Erfarenhetskonferens om fenomenet utländska bärplockare En rapport från konferensen om fenomenet utländska bärplockare som hölls den 24-25 november 2010 på hotell Jämtkrogen i Bräcke. Konferensen arrangerades av Bräcke kommun. Rapporten är sammanställd av Bräcke kommuns landsbygdsutvecklare Liv Markström samt moderator Annika Svensson.
Inledning Den 1 september 2010 ringer den person som figurerat i media som ansvarig för 190 bärplockare från Bangladesh till kommun styrelsens ordförande och säger: Nu orkar jag inte längre. Nu får kommunen ta hand om det här. I morgon ska de vara ute ur husen! Även om bärplockarnas närvaro varit känd blir detta nu en brytpunkt då den kommunala agendan nu kommer att se helt annorlunda ut för en tid framöver. Inför hotet att en mängd människor skulle stå utan tak över huvudet och mat för dagen aktiverades delar av kommunens krisledningsorganisation. Vi vet att vi inte var den enda kommunen som råkade ut för detta utan att liknande händelser skett runt om i Sverige. Med denna konferens vill vi dels samla erfarenheter av krisarbetet och dels undersöka vad vi kan göra för att minska risken för att problemet skall uppstå igen. Så lyder inbjudan till konferensen som hölls på hotell Jämtskogen i Bräcke 24-25 november 2010. Av de 30 deltagarna på konferensen var: 2 Kommunalråd 5 Kommunchefer 9 Kommunala förvaltningschefer 3 Bäruppköpare/förädlare 3 Fackliga företrädare för Kommunal 4 Kommunpolitiker 1 Brandinspektör 1 Expert från Migrationsverket 1 Departementssekreterare på Arbetsmarkandsdepartementet 1 Privatperson Formen var en arbetande konferens med aktiva deltagare som varvade föreläsningar och diskussioner under två halvdagar. Föreläsningarna väckte frågor som deltagarna utvecklade vidare i följande gruppsamtal. Resultaten redovisades sedan för hela gruppen och diskuterades. Konferensens övergripande syfte var att dela erfarenheter och att förhindra en upprepning av bärplockarproblematiken. De konkreta målen var dels att skapa en erfarenhetsbank, dels att identifiera grundproblemen och ge förslag till lösningar.
Onsdag den 24/11 Kommunstyrelsens ordförande Sven-Åke Draxten hälsade välkommen och kommunchef Bengt Flykt berättade kort om Bräcke kommun. Moderator Annika Svensson inledde en presentationsrunda där deltagarna fick berätta vilka förväntningar de hade på konferensen. Förväntningarna gällde såväl att höra hur andra hanterat situationen, att få en dialog och samverkan, som att skicka ett budskap vidare. Programmet fortsatte därefter med fem kommuners berättelser om sin bärplockarproblematik. Bräcke Kommunchef Bengt Flykt delade med sig av erfarenheter från Bräcke kommun. Till Bräcke kom ca 190 bangladeshiska medborgare som anställts av ett bemanningsföretag registrerat i Bangladesh och bjudits in av ett svenskt företag i bärbranschen. Efter ett telefonsamtal från den som ansvarade för bärverksamheten lokalt fanns inte längre någon person eller organisation som ville ansvara för bärplockarna och de avtalade lönerna syntes inte till. Boendet för bärplockarna dömdes ut av både miljö- och hälsoskydds och brandsäkerhetsskäl och fastighetsägarna gavs tre veckor att åtgärda bristerna. Under tiden bodde bärplockarna kvar. Bräcke kommun var tydlig med att kommunal hjälp till bärplockarna skulle vara av humanitär karaktär Magnus Haglund, kommunchef i Nordmaling berättar och bygga på att de inte längre arbetade åt bärföretaget. Kommunen skulle inte gå in och ta över ansvar. I Bräcke skapades ett samarbete mellan kommun, Svenska Kyrkan och Röda Korset där olika stöd kanaliserades. Efter tre veckor hade de sista bärplockarna påbörjat sin hemresa med tågbiljetter som kommunen köpt och ett ekonomiskt bidrag som frivilliga samlat in. Nordmaling Magnus Haglund som är kommunchef i Nordmaling berättade om det korta scenario som utspelades där mellan den 9-10 augusti. I Nordmaling fanns omkring 70 bärplockare från Vietnam som ett lokalt företag bjudit in via ett vietnamesiskt bemanningsföretag. En morgon i augusti kom ett samtal från den lokala bäruppköparen. Bärplockarna var missnöjda med sina anställningsförhållanden och marscherade mot kommunhuset. Nordmalings kommun konstaterade att bärplockarna hade både kost och logi via bäruppköparen och att kommunen inte behövde ingripa med någon humanitär insats. Man erbjöd däremot bärplockarna hjälp att förhandla med arbetsgivaren, men många valde att fortsätta sin protest hela natten. Nästa dag var trycket stort både från media och från medborgare som undrade vad kommunen gjorde för att
