2010/2011 Studiehandbok 2010/2011 Läkarprogrammet 330 hp Vetenskapsområdet för medicin och farmaci www.medfarm.uu.se
Innehåll Allmänt om läkarutbildningen...4 Programkommittén för läkarutbildningen...4 Studievägledning...4 Obligatorisk närvaro...5 Studenters frivilliga deltagande i läkarutbildningen (undersökningsteknik, demonstrationer mm)...5 Begränsning av antal tentamensprov...5 Handläggning av underkända tentamina...5 Avbruten praktik i förtid... 6 Begränsning av antal tillfällen för klinisk utbildning... 6 Studiesociala kommittén... 6 Tillgodoräknande av kurs... 6 Parallelläsning...7 Disciplinära åtgärder...7 Studieuppehåll under termin 1...7 Studieuppehåll under termin 2 11...7 Allmänna regler för studieuppehåll...8 Återupptagande av studierna...8 Preliminära övergångsbestämmelser mellan den gamla och nya utbildningsplanen för studenter som efter studieuppehåll återupptar studierna i den nya läkarutbildningen...9 Avregistrering från läkarutbildningen...9 Förkunskapskrav... 10 Dispens... 10 Godkänd kurs... 10 Klinisk utbildning regionplaceringar... 10 Regler för regionplaceringar...11 Internationalisering...11 Sommarforskarskola (Sofosko) 15 poäng...12 Studieuppehåll för forskning...12 Vaccinationsprogram...12 Riktlinjer för hantering av stickskada, MRSA-exposition och tuberkulos smitta inom ramen för läkarprogrammet...13 Medicine magisterexamen...14 Att ta ut examen...14 Allmäntjänstgöring (AT)...14 Studenters amanuenstjänstgöring...14 Diskriminerad vart vänder jag mig?...15 Adressändring och namnbyte...15 Systemet Korint för utskrifter...15
Utbildningsplan 2006 för läkarprogrammet, 330 högskolepoäng...16 Beslut och riktlinjer...16 Statsmakternas beslut och riktlinjer enligt...16 Mål...16 Allmänna bestämmelser om grundläggande högskoleutbildning...18 Utbildningens innehåll och uppläggning...18 Förkunskapskrav för tillträde till ny termin...22 Begränsning av antal tentamensprov...22 Förläggning av klinisk utbildning och praktik...22 Föreskrifter om behörighet...23 Valbar period...23 Examensbevis...23 Övrigt...23 Utbildningsplan 1993 för läkarprogrammet, 220 poäng...24 Beslut och riktlinjer...24 Utbildningens mål...24 Utbildningens innehåll och uppläggning...24 Examination och betygssättning...27 Begränsning av antal tentamensprov...28 Begränsning av antal tillfällen för klinisk utbildning...28 Tillgodoräknande...28 Föreskrifter om behörighet...28 Examen och utbildningsbevis...29 Valbara perioder...29 Övrigt...29 Medicinsk introduktionskurs, 3 högskolepoäng...35 Cirkulation och respiration, 10 högskolepoäng...37 Kommunikation, Nerver och Psyke, 5 högskolepoäng... 39 Energi- och näringsbalans, 9,5 högskolepoäng...41 Professionell utveckling 1, 2,5 högskolepoäng...43 Tillväxt och degeneration, 19 högskolepoäng...45 Homeostas och endokrin reglering, 8,5 högskolepoäng...47 Professionell utveckling 2, 2,5 högskolepoäng... 49 Klinisk anatomi och rörelselära, 8 högskolepoäng...51 Neurobiologi, Homeostas och Intervention, 19,5 högskolepoäng...53 Professionell utveckling 3, 2,5 högskolepoäng...55 Attack och försvar, 20 högskolepoäng...57 Professionell utveckling 4, 2,5 högskolepoäng... 59 Klinisk medicin I, 28,5 högskolepoäng... 61 Ledarskapsutbildning, 4 högskolepoäng... 64 Klinisk medicin II, 30 högskolepoäng...68 Klinisk medicin III, 30 högskolepoäng...71 Klinisk medicin IV, 19,5 högskolepoäng...75 Klinisk medicin V, 25,5 högskolepoäng...78
Klinisk medicin VI, 27 högskolepoäng...81 Allmänmedicin II, 3 högskolepoäng... 84 Barn- och ungdomspsykiatri, 1,5 högskolepoäng...86 Obstetrik och gynekologi, 13,5 högskolepoäng...88 Pediatrik, 12 högskolepoäng...90 Valbar period... 93
Allmänt om läkarutbildningen Programkommittén för läkarutbildningen Ordförande: Professor Stellan Sandler Institutionen för medicinsk cellbiologi BMC, Box 571, 751 23 Uppsala E-post: Stellan.Sandler@medcellbiol.uu.se Sekreterare: Birgitta Bergmark, tel: 018-471 23 36, fax: 018-471 18 58 E-post: Birgitta.Bergmark@uadm.uu.se Studievägledning Studievägledningen har som sin främsta uppgift att vägleda studenterna inom läkarutbildningen i deras studier och handlägger dessutom ärenden rörande studieuppehåll och återupptagande av studier, studieortsbyten, anstånd med intyg, värnpliktstjänstgöring. Mottagningstider Agneta Sandler Bäfwe E-post: medstudievagledning@uadm.uu.se Besöksadress: Studentservice Farmaci, medicin och vård, BMC, A4:1 Tel: 018-471 46 75, Fax: 018-50 42 35 Postadress: Studentservice Farmaci, medicin och vård Box 586, 751 23 Uppsala Studentstudievägledare Karl Samuelsson E-post: K.Samuelsson@live.se Dispens/tillgodoräknandeärenden och internationalisering Kajsa Bäckström, Tel: 018-471 18 90, 018-471 46 15 ti och to kl 14.00 16.30 under terminstid Fax: 018-471 18 58 E-post: Kajsa.Backstrom@uadm.uu.se Besöksadress: Studentservice Farmaci, medicin och vård, BMC, A4:1 Postadress: Medicinska fakulteten, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala. 4
