Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för sysselsättning, social integration och social trygghet Europeiska kommissionen
Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för sysselsättning, social integration och social trygghet Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter Enhet G1 Manuskriptet färdigställdes i april 2008
Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna publikation används. Omslagsfoto: 123RF Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Avgiftsfritt telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Europeiska gemenskaperna, 2008 Kopiering tillåten med angivande av källan. Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2008 ISBN 978-92-79-09279-4 DOI 10.2767/25701
FÖRORD Främjande av jämställdhet står i centrum för europeisk social och ekonomisk politik. Trots de framsteg som gjorts under senare år finns fortfarande bristande jämlikhet mellan kvinnor och män kvar på en rad områden. Kvinnors sysselsättningsgrad släpar efter männens (57,2 % mot 71,6 % 2006) och kvinnor dominerar fortsatt inom vissa sektorer och yrken som rankas lägre och har lägre löner (löneskillnaden mellan könen ligger på 15 %). Det är också kvinnor som oftare är sysselsatta med deltidsjobb (31,4 % mot 7,8 % 2007) och som är underrepresenterade bland chefer på företag och beslutsfattare på de politiska och ekonomiska områdena. Det är värt att notera att kvinnor är mer utsatta för fattigdom, särskilt de som är pensionärer (en skillnad mellan könen på fem procentenheter), liksom ensamstående mödrar och kvinnor som tillhör vissa missgynnade grupper som etniska minoriteter och invandrare. Förord Kommissionen har i sin färdplan för jämställdhet 1 bundit sig för att under perioden 2006 2010 vidta ett antal åtgärder för att påskynda framstegen och nå reell jämställdhet. De åtgärder som föreslås i färdplanen omfattar sex prioriterade områden: skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, skapa bättre möjligheter att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv, verka för jämn könsfördelning i beslutsfattandet, utrota könsrelaterat våld och könsrelaterad människohandel, bryta stereotypa könsrollsmönster i samhället samt främja jämställdhet utanför EU. Färdplanen framhåller också behovet av att förbättra styresformerna och bekräftar det parallella angreppssättet för jämställdhet, som grundas på integrering av ett jämställdhetsperspektiv (att främja jämställdhet på alla politikområden och inom all verksamhet) och särskilda åtgärder. I den europeiska pakt för jämställdhet som antogs vid Europeiska rådets vårmöte 2006 uppmanas också medlemsstaterna att stärka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv. I klartext handlar integreringen av ett jämställdhetsperspektiv inte om att begränsa ansträngningarna för att främja jämlikhet till att genomföra vissa åtgärder för att hjälpa kvinnor, utan om att kraftsamla all generell politik och alla åtgärder specifikt i syfte att uppnå jämlikhet, genom att aktivt och öppet i planeringsfasen ta hänsyn till deras eventuella konsekvenser för mäns och kvinnors respektive situationer (könsperspektiv). Det innebär att man systematiskt granskar åtgärder och politik och tar hänsyn till sådana eventuella konsekvenser när dessa fastställs och genomförs. 2 1 KOM(2006) 92. 2 KOM(1996) 67. 3
I färdplanen åtog sig kommissionen, inom ramen för det prioriterade området att skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, att följa och stärka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning och i den öppna samordningsmetoden för social integration och social trygghet, bland annat genom att utarbeta handböcker för jämställdhet för aktörer som är engagerade i sådana processer. Denna handbok utgör kommissionens svar på detta åtagande. Den ger både en lättförstådd redogörelse för vad integrering av jämställdhetsaspekter är och praktiska råd till beslutsfattare om hur det genomförs både i fråga om sysselsättningspolitik och i fråga om politik för social integration och social trygghet. Metoden kan emellertid rent allmänt tillämpas på vilket politiskt område som helst och förblir gångbar även efter tidsramen för den här handboken. Handboken erbjuder en fyrstegsmetod som är lätt för beslutsfattare att följa: förberedelser, lära sig om skillnader mellan könen, bedöma de politiska konsekvenserna och omforma politiken. Men man bör observera att de första två stegen kräver att särskilda organisatoriska strukturer verkligen fungerar för att främja jämställdhet och att det finns mekanismer som säkerställer att det finns könsuppdelad statistik. Hur väl man lyckas med de sista två stegen beror i sin tur på hur metoden tillämpas till vardags och den politiska viljan att göra det. Kommissionens förhoppning är att denna handbok blir en effektiv vägledning för alla aktörer, särskilt för dem som i medlemsstaterna arbetar med politik för sysselsättning, social integration och social trygghet, för att de bättre ska kunna genomföra integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sådan politik och därigenom bättre tillgodose medborgarnas behov både mäns och kvinnors. 