F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k. 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k Utbud och eaerfrågan på arbetskraa Den svenska modellen Lönestruktur och lönebildning Olika typer av arbetslöshet Frik5onsarbetslöshet Klassisk arbetslöshet Strukturell arbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet Arbetsmarknadspoli5k 2

Arbetslöshetsnivåer september 2010 (%) Land % Land % Australia 5.1 Korea 3.7 Denmark 7.0 Norway 3.6 (Q2) Finland 8.3 Poland 9.6 France 10.0 Portugal 10.6 Germany 6.7 Slovak Republic 14.7 Greece 12.2 (Q2) Spain 20.8 Iceland 7.9 (Q3) Sweden 8.2 Ireland 14.1 Turkey 10.6 (Q2) Italy 8.3 United Kingdom 7.8 (Q2) Japan 5.0 United States 9.6 Källa: OECD 3

Arbetslöshetsnivåer i Sverige Arbetslöshet i åldersgruppen 15-74 år, i procent 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Källa: SCB (AKU) 4

Vem är arbetslös? Sara Läser pol.kand tvåan och söker sommarjobb i början av juni. Ragnar Blev av med si; arbete 2005. Nu har han sökt så många jobb utan resultat, a; han givit upp och slutat söka. Johan Är hemma med barnen några år medan de är små, och frun Maja gör karriär. Karin Ensamstående trebarnsmamma som bara får arbeta del5d hos sin nuvarande arbetsgivare. Därför söker hon nya arbeten. Anna Fick inget jobb eaer studenten. Nu, e; halvår senare, deltar hon i e; arbetsmarknadspoli5skt program och gör prak5k inom kommunen. 5

Defini5on av arbetslöshet ArbetskraAen = Sysselsa;a + Arbetslösa Sysselsa;a är an5ngen anställda eller egna företagare. Arbetslösa saknar arbete och söker eaer arbete. Utanför arbetskraaen står bl.a. studerande, hemarbetande och för5dspensionerade samt arbetslösa som inte söker arbete (och därmed inte räknas som arbetslösa formellt se;). 6

Defini5on av arbetslöshet ArbetskraAen = Sysselsa;a + Arbetslösa Rela5v arbetslöshet = Arbetslösa/ArbetskraAen. Åldersgrupp 15 74 år Ungdomsarbetslöshet Det må; på arbetslöshet som redovisas i svensk och interna5onell sta5s5k. 7

Utbud av arbetskraa Individen beslutar om hon över huvudtaget vill delta i arbetskraaen och hur mycket hon i så fall vill arbeta. Reallöneförändringar påverkar utbudet via inkomst och subs5tu5onseffekten. Påverkas även av reallönenivå, ska;eregler, arbetslöshetsersä;ning, sjukersä;ning, 5llgång 5ll barnomsorg, föräldrapenning, semesterrä;, studiestöd m.m. 8

Utbud av arbetskraa Arbetslöshet kan ge added worker effekt eller discouraged worker effekt. Added worker: Vid s5gande arbetslöshet ökar incitamenten för a; andra parter i hushållet ska träda in i arbetskraaen. Discouraged worker: Vid s5gande arbetslöshet minskar chanserna a; få e; arbete vilket gör a; vissa personer slutar söka och träder ur arbetskraaen. 9

EAerfrågan på arbetskraa Arbetsgivaren beslutar hur många som ska vara anställda och vilken typ av arbetskraa som ska anställas. Reallöneförändringar påverkar eaerfrågan via subs5tu5onseffekt och skaleffekt. Empiri: Löneökning med 10% eaerfrågeminskning på ca 5% 10% Påverkas även av arbetsgivaravgiaer, hiring and firing costs, priser på andra produk5onsfaktorer eaerfrågan på företagets produkter arbetskraaens produk5vitet 10

Den svenska modellen Präglat svensk arbetsmarknadspoli5k sedan 1950 talet. Rehn Meidner modellen eaer LO ekonomerna. Mål Låg infla5on, låg arbetslöshet, hög 5llväxt, jämn inkomsrördelning Medel Push slår ut lågproduk5va verksamheter, knuffar ut individer i arbetslöshet Solidarisk lönepoli5k, löneutjämning. Restrik5v eaerfrågepoli5k Pull drar in individer i sysselsä;ning Ak5v arbetsmarknadspoli5k genom bl.a. arbetsförmedling, arbetsmarknadsutbildningar och fly;bidrag. 11