Obligatorisk närvaro Obligatorisk närvaro krävs vid upprop på samtliga kurser. Kontakta kursledningen om du är förhindrad att närvara vi det tillfället. En student som ej kan närvara vid uppropet ska ha beviljats ledigt av berörd kursledning. Att via kurskamrater lämna meddelande om att man blivit försenad accepteras inte. Om du inte har beviljats ledighet löper du överhängande risk att förlora din kursplats. Berörd kursledning avgör när en student senast ska ha infunnit sig för kunna behålla sin kursplats. Information om obligatorisk närvaro vid övriga tillfällen meddelas av respektive kursledning. Acceptabla skäl till frånvaro vid uppropet är: sjukdom anhörigs akuta svåra sjukdom eller dödsfall militärtjänstgöring inskolning av barn på dagis/skola tentamen deltagande i kongress för student antagen till forskarutbildning/grundutbildning Studenters frivilliga deltagande i läkarutbildningen (undersökningsteknik, demonstrationer mm) Om en student deltar i läkarutbildningen i syfte att undersökningsteknik, symtomatologi etc. ska demonstreras för grupper av studenter eller helkurs, skall studenten i fråga förberedas i förväg på detta. Studenten bör kontaktas i god tid innan det aktuella undervisningsmomentet. Vid denna kontakt skall klargöras att deltagandet från studentens sida är fullkomligt frivilligt. Det skall också göras helt klart för studenten vad som kommer att hända. Om momentet kan vara med förenat med någon form av fysiskt eller psykiskt obehag skall studenten även upplysas om detta. Begränsning av antal tentamensprov Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Efter 5 underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s k blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina. Handläggning av underkända tentamina Grundutbildningskommittén har beslutat att följande principer för handläggning av underkända tentamina skall gälla: att den studerande skall, för att delta i det fjärde tentamensförsöket, göra en skriftlig ansökan till studierektor/kursledare. Studierektor/kursledare skall därvid tillsammans med studenten analysera situationen och vid behov erbjuda stödinsatser i syfte att optimera studentens förberedelser inför tentamen. 5
Avbruten praktik i förtid En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation. Begränsning av antal tillfällen för klinisk utbildning Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk praktik en gång. Praktiska prov ses som en del i den kliniska utbildningen, och möjligheten att genomgå ett förnyat praktiskt prov begränsas därmed till en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning. Studiesociala kommittén Studiesociala kommittén har inrättats som stöd för programkommittén med avsikt att i första hand hantera studiesociala frågor relaterade till enskilda studenter. Kommittén behandlar t ex ärenden som gäller förlängt studieuppehåll, dispens för ytterligare tentamenstillfällen, möjlighet till individuell studieplan etc. Till Studiesociala kommittén kan lärare och kurskamrater även anmäla om någon student verkar ha problem och därför är i behov av extra stöd. I kommittén ingår lärare, studievägledare, studentstudievägledare och representant från Studenthälsan. Ordförande är ordföranden i programkommittén. Ärenden till Studiesociala kommittén ska anmälas till Kajsa Bäckström, Kansliet för medicin och farmaci, Box 256, 751 05 Uppsala, tel: 018-471 18 90, e-mail: Kajsa.Backstrom@uadm.uu.se Tillgodoräknande av kurs Programkommitténs ordförande har möjlighet att efter yttrande från ämnesföreträdare befria en studerande från hel kurs eller del därav om den studerande inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt, t ex läst kursen på annan ort. Ansökan om tillgodoräknande skall göras skriftligt i god tid före kursens början. Ansökningsblankett finns att få på studievägledningen. Utan skriftligt beslut på ansökan om tillgodoräknande kan ej examensbevis utfärdas. Studenter inom läkarprogrammet kan endast läsa och tentera obligatoriska kurser som ingår i läkarprogrammet inom ramen för kurserna i programmet. Undantag utgörs av student som läst och tenterat kurs som ingår i läkarprogrammet, innan studenten antas till läkarprogrammet. I detta fall kan den tenterade kursen tillgodoräknas om studenten så önskar. 6
Parallelläsning Parallelläsning av två kurser kan ibland beviljas om den sökande har förkunskaper som kan tillgodoräknas i den omfattning att det blir möjligt att kombinera två kurser. Förutsättningen är att berörda studierektorer och grundutbildningskommittén finner förkunskaperna tillräckliga samt att det finns plats på de aktuella kurserna. Den som funderar på att parallelläsa bör kontakta berörda ämnesföreträdare för att få en preliminär bedömning av om detta är möjligt. Därefter görs en skriftlig ansökan till grundutbildningskommittén med förslag på hur parallelläsningen skall läggas upp. Handlingar som sökande vill åberopa skall vid anmodan uppvisas i original. Det åligger sedan den sökande att senast 15 april/15 oktober anmäla sig till de aktuella kurserna nästkommande termin. Observera att studerande som parallelläser i syfte att forcera studiegången inte är garanterad kursplats på högre termin. Disciplinära åtgärder AVSTÄNGNING Studerande som försöker fuska eller vilseleda vid tentamen, stör eller hindrar undervisning, tentamen eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen kan bli föremål för disciplinära åtgärder. Grundad misstanke om ovannämnda förseelse skall skyndsamt anmälas till rektor. Påföljden kan bli avstängning högst sex månader. Ett beslut om avstängning innebär att den studerande inte får deltaga i någon som helst undervisning eller tentamen. Observera att en avstängningsperiod i studiemedelshänseende räknas som studieavbrott. Studerande som avstängts är därför i princip skyldig att återbetala utbetalade studiemedel för den tid vederbörande avstängts. AVSKILJANDE Avskiljande kan bli aktuell om en studerande lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det föreligger en påtaglig risk för att studenten kan skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Dessa frågor prövas av en särskild nämnd gemensam för högskolan. Studieuppehåll under termin 1 Studieuppehåll beviljas ej under termin 1. Om särskilda skäl föreligger, t ex akut sjukdom, kan anstånd sökas hos universitetets antagningsnämnd. Studieuppehåll under termin 2 11 Studieuppehåll utan särskilda skäl beviljas under högst 2 terminer vardera under termin 2 5 och termin 6 11. Ansökan beviljas av studievägledarna. Personligt besök krävs. Om ansökan avser längre tid än 2 terminer hänförs ärendet till studiesociala kommittén. Studieuppehåll beviljas ej mellan termin 6 och 7 (internmedicinska året) om ej särskilda skäl föreligger. 7
