AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 Kalix länsdelssjukhus är beläget i östra norrbotten och betjänar ca 37 000 personer. Sju ATläkare per år fullgör sin AT-tjänstgöring vid sjukhuset. Helhetsintrycket hos AT-läkarna är gott eller mycket gott. Arbetsbelastningen kan dock upplevas hög. AT-läkarna fullgör hela medicinblocket och fyra månader av opererande specialiteter i Kalix. Resterande delar av tjänstgöringen inom opererande specialiteter görs på Sunderbyns sjukhus. delen kan göras i Sunderbyn, Piteå eller Gällivare. I rapporten beskrivs placering i Piteå. Primärvården fördelas mellan fyra vårdcentraler i området. STRUKTUR A VERKSAMHETEN Det finns huvudsakligen planerad verksamhet vid kirurgkliniken. Det finns möjlighet att följa vårdförlopp genom egen mottagningsverksamhet. En månad akut kirurgi är förlagd till Sunderbyns sjukhus. Verksamheten ger förutsättningar för att målbeskrivningen kan uppfyllas. Ortopedkliniken Den ortopediska tjänstgöringen omfattar en månad och görs vid Sunderbyns sjukhus. Egen mottagning har ett gott utbildningsvärde. Tillströmningen av patienter på akutmottagningen är hög och verksamheten ger goda förutsättningar för att målbeskrivningen kan uppfyllas. Verksamheten ger förutsättningar för att målbeskrivningen kan uppfyllas. Placeringen är dock i kortaste laget, endast 1-2 veckor. Verksamheten är bred och ger goda förutsättningar för att målbeskrivningen kan uppfyllas. Endast ett fåtal patienter ses av AT-läkare på öppenvårdsmottagning. Vårdförlopp kan i stället följas via bevakningskorgen. Verksamheten fördelas på sluten vård inkl LPT och tre öppenvårdsenheter. Verksamheten är så bred att den ger förutsättningar för att målbeskrivningen kan uppfyllas. Verksamheten ger förutsättningar för att målbeskrivningen kan uppfyllas. Ett intressant projekt med samverkan med Finland prövas i Tornedalen.
B LÄKARSTABEN Vakanser saknas och det råder balanser mellan specialister och yngre kollegor. Ortopedkliniken Sunderbyn: Det finns balans mellan antalet specialister och antalet AT-läkare. Det föreligger behov av stafettläkare för att bedriva verksamheten. Bemanningen är god utan vakanser och det råder balans mellan mer och mindre erfarna kollegor. Bemanningen är god utan vakanser. Det finns balans mellan antalet specialister, ST-läkare och AT-läkare. Tidvis kan antalet AT-läkare vara stort i förhållande till antalet patienter vilket kan påverka utbildningskvaliteten negativt. Bemanningen är god på de vårdcentraler som tar emot AT-läkare och det råder balans mellan erfarna och mindre erfarna kollegor. C LOKALER OCH UTRUSTNING Samlingsrum med kök finns för AT-läkare på sjukhuset. Lokaler och utrustning är tillfredsställande. Under tjänstgöringen i Sunderbyn finns vissa brister i form av trånga utrymmen i arbetsrum och avsaknad av låsbara skåp. Inga anmärkningar har framkommit. Lokaler och utrustning fungerar väl. Samlingsplats för AT-läkarna och personsökare saknas. Nödvändig utrustning och lokaler finns. Intressanta tekniska framsteg som telemedicin prövas i glesbygd.
PROCESS D TJÄNSTGÖRINGENS UPPLÄGG Allmänt Vid allmäntjänstgöringens start ges en omfattande introduktion till sjukhuset. Personligt tjänstgöringsprogram för AT-läkaren utdelas. Tjänstgöringsort för psykiatri och primärvård är inte fastlagd från början men detta upplevs ej som någon nackdel av AT-läkarna. Sammanhängande placeringar har kunnat ordnas efter önskemål men har ej varit regel. Korta placeringar och förändringar med kort varsel förekommer under semestertid. Introduktionen till den del av tjänstgöringen som fullgörs i Sunderbyn har i en del fall varit otillräcklig. Elektiv kirurgi och tjänstgöring som samjour görs i Kalix och en månads akut kirurgi görs i Sunderbyn. I en del av operationsverksamheten i Kalix kommer operatör från Sunderbyn vissa dagar. Det förekommer att operatören medför en assistent från Sunderbyn vilket får till följd att AT-läkaren från Kalix missar ett tilltänkt utbildningsmoment den dagen. På kirurgkliniken i Sunderbyn går AT-läkarna dagjour och även frivilliga nattjourer. Såväl i Kalix som i Sunderbyn ges bra stöd av erfaren kollega under jourtjänstgöringen. I Sunderbyn kan tjänstgöringen ibland ändras med kort varsel. Ortopedkliniken Kliniken har välkomstbrev och utbildningsbok. Placeringens längd kan variera mellan fyra och sju veckor. Jourer är frivilliga och det ges bra stöd. Checklistor finns nyligen framtagna. Placering kan vara så kort som en eller två veckor. Tiden har dock utnyttjats effektivt med ett stort antal intubationer. Det egna intresset har haft betydelse för tjänstgöringens innehåll vilket kan upplevas fördelaktigt men också