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik... 7 1. Inledning... 8 2. Definition av integrering av ett jämställdhetsperspektiv... 10 3. De fyra stegen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv... 12 4. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik... 17 4.1 Aktiv arbetsmarknadspolitik... 18 4.2 Löne- och karriärpolitik... 20 4.3 Politik för att förena arbets- och privatliv... 22 4.4 Flexicurity-politik... 24 Innehållsförteckning Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet... 29 1. Bakgrund... 30 2. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv: definition av metodiken... 31 3. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv: politik för social integration och social trygghet... 34 3.1 Allmän överblick... 34 3.2 Bekämpa fattigdom och social utslagning... 35 3.3 Modernisering av pensionssystem... 38 3.4 Förbättra vård och omsorg... 41 5
Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik
1. INLEDNING Jämställdhet är en grundläggande rättighet, ett av EU:s gemensamma värden och en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. En av EU:s viktigaste utmaningar är att öka kvinnors sysselsättning, förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden och undanröja könsskillnader. De senaste åren har man gjort stora framsteg när det gäller sysselsättningssituationen för kvinnor. Kvinnors sysselsättningsgrad har stigit starkt (från 51,4 % 1997 till 57,1 % 2006) och ligger i dag närmare Lissabonmålet (60 % år 2010). Sådana framsteg bör inte dölja det faktum att kvinnor befinner sig i en klart missgynnad situation på arbetsmarknaden, där det fortfarande finns betydande skillnader jämfört med män. År 2006 var skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män på EUnivå fortfarande 15 procentenheter. Segregeringen på arbetsmarknaden och bristande jämlikhet i fråga om hur arbetet är ordnat visar sig dessutom hänga kvar, vilket avspeglas i betydande och stabila löneskillnader mellan könen. På grund av brist på barnomsorg, på flexibla arbetsupplägg, kvardröjande könsrollsmönster och en ojämlik fördelning av ansvaret för familjen tvingas kvinnor ofta välja mellan att få barn och att ha en karriär. De framsteg kvinnor gör, bland annat på centrala områden av Lissabonstrategin, avspeglas inte i kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Detta innebär ett slöseri med mänskligt kapital som EU inte har råd med. Jämställdheten har redan från början varit ett grundläggande mål för europeisk sysselsättningsstrategi. Den uppfattas också som avgörande för att nå framsteg i riktning mot Lissabonmålsättningarna tillväxt och sysselsättning. I de sysselsättningsriktlinjer som används under Lissaboncykeln 2005 2008 understryks att integrering av ett jämställdhetsperspektiv och främjande av jämställdhet borde säkerställas vid alla åtgärder som vidtas. Man framhåller också behovet av särskilda åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska könsskillnaderna i fråga om sysselsättning, arbetslöshet och löner. Detta angreppssätt längs två spår (särskilda åtgärder och integrering av ett jämställdhetsperspektiv) har ytterligare stärkts i den europeiska pakt för jämställdhet som Europeiska rådet antog i mars 2006. I pakten uppmanas medlemsstaterna att främja kvinnors sysselsättning och minska könsskillnaderna och att överväga hur välfärdssystemen kan göras mer välvilligt inställda till kvinnors sysselsättning, att vidta åtgärder för att främja bättre balans mellan arbetsliv och fritid för alla (Barcelonamålen i fråga om barnomsorg, vårdmöjligheter för andra personer som inte kan klara sig själva och främjande av föräldraledighet), samt 8
att stärka styrelseformerna genom att integrera jämställdhetsperspektiv, särskilt genom att uppmuntra medlemsstaterna att inkludera en jämställdhetsaspekt i sina nationella reformprogram. Men frågorna om jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv var inte särskilt framträdande i 2005 eller 2006 års nationella reformprogram och erkännandet av vilken roll kvinnors sysselsättning och jämställdhet spelar eller dess synlighet förefaller svikta 3. I 2007 års gemensamma sysselsättningsrapport sägs till exempel att: Genom den europeiska jämställdhetspakten uppmanades medlemsstaterna att ta med ett jämställdhetsperspektiv då de rapporterar om genomförandet. Trots detta betonas främjandet av kvinnors sysselsättning och ett systematiskt införlivande av jämställdhetsaspekter i politiska åtgärder mycket sällan. 