Allmänna regler för studieuppehåll Ansökan om studieuppehåll, återupptagande av studierna samt studieortsbyte ska skriftligen vara inlämnad till studievägledare Cristina Bittkowski (adress: IMBIM, BMC, Box 582, 751 23 Uppsala) senast den 15 april inför höstterminen och 15 oktober inför vårterminen. OBS! Detta gäller även studerande som önskar påbörja en kurs under senare delen av en termin! Ansökan om preliminärt studieuppehåll kan om särskilda skäl föreligger beviljas. Inlämnas ansökan senare får den studerande en lägre prioritet vid återupptagandet av studierna! I samband med ansökan om studieuppehåll informeras den sökande om i vilken prioritetsgrupp han blir placerad vid återupptagandet av studierna. Om ansökan om återupptagande kommer in för sent eller om det visar sig att den studerande under merparten av studieuppehållstiden ägnat sig åt aktivitet som berättigar till annan prioritetsgrupp kan omprövning ske. Intyg som styrker prioritering måste bifogas ansökan om återupptagande av studierna. Om studierna inte återupptas i rätt tid betraktas detta som studieavbrott. Återupptagande av studierna Alla studerande som, när ansökningstiden utgår den 15 april respektive 15 oktober, är behöriga rangordnas först samt studerande som endast haft studieuppehåll en termin för att läsa in resttentor. Behöriga studerande som p g a platsbrist ej erhållit kursplats en termin prioriteras kommande termin före andra sökande i samma prioritetsgrupp. Allra först placeras behöriga sökande som har läst på extraplats terminen innan eftersom det då inte funnits fasta kursplatser till alla sökande. Bland dem prioriteras de som har läst på extraplats längst. Om fler studerande är i samma situation sker lottning mellan dessa studenter. Studerande, som deltar i Uppsala universitets utbytesprogram (t ex NORDPLUS, ERASMUS eller Linnaeus-Palme) behåller sin kursplats om studieuppehållet avser endast en termin och den studerande är behörig att påbörja kommande termin. PRIORITETSGRUPPER VID ÅTERUPPTAGANDE AV STUDIERNA EFTER STUDIEUPPEHÅLL 1. Sjukdom Föräldraledighet (motsvarande föräldraförsäkringen) 2. Forskning eller studier utomlands genom Uppsala universitetets etablerade utbytesprogram: a) Disputation vid medicinsk fakultet b) Antagen till forskarutbildning vid Uppsala universitetets medicinska fakultet c) Forskning på heltid under minst 1 år varav 1 termin får vara det självständiga arbetet d) Deltagande i Uppsala universitets utbytesprogram, t ex ERASMUS, NORDPLUS eller Linnaeus-Palme 3. a) Studerande med barn i åldrarna 18 mån 8 år som ej uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan vid återupptagande av studier efter studieuppehåll för föräldraledighet b) Studerande som p g a för många resttentor ålagts att göra studieuppehåll (prioriteras 1 termin) 8
4. Studieortsbyten med forskningsanknytning till Uppsala universitets medicinska fakultet och vars forskning bedöms värdefull för fakulteten. Eventuell prioritering beslutas av program kommittéordförande. 5. Övrigt (resor, andra studier, arbete, självständigt arbete som har tillgodoräknats eller som har gjorts i förväg). 6. Studerande vars studieuppehållsansökan eller ansökan om återupptagande av studierna kommit in för sent. OBS! Studerande som inte utnyttjar erbjuden kursplats, och som inte tackar nej till kursplats senast två veckor före kursstart, flyttas ned en prioritetsgrupp. Undantag från denna regel medges för studerande som resttentar strax före kursstart och där godkänt resultat är en förutsättning för studieåterupptagandet. Preliminära övergångsbestämmelser mellan den gamla och nya utbildningsplanen för studenter som efter studieuppehåll återupptar studierna i den nya läkarutbildningen Gamla läkarutbildningen Nya läkarutbildningen Komplettering Uppehåll efter Återupptar studierna på Termin 1 Termin 1 Termin 2 Termin 3 Embryologi, genetik, fysiologi, prof. utveckl. Termin 3 Termin 3 Fysiologi, prof. utveckling Termin 4 Termin 4 Anatomi, prof. utveckling Termin 5 Termin 5 Prof. utveckling, måste kompletteras innan studierna kan återupptas Termin 6 Termin 6 Geriatrik Termin 7 Termin 7 Akutkirurgi, anestesi gastrointest. Kir 4 v, kärlkirurgi 2 v Termin 8 Termin 8 Infektion, hud, del av neuropsyk I Termin 9 Termin 9 Infektion, hud Termin 10 Termin 9+10 Gyn, barn, allmänmed. Studenter som återkommer efter uppehåll under termin 1-4 gör ett 20 p projektarbete. medan studenter som ska återuppta studierna på termin 5 11 bara behöver göra ett 5 p projektarbete. Alla nödvändiga kompletteringar är idag svåra att förutse. Det kan därför tänkas att ytterligarekompletteringar blir nödvändiga. Fem tentamenstillfällen kommer att erbjudas under 2,5 år efter sista ordinarie tentamen. Avregistrering från läkarutbildningen Studerande som önskar göra definitivt studieavbrott på läkarutbildningen ska inlämna skriftlig avsägelse. Blankett kan erhållas på studievägledningen. 9
