Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing



Relevanta dokument
Nätverkslagret - Intro

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V

Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Datakommunikation vad är det?

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Datakommunikation I 5p

Grundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Rapport för Högskoleexamen, Mars 2013 Datorkommunikation. Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

Ad hoc networks. Sven Claesson,

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

IP-datagramformatet. IP-adressering: introduktion. Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Att Säkra Internet Backbone

Routing Information Protocol

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentatio

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

DIG IN TO Nätverksteknologier

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

Stora datanät. Maria Kihl

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

LAN-refresh och WANmigrering

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

Internetprotokollen. Maria Kihl

IT för personligt arbete F2

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>

Rapport om routinganalys för Post och Telestyrelsen I samband med flytt av knutpunkt från Stockholm-A till Stockholm-C. Bilaga 5

Datakommunikation vad är det?

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Övningar - Datorkommunikation

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S

Nätverksteknik Mattias Claesson Joakim Juhlin

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Grundläggande datavetenskap, 4p

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Hjälpprotokoll till IP

F2 Exchange EC Utbildning AB

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

1. Internets Applikationer 8 poäng

Christer Scheja TAC AB

4 Paket- och kretskopplade nät

Internetprotokollen. Maria Kihl

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Brygga HUB. Brygga. Switch

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Transkript:

Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet nättjänster oberoende av nätverksteknologi (handhar skillnader mellan käll-, destinations- och mellanliggande nät) transport skiktet avskärmat från att behöva veta nättopologi nätskiktsadresser ger enhetlig adressering över LAN och WAN OH 2 Page 1

Förbindelselös nättjänst för att nätet betraktas som osäkert varje paket sänds för sig, oberoende av andra varje paket har fullständig destinations- (och käll-) adress ändsystemen gör felkontroll (i högre skikt) (komplexitet i datorerna) ingen felkontroll/-rättning i nätet robust, anpassar sig väl till fel och trafik-stockning (congestion) datagramtjänst (som postsystemet) routing tabell visar vägar till destinationer OH 3 Förbindelse-orienterad nättjänst för att nätet borde vara (tillräckligt) säker sändande process etablerar förbindelse till mottagande QoS förhandlas virtuell förbindelse över nätet (som telefonin) förbindelse identifieras av VC nummer paket levereras i ordning felkontroll (och komplexitet) i nätet paket routas baserat på VC nummer VC mappningstabell OH 4 Page 2

Routing (vägvals-) algoritmer skall säkerställa att bästa väg väljs för paketförmedlingen bestämmer vilken ut-port som skall användas för att sända till specifik destination förbindelselös tjänst: beslut per paket förbindelseorienterad: beslut vid etablering av förbindelse Icke-adaptiv (statisk) routing: vägval/routing definierat/konfigurerat off-line i förväg Adaptiv (dynamisk) routing: routing förändras och anpassas till förändringar i nätet OH 5 Routing algoritmer - 2 Statisk default route (om bara en enda väg) shortest path (Dijkstra): kalkylera routing tabell flow-based routing: analysera trafikflöden och kalkylera optimalt vägval Dynamisk distans vektor: utbyte av info med grannar länkstatus: info från alla routrar i nätet hierarkisk routing: uppdelat i regioner/areor OH 6 Page 3

Routing Protokoll karaktäristik Routing protokollens uppgifter skapa routing (vägvals-) tabeller annonsera nätinformation Punkter att begrunda vid val av routingprotokoll logisk nättopologi adressering och route summering vägval konvergering säkerhet OH 7 Routing protokoll - vägval skall kalkylera bästa väg till alla kända destinationer och skapa routingtabell olika routing protokoll använder olika egenskaper/ metrics på vägar för beräkning av kostnad för väg väg med lägst kostnad hamnar i routingtabell lastdelning alternativa vägar med lika kostnad alternativa vägar med olika kostnad per paket (tyngre för router) eller per destination Obs! Brandvägg ==> bara 1 destination OH 8 Page 4