innebär en risk för att utbildningsmoment kan missas. Utskick av schema och information görs före placeringen. Jourtjänstgöring sker i lagom omfattning och har ett högt eller mycket högt utbildningsvärde. Bakjoursstödet är gott. Vid tjänstgöringens start erhålls välkomstbrev, schema samt omfattande för AT-läkare nödvändig dokumentation. Detta innefattar bla organisation, dokumentationsrutiner, ATläkarens roll och rutiner gällande suicid. Det finns vissa brister i introduktionen. Individuell utbildningsplan med tjänstgöringsort föreligger ej vid allmäntjänstgöringens start utan utformas senare. I projektform har frivilllig 6 månaders psykiatriplacering prövats. ATläkare som väljer 3 månaders placering kan uppleva att de ej får se hela patientspektrumet
inom psykiatrin. Placering vid barn- och ungdomspsykiatri kan ges upp till två veckor om intresse finnes. Jourtjänstgöring förekommer i lagom utsträckning och har ett stort utbildningsvärde. Den är i balans med den planerade verksamheten. Tjänstgöringsort är inte fastlagd vid allmäntjänstgöringens start. Alla AT-läkare får möjlighet att genom en rundresa få insyn i de olika enheternas verksamheter och utbildningsplaner. ATläkare har därefter möjlighet att önska tjänstgöringsort vilket oftast kan tillgodoses. Schema och information skickas ut inför placeringen. Ett ambitiöst och genomtänkt introduktionsprogram ges vid placeringens inledning. Jourtjänstgöringen är lagom omfattande och i balans med planerad verksamhet. Jouren har ett stort utbildningsvärde. E UTBILDNINGSKLIMAT Allmänt AT-läkare får i Kalix känna att de är en viktig del av arbetslaget. Inställningen till undervisning varierar hos kollegorna. I de flesta fall finns lyhördhet för ATläkarnas utbildningsbehov. Ortopedkliniken AT-ansvarig är engagerad och intresserad. AT-läkarna upplever som regel en bra stämning och gott stöd. Utbildningsklimatet varierar med vem AT-läkaren tjänstgör tillsammans med. Tid finns för reflexion och eftertanke. Kollegorna är positiva till undervisning men den kan försvåras av tidsbrist i en del fall. AT-läkaren tilldelas specialistkompetent handledare som medverkar till medsittning och ger återkoppling. Handledarna har genomgått handledarutbildning. Tid avsätts i schemat för formell handledning och den genomförs i de flesta fall. För vissa upplevs tiden för återkoppling och handledning otillräcklig. Medsittning används. Kollegorna är utbildningsintresserade. Tid för reflektion under arbetstid finns.
Medsittning med specialistkompetent kollega används. Återkopplingen bedöms tillräcklig. Det finns tid för reflektion i verksamheten. Många kollegor är engagerade och villiga att undervisa. F HANDLEDNING Inte alla AT-läkare får ta del av regelbunden formell handledning. Handledarna är specialistkompetenta men saknar handledarutbildning. Ortopedkliniken En del av handledarna är icke specialistkompetenta. Tid för handledning under arbetstid saknas i en del fall. Återkoppling ges i begränsad omfattning. Formell handledning hinns som regel ej med under denna korta placering. AT-läkare tilldelas specialistkompetent handledare som medverkar vid medsittning men regelbunden formell handledning kommer ej alla AT-läkare till del. En del har tid för handledning avsatt i schemat och får tillräcklig återkoppling på sina arbetsinsatser. Hälften av handledarna har genomgått handledarutbildning. AT-läkaren tilldelas specialistkompetent handledare som medverkar till medsittning och ger återkoppling. Handledarna har genomgått handledarutbildning. Tid avsätts i schemat för formell handledning och den genomförs i de flesta fall. Handledning är schemalagd och ges i tillräcklig omfattning. Handledarna är specialistkompetenta. AT-läkarna har goda möjligheter att få återkoppling i sitt arbete. G TEORETISK UTBILDNING Utbildningsprogrammet som organiseras av studierektorn för slutenvården är uppskattat av AT-läkarna. Verksamhetens omfattning på medicinkliniken och akutmottagningen medför dessvärre att deltagande i utbildning ibland förhindras. Schemalagd ersättare för AT-läkaren under utbildningstid finns inom psykiatri och primärvård men ej vid kirurg- och medicinklinikerna. Kollegor är inte ovilliga att täcka för AT-läkare under undervisning men AT-läkare upplever att de behöver ta eget initiativ för detta. AT-läkarna är välkomna att ta del av sjukhusets återkommande utbildning för ST-läkare. AT-läkare bidrar ej till internutbildning på kliniken varken i Kalix eller i Sunderbyn