Förkunskapskrav För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning. Dispens Dispens från tillträdeskraven kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Dispens beviljas i regel endast för en termin. Det åligger varje studerande som inte uppfyller tillträdeskraven att själv ansöka om dispens. Sista ansökningsdag är den 1 juni till höstterminen och den 1 december till vårterminen. Ansökningsblanketter kan fås på studievägledningen. Kontakta alltid studievägledaren om du har frågor om tillträdesbestämmelserna! Syftet med dispensförfarandet är inte att skapa en praxis som skiljer sig från det faktiska regelverket. Dispens kommer därför endast att beviljas för studenter som kan visa att deras studiesvårigheter är av mycket tillfällig natur och beroende på tillfälliga och vid dispensansökningen ej längre gällande exogena faktorer som de inte haft kontroll över. Den som söker dispens bör dessutom kunna ange att vederbörande utan förskyllan kommit i den situation han/hon befinner sig i och att har gjort allt för att klara upp den. Denne bör likaledes kunna ange ytterst starka skäl för att en beviljad dispens inte kommer att påverka genomförandet av den aktuella terminen på ett negativt sätt. För de flesta som kommit efter med sina studier i den omfattning att dispens är enda vägen att fortsätta studiegången torde studieuppehåll vara det pedagogiskt och kunskapsmässigt bästa alternativet. Som grundvärde gäller därför att dispenser beviljas med yttersta restriktivitet, och i princip inte till höstterminens kurser och till termin 6 och 8. Godkänd kurs Godkänd kurs erhålles då den studerande med godkänt resultat genomgått kursens obligatoriska moment och i övrigt av kursledningen bedömts ha fullgjort kursens krav på närvaro och resultat samt godkänt tentamensprov. Genomgångna godkända obligatoriska moment som ej tenterats är giltig i 5 år. Har de godkända obligatoriska momenten ej tenterats med godkänt resultat inom denna tid måste den studerande gå om kursen innan ytterligare tentamenstillfälle kan beviljas. Klinisk utbildning regionplaceringar Huvuddelen av den kliniska utbildningen genomförs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Delar genomförs också vid olika sjukvårdsinrättningar inom regionen, under s.k regionplaceringar. Ett obligatorium är att varje student i princip skall ha genomfört kliniska undervisningsmoment vid annat sjukhus, minst 2 6 veckor per termin inom ramen för den kliniska utbildningen. 10
Regler för regionplaceringar Regionplacering är en speciell form av utlokalisering av läkarstuderande som formaliseras genom kontrakt mellan kursgivande institution och mottagande klinik i regionen. Syftet är att förbättra den kliniska undervisningen genom att minska antalet nödvändiga praktikplatser vid Akademiska sjukhuset och ge studenter tillfälle till praktik vid ej fullt så specialiserade vårdenheter. Studenterna garanteras bostad och resor i anknytning till utbildningen. Vissa situationer kan uppkomma som fordrar regler för fördelningen av dessa praktikplatser. Nedanstående regelsystem är beslutat av programkommittén för läkarprogrammet efter hörande av Medicinska studierådet. 1. Om fler studenter önskar regionplacering än det finns platser på mottagande sjukhus, utses studenterna genom lottning. 2. Följande förhållanden berättigar student till att tacka nej till regionplacering: a. Barnomsorgsproblem b. Behov av egen sjukvård i Uppsala c. Kvällsarbete för egen försörjning då studiestöd ej erhålles En medveten restriktivitet med ytterligare undantag från ovanstående kommer att eftersträvas (efter starka önskemål från studenthåll) för att bringa tydlighet och konsekvens mellan kurser och över tid i fördelningen av studenter till olika praktikplatser. I vissa fall kan dock respektive kursledning medge andra undantag eller tillämpningar (exempel: forskningsarbete, andra psykosociala skäl). Internationalisering Inom läkarprogrammet finns vissa möjligheter att läsa kurser utomlands. Det finns utbytesprogram som Erasmus, NORDPLUS Linneus-Palme och universitets bilaterala avtal med över 400 universitet i hela världen. Programkommittén har även en arbetsgrupp för internationella frågor. IFMSA har ett internationellt utbyte med många länder. För mer information, se IFMSA under Föreningar. Du kan också ta kontakt med utländska universitet på eget iniativ. Din institution måste dock godkänna kursplanen före utresa. Observera att du måste vara ute i god tid, eftersom kontakter med olika universitet kan ta lång tid. För information om resestipendum, se Stipendier under Allmänt om studier vid Uppsala universitet. Uppsala universitet har fr o m 2003-07-01 tecknat en försäkring för in- och utresande utbytesstudenter genom Kammarkollegiet. Ett resebidrag för utlandsstudenter på 4 000 kr kan sökas en gång under utbildningen. Vid projektarbete genomfört utanför norden kan ersättning utgå med 6 000 kr. Obs! För att försäkringen ska gälla måste du vara registrerad i UPPDOK under den aktuella utbytesperioden. Det är därför viktigt att du kontrollerar detta innan avresan. Du ska också komma ihåg att ta med dig ditt Medical Insurance Card som finns att få på engelska eller spanska. En informationsbroschyr om försäkringsvillkoren finns både i en svensk och engelsk version. 11
