Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00

Relevanta dokument
Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Extra övningsuppgifter

Tentamen i Fotonik , kl

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

Övning 6 Antireflexbehandling

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Ljusets böjning & interferens

Diffraktion och interferens

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Tentamen kl 14-19

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid ) Fiberoptik (Kap. 12, sid )

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Övning 4 Polarisation

Tentamen kl 14-19

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

Polarisation laboration Vågor och optik

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Böjning och interferens

Tentamen kl 8-13

BANDGAP Inledning

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FA32

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Separata blad för varje problem.

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Diffraktion och interferens

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system , kl. 09:00-15:00

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd


WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Voltimums Expertpanel Tele och Data

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik april :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Övningsuppgifter. 1. Ljusets natur. Våglära och optik FAFF D Varför är kortvågigt ljus ofta mer skadligt än långvågigt ljus?

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Tentamen i Våglära och optik för F

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Övning 9 Tenta

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

v F - v c kallas dispersion

Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad rättas inte!

för M Skrivtid re (2,0 p) används för (2p) (3,0 p) vattenbad?

för M Skrivtid utbreder sig (0,5 p)

Akustik. Läran om ljudet

SmartCat Pejlare S300

OPTIK läran om ljuset

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Bygga hus med LECA-stenar

FRÅGOR. Tre lag vinner:

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB53

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

LJ-Teknik Bildskärpa

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Trådlös Bluetooth Mobil PA-anläggning WLBMPA 1/5

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Tentamen i Fysik för π,

Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF220),

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Matematik. Delprov B. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Del B1 ÅRSKURS. Elevens namn

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Transkript:

FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad. OBS! Mobiltelefon får ej finnas i fickan eller framme på bordet. Lägg denna i väskan med ljudet avstängt. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida av pappret. Skriv namn på varje blad och numrera sidorna i övre högra hörnet. Lösningarna ska vara renskrivna, väl motiverade och försedda med svar. Uppgifter utan svar ger inte full poäng! Betyg: Varje korrekt löst uppgift ger 3 poäng efter en helhetsbedömning. För godkänt krävs minst 12 poäng. 1. Här kommer några inledande frågor. a. Vilka av strålarna A, B och C i figuren till höger är i fas? b. Opolariserat ljus infaller mot en uppställning med två polarisationsfilter. Vilken vinkel ska du ha mellan transmissionsaxlarna för att den totala transmissionen ska bli 25% av den infallande intensiteten? c. En vågrörelse beskrivs av ekvationen: Bestäm med hjälp av diagrammen nedan om vågen rör sig åt höger eller åt vänster. 2. För att skapa en laserstråle med större diameter (men fortfarande parallellt ljus) använder man en kombination av en tjock plankonkav lins och en tunn positiv lins (som båda befinner sig i luft). I figuren har strålgången mellan linserna utelämnats. Den tunna positiva linsen har brännvidden 20 cm. Den tjocka plankonkava linsen har krökningsradien 6,0 cm, brytningsindex 1,50 och tjockleken 3,0 cm på det tunnaste stället. a. Beräkna var den tjocka linsens brännpunkt finns relativt den plana ytan. b. Bestäm avståndet d mellan linserna (se figuren). 1