lösa situationen. Nordmalings kommun var tydlig med att man inte skulle ta på sig ett ansvar som inte var deras och samarbetade nära med både bäruppköpare och bemanningsföretag för att arbetsmarknadens parter skulle lösa konflikten. De kostnader som uppstod delades av bäruppköparen och bemanningsföretaget. Storuman Ralph Johansson från Storuman berättade historien om hur ett lokalt företag köpte en skola, i den inkvarterades omkring 200 kinesiska medborgare som rekryterats av bemanningsföretag och affärsförmedlare för att plocka bär. Socialchefen som under semestertiden var tillförordnad kommunchef fick en dag veta att bärplockarna marscherade från sin förläggning mot kommunhuset. Efter ett snabbt beslut om en humanitär insats över helgen ordnades boende i en gymnastikhall. Samtidigt kontaktades ambassaden som skickade personal till Storuman där de utarbetade en överenskommelse med bärplockarna om ekonomisk ersättning och tidigarelagd hemresa. Kommunen drabbades också av kostnader, dels för att härbärgera bärplockarna, dels för att de transporterade grupper till flyget. Denna kostnad har fakturerats bärföretaget, men inte betalats. Åsele Hans Nyman är kommunchef i Åsele där en svensk bäruppköpare direktanställde 162 thailändska medborgare för att plocka bär. Bärplockarna som uppfattat att de hade garantilön strejkade när lönen inte utbetalades och dagen därpå fick kommunen veta att bäruppköparen försvunnit med alla pengar. Åsele kommun beslutade att detta inte är ett kommunalt ansvar eftersom bärplockarna hade mat och logi, men kommunen bistod med att begära det svenska bärföretaget i konkurs för att lösa ut den statliga lönegarantin. Fackförbundet Kommunal har drivit bärplockarnas sak och privatpersoner har samlat in mat och pengar till bärplockarna. Huvuddelen av gruppen har rest hem men 38 personer är fortfarande kvar och vägrar åka utan sina pengar. Älvdalen I Älvdalen är Stefan Linde kommunchef. Han berättade hur Älvdalens kommun blev inblandad i bärplockarfrågan efter att medborgare hört av sig till kommunen om att utländska bärplockare tiggde runt om i kommunen. Bärplockarna var anställda av ett vietnamesiskt bemanningsföretag med representanter i Sverige. Socialtjänsten såg till att det fanns mat och boendet inspekterades av räddningstjänsten som satte in brandvarnare. Företagsledningen frihetsberövades av bärplockare, vilket blev polissak. I väntan på utredning placerades företagsledningen på annan ort. Tillsammans med ambassaden beslutades om en gemensam handlingsplan för att hjälpa bärplockarna hem. Under den pågående krisen hölls en daglig briefing för ledningsgruppen där också räddningstjänsten fanns med, och man stängde del efter del av boendet i takt med att bärplockarna slussades vidare mot hemfärd. Mediaintresset var stort och kommunens hemsida användes som kommunikationskanal med regelbundna uppdateringar. Engagerat samtal
Grupper i arbete Arbete i grupp Efter dessa berättelser följde fördjupande gruppsamtal. För att få största möjliga erfarenhetsutbyte delades grupperna in i fem grupper där, förutom en grupp som bestod av enbart kommunchefer, de olika yrkesgrupperna blandades. Som underlag för samtalen fanns två uppgifter, den första var att bidra till en erfarenhetsbank. De tre områden som skulle diskuteras var krisarbete, media och ekonomi; vad har fungerat bra, vad har inte fungerat bra, tips till andra kommuner att göra eller att undvika. Redovisning och diskussion Det fördes intensiva och engagerade samtal i grupperna, ett engagemang som sedan fortsatte in den avslutande redovisningen och diskussionen i helgrupp. Erfarenhetsbanken bifogas som bil.1. De identifierade grundproblemen arbetades vidare med under nästa dag, torsdag. Den första konferensdagen avslutades med gemensam middag. Den andra uppgiften var att identifiera själva grundproblemet/grundproblemen i varje kommun. Varför blev det som det blev, vilken är orsaken till problemet?