Routing Prot - route summering Routingprotokoll skall kunna aggregera nätinformation minskar antalet entries i routing tabellen minskar lasten och minnesbehov i routern 194.198.0.0/16 = 256 st C-nät 194.198.0.0/24-194.198.255.0/24 absolut måste i Internet backbone nät delas ut i block av C-nät till ISPer 1 entry per 256 C-nät amerikanska operatörer routar inte mindre block än 32 st C-nät OH 9 CIDR - Classless Interdomain Routing Internet 194.65.128.0/17 Internet operatör 194.65.128.0/22 194.65.132.0/24 194.65.192.0/18 194.65.128.0-194.65.131.0 194.65.132.0 194.65.192.0-194.65.255.0 Företag A Organisation B Företag X OH 10 Page 5

Routing Protokoll - topologi Vissa routingprotokoll ställer krav på hierarki, uppdelning av nät i logiska routing areor (OSPF, IS-IS) varje area kör egen kopia av routing protokollet, en routingtabell per area arean begränsar antalet routrar och nät som berörs Fördel: minskar arbetet för routrarna Nackdel: kräver design av logiskt routingnät OH 11 Distance Vector protokoll varje router skickar regelbundet en kopia av sin routingtabell till sina närmaste grannar utskicket innehåller: nät & avstånd router som mottar routingtabell jämför med sin egen och uppdaterar om tidigare okänt nät kortare väg till känt nät avstånd till nät som nås via avsändaren har ändrats förändringar propagerar långsamt i nätet stora nät ==> mycket routingtrafik OH 12 Page 6

Link-State protokoll SPF, Shortest Path First, algoritm varje router har topologisk karta över nätet router testar regelbundet grannens status om grannen svarar på fråga är länkens status "uppe", annars "nere" router sänder regelbundet status på länkar till alla andra routrar routern rapporterar inte vägar, endast länkstatus alla berörda routrar erhåller kopia på meddelandet router använder meddelandet för att uppdatera sin karta om status på länkar förändras kalkyleras routingtabellerna (vägvalsinformationen) om enligt Dijkstra SPA skalar bättre i stora nät än distans-vektor OH 13 Routing areor Uppdelning i areor minimerar routinginformationen i nätet AS Border Area 1 Area 2 Area 3 OH 14 Page 7

Distans Vector <-> Link State Belastar inte router cpun Slösar nätkapacitet i stora nät Konvergerar sakta Tungt för routern Sparsam med bandbredd under drift Konvergerar snabbt Kräver mycket minne och bandbredd vid uppstart Måste begränsa antalet grannar OH 15 Routing prot & antal grannar Routing protokoll Antal grannar per router Distans vektor 50 Länk Status 30 Avancerad Distans vektor 30 Källa: Cisco OH 16 Page 8

Internetworking - terminologi internet internetworking Internet = hopkopplade nät, nät av nät (inter = mellan) = kommunikation mellan olika nät, konsten att kommunicera mellan nät = globala infrastrukturen för publik IPkommunikation Intranet Extranet = företagsinternt nät och kommunikation baserat på Internet teknologi = kontrollerad kommunikation med begränsat antal samarbetspartners och/eller kunder OH 17 ser världen som adresser med vägar arbetar med nätskiktet i LAN-protokoll protokollberoende mediaoberoende förbindelselös felkontroll på högre skikt kan fragmentera paket bättre felisolering än bryggor, brandvägg administrativa fördelar bättre filtreringsfunktioner OH 18 Page 9

, forts En router väljer bästa väg (route) för datapaket baserat på destinationens nätadress Varje paket (datagram) in till routern hanteras oberoende av alla andra paket Varje router längs vägen fattar beslut om hur paketet skall skickas vidare (next-hop) Beslutet baseras på information i routingtabeller Routingtabellerna uppdateras dynamiskt via routing protokoll eller konfigureras statiskt Dest. adress Nästa hopp 193.45.67.00 138.45.67.12 192.23.45.00 138.45.67.12 128.3.120.0 138.45.89.20 OH 19 Internet arkitektur AS AS I I I IGP-1 IGP-2 I E EGP E I I E = Intern router (interior gateway) = Extern router (exterior gateway) AS = Autonomt System OH 20 Page 10