4 Det förefaller också som om medlemsstaterna inte rapporterar om någon positiv utveckling i fråga om jämställdhet i sina nationella reformprogram. Både för kommissionen och för medlemsstaterna är det därför nödvändigt att förnya jämställdhetsperspektivet i Lissabonstrategin i enlighet med fördraget och EU:s politiska åtaganden. I sin färdplan för jämställdhet (2006 2010) har Europeiska kommissionen som prioriterade områden ställt upp tillskapandet av samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män och av bättre möjligheter att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv. Europeiska kommissionen har i detta syfte förbundit sig att följa upp och stärka könsaspekten i strategin för tillväxt och jobb, att anta ett meddelande för att ta itu med löneskillnader mellan könen, främja kvinnors företagande, stödja medlemsstaternas ansträngningar för att förbättra vårdtjänster m.m. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Kommissionen planerade särskilt att under 2007 utarbeta jämställdhetsmanualer för aktörer som är engagerade i Lissabonprocessen. Syftet är att erbjuda medlemsstaterna metodikstöd och att hjälpa dem att bättre inkludera jämställdhetsfrågor i deras nationella reformprogram. Denna handbok har utarbetats på grundval av en rapport från expertgruppen om kön, social integration och sysselsättning (Expert group on Gender, Social Inclusion and Employment, EGGSIE) som bistår Europeiska kommissionen med extern expertis i frågor som rör kön. I rapporten (som ännu inte är klar) analyserar man dagens situation för integrering av ett jämställdhetsperspektiv på det sysselsättningspolitiska området 5. Syftet är att lägga fram konkreta exempel på integrering av ett jämställdhetsperspektiv som under de senaste åren genomförts i de 30 länder som omfattas (EU-27 och länderna i EES Efta). Rapporten visar att länderna i Europa har tagit en 3 Rubery, J. D. Grimshaw, M. Smith och R. Donnelly (2006): The National Reform Programmes and the gender aspects of the European Employment Strategy (De nationella reformprogrammen och könsaspekter på den europeiska sysselsättningsstrategin). Samordnarens sammanfattande rapport, utarbetad för jämställdhetsenheten vid Europeiska kommissionen. University of Manchester. 4 Gemensam rapport om sysselsättning 2006 2007. Europeiska unionens råd, Bryssel. 5 Plantenga, J., Remery, C. och J. Rubery (2007): Gender mainstreaming of employment policies A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen, Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. 9
rad initiativ som är oerhört värdefulla ur ett jämställdhetsperspektiv. I rapporten framhåller man också att integrering av ett jämställdhetsperspektiv är en process på lång sikt som fortfarande befinner sig i ett inledande skede. Handboken strävar efter att vara ett steg mot bättre genomförande av principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken och därmed i Lissabonstrategin. Efter en definition av begreppet integrering av ett jämställdhetsperspektiv, lägger denna handbok fram en fyrstegsmetod (förberedelser, lära sig om skillnader mellan könen, bedöma de politiska konsekvenserna och omforma politiken) som kan genomföras för all relevant politik. Metoden tillämpas sedan på fyra huvudområden som valts för att i stort täcka in all slags sysselsättningspolitik och alla sysselsättningsriktlinjer: aktiv arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicuritypolitik. 2. DEFINITION AV INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Integrering av ett jämställdhetsperspektiv betraktas ofta som ett nyskapande koncept som inbegriper mycket mer än traditionell politik för lika möjligheter. Europeiska kommissionen anammade integrering av ett jämställdhetsperspektiv som tillvägagångssätt 1996, inte som en ersättning för politik för lika möjligheter utan som ett tillägg till denna. Det utgör alltså ett integrerat angreppssätt: Integrering av ett jämställdhetsperspektiv handlar inte om att begränsa ansträngningarna för att främja jämlikhet till att genomföra vissa åtgärder för att hjälpa kvinnor, utan om att kraftsamla all generell politik och alla åtgärder specifikt i syfte att uppnå jämlikhet genom att aktivt och öppet i planeringsfasen ta hänsyn till deras eventuella konsekvenser för mäns och kvinnors respektive situationer (könsperspektiv). Det innebär att man systematiskt granskar åtgärder och politik och tar hänsyn till sådana eventuella konsekvenser när dessa fastställs och genomförs. 6 Enligt Europarådet kan integrering av ett jämställdhetsperspektiv beskrivas som omorganisering, förbättring, utveckling och utvärdering av de beslutsfattande processerna i syfte att införliva jämställdhetsperspektivet på alla områden och på alla nivåer genom de aktörer som vanligtvis är involverade i politiska beslut 7. 6 Europeiska kommissionen (1966): Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser, KOM(1996) 67 slutlig. 7 Europarådet (1998): Gender mainstreaming: conceptual framework, methodology and presentation of good practices (Integrering av jämställdhetsperspektiv: begreppsmässig ram, metodik och presentation av god praxis), Strasbourg. 10