Torsdag 25/11 Bärförädlare Dag två inleddes med att Kamala och Bertil Karlsson från bärförädlarföretaget Kamrose berättade om sina upplevelser, en fortsättning på Magnus Haglunds historia från Nordmaling. Inför säsongen 2010 rekryterade Kamrose bärplockare med hjälp av ett statligt rekryteringsbolag i Vietnam. Kamrose hanterade inga kontanter utan betalade till bemanningsföretaget baserat på bärrapporter. Bemanningsföretaget skulle sedan betala ut månadslön enligt kollektivavtal. Kamrose fakturerade också bemanningsföretaget för boende och andra omkostnader. Rekryteringsbolaget skickade oerfarna och dåligt förberedda plockare som inte hade grepp om anställningsavtalet. För Kamrose bestod problemen av att plockarna hade för dålig information och att de blev missnöjda i och med att de saknade kontanter. Bäruppköpare Jan-Erik Gustafsson från Marja Bothnia Berries Oy berättade kort om hur det finska systemet för att ta emot utländska bärplockare skiljer sig från det svenska. I Finland agerar inga utländska bemanningsföretag och bärplockning anses inte som yrke. Det innebär att man inte kan få ut någon garantilön utan säljer sina bär till en bäruppköpare som gör en utbetalning till ett bankkonto i ursprungslandet. Antalet inresetillstånd är begränsat och biljetterna för returresan ska vara ombokningsbara. Gunilla Wikström Migrationsverket Konferensens avslutande talare, Gunilla Wikström från Migrationsverket berättade hur det svenska regelverket fungerar idag. Det finns inget särskilt regelverk för bärplockare, de är likställda med annan arbetskraftsinvandring. År 2008 reformerades regelverket vilket öppnade för ökad arbetskraftsinvandring. För nuvarande regelverk se bil. 2. Tidigare skedde en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning via Arbetsförmedlingen, den togs bort 2008. Numera avgörs behovet av arbetsgivaren vilket innebär att det inte går att sätta en numerär gräns för antalet tillstånd från myndigheten. Löner och övriga villkor för utländsk arbetskraft ska vara i nivå med svenska kollektivavtal. Det är den svenske uppdragsgivaren som fyller i ansökan, men den som garanterar villkoren är den utländska arbetsgivaren. Fylls villkoren ska arbetstillstånd beviljas. Migrationsverket är medvetet om att det varje år uppstår problem kring bärplockare och har
därför hållit ett uppföljningsmöte med olika berörda aktörer. Där visade det sig att det har gått åt mycket resurser från både myndighetsnivå, kommuner och ambassader. Det är dock viktigt att komma ihåg att det fungerar bra på många håll. Vissa bäruppköpare har lyckats genom att ställa större krav på bemanningsföretagen, ta emot mindre grupper med plockare och guida dem bättre till bärmarker och plockteknik. En uppköpare berättade att en framgångsfaktor varit ett avsättningsavtal med en EU-grossist och att de plockare som inte kom upp i den mängd bär som krävdes ändå fått sin lön täckt av uppköparen och grossisten. Några frågor som ställdes: Angående arbetstidslagen; får bärplockare plocka bär på sin fritid? Är bärplockning ett yrke? Varför anvisar inte arbetsförmedlingen då dit arbetssökanden? Gäller allemansrätten också vid yrkesmässig plockning? Karin Söderberg från Arbetsmarknadsdepartementet påpekade att flera av de frågor som diskuterades inte har självklara enkla svar utan måste prövas rättsligt för att få klarhet i. Vad vill vi veta, har vi lösningar? Efter att migrationsverkets Gunilla Wikström berättat om nuvarande regelverk förbereddes en frågestund. För att den skulle bli så effektiv som möjligt fick deltagarna arbeta i smågrupper och välja ut de viktigaste grundproblemen. Vilka frågor ville grupperna ställa till panelen för att bättre förstå problemen? Hittade man lösningar på problemen? De lösningarna kunde då prövas på panelen som fanns till förfogande. I panelen fanns förutom experterna Gunilla Wikström från Migrationsverket och Karin Söderberg från Arbetsmarknadsdepartementet ombudsman Pia Svedestedt plus regionala skyddsombudet Ernst Åslund från Kommunal Z samt Leif Nordin från Jämtlands Räddningsförbund. Vad blev resultatet? Grundproblemen