FAFF25-2012-03-09 3. Till ett mikroskop med tublängden 160 mm finns ett antal objektiv och okular. I mikroskopet sitter ett okular märkt 10X. a. Vilken brännvidd ska objektivet ha om mikroskopet ska förstora 200 gånger? b. Hur långt framför objektivets brännpunkt ska ett föremål placeras om man vill kunna studera det, 200 gånger förstorat, med ögat inställt för parallellt ljus? 4. Vid nattseende är pupillen hos en katt en cirkulär öppning med en diameter på 10 mm. I dagsljus dras pupillen ihop till en vertikal spalt med bredden 1,5 mm. Ungefär på hur stort avstånd kan katten upplösa två ljuskällor på 5,0 cm inbördes avstånd i horisontalled vid natt- respektive dagseende? Antag att våglängden är 550 nm. Brytningsindex för kattens ögon är 1,33. 5. En plan glasyta ska beläggas med ett skikt tantaloxid och ett skikt magnesiumflourid för att den ska reflektera ljus som infaller längs normalen bättre än obehandlat glas. Antag normalt infall, strålarna i figuren är ritade med en vinkel för bara för tydlighetens skull. a. Ange vid vilka reflektioner A-F som det sker fasförskjutningar. b. Först lägger man på ett tunt skikt med tantaloxid på glasytan. Vilken synlig våglängd reflekteras bäst då tantaloxidskiktet har tjockleken d 2 = 175 nm? c. Hur tjockt måste magnesiumflouridskiktet minst vara för att samma våglängd ska reflekteras optimalt även i det skiktet? d. Beräkna hur stor del av ljuset som reflekteras i varje skikt (dvs beräkna I 1, I 2 och I 3 ) om intensiteten I 0 infaller längs normalen (ta bara hänsyn till de reflektioner som finns med i bilden). Beräkna även hur stor den totala reflektionen blir. 6. För att avläsa optiska minnen (CD-, DVD- och Blu-ray-skivor) används diodlasrar med våglängderna 780 nm, 650 nm respektive 405 nm. Vad vinner man på att byta till en kortare våglängd hos lasern? Rita en bild och förklara! 2

FAFF25-2012-03-09 7. I en rubinlaser enligt bilden används en 7 cm lång rubinstav som innehåller 10 17 Cr 3+ -joner per kubikcentimeter. Staven pumpas med ljus från en blixtlampa vilket skapar inverterad population mellan två energinivåer i Cr 3+ - jonerna. Livstiden för den övre lasernivån är 3 ms och våglängden för övergången är 694 nm. Brytningsindex för rubinstaven är 1,78 och linjeprofilens maximum är g(f 0 ) = 6,7 ps. Rubinstaven sitter i en kavitet bestående av två speglar, en med 100% reflektans och en med 98% reflektans genom vilken laserljuset kopplas ut. a. Om rubinstavens ändytor är antireflexbehandlade så att reflektansen i dessa är 0%, hur stor del av populationen måste då pumpas till den övre lasernivån för att lasring ska fås? b. I praktiken är ingen reflexbehandling perfekt och vissa förluster kommer att fås i kaviteten varje gång ljuset passerar gränsytorna mellan rubinstaven och luft. Om 80% av populationen pumpats till den övre lasernivån, vilken är den högsta reflektans man kan tillåta i varje gränsyta utan att lasringen upphör? 8. Ett fiberoptiskt system för dubbelriktad kommunikation över en singelmodfiber med längden L använder sig av cirkulatorer enligt bilden nedan. Funktionen hos cirkulatorn är att den släpper igenom ljus från port 1 till 2 och från port 2 till 3, men blockerar ljus från port 3 till 2 och från port 2 till 1. I varje ände av länken ansluts cirkulatorena till sändaren, mottagaren och singelmodfibern med fiberoptiska kontakter. Data för de olika komponenterna anges i tabellen. a. Vilken är den maximala längd L fibern kan ha för att vara säker på att få tillräckligt med signal till mottagaren? Räkna på värstafallet och tillåt reparationer av singelmodfibern med 5 mekaniska skarvar som var och en dämpar 0,1 db. Inkludera också en extra säkerhetsmarginal på 3 db. b. För den fiberlängd L som bestämdes i uppgift a, kontrollera att systemet klarar av att hantera signalen i bästafallet, dvs. vid minimala förluster. Ange specifikt vad effekten hos mottagaren blir i detta fall. Har du inte fått något svar i uppgift a kan du räkna med L = 4 km. c. För den fiberlängd L som bestämdes i uppgift a, vad är systemets totala bandbredd? Komponent Storhet Min Typ. Max. Enhet Sändare (TX) Uteffekt -8-1 dbm Spektral bredd 5 nm Stigtid 2 ns Mottagare (RX) Ineffekt -28-15 dbm Stigtid 1 ns Singelmodfiber Dämpning 2,5 2,8 db/km Kromatisk dispersion 70 ps/nm km Kontaktpar Kopplingsförlust 0,4 0,7 db/par Cirkulator Insertion loss (inkopplingsförlust) 0,8 1,0 db 3