Ett annat intressant sätt att definiera integrering av ett jämställdhetsperspektiv är att skilja mellan tre slags jämställdhetsstrategier: plottra, skräddarsy eller omvandla 8 : Plottra avser åtgärder för att få till stånd formell jämlikhet mellan män och kvinnor, som lagstiftning om likabehandling och mekanismer för att säkerställa att lagstiftning genomdrivs. Exempel på EU-nivå är direktiven om lika lön och likabehandling vid tillgång till anställning, utbildning, befordran och arbetsvillkor. Att plottra är i själva verket en av de äldsta strategierna för att främja lika möjligheter. Den andra strategin är att skräddarsy. Eftersom likabehandling inte automatiskt leder till lika utfall kan det krävas särskilda åtgärder och arrangemang för kvinnor. Exempel på detta är program för positiv särbehandling av kvinnor och att tillhandahålla barnomsorg. Inom ramen för angreppssättet att skräddarsy antas kvinnor införlivas med den nuvarande situationen, vilken inte ifrågasätts i sig. Den tredje strategin omvandla går ett steg längre genom att ifrågasätta den nuvarande situationen (huvudströmningen) och anta att en omvandling av institutioner och/eller organisationer kan krävas för att få jämställdhet till stånd. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv skulle därmed medföra att en sådan omvandlingspotential tillförs etablerad jämställdhetspolitik med formell jämlikhet och positiv särbehandling. Beträffande sysselsättningspolitik innebär integrering av ett jämställdhetsperspektiv att politiken uttryckligen tar hänsyn till bristen på likhet mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik 8 Rees (1998). Se även Stevens och Van Lamoen 2001. 11
3. DE FYRA STEGEN FÖR INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Under senare år har det tagits fram en rad olika handböcker om hur man integrerar jämställdhetsperspektiv, som ofta är inriktade på vissa områden och/eller vänder sig till vissa målgrupper. Ett exempel på europeisk nivå är Equal-guiden om jämställdhetsintegrering, som skrivits för dem som är engagerade i nationella Equal-program 9. Ett annat och nyare exempel är den metodbok för jämställdhetsintegrering som tagits fram av den svenska utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten 10. I de flesta handböcker ges en ram eller görs en indelning i olika faser. En användbar ram för att tillämpa integrering av ett jämställdhetsperspektiv ges till exempel i en handbok om integrering av ett jämställdhetsperspektiv vid universitet 11. I denna skiljer man mellan fyra verktygslådor eller uppsättningar instrument: 1) mätning och uppföljning, 2) genomförande och organisation, 3) upplysning och delaktighet, samt 4) kontroll av att jämställdhetsaspekten beaktas och utvärdering. Dessutom kan man hitta nyttiga upplysningar i vägledningar som redogör för de olika skedena av en process för att analysera jämställdhetskonsekvenser 12. Med utgångspunkt i litteraturen och med beaktande av det specifika området och intressenter utarbetar man en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik bestående av fyra steg. Se textruta 1. I avsnitten nedan finns närmare uppgifter om ovanstående fyra steg. De konkreta exempel som ges härrör från tillämpningen (i ovan nämnda expertrapport) av denna metod på fyra olika slags sysselsättningspolitik: aktiv arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicurity-politik. 9 Europeiska kommissionen (2004). EQUAL-guide om jämställdhetsintegrering. Europeiska kommissionen, Bryssel. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/equal/data/document/gendermain_ sv.pdf 10 JämStöd (2007). Metodbok för jämställdhetsintegrering. Statens offentliga utredningar, SOU 2007:15. Stockholm: Edita Sverige AB. Kan hämtas från: http://www.sweden.gov.se/content/1/ c6/08/19/82/3532cd34.pdf 11 Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om integrering av jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett tillvägagångssätt med integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: Garant-Uitgevers. 12 Se till exempel: Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment Policy (Analys av jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från: http:// www.mbs.ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/gia_report.pdf 12
Textruta 1 De fyra stegen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv Förberedelser. Under detta första steg inriktar man sig främst på genomförande och organisation samt på upplysning och delaktighet. Lära sig om skillnader mellan könen. Syftet med det andra steget är att beskriva ojämlikhet mellan könen i fråga om deltagande, resurser, normer och värderingar och rättigheter samt att bedöma trender utan politiska insatser. Bedöma de politiska konsekvenserna. Det tredje steget består i att analysera politikens potentiella konsekvenser för könen med avseende på deltagande, resurser, normer och värderingar och rättigheter. Omforma politiken. Det fjärde steget innebär att man identifierar hur politiken skulle kunna utformas på ett annat sätt för att främja jämställdhet. Steg 1: Förberedelser Genomförande och organisation kan, liksom upplysning och delaktighet, betraktas som viktiga förutsättningar för framgångsrik integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Genomförande och organisation av integrering av ett jämställdhetsperspektiv avser processen för att lägga en strukturell och kulturell grund för lika möjligheter 13. Det innefattar att formulera målsättningar och mål, lägga upp en plan, göra upp en budget samt definiera uppgifter och ansvar för de olika inblandade aktörerna. Beträffande budgeten, måste tillräckliga resurser göras tillgängliga för genomförandet. Vidare kan man överväga att använda särskilda (externa) experter. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär dessutom att alla intressenter som är engagerade i sysselsättningspolitiken borde beakta lika möjligheter för män och kvinnor. Utbildning krävs för att skapa viss grad av medvetenhet och kunskap om könsfrågor. Intressenterna bör dessutom beakta integrering av ett jämställdhetsperspektiv som en del av deras uppgifter och ansvar. Det är därför viktigt att bygga delaktighet, men man kan anamma olika strategier. I en del fall kan man räkna med att hela teamet blir delaktigt, men med lägre grad av medvetenhet kan man i början behöva utse en person med särskilda kunskaper och insikter inom det beslutsfattande teamet eller enheten. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Steg 2: Lära sig om skillnader mellan könen Ett ytterligare steg i processen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv är att samla in relevanta data om kvinnors och mäns situation. En beskrivning av den faktiska situationen är avgörande för att bedöma den faktiska (o)- 13 Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om integrering av jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett tillvägagångssätt med integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: Garant-Uitgevers, s. 52. 13
jämställdheten och för att prioritera områden som behöver uppmärksammas. Genom att dessutom följa situationen över tiden skaffar man sig information om tendenserna i fråga om (o)jämställdhet. Europeiska kommissionen 14 identifierade 1998 fyra aspekter på ojämlikhet mellan könen: delaktighet, resurser, normer och värderingar samt rättigheter 15. Det är viktigt att överväga utgångsläget utifrån ett dynamiskt och inte bara ett statiskt perspektiv. Delaktighet Delaktighet hänför sig till hur målgruppen/-populationen för politiken är sammansatt i fråga om kön och innebär ett behov av att samla grundläggande information, som mäns respektive kvinnors andel av arbetslösheten, bland funktionshindrade och bland dem med andra än fasta anställningsavtal. När politiska åtgärder anger vissa grupper av utsatta personer bör man också beakta eventuella skillnader i konsekvenserna för män och kvinnor. Under senare år har man gjort betydande framsteg för att förbättra tillgången på könsuppdelad statistik en utveckling som underlättar detta första steg. Trots att statistiken kan framstå som okomplicerad, är det viktigt att också beakta mätfrågor. Arbetslöshet kan till exempel mätas på flera sätt. Beroende på metod kan skillnaderna mellan könen variera från ganska små till ganska stora. Resurser Skillnader mellan könen kan också förekomma i fråga om tillgång till och fördelning av resurser som tid, utrymme, information och pengar, politisk och ekonomisk makt, kvalifikationer, transporter, användning av offentliga tjänster osv. Särskilt den ojämlika uppdelningen av vårdnadsansvar får väsentliga konsekvenser för resursfördelningen. När det gäller aktiv arbetsmarknadspolitik bör till exempel det faktum att kvinnor bär huvudansvaret för att uppfostra barn särskilt beaktas. Tillgång till barnomsorg är därför mycket viktigt för att särskilt kvinnor ska kunna delta i programmen. När det gäller politik för att förena arbets- och privatliv är en relevant fråga huruvida möjligheterna till tjänstledighet är med eller utan lön. Det är också mer troligt att kvinnor koncentreras till de delar av arbetsmarknaden som påverkas mest av nationella minimilöner och de påverkas därför i oproportionerligt hög grad av beslut om att höja nationella miniminivåer med mer eller mindre än de genomsnittliga löneökningarna. Normer och värderingar Normer och värderingar påverkar könsrollerna, fördelningen mellan könen av arbete och kvinnors och mäns inställningar och beteende. De ligger också delvis bakom bristande jämlikhet i fråga om vilka värderingar som läggs på män respektive kvinnor eller vid manliga respektive kvinnliga egenskaper. 14 Europeiska kommissionen (1998): Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxembourg 15 Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment Policy (Analys av jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från: http://www.mbs. ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/gia_report.pdf 14