Den svenska arbetsmarknaden Sverige karaktäriseras av en mycket hög facklig anslutningsgrad starka fackföreningar och organisa5oner på båda sidor kollek5vavtal. Rela5vt stor offentlig sektor Kvinnors sysselsä;ningsgrad hög interna5onellt se; Löneutjämning och minskad utbildningspremie sedan 1960 talet 12

Lönestruktur och lönebildning Puckelhypotesen: Stora fackförbund som inte förhandlar centralt ger den högsta lönen men därmed också den högsta arbetslösheten. Företagsnivå: marknadskrafter styr Branschnivå: hänsyn till egna medlemmar Nationell nivå: samhällsekonomiskt ansvar 13

Lönestruktur och lönebildning Hysteresiseffekt: En 5llfällig nedgång i eaerfrågan på arbetskraa får en permanent effekt på arbetslösheten Insiders, dvs sysselsa;a, har en starkare förhandlingsposi5on än outsiders, dvs arbetslösa Vid en ekonomisk återhämtning verkar insiders för a; höja reallöner bibehållen arbetslöshet bland outsiders 14

Olika typer av arbetslöshet Fak5sk arbetslöshet utgörs av summan av: Konjunkturell arbetslöshet Beror på konjunkturläget Strukturarbetslöshet Klassisk arbetslöshet Beror på för höga reallöner Frik5onsarbetslöshet Beror på sök och matchningsproblem 15

Olika typer av arbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet Kortsik5g arbetslöshet, cyklisk arbetslöshet. Beror på konjunkturläget. Posi5vt BNP gap nega5v konjunkturarbetslöshet. Nega5vt BNP gap posi5v konjunkturarbetslöshet. Strukturarbetslöshet Långsik5g jämviktsarbetslöshet, naturlig arbetslöshet. Summan av frik8ons och klassisk arbetslöshet. Konstant nivå p.g.a. a; inflödet är lika stort som urlödet. Ju större flöden och ju längre 5d i arbetslöshet desto högre strukturell arbetslöshet. 16

Klassisk arbetslöshet Starka fackföreningar förhandlar upp lönerna över den nivå som enskilda individer hade förhandlat sig 5ll. Fackföreningarnas lönesä;ningskurva (FLS) ligger över den arbetsutbudskurva (AU) som visar de sysselsa;a individernas preferenser. Högre reallöner, mindre sysselsä;ning och högre strukturell arbetslöshet i jämvikt, jämfört med perfekt konkurrens. 17

Frik5onsarbetslöshet Beror på sök och matchningsproblem p.g.a. 5d för ansöknings, urvals och anställningsprocesser, fel utbildning, fel branscherfarenhet, fel plats m.m. ArbetskraAsutbudskurvan (AK) ligger under arbetsutbudskurvan (AU) eaersom den tar hänsyn 5ll hela den 5llgängliga arbetskraaen, d.v.s. både sysselsa;a och arbetslösa. 18

Hur minska arbetslösheten? Klassisk arbetslöshet: Minska fackföreningarnas kontroll/monopolmakt genom a; t.ex. inskränka deras 5llgång 5ll konfliktvapen, t.ex. rä;en a; strejka. Förhandlingar på lokal eller central nivå enligt puckelhypotesen. Passiv arbetsmarknadspoli5k Frik6onsarbetslöshet: Passiv arbetsmarknadspoli5k Ak5v arbetsmarknadspoli5k Konjunkturell arbetslöshet: Betydelsen av ovanstående åtgärder ökar i lågkonjunktur 19

Arbetsmarknadspoli5k Passiv arbetsmarknadspoli6k: Kan påverka klassisk arbetslöshet och frik8onsarbetslöshet. Förändra villkoren för arbetslösa, genom t.ex. arbetslöshetsförsäkringar. Trygghet? Ak6v arbetsmarknadspoli6k: Kan påverka frik8onsarbetslösheten. Arbetsförmedling. Arbetsmarknadsutbildning. Sysselsä;ningsskapande åtgärder. Undanträngningseffekt? 20