För ytterligare information kontakta: Kajsa Bäckström, S:t Olofsgatan 10 B, tel 018-471 18 90 Internationella kansliet, S:t Olofsgatan 10 B, tel: 018-471 00 00 vx Fax: 018-471 16 00 Sommarforskarskola (Sofosko) 15 poäng Vetenskapsområdet för medicin och farmaci satsar på att öka intresset för preklinisk forskning bland studenter på läkar-, biomedicinar- och apotekarprogrammen. Sofosko ger dig möjlighet att under två somrar prova på grundläggande forskning hos någon av vetenskapsområdets forskargrupper. Studenter som antas till Sofosko erhåller ett stipendium varje sommar. För läkarstudenter ges möjlighet att genomföra Sofosko under tre somrar, vilket motsvarar det självständiga arbetet på 30 hp. Stipendium erbjuds inte för den tredje sommaren, utan studiestöd från CSN rekommenderas. Webbanmälan sker senast 15 mars via vetenskapsområdets hemsida under Forskarskolor : www.medfarm.uu.se/forskarskolor.html Studieuppehåll för forskning Angående studieuppehåll, se under Allmänt om läkarutbildningen. Det finns flera sätt att känna på forskarlivet. Vissa baseras på en självvald kontakt med någon av fakultetens lärare som bedriver forskningsverksamhet inom ett område som verkar intressant. 1. Det fem veckor långa projektarbetet (5 poäng), som skall genomföras under någon av de valfria perioderna, varav den första perioden infaller på termin 3, ger en god möjlighet för en första självtest av vad forskningsverksamhet kan innebära. 2. Flera av de valfria kurserna har ett påtagligt teoretiskt och forskningsförberedande innehåll. De lärare som genomför dessa kurser kan ofta ge information om olika vägar att påbörja ett eget litet projekt. 3. För de studenter som påbörjade utbildningen före 1 juli 2007: Inom de flesta examensämnen finns terminslånga fördjupningskurser (20) vars tyngdpunkt utgörs av ett eget mindre forskningsarbete. Ett sådant arbete kan genomföras med studiemedel. För den som tidigare genomgått 7 terminer och alltså har 140 poäng kan dessa 20 poäng vara tillräckliga för att uppnå 160 poäng och avlägga magisterexamen (se separat rubrik Medicine magisterexamen ). 4. Flera forskargrupper har disponibla stipendier som kan erhållas under månader-halvår för att bedriva forskning. Den tilltänkte handledaren kan ge information om förhållandena inom den enskilda forskargruppen. Vaccinationsprogram Sjukgymnast-, sjuksköterske- och läkarstudenter erbjuds vaccinationer mot Hepatit B, tuberkulos, polio, MMR, difteri, stelkramp, varicella, och biomedicinska analytikerstudenter erbjuds Hepatit B och tuberkulos i patologisk verksamhet. 12
Riktlinjer för hantering av stickskada, MRSA-exposition och tuberkulos smitta inom ramen för läkarprogrammet STICKSKADA Vid stickskada/skärskada i samband med undervisning ska den drabbade studenten erbjudas provtagning enligt samma rutin som annan personal på vårdinrättningen där studenten tjänstgör (gäller hepatit B, C samt HIV). Denna rutin skall göras välkänd hos all personal som arbetar med studenter i situationer där skada kan uppkomma ( laborationer, operationer, olika provtagningssituationer, obduktioner etc) Provtagningen bekostas av programkommittén. Med räkningen skall intyg, från berörd avdelning/institution, om att stickskada/skärskada uppstått i samband med studier bifogas. MRSA Alla studenter som läst kursen Globalmedicin 7,5 hp börjar patientnära arbete. Kursledningen för Globalmedicin görs ansvariga för att tillse att alla studenter provtas efter hemkomsten. Provtagningen bekostas av programkommittén. Student som arbetat med patientvård utanför Sverige skall genomgå screening för MRSA innan återgången i patientnära arbete i Sverige. Vid dessa tillfällen är studenterna själva skyldiga att kontakta infektionsmottagningen för provtagning. Programkommittén står för kostnaderna. Student som vårdats inneliggande på utländskt sjukhus skall genomgå screening för MRSA innan återgång i patientnära arbete. Programkommittén står för kostnaderna. Utländska inresande studenter ska genomgå MRSA-screening vid ankomst till Sverige innan de deltar i patientnära arbete. Programkommittén står för kostnaderna. TUBERKULOS Studenter som har nära kontakt med patient (såsom vid kroppsundersökning vid inskrivning) som vid senare provtagning visar sig ha smittsam tuberkulos skall efter 2 3 månader ta kontakt med lungklinikens mottagning för provtagning. Studenter som, främst två månader två år efter exponering för smittsam tuberkulos, får långvarig hosta, oklar feber eller andra symtom på tuberkulos skall ta kontakt med lungklinikens mottagning för bedömning. Studenterna ska upplysas om vilka regler som gäller för MRSA, tuberkulos och stickskador, det senare med avseende på Hepatit B, C och HIV. Information skall ges till studenterna på introduktionskursen på termin 1 samt inför termin 5 då studenterna kommer ut på avdelningarna i kliniken. Efter kursen i Globalmedicin skall MRSA provtagning vara obligatorisk. Kursledningen bör göras ansvarig för att samtliga studenter genomgår provtagning. Informationen skall även delas ut av studievägledningen i samband med studier i utlandet. 13