Interna routing protokoll IGP - Interior Gateway routing Protocol - sköter routing inom en Administrativ Domän (AD) / Autonomt System (AS) TCP/IP RIP Routing Information Protocol (distans-vektor algoritm; gammal, finns i Unix system) OSPF Open Shortest Path First (link-state algoritm; öppen standard) IGRP Interior Gateway Routing Protocol (cisco distans-vektor, leverantörsspecifik) Integrated IS-IS OSI ISO ES-IS, ISO IS-IS, Integrated IS-IS OH 21 Externa routing protokoll EGP - Exterior Gateway routing Protocol - sköter routing mellan Autonoma System (AS). EGP skall vara "brandvägg" mellan AS. TCP/IP - EGP Exterior Gateway Protocol - BGP Border Gateway Protocol OSI & TCP/IP - ISO IDRP Inter Domain Routing Protocol OH 22 Page 11

Routing 435 Nät #3 3.2 4.7 1.1 123 Nät #4 622 2.2 1.2 789 345 1.5 4.9 Filtrerande Brygga 4.8 2.3 567 1.3 117 Nät #2 1.4 224 Nät #1 224 = Ethernet (MAC) adress 1.4 = Nät adress OH 23 Routing 1.1 till 1.4 224 123 T 1.4 1.1 3.2 4.7 435 Nät #3 1.1 123 Nät #4 622 2.2 1.2 789 345 1.5 4.9 Filtrerande brygga 4.8 2.3 567 1.3 117 Nät #2 1.4 224 Nät #1 224 = Ethernet (MAC) adress 1.4 = Nätadress OH 24 Page 12

1.4 till 1.1 123 224 T 1.1 1.4 Routing 3.2 4.7 435 Nät #3 1.1 123 Nät #4 622 2.2 1.2 789 345 1.5 4.9 Filtrerande brygga 4.8 2.3 567 1.3 117 Nät #2 1.4 224 Nät #1 224 = Ethernet (MAC) adress 1.4 = Nätadress OH 25 Routing 1.1 till 2.2 Annat nät ==> via router 123 345 T 1.1 2.2 C 622 567 T 1.1 2.2 C Nät #3 3.2 4.7 1.1 123 Nät #4 622 2.2 1.2 789 345 1.5 4.9 Filtrerande brygga 4.8 2.3 567 1.3 117 Nät #2 HDLC 1.1 2.2 C 1.4 224 Nät #1 224 = Ethernet (MAC) adress 1.4 = Nätadress OH 26 Page 13

OSPF - Open Shortest Path First Internet IGP standard 1990 uppgift: flytta paket så effektivt som möjligt inom AS implementation av länk status protokoll nätet uppdelat i areor, alla kopplade till backbone area (= area 0) beräknar kortaste väg från varje router till alla andra routrar kommunikation mellan routrar genom designated router (ineffektivt med alla-till-alla på LAN) Type Of Service routing med multipla grafer last balansering över multipla lika vägar OH 27 BGP - Border Gateway Protocol Sköter Inter-domän routing mellan Autonoma System Routrar som utbyter information = peers Utbyter routing (nåbarhets-) information med andra AS Routingtabell innehåller AS-path till destinationsnät IBGP inom AS och EBGP mellan AS möjligt att bestämma vilken information som sprids (=implementation av Routing Policy) använder TCP RFC 1771 OH 28 Page 14

Vad är peering? GIP Internet Exchange UUNET U.S. U.S. U.K. U.K. GIP UUNET ISP A ISP B ISP C ISP D OH 29 Lokal Peering GIP Internet Exchange UUNET U.S. U.S. U.K. GIP Local Internet Exchange UUNET U.K. ISP A ISP B ISP C ISP D OH 30 Page 15