med festande studeranden och då är stämningen som bäst. Det roligaste eller underligaste som du upplevt? Det konstigaste med Groningen och även andra städer i Holland, är Coffee-shop kulturen. Det är mycket svårt att vänja sig vid fenomenet. Vad är typiskt för nederländare? Holländare är utåtriktade och liberala. De är lätt att närma sig dem och de är villiga att hjälpa till om man har något man funderar på. 20 Hankeiten 03/2013