Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Intresset för bioenergi är stort 30 % bioenergi av använd energi, varav merparten från skogen På ~50 % av avverkningarna planeras uttag av grot
Uttag får inte orsaka skada Skogsvårdslagen Föreskrifter till 30 Skador till följd av skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas på mark och i vatten. Vid avverkning skall näringsläckage till sjöar och vattendrag begränsas. När skogsgödsling, skogsmarkskalkning, vitaliseringsgödsling, eller spridning av bekämpningsmedel utförs, skall det ske så att skador på miljön undviks eller begränsas. När träddelar utöver stamvirket tas ut ur skogen skall, när så erfordras, åtgärder vidtas före, i samband med, eller efter uttaget så att skador inte uppstår på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans.
250 GROT utgör ca ¼ av trädets totala biomassa ovan mark 200 (ton/ha) 150 100 50 Stamved + bark Grenar Barr och ca ¼ av GROT:en är barr 0 1 2 3 4 Lokaler Lokaler 1: Tönnersjöheden, Halland, gran (Björkroth & Rosén, 1978) 2: Lövliden, Västerbotten, gran (Björkroth & Rosén, 1978) 3: Getmossen, Dalarna, gran (Nykvist, 1974) 4: Kosta, Småland, tall (Björkroth & Rosén, 1978)
men innehåller mer än hälften av näringen och mycket av näringen sitter i barren 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve 1 2 3 4 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fosfor 1 2 3 4 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kalcium 1 2 3 4 Stamved +bark Grenar Barr 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kalium 1 2 3 4 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Magnesium 1 2 3 4 Lokaler 1: Tönnersjöheden, Halland, gran (Björkroth & Rosén, 1978) 2: Lövliden, Västerbotten, gran (Björkroth & Rosén, 1978) 3: Getmossen, Dalarna, gran (Nykvist, 1974) 4: Kosta, Småland, tall (Björkroth & Rosén, 1978)
Uttag av stubbar innebär att mer näringsoch kalkverkande ämnen förs bort Andel biomassa (%) i olika träddelar Tall Gran Stam med bark 63 52 Levande grenar och barr 12 22 Döda grenar 3 2 Stubbe och rötter 22 24 även om stubbarna inte innehåller lika mycket näring som GROT:en
+ Deposition Motverka försurning och utarmning av skogsmarken - Biomassauttag - Utlakning + Vittring
Lysbilde 7 h1 hasa00; 17.10.2004
Vittringen kompenserar inte uttaget överallt Nettobalans: vittring minus skörd Gran Tall Stamved Helträd Stamved Helträd Källa:IVL
Rekommendationer Bevara den biologiska mångfalden Motverka försurning och utarmning av skogsmarken Använd askan rätt Begränsa körskador på mark och träd samt förebygg insektsskador Dokumentation, regler och myndighetskontakter
Skogsstyrelsens rekommendationer med hänsyn till försurning och näringsbalans Skogsbränsleuttag bör utföras så att försurning av mark eller vatten inte uppstår och markens näringsbalans inte rubbas. GROT-uttag vid föryngringsavverkning på starkt försurad skogsmark eller på torvmark bör alltid kompenseras genom askåterföring. På övriga marker bör uttag kompenseras om det samlade uttaget (GROT och stubbar) under omloppstiden motsvarar mer än 0,5 ton aska per ha. I områden med låg kvävebelastning och höga uttag kan kompensation med både aska och kvävegödsel vara aktuellt.
Vad är 0,5 ton aska? Grot-uttag (%) Virkesuttag (m 3 sk/ha) 50 100 150 200 250 300 350 400 Tall 40 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 80 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 Gran 40 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 80 0,1 0,3 0,4 0,5 0,7 0,8 0,9 1,0
Skattat askinnehåll i skogsbränsleuttag GROT-uttag Stubbskörd Virkesuttag (m 3 sk/ha) 50 % (%) 50 10 150 200 250 300 350 400 Tall 50 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,4 80 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 Gran 50 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 80 0,1 0,2 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 1.0 GROT-uttag Stubbskörd 80 % (%) Tall 50 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 80 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,7 Gran 50 0,2 0,3 0,5 0,6 0,8 0,9 1,1 1,2 80 0,2 0,3 0,5 0,7 0,8 1,0 1,2 1,4
Ämne Minimihalt (g/kg TS) Maxhalt (mg/kg TS) Kalcium (Ca) 125 Magnesium (Mg) 15 Kalium (K) 30 Fosfor (P) 7 Bor (B) 800 Koppar (Cu) 400 Zink (Zn) 0,5 7000 Arsenik (As) 30 Bly (Pb) 300 Kadmium (Cd) 30 Krom (Cr) 100 Kvicksilver (Hg) 3 Nickel (Ni) 70 Vanadin (V) 70 Radioaktivitet (SSI FS 2005:1) Cesium-137: max 10 kbq/kg TS För lavmark* i renbetesområden gäller max 0,5 kbq/kg TS * Mark där lavar täcker > 25 % av befintligt bottenskikt eller mark som stadigvarande nyttjas för renbete.
Använd askan rätt Askan bör vara så härdad och långsamlöslig att skador på känsliga arter undviks. Återför högst 3 ton TS per ha och tioårsperiod och högst 6 ton TS per ha under en omloppstid. Schablonvärden: 2 ton TS/ha för SI under G23, 3 ton TS/ha för högre ståndortsindex. Den totala tillförseln av tungmetaller och andra skadliga ämnen bör inte vara större än vad som förs bort under en omloppstid.
Dokumentation, regler och myndighetskontakter Uttag av avverkningsrester och utförd askåterföring bör dokumenteras Askåterföring bör anmälas för samråd till Skogsstyrelsen enligt miljöbalken
Hur går det? 160000 140000 120000 100000 80000 Askåterföring GROT-uttag 60000 40000 20000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Skogsstyrelsens Kompetensutvecklingsprojekt inom Landsbygdsprogrammet Bioenergi från skogen Projektet pågår 2011-2013
Bioenergi från skogen Skogsbränslegallring Askåterföring Stubbskörd
Bioenergi 3 - Mål Öka uttaget av bioenergi från skogen samtidigt som negativa effekter på miljön och skogsproduktionen minimeras. Ge yrkesverksamma ökade kunskaper och ökad förståelse för risker och om vikten av lämplig hänsyn vid bioenergiuttag i allmänhet och vid skogsbränslegallring och stubbskörd i synnerhet. Förbättra skogstillståndet genom att beståndsvårdande åtgärder i eftersatta ungskogar ökar i omfattning. Att stimulera skogsägarna till en aktivare ungskogsskötsel genom att ge dem förutsättningar att vara aktiva och tydliga beställare av bioenergiuttag i ungskog.
Aktiviteter Bioenergi från skogen Individuell rådgivning mål 2 375 deltagare Kurser mål 430 deltagare Skogsträffar mål 4 750 deltagare
Transport till värmeverket
Vad händer med groten vid ett värmeverk? Lager Panna Magnetavskiljare Avlastning Tork Bottenaska Flygaska
Avlastning av grot
Inlastningsficka
Panna
Utmatning av aska
Härdning
Krossning och siktning
Krossaska
Lastning
Markspridning av aska
Stickvägsgående markspridare
Spridaraggregat
Helikopterspridning av aska
Spridaraggregat för helikopter