ÅTGÄRDER VID KONSTATERAD MRSA-INFEKTION Vid konstaterande av MRSA-bärarskap hos student på läkarprogrammet utformas en individuell handläggningsplan för denne/a av behandlande läkare på infektionsklinikens MRSAmottagning i samråd med enheten för vårdhygien, UAS. Ett konstaterat bärarskap av MRSA skall inte påverka studentens rätt att slutföra sin läkarutbildning. Det föreligger ingen skyldighet för student att meddela MRSA-bärarskap vid tjänstansökan eller inför anställning. Efter anställning tas kontakt med vårdhygien/smittskydd vid aktuellt sjukhus/landsting. En deklaration ska undertecknas av studenten och lämnas till utbytesansvarig/kursadministratör innan utresa om att studenten har läst och förstått informationen om MRSAbärarskap och screeningbestämmelser efter arbete/praktik/sjukvård utomlands. För aktuell information, se www.akademiska.se/vardhygien, eller kontakta MRSA-ansvariga vid Infektionskliniken, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 56 36. Medicine magisterexamen För de studenter som påbörjade utbildningen före 1 juli 2007: Medicine magisterexamen kan erhållas efter uppnådda 160 poäng, varav huvudämnet skall omfatta minst 80 poäng i medicinsk vetenskap inklusive ett examensarbete om 20 poäng eller två examensarbeten om vardera 10 poäng. Att ta ut examen För att få bevis över avlagd läkarexamen, ska du göra en ansökan på särskild blankett som finns att få hos studievägledningen, tel: 018-50 34 94 och på studerandeexpeditionen, tel: 018-471 47 10. Ansökan insändes till Examensenheten, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala. Allmäntjänstgöring (AT) Efter läkarexamen följer allmäntjänstgöringen (AT). Denna omfattar minst 18 månader och efter godkänt AT-prov erhålls läkarlegitimation. Studenters amanuenstjänstgöring Amanuenstjänstgöring kan utgöra en värdefull erfarenhet och merit för blivande läkare och lärare. Samtidigt är det av största vikt att tjänstgöringen inte inskränker på amanuensens egen utbildning. Detta innebär att tjänstgöring skall förläggas så att frånvaro från obligatoriska moment inte uppstår, t.ex. genom byte av tid för gruppundervisning, jourer, etc. Om inte byte går att ordna kan studenten i god tid i förväg ta kontakt med kursledningen för att undersöka om momentet kan kompenseras. Detta gäller dock endast klinisk tjänstgöring. Frånvaro från obligatorisk gruppundervisning medges ej. 14
Diskriminerad vart vänder jag mig? Diskriminering får inte förekomma vid Uppsala universitet! I Mål och strategier för Uppsala universitet, sägs tydligt att universitetet skall arbeta för jämställdhet mellan könen samt social och etnisk mångfald inom alla universitetets verksamheter. Lagen om likabehandling innebär att lika fall skall behandlas lika, oavsett t ex kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. För att få hjälp och stöd i dessa frågor kan du som student vända dig till någon av följande: Studievägledningen: 018-471 46 75 Studentstudievägledningen: 018-50 34 94 Kursansvarig lärare, studierektor, programansvarig, prefekt, dekanus Uppsala studentkårs jämlikhetsombud Studenthälsan Universitetets jämställdhetshandläggare Ytterligare information finns att hämta på www.uu.se samt www.arbmilj.uadm.uu.se Adressändring och namnbyte Det är viktigt att du meddelar om du byter bostadsadress eller namn. Anmälan om detta ska ske till studievägledningen och till kursadministratören vid respektive institution. Vid namnbyte skall dessutom personbevis skickas till: UPPDOK-enheten (universitetets studiedokumentation) Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Postadress: Box 256, 751 05 Uppsala Tel: 018-471 00 00 vx. Systemet Korint för utskrifter På hela universitetet används systemet Korint för utskrifter, kopiering och scanning. Detaljerad och aktuell information om hur man kommer igång med och använder Korint samt programmets policy kring upptryckning av kursmaterial (handouts m.m.) finns på programsidan i Studentportalen under filarean Generell programinformation (portal/icke-publik). 15
Utbildningsplan 2006 för läkarprogrammet, 330 högskolepoäng Beslut och riktlinjer Utbildningsplanen är fastställd av Grundutbildningskommittén 2005-10-18, reviderad av Gru ndutbildningskommittén 2007-03-28 och gäller från och med 1 juli 2007. Statsmakternas beslut och riktlinjer enligt Högskolelagen (HL) 1992:1434 (SFS 2006:173), Högskoleförordningen (HF) 1993:100 (SFS 2006:1053) med bilaga 2 Examensordning. Mål MÅL ENLIGT HÖGSKOLELAGEN Enligt Högskolelagen 1 kap. 8 och 9 gäller följande allmänna mål: Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.(lag 2006:173) Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.(lag 2006:173). 16
MÅL ENLIGT EXAMENSORDNINGEN Enligt examensordningen bilaga 2 i Högskoleförordningen uppnås läkarexamen efter fullgjorda kursfordringar om 330 högskolepoäng: För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE För läkarexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och visa kunskap om relevanta författningar. FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA För läkarexamen skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT För läkarexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 17
visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE (EXAMENSARBETE) För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. ÖVRIGT För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. LOKALA PRECISERADE MÅL Inom ramen för målen i examensordningen ovan har följande mål preciserats för läkarprogrammet i Uppsala: Efter genomgången utbildning skall studenten kunna: visa och tillämpa en sådan förståelse för andra länder och kulturer och för internationella förhållanden, som är av betydelse för den framtida yrkesfunktionen, utöva ett professionellt förhållningssätt med en humanistisk grundsyn, självständigt ställningstagande i etiska frågor och färdigheter i patientkommunikation, tillämpa en vetenskaplig grundsyn och en förmåga till kritisk granskning samt en fördjupad förmåga till kontinuerligt kunskapsinhämtande som förbereder för ett livslångt lärande. Allmänna bestämmelser om grundläggande högskoleutbildning All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (HF 6 kap. 13 ). Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (HF 6 kap. 2. En student som uppfyller fodringarna för examen ska på begäran få examensbevis av högskolan (HF 6 kap. 9 ). Utbildningens innehåll och uppläggning INNEHÅLL I läkarprogrammet ingår de kurser som framgår av nedanstående sammanställning. Kursernas mål, progression och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs vilken fastställs av programkommittén för läkarprogrammet. För självständigt arbete (examensarbete) kommer särskilda anvisningar finnas fastställda av programkommittén. UPPLÄGGNING Den nya läkarutbildningen är fallbaserad, integrerad och studentaktiverande och i undervisningen varvas teoretiska och praktiska moment. Arbetet sker i block där basvetenskapliga och kliniska ämnen integreras för att ge ett helhetsperspektiv under utbildningen. En studentaktiverande pedagogik används genomgående i form av problembaserat lärande med studenter 18
som arbetar i grupp ledda av basgruppshandledare. Blockansvariga lärare leder arbetet med de fall och examinationer som utgör stommen i undervisningen. Examinationen karakteriseras i likhet med undervisningen av integrering, verklighetsanknytning och aktivering i enlighet med de nya direktiven för utbildningen. Tillämpning av teoretiska ämnesaspekter sker i form av praktiska demonstrationer och övningar, till exempel laborationer, dissektioner, obduktioner, mikroskopiering, bilddiagnostik, auskultationer, patientsituationer samt kliniska ingrepp. Återkommande integreringsperioder ingår från termin 5 vars syfte är att återkoppla den kliniska utbildningen till basvetenskapliga ämnen som ligger till grund för det kliniska arbetet. De kliniska placeringarna karakteriseras av delaktighet i det dagliga kliniska arbetet med successivt ökande grad av självständighet under utbildningens gång. Ämnet professionell utveckling ges som en strimma genom utbildningen. Från och med termin 1 har studenterna vårdcentralsplaceringar en eftermiddag varannan vecka till och med termin 4. Professionell utveckling är uppbyggd kring vetenskapligt förhållningssätt, etik, kommunikation och patientläkarrelationen och skall ge en fördjupad förståelse för läkarrollen. Kurserna är i allmänhet uppdelade i obligatoriska moment (praktiska moment och delförhör) och tentamensprov. Kurserna på terminerna 1-6 utgör grundnivå och kurserna på terminerna 7-11 avancerad nivå. (Med reservation för ändringar). Termin 1 Medicinsk introduktionskurs Cirkulation och respiration Kommunikation, nerver och psyke Energi- och näringsbalans Professionell utveckling Termin 2 Tillväxt och degeneration Homeostas och endokrin reglering Professionell utveckling Termin 3 Klinisk anatomi och rörelselära Neurologi, homeostas och intervention Professionell utveckling Termin 4 Attack och försvar Professionell utveckling Valbar period 19
Termin 5 Klinisk medicin I (Integrering prekliniska/kliniska ämnen I Propedeutik Akutsjukvård / Hjärta/kärl I / Lungmedicin/geriatrik Professionell utveckling), Ledarskapskurs Termin 6 Klinisk medicin II (Integrering prekliniska/kliniska ämnen II Hjärta/kärl II / Magtarm / Anestesi och Diagnostik Integrering prekliniska/kliniska ämnen III) Termin 7 Klinisk medicin III (Integrering prekliniska/kliniska ämnen IV Rörelse/ortopedi / Hud och ledsjukdomar / Endokrinologi/metabolism Integrering prekliniska/kliniska ämnen V) Termin 8 Klinisk medicin IV (Urinvägar/Biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar / Infektioner / Mikrobiologisk integrering VI Klinisk medicin V Integrering prekliniska/kliniska ämnen VII Neuro/psyk I) Termin 9 Forts. Klinisk medicin V (Psykiatri / Ögon/Öron Professionell utveckling Integrering prekliniska/kliniska ämnen VIII Barnets och kvinnans hälsa) Termin 10 Kommunikation och samtalsfärdigheter Barnets och kvinnans hälsa Självständigt arbete (15 hp) Termin 11 Självständigt arbete (15 hp) Akutsjukvårdsfall Arbets- och miljömedicin Allmänmedicin fall 20
Studenter inom läkarprogrammet kan endast läsa och tentera obligatoriska kurser som ingår i läkarprogrammet inom ramen för kurserna i programmet. Undantag utgörs av student som läst och tenterat kurs som ingår i läkarprogrammet, innan studenten antogs till läkarprogrammet. I detta fall kan den tenterade kursen tillgodoräknas om studenten så önskar. Undervisningen omfattar föreläsningar, basgruppsarbete, seminarier, laborationer, demonstrationer, gruppövningar och handledd klinisk tjänstgöring. OBLIGATORISK NÄRVARO KAN KRÄVAS VID FÖLJANDE TYP AV UNDERVISNING a) Basgruppsmöten b) Föreläsningar, vilka i väsentlig grad inrymmer moment av demonstrationskaraktär, t ex patient, undersökningsmetod eller annan färdighet. Hit kan även hänföras föreläsningar, vilkas innehåll i väsentlig del inte täcks av fastställd baslitteratur och som efterfrågas i målbeskrivningen för respektive kurs. c) Demonstrationer och gruppundervisning. d) Seminarier och konferenser e) Laborationer, dissektioner och obduktioner. f) Klinisk