Ortopedkliniken Tid för självstudier finns avsatt i schemat. AT-läkare bidrar ej eller i begränsad omfattning till klinikens internutbildning. Teoretisk utbildning ges under den akutmedicinska introduktionskursen, den s k Brändökursen. Tid för självstudier är ej avsatt i schemat men kan göras av AT-läkaren själv. AT-läkare ges möjlighet att själva bidra till internutbildning. Det finns lyhördhet för AT-läkarens utbildningsbehov Tid för självstudier finns ej alltid avsatt i schemat. AT-läkare har vissa möjligheter att få bidra till klinikens internutbildning. Det finns lyhördhet för AT-läkarens utbildningsbehov. Tid finns avsatt i schemat för självstudier. AT-läkare får bidra till vårdcentralens internutbildning. Medvetenheten om AT-läkarnas utbildningsbehov är god. H KVALITETSSÄKRING Medsittning används som instrument för kvalitetssäkring inom både sluten vård och i primärvård. Studierektorn har tät kontakt med såväl AT-rekryterare som chefer och AT-läkarna själva. Om behov av särskilt stöd uppkommer informeras därigenom studierektorn tidigt och kan vidta åtgärder. Någon skriftlig beredskapsplan som stöd för ansvarigas agerande finns ej. Enskilda avslutningssamtal med verksamhetschef förekommer i mindre omfattning. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING AV TJÄNSTGÖRINGEN PROCESS F HANDLEDNING Studierektorsfunktionen är uppskattad och välfungerande. AT-läkarna har i de flesta fall tät kontakt med sin studierektor. Formella regelbundna handledningssamtal med studierektorn förekommer endast i begränsad omfattning men detta kompenseras i hög utsträckning av att den informella kontakten är god. Frågor som rör utbildningen kan tas upp i samband med månatliga AT-luncher där AT-läkarna träffar studierektorn och AT-rekryteraren. Tiden för uppdraget har ej räckt till enskilda avslutningssamtal eller mer omfattande medverkan vid AT-tillsättningen.
G TEORETISK UTBILDNING Regelbundet utbildningsprogram med medverkan av sjukhusets äldre kollegor är värdefull för AT-läkarnas utveckling. Utbildningen utvärderas genom dialog med studierektorn och ATläkare har möjlighet att lämna förslag på ämnen för utbildningen. Ledarskapsutbildning har mötts av kritik och är för närvarande borttagen. AT-läkare ges en länsgemensam veckolång utbildning i traumaomhändertagande och akutmedicin vid inledningen av tjänstgöringen. Denna är mycket uppskattad. Under AT får de också en utbildning i traumavård i vintermiljö i internatform. Obligatorisk kurs i försäkringsmedicin anordnas varje år. Två gånger per år arrangeras också utbildningsdagar för alla länets AT-läkare. Vid dessa tillfällen ges också möjlighet till sociala aktiviteter och nätverksbyggande. Alla AT-läkare tilldelas en utbildningspott som kan användas för utbildning inom Europa. Resan godkänns av studierektorn. H KVALITETSSÄKRING Utbildningsfrågor som rör AT diskuteras av studierektor med AT-rekryterare kontinuerligt och vid formella regelbundna AT-råd möter de sin uppdragsgivare inom landstinget. För AT-läkare med behov av särskilt stöd finns god beredskap för detta även om den inte formulerats i skriftliga dokument. Utvärderande avslutningssamtal med verksamhetschef förekommer vid medicinkliniken, vid psykiatriska kliniken och inom primärvården. FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER Definiera studierektorsuppdraget tydligt för primär och sluten vård och tillse att adekvat tid avsätts för det. Förtydliga principerna för schemaläggningen så att flödet av AT-läkare blir jämnt och bemanningen jämnare. Överväg av detta skäl intag fyra gånger per år. Utnyttja ST-läkarnas kunskaper som en resurs för utbildning av AT-läkare i större utsträckning än tidigare. Ta ett helhetsgrepp på kirurgplaceringen inom kustkliniken. Genom dialog mellan klinikernas ansvariga och studierektorer på respektive ort kan det säkerställas att alla AT känner sig jämlikt behandlade och att utbildningsmoment som exempelvis att assistera vid operationer fördelas på ett balanserat sätt.
Ge den formella handledningen större utrymme på kirurgkliniken. Låt primärvårdens inställning till och implementering av handledning inspirera slutenvården. Kvalitetssäkra utbildningen i anestesi- och intensivvård på liknande sätt som gjorts i Sunderbyn. Utveckla rutiner för kvalitetssäkring av AT som möjliggör att den aktuella kvaliteten och effekterna av det fortsatta förbättringsarbetet kan synliggöras. Involvera ATläkarna i förbättringsarbetet. Inför ett AT-kollegium där studierektorer, verksamhetschefer, AT-ansvariga på klinikerna och gärna en SYLF-representant träffas två gånger per år för genomgång av hela AT-gruppen. Genom detta forum kan AT-läkare med särskilda behov fångas upp och stödåtgärder sättas in tidigt. Inför en ledarskapsutbildning som anpassas till den som finns på ST-nivå. Mora/Järna 12 januari 2011 Mattias Wahlborg Kerstin Wicknertz