utkristalliserades, se bil.3, och flera ingångar till lösningar diskuterades. Detta kommer att vidarebefordras till berörda statsråd. Gunilla Wikström från Migrationsverket kommer att ta med sig intrycken från konferensen till migrationsverkets utvärdering och lyfta det till generaldirektören. Hon påpekar att det är upp till olika aktörer runt bärplockarna att fundera på vilka förändringar som behövs inom respektive område och hur man kan samarbeta med varandra. Frågestund Gruppernas arbete bildade basen för den avslutande frågestunden och under återsamlingen tog en engagerad och öppen diskussion vid. Frågeställningarna utvidgades och problematiserades utifrån deltagarnas egna erfarenheter. Karin Söderberg
Karin Söderberg från Arbetsmarknadsdepartementet tyckte att konferensen hade nått upp till förväntningarna och meddelade att frågan kommer att arbetas vidare med inom arbetsdepartementet. Hon kommer att informera sin stabschef och statssekreteraren om konferensens resultat. Kommunchef Bengt Flykt konstaterade att konferensen nått målen att skapa en erfarenhetsbank och identifiera grundproblemen. Målet att ge färdiga förslag till lösningar har inte nåtts men man har skissat på ingångar till lösningar. Enskilda kommuner kan inte lösa dessa problem därför kommer bärplockarproblematiken att lyftas till en nationell nivå. Konferensen avslutades med att kommunalrådet Sven-Åke Draxten tackade talarna med boken Smakfulla avkrokar i Jämtland och Härjedalen och moderator Annika Svensson tackade för visat engagemang. Bengt Flykt Tack för ert arbete under konferensen, Sven-Åke Draxten Bengt Flykt
Erfarenhetsbank Bilaga 1 Krisarbetet Tydliga strukturer internt. Tydlighet mot berörda aktörer. Tydlighet med att lösningen är att åka hem. Tydlig med att det inte är en kommunal fråga innan humanitär insats krävs. Bra om räddningstjänsten informeras tidigt. Bra med en krisledningsgrupp som har tvärprofessionell kompetens Bra att kommunen samordnar samarbetet med andra organisationer. Gränsdragning tidigt, vem ansvarar för vad. Viktigt att känna till de spelregler och lagar som respektive medverkande organisationer har att följa. Vem kan göra vad. Kommunen bör utveckla rutiner för kontakt med räddningstjänsten. Regelbunden avstämning så att alla parter har samma bild. Viktigt att kommunen inte släpper ansvaret vid kommungränsen utan har mottagare dit bärplockarna reser. Hemsidan bör användas aktivt. Språkförbistringar försvårar arbetet. Viktigt med tolk och att försöka nå alla med information. Media Det ska vara en person som är ansvarig och för talan, en kanal. En person ansvarig för det politiska budskapet. Vi hade ett budskap: det är ingen kommunal fråga. Vårda goda relationer med mediavärlden. Använd kommunens hemsida för att ge löpande information, det minskar trycket och ger en öppenhet som är bra ur medborgarperspektiv. Vilken information ska vi ge nu kan vara en stående punkt på krisledningsgruppens dagordning. Använd Google translate på kommunens hemsida, många av bärplockarna och/eller deras släktingar i hemlandet surfar på nätet. De kommuner som inte har informatör som tjänsteman missar att använda kommunens hemsida. Bärförädlarbransch och kommun kan drabbas om ensidig/felaktig information går ut. Integritet? Vad är journalistens roll, vem skyddar den enskilde bärplockarens intresse? Mer mediaträning! Bevaka nyhetsflödet bättre, även sociala medier. Vad pratar man om, vilka facebookgrupper skapas. Vad är det vi behöver bemöta? Ekonomi Fokus på humanitära insatser. Bra med samlad kostnadsbild, ett konto. Särredovisa tid och kostnader. En fungerande bärnäring är bra för samhället. Bra att det är klart och tydligt att kommunen måste ge stöd och hjälp, enligt socialtjänstlagen. Alla frivilliga som ger stöd är ett stort plus. Ett tips är att någon får ansvara för att samordna det stödet. Det går inte för kommunen att återsöka pengar från staten. Kommunen drabbas av kostnader, det är mycket dyrt att tex ta över kostnader för boende. Slutnota för de fem kommunerna (hittills, Åsele ej slutsumma): 1.100.000 idag, 650 arbetstimmar.