tjänstgöring. g) Studiebesök LÄKARPROGRAMMETS REGELVERK FÖR FRÅNVARO FRÅN OBLIGATORISKA MOMENT SAMT REGLER FÖR DELTAGANDE I TENTAMEN Under läkarprogrammet finns moment som kräver obligatorisk närvaro. Detta innebär att alla studenter förväntas närvara vid dessa moment. För att ett moment skall vara obligatoriskt skall det vara av prövande karaktär alternativt skall inte momentet vara möjligt att inhämta på annat vis. Exempel på sådana moment är bland annat basgruppsseminarier, vissa andra typer av seminarier, patientdemonstrationer och laborationer. Studenter kan vid giltig frånvaro, kompensera detta genom att skriva PM, eller göra momentet på annat sätt i samråd med kursledaren. Giltig frånvaro är t ex sjukdom, medicinsk behandling, allvarlig händelse bland närstående samt studiebevakande verksamhet. Vidare kan förseningar som uppstår, utan studentens förskyllan, vid persontransport betraktas som giltig frånvaro. Det ankommer på studenten att ofördröjligen kontakta kursledning/kursadministration när frånvaro kommer att uppstå. Vidare kan en student och kursledare/handledare i förväg överenskomma om att frånvaro från ett obligatoriskt moment kan medges av andra skäl. Sådan frånvaro betraktas som giltig. Studenter som genomgår utbyte i ett annat land ska också i samråd med kursledningen få kompensera frånvaro om detta anses nödvändigt. Det är viktigt att påpeka att ett obligatoriskt moment kan vara av sådan art att det inte kan vara möjligt att kompensera med PM men är alldeles nödvändigt för att uppnå kursmålen. I görligaste mån skall möjlighet då ges att under innevarande termin kompensera detta moment i t.ex. form av extratillfälle eller på annat lämpligt sätt. Vid hela veckors frånvaro från klinisk tjänstgöring ska detta kompletteras på ett sammanhängande sätt efter samråd med kursledning. I enlighet med gällande regelverk för Uppsala universitet skall scheman, där obligatoriska moment ingår föreligga senast 5 veckor före kursstart. I de fall hela terminskurser eller andra längre kurser är aktuella kan dock 5-veckorsregeln gälla separat för integreringsperiod och de kliniska 21
placeringarna. Schema för integreringsperiod skall då föreligga senast fem veckor innan kursstart medan schema för kliniska placeringar skall föreligga senast fem veckor innan första kliniska placering. Om en schemaändring sker skall detta snarast meddelas från kursledningens sida. Om denna ändring inkluderar ett obligatoriskt moment kan närvaro/kompensation inte krävas. Frånvaro av andra orsaker än de som beskrivits ovan är s.k. ogiltig frånvaro. Vid sådan frånvaro kan studenten inte kräva att få kompensera frånvaron genom att t ex skriva PM. Kursledningen kan i mån av plats erbjuda en student som varit frånvarande utan giltig orsak att delta i momentet senare under terminen om momentet upprepas inom ramen för kursen. Kursledningen är dock inte skyldig att anordna extra undervisningstillfällen under terminen eller på icke-terminstid för studenter som varit frånvarande utan giltigt skäl. I de fall en student ej har fullgjort alla obligatoriska moment under en termin har studenten ändå möjlighet att skriftligt tentera kursen. Vid examinationer där tredje part involveras (t.ex. patienter) eller det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov. Förkunskapskrav för tillträde till ny termin För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning. Begränsning av antal tentamensprov Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Efter 5 underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. bland skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina. Förläggning av klinisk utbildning och praktik Klinisk utbildning och praktik genomförs i sina huvuddelar inom Uppsala läns landstings sjukvårdsinrättningar. Obligatorisk praktik genomförs också vid andra sjukvårdsinrättningar i Sverige. EXAMINATION OCH BETYGSSÄTTNING Prov anordnas antingen fortlöpande i samband med undervisningen eller i slutet av kursen eller gemensamt för flera kurser. Betyg sätts för kurs, del av kurs eller för flera kurser gemensamt. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd. Angående regler för examination, se Riktlinjer för studentens arbetsvillkor vid Uppsala universitet. 22
TILLGODORÄKNANDE Enligt högskoleförordningen gäller följande: 12 Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat 1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, eller 2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2004:219). 13 Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. 14 Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student och den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. Förordning (2002:761). Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet samt Bi B, Fy B, Ke B, Ma D (områdesbehörighet 13). Lägst betyg G krävs för ovanstående kurser. Valbar period Ett självständigt fördjupningsarbete om 30 högskolepoäng ingår samt en period med valbara kurser om tillsammans 7,5 högskolepoäng. Examensbevis Läkarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 330 högskolepoäng. Examensbeviset utfärdas på begäran av studenten. Övrigt Goda kunskaper i engelska är nödvändiga eftersom stora delar av kurslitteraturen är på engelska. Vissa kurser kan komma att ges på engelska. Studerande med annat modersmål än svenska kan åläggas att genomgå kompletterande utbildning i svenska språket om så bedöms nödvändigt för kommunikationen med patienterna. 23