MRI agens höga urbaniseringstakt gör att städer måste leta både inom och utom sina gränser för att hitta områden för expansion. Industriområden som inte längre används har ofta ett läge och en karaktär som gör att de blir aktuella för omvandling till nya stadsdelar. I mitt examensarbete undersökte jag hur man kan ta tillvara de kultur- och industrihistoriska värden som finns i byggnaderna och området som helhet. Jag arbetade med området Varvsstaden i Malmö, d.v.s Kockums gamla varvsindustrier och åkte på en studieresa till Madrid för att studera liknande projekt. Mitt examensarbete: http://korta.nu/l9e Klara Jutéus Göteborg, mars 2016 esökta projekt. Matadero Madrid 1908-1996: slakthusområde arkitekt: Luis ellido y González från 2007: kulturcenter arkitekter: Ensamble Studio, rturo Franco, Iñaqui arnicero, Langarita- Navarro m.fl.. aixaforum 1899-?: elcentral arkitekt: Jesús arrasco-muñoz y Encina från 2008: museum arkitekt: Herzog & de Meuron. Medialab-Prado 1920-?: sågverk arkitekt: Manuel Álvarez Naya från 2013: kulturcenter inriktat på digital kultur arkitekt: Langarita-Navarro. iblioteca Regional Joaquín Leguina 1912-1985: bryggeri arkitekt: Eugenio Jiménez orrea från 2002: regionalt bibliotek och arkiv arkitekt: Mansilla + Tuñón E. Museo rqueológico Nacional från 1871: arkeologiskt museum arkitekt: Francisco Jareño och ntonio Ruiz de Salces renovering: 2011-2014 arkitekt: Frade rquitectos
FS Fasaden ger en första antydan om typen av omvandling och hur stora förändringar som gjorts. et är intressant att se hur mycket som har lämnats kvar av äldre lager och hur nya tillägg förhåller sig till det gamla. En annan aspekt att fundera över är hur byggnaden möter sin omgivning och om det ser ut att ha ändrats i samband med omvandlingen. e äldre tegelbyggnaderna som numera är en del av iblioteca Regional omgärdas av nya volymer i en kontrasterande stil. ara på ett par ställen når de gamla husen fram till gatan. På Medialab-Prado är det tvärtom de nya, oregelbundet formade volymerna som syns genom den gamla fasadens stora öppningar. En fasad är täckt av små lampor och bildar en yta som kan användas för projicering av digitalt material ut mot det lilla torget intill. aixaforum har fått en stor tillbyggnad på taket som avviker kraftigt i form och materialitet, även om färgskalan på cortenstålet samspelar med de äldre tegelstenarna. e. Museo rqueológico Nacional (MN)
ÖPPNINGR En viktig del av fasaden, som dessutom kan avslöja en del om de förändringar som skett, är fönster och dörrar. et kan både röra sig om gamla öppningar som satts igen och nya öppningar som tagits upp på andra ställen. Vilket material har använts om de har satts igen? Hur förhåller sig nya öppningar till fasadens komposition? Fönster som har sparats kan ha kompletterats med nya glas och karmar. aixaforum har försetts med nya fönster som förhåller sig helt fritt till fasadkompositionen och byggnadens stil. e gamla fönstren har satts igen med tegel som ser ut att vara återanvänt. Även iblioteca Regional har nya fönsteröppningar men de har utformats och placerats på ett sätt som gör att de läses ihop med den befintliga fasaden. Matadero består av flera byggnader, därför syns olika lösningar. I vissa fall är ny karmar infogade i befintliga öppningar, i andra fall har en glasskiva monterats bakom öppningen på en liten distans. Minimal synlig inverkan på byggnadens exteriör - men också minimalt skydd mot klimatet. e. Museo rqueológico Nacional (MN)
ORGNISTION å funktionen ofta ändras i samband med att en byggnad omvandlas behöver den rumsliga organisationen också ofta förändras eller kompletteras. Entréer kan flyttas, cirkulation justeras, våningsplan läggas till eller tas bort och så vidare. iblioteca Regional har bland annat fått en ny utvändig trappa och en inbyggd bro mellan två byggnader. Under aixaforum har hela sockeln tagits bort så att en skyddad plats skapats under byggnaden, från vilken man når museets entré. På MN har före detta ljusgårdar byggts in och där har monumentala trappor placerats. e fungerar både E som vertikal kommunikation och utsiktsplats över utställningarna. I asa del Lector, en del av Matadero, har nya bjälklag monterats som sträcker sig från fasad till fasad och använder de gamla fönsteröppningarna. e bildar en ny våning som består av flera smala utrymmen där man till exempel kan sitta och arbeta eller lyssna på musik. e. Museo rqueológico Nacional (MN)
SKRV Hanteringen av mötet mellan byggnadens olika tidslager kan skilja sig mycket åt och visar ofta vilket förhållningssätt man valt gentemot det befintliga. I vissa fall accentueras skarvarna genom sin råhet, i andra fall utförs den med stor precision och varsamhet. Val av material och hur de kontrasteras mot varandra är vikigt för uttrycket. En annan skiljelinje är huruvida patina lämnas kvar eller om byggnaden putsas upp. På Medialab-Prado har de gamla fönsteröppningarna lämnats i ett rått skick som ger ett lite temporärt utseende. et signalerar dessutom tydligt att något tagits bort. Även i interiören har betong med patina bevarats, och kontrasterats med tillägg i avvikande material och färg. MN har fått nya dörrar som monterats med en distans till den befintliga fasaden, vilken troligtvis både är ett sätt att skydda den gamla byggnaden och att accentuera förändringen. På aixaforum avslutas hela den visuellt tunga tegelfasaden med en tunn metallist som förstärker intrycket av att byggnaden svävar över marken. e. Museo rqueológico Nacional (MN) E