hämtat från Bilaga 2 http://www.migrationsverket.se/info/2106.html För dig som vill anlita utländska bärplockare Villkoren för att få ett arbetstillstånd i Sverige för att plocka vilda bär är numera de samma som för övriga arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU/EES. Bärplockaren måste erbjudas lön och övriga anställningsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal. Arbetstillståndet ska vara beviljat innan plockaren reser in i Sverige. För att bärplockaren ska få arbetstillstånd För att plockaren ska få arbetstillstånd krävs att bärplockaren har ett giltigt pass bärplockaren kan försörja sig på arbetet arbetsgivaren har annonserat tjänsten i Sverige och EU under minst tio dagar (vid nyrekrytering) arbetsgivaren erbjuder anställningsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen. Arbetet måste vara i en sådan omfattning att arbetstagaren tjänar minst 13 000 kronor i månaden arbetsgivaren eller uppdragsgivaren ger berörda fackliga organisationer tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren i anställningserbjudandet Olika anställningsformer Om du har ett svenskt företag och vill anställa utländska bärplockare måste du börja med att annonsera ut de lediga tjänsterna i Sverige och inom EU i minst tio dagar. Därefter ska du fylla i blanketten 232011 Anställningserbjudande där du ska intyga den lön och de anställningsvillkor som bärplockarna erbjuds. I de fall där plockaren är anställd av ett utländskt företag och företaget har en filial registrerad i Sverige, är det filialen som ska garantera vilka anställningsvillkor som gäller. Ett svenskt företag som vill köpa tjänsten bärplockning av ett utländskt bolag utan representation i Sverige betraktas som uppdragsgivare. Uppdragsgivaren måste begära att få detaljerna om lön och övriga anställningsvillkor som gäller för plockarna i hemlandet från den faktiska arbetsgivaren. Uppdragsgivaren ska i Anställningserbjudandet intyga vilka
anställningsvillkor som gäller, men behöver inte annonsera ut tjänsterna innan. Facket ska ges tillfälle att yttra sig Ett krav vid prövningen av en ansökan om arbetstillstånd är att den berörda fackliga organisationen har fått tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren. När du har fyllt i blanketten Anställningserbjudande vill Migrationsverket att du som arbetsgivare eller uppdragsgivare ger Svenska Kommunalarbetarförbundet tillfälle att yttra sig över de erbjudna anställningsvillkoren. Att yttrandet finns med i ansökan förkortar handläggningstiden. Verket vill att du gör detta oavsett om du har tecknat ett kollektivavtal eller inte. Adressen till Svenska kommunalarbetarförbundet är Box 19039, 104 32 Stockholm Komplett ansökan går fortare Ansökan om arbetstillstånd ska lämnas in till svenska ambassaden i hemlandet eller i det land utanför Sverige där arbetstagaren är bosatt. Bärplockaren ska bifoga blanketten Anställningserbjudande med den fackliga organisationens yttrande i sin ansökan om arbetstillstånd. En komplett ansökan går snabbare att handlägga. Fakta om avtalen LO har beslutat att Svenska Kommunalarbetarförbundet ska ha organisations- och avtalsrätten för plockare av vilda bär. Det innebär att det också är Svenska Kommunalarbetarförbundet som ska få tillfälle att yttra sig över de erbjudna anställningsvillkoren. Enligt LO är det är ramavtalet med Skogs- och lantarbetsgivarförbundet som är kollektivavtal för plockare anställda av företag med verksamhet i Sverige. Avtalad minimilön i detta avtal är 16 372 kronor per månad (gäller perioden 1 juni 2009 31 maj 2010). I de fall plockaren är anställd av ett utländskt bemanningsföretag som inte har verksamhet i Sverige är det Bemanningsavtalet som ska tillämpas. Minimilönenivån är i detta avtal 17 730 kronor per månad. Detta gäller oavsett om det utländska bemanningsföretaget har tecknat kollektivavtal eller inte. Sidan senast uppdaterad: 2010-05-27
Identifierade grundproblem Bilaga 3 1. Ansvarskedjan är oklar. Utländska bemanningsföretag är en produkt av regelverket och har kommit till för att slippa betala sociala avgifter samt att plockarna slipper betala skatt. Konsekvensen är många aktörer och oklara förhållanden. 2. Konstruktionen med en fast grundlön och arbetstidsregler enligt svensk gällande rätt är i grunden inte tillämplig för att plocka vilda bär i skogen med tillfällig arbetskraft under mycket kort tid. Systemet medger många led, oklara affärsidéer och uppmuntrar till dolda avtal och fusk. 3. Det finns en kriminellt organiserad bärplockning från andra EU länder. I spåren av detta finns annan kriminalitet, bärplockarläger med nedskräpningsproblem samt hot mot anhöriga. 4. Branschen är inte homogen, SBIF representerar inte hela branschen. Många oseriösa företag finns som svärtar ned de företag som är seriösa. 5. Hur långt sträcker sig allemansrätten? Är yrkesmässig plockning på någon annans mark förenligt med allemansrätten? 6. Många utländska plockare har fått en felaktig och orealistisk bild. Vissa tror att de får lön utan att arbeta och har ingen aning om hur hårt arbetet är. 7. Kommunen har ett lagreglerat ansvar för dem som befinner sig inom dess geografiska område men det finns inget system för att de skall veta när utländska plockare kommer eller hur boendestandarden ser ut.
Deltagarförteckning konferens 24-25 november, Bräcke Namn Titel Kommun Inger Israelsson Nordmaling Magnus Haglund Kommunchef Nordmaling Stina Lindholm Utvecklingschef Nordmaling Ulf Jonasson Jan Persson Anna-Märta Johansson Krokom Krokom Ragunda Ralph Johansson Kanslichef Storuman Eva Pettersson Miljö/byggnadschef Strömsund Harald Eriksson Strömsund Gunnar Mellqvist Förvaltningschef kultur/samhällsutv Söderhamn Lars Stål Teknisk chef Söderhamn Bert-Rune Dahlberg Kommunalråd Åsele Christer Hedman V.ordförande kommunstyrelsen Åsele Hans Nyman Kommunchef Åsele Anneli Grahn Kommunal Åsele Monika Jernberg Socialchef Älvdalen Stefan Linde Kommunchef Älvdalen Bengt Flykt Kommunchef Bräcke Camilla Samuelsson Stabschef Bräcke Jörgen Persson 1:e v ordf kommunstyrelsen Bräcke Lars Liljedahl Social/utbildningschef Bräcke Sven-Åke Draxten Kommunalråd Bräcke Yngve Hamberg Oppositionsråd Bräcke Leif Nordin Brandinspektör Jämtlands Räddningsförb Kamala o Bertil Karlsson Bärförädlare KamRose, Nordmaling Jan-Erik Gustafsson Bäruppköpare Marja Bothnia Berries Oy Gunilla Wikström Expert Migrationsverket Karin Söderberg Departementssekreterare Arbetsmarknadsdep. Ernst Åslund Pi a Svedestedt - - Kommunal Z Jämtlands län Annika Svensson Liv Markström Ingrid Kjelsson Moderator Dokumentatör Konferensvärd