Det är av avgörande betydelse att man identifierar vilken roll politiska åtgärder spelar för att förstärka sociala normer och värderingar som bevarar könsskillnader. Skatte- och bidragspolitiken grundas till exempel ofta på principen med en modell för hushållet där mannen är familjeförsörjare. Förskjutningen mot mer individualiserade modeller kan, oavsett vilka konsekvenser det får för graden av delaktighet, ha högt symbolvärde. På ungefär motsvarande sätt kan en politik som är inriktad på mer jämlik fördelning av avlönat och oavlönat arbete där män har en uttalad roll som vårdgivare kanske också bidra till en mer jämlik uppsättning normer och värderingar. Rättigheter Rättigheter hänför sig till direkt och indirekt könsdiskriminering, mänskliga rättigheter och möjlighet till rättslig prövning på det rättsliga, politiska eller sociala och ekonomiska området. Står till exempel system med aktiv arbetsmarknadspolitik öppna både för icke-verksamma (återvändare, inte bara bidragssökande) och för de arbetslösa som har rätt till bidragen? Om inte, kan kvinnor ha svårare att yrka på stöd för att åter bli verksamma på arbetsmarknaden. Man bör i det här avseendet också beakta att även då kvinnor har formella rättigheter på samma grunder som män, kan brist på inrättningar och tjänster begränsa kvinnors möjlighet att utöva sina rättigheter att ta vara på dessa möjligheter. På motsvarande sätt är formella rättigheter för män att delta i åtgärder för att förena arbets- och familjeliv inte nödvändigtvis tillräckligt för att främja jämställdhet i fråga om vårdarbete. Steg 3: Bedöma de politiska konsekvenserna Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Det tredje steget består i att analysera politikens potentiella konsekvenser för könen med avseende på delaktighet, resurser, normer och värderingar och rättigheter. En viktig fråga som rör delaktighet är att både kvantitativa och kvalitativa aspekter bör beaktas. Program för att skapa jobb kan exempelvis särskilt röra kvinnor. Det kan anses vara positivt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Men om det föreligger problem med kvaliteten på jobben (t.ex. i fråga om arbetstider och lön), kan sådana program förstärka könsskillnaderna. Beträffande tillgång till resurser är det avgörande att man tar hänsyn inte bara till konsekvenserna för hushållens resurser, utan också till konsekvenserna för de enskilda personernas resurser. När det gäller sociala normer och värderingar bör politik för att bättre förena arbets- och privatliv ta upp mäns engagemang i hushållsarbetet. Om bara kvinnor utnyttjar politik för att förena arbetsoch privatliv kommer den traditionella ojämlika fördelningen av oavlönat arbete mellan män och kvinnor att förstärkas och därmed potentiellt förstärka sociala normer i detta avseende. När det gäller rättigheter är det relevant att både rätten till att vårda och rätten att ta anställning inbegrips. Vid bedömning av politikens konsekvenser kan det vara viktigt att skilja mellan vissa grupper av män och kvinnor, som etniska minoritetsgrupper, föräldrar respektive barnlösa, åldersgrupper, utbildningsgrupper, regionala 15
grupper osv. Medan åtgärder för att höja graden av delaktighet kan vara effektiva exempelvis för kvinnor ur den dominerande gruppen, kanske kvinnor från etniska minoritetsgrupper kräver särskilda åtgärder. Vidare måste en genomtänkt politisk utvärdering inbegripa indirekta effekter. Förändringar av förhållandena mellan könen såväl utom som inom arbetslivet kan vara en av de indirekta effekter man måste se upp med. En stark inriktning på deltidsarbete kan exempelvis få till följd på lång sikt att könsskillnaderna på arbetsmarknaden förstärks både inom och utom arbetslivet, efter hand som kvinnor blir mer koncentrerade till sektorer som erbjuder flexiblare anställningsvillkor. Exemplet illustrerar också vikten av att skilja mellan kort- och långsiktiga effekter. Steg 4: Omforma politiken Då politiken bedöms ha negativa konsekvenser för jämställdheten eller på det hela taget vara könsneutral, är det oerhört viktigt att identifiera hur politiken kan omformas för att främja jämställdhet. Behovet av omformning är särskilt starkt då könsskillnaderna i utgångsläget är stora och har betydande konsekvenser för kvinnors möjligheter i livet. En omformning innebär inte nödvändigtvis fundamentala förändringar. Beträffande aktiv arbetsmarknadspolitik består exempelvis en ganska enkel men kraftfull åtgärd i att låta alla icke-verksamma komma i fråga. Det verkar inte heller alltför komplicerat att erbjuda inrättningar och tjänster till stöd för föräldrar som arbetar. Andra områden kan vara mer komplicerade. Mer omfattande politiska åtgärder krävs till exempel för att minska vertikal och horisontell segregering. Omformning kan också kräva ett angreppssätt på flera plan som inbegriper fler än ett politiskt område eller avdelning. Om kvinnor som söker arbete ska kunna få tillgång till barnomsorg för att underlätta arbetssökandet måste den offentliga arbetsförmedlingen kanske till exempel aktivt samarbeta med den avdelning som ansvarar för att tillhandahålla barnomsorg. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat tillvägagångssätt, där sysselsättningspolitiken inte utvecklas isolerat från å ena sidan tillhandahållande av social trygghet och barnomsorg och å den andra skatte- och bidragspolitiken. 16
4. INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV I SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK För att ge konkreta exempel har den fyrstegsmetod som redogörs för ovan tillämpats på fyra slags sysselsättningspolitik: aktiv arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicurity-politik. Dessa fyra slags politik har valts för att täcka in all sysselsättningspolitik, även om vissa former av politik kan täckas in på flera av dessa områden. Fälten är normalt tillräckligt breda för att tillämpas på sysselsättningsriktlinjerna, oavsett hur omfattande eventuella framtida förändringar blir. I avsnitten nedan definieras de olika politiska områdena, deras eventuella konsekvenser i fråga om jämställdhet diskuteras och i en textruta finns en lista med frågor att tänka på vid processen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv. De textrutor som presenteras nedan har utarbetats i ovan nämnda expertrapport om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik 16. I denna rapport finns också några konkreta exempel på integrering av ett jämställdhetsperspektiv på de fyra politikområdena som utvecklats i medlemsstater eller i EES Efta-länder. Läsaren uppmanas därför gå till denna rapport för en mer ingående presentation av sambanden mellan de olika politikområdena och jämställdhet. Man bör påpeka att vissa av stegen (särskilt det sista, som i hög grad beror på utfallet av de tre första stegen) ibland liknar dem för andra politikområden. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik 16 Plantenga, J., Remery C. och J. Rubery (2007). Gender mainstreaming of employment policies A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen, Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. 17
4.1 Aktiv arbetsmarknadspolitik Som ett resultat av den europeiska sysselsättningsstrategin har medlemsstater intensifierat sina ansträngningar för att förbättra ställningen för grupper och enskilda i arbetsmarknadens utkanter. En aktiv arbetsmarknadspolitik är i detta avseende ett viktigt instrument. Enligt definitionen i Sysselsättningen i Europa 2006 17 består arbetsmarknadspolitik i offentliga insatser som riktas till vissa grupper på arbetsmarknaden och den kan därmed skiljas från allmän sysselsättningspolitik, som åtgärder för att sänka arbetskraftskostnaderna. Syftet med aktiv arbetsmarknadspolitik är att öka sannolikheten för att arbetslösa personer eller grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska hitta sysselsättning eller att förbättra deras inkomstutsikter. Offentliga arbetsförmedlingar spelar i detta avseende en viktig roll genom att underlätta integreringen av arbetslösa och andra arbetssökande på arbetsmarknaden (t.ex. arbetsförmedling, rådgivning och vägledning). Aktiva åtgärder omfattar dessutom utbildning, arbetsrotation och arbetsdelning, sysselsättningsstimulanser, integrering av vissa grupper, direkt skapande av arbetstillfällen och stimulans till nyföretagande 18. För att främja jämställdhet bör principer för lika möjligheter vara integrerade i offentliga arbetsförmedlingars verksamhet. Ett effektivt sätt att göra detta på är att utse en tjänsteman med särskilt ansvar för lika möjligheter som har de kunskaper som krävs. Det verkar också vara mycket viktigt att anställda på offentliga arbetsförmedlingar informeras om frågan om integrering av ett jämställdhetsperspektiv och får utbildning i hur man integrerar detta i sitt arbete. En annan viktig aspekt på integrering av ett jämställdhetsperspektiv för offentliga arbetsförmedlingar är att aktiva arbetsmarknadsprogram står öppna för alla icke verksamma personer och inte bara är begränsade till bidragssökande samt att män och kvinnor har likvärdig tillgång till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det förutsätter också att missgynnade gruppers särskilda behov måste beaktas. I textruta 2 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i aktiv arbetsmarknadspolitik. 17 Europeiska kommissionen (2006), Sysselsättningen i Europa 2006, s. 120. 18 Ibid. 18
Textruta 2 Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i aktiv arbetsmarknadspolitik Steg 1. Förberedelser Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller lika möjligheter? Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna? Finns det en klar struktur för ansvarsområdena? Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller kan man använda extern expertis? Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen Är all relevant statistik uppdelad efter kön? Vilken är könsfördelningen i målgrupperna? Vilken är fördelningen mellan könen i vissa missgynnade grupper som personer som lämnat skolan i förtid, ensamstående föräldrar, långtidstjänstlediga personer, långtidsarbetslösa och etniska minoriteter? Vad finns det för relevanta trender på detta område? Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna Har män och kvinnor likvärdig tillgång till aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland utbildning? Finns det åtgärder både för icke-verksamma och för arbetslösa? Finns det åtgärder som tar upp behoven för särskilda grupper, som ensamstående föräldrar (genom att erbjuda barnomsorg), funktionshindrade (genom att erbjuda sociala tjänster och tekniskt stöd) eller kvinnor som kommer tillbaka efter längre tids vård (genom att erbjuda utbildningsmöjligheter)? Främjar den aktiva arbetsmarknadspolitiken kvinnors tillträde till icke-traditionella jobb av hög kvalitet? Har kvinnor och män på lika villkor glädje av initiativ för nyföretagande eller andra tjänster som tillhandahålls av den offentliga arbetsförmedlingen? Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Steg 4. Omforma politiken Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller avdelning. 19
4.2 Löne- och karriärpolitik Det är inte möjligt att uppnå jämställdhet utan jämlikhet både i fråga om löner och i fråga om möjligheter, men i praktiken hänger utsikterna att eliminera löneklyftan mellan könen nära samman med frågor som rör segregering och karriärer utan avbrott. Att minska löneklyftan mellan könen är en viktig fråga på den europeiska politiska dagordningen. Den har sedan 1999 ingått i den europeiska sysselsättningsstrategin och med åren har de politiska ansträngningarna blivit allt intensivare. År 2003 uppmanades medlemsstaterna att ställa upp mål i detta avseende, för att senast 2010 väsentligt ha minskat löneskillnaderna mellan könen i alla medlemsstater, i syfte att helt avskaffa dem, genom en mångsidig strategi för att ta itu med de faktorer som ligger bakom löneskillnaderna mellan könen, bland annat segregering inom sektorer och yrken, allmän och yrkesinriktad utbildning, yrkesklassificering och lönesystem, informationsverksamhet samt öppenhet och insyn (Rådets beslut 2003, EUT L 197, s. 20). Att eliminera löneklyftan mellan könen är också ett viktigt mål för färdplanen för jämställdhet, 2006 2010. Enligt färdplanen är den löneklyfta mellan könen som fortfarande finns kvar ett resultat av direkt diskriminering av kvinnor och strukturell brist på jämlikhet som segregering inom sektorer, yrken och arbetsmönster, tillgången till utbildning och yrkesutbildning, fördomsfulla utvärderingar och lönesystem samt könsrollsmönster. Mot bakgrund av de komplicerade orsakerna till löneklyftan mellan könen och i linje med det angreppssätt på flera plan som föreslås, skulle integrering av ett jämställdhetsperspektiv i lönepolitiken innebära krav på en rad olika åtgärder. För det första kan länderna genomföra en politik för lika löner som inriktas på att ta itu med direkt eller indirekt lönediskriminering på grund av kön. Bland exemplen finns (ytterligare) lagstiftning, tillgång till och spridning av information samt initiativ i fråga om arbetsvärdering. I detta avseende är det också relevant att utveckla en lämplig infrastruktur. För det andra kan en politik för lika möjligheter bidra till att minska löneklyftan mellan könen. Mot bakgrund av att en karriär utan avbrott fortfarande är en viktig faktor som förklaring till den övergripande löneklyftan mellan könen, är det oerhört viktigt att ge kvinnor möjlighet att ha mer kontinuerliga sysselsättningsmönster. Relevanta åtgärder i detta avseende består i möjligheter till barnomsorg och ledighet i syfte att motverka segregering av arbetsmarknaden såväl horisontellt som vertikalt. Eftersom politik som rör att förena arbets- och privatliv omfattas av nästa politikområde, ska vi i detta avsnitt koncentrera oss på politik som är inriktad på att motverka segregering av sysselsättningsmönster. En tredje linje rör integrering av ett jämställdhetsperspektiv i generell lönepolitik, som syftar till att minska löneojämlikheter och förbättra ersättningen till dåligt betalda och/eller kvinnodominerade jobb. En faktor som verkar komplicerande när det gäller lika lön är att arbetsmarknadens parter i de flesta länder anses vara primärt ansvariga för lönesättningen. Regeringarna kan därför vara ganska ovilliga att blanda sig i denna. I ovan nämnda expertrapport tar man därför också 20
upp god praxis på arbetsmarknadens parters nivå. I textruta 3 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i löne- och karriärpolitik. Textruta 3 Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i löne- och karriärpolitik Steg 1. Förberedelser Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller lika lön och karriärpolitik? Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna? Finns det en klar struktur för ansvarsområdena? Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller kan man använda extern expertis? Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen Är all relevant statistik uppdelad efter kön? Vilken är fördelningen mellan kvinnliga och manliga anställda i lönestrukturen? Är kvinnor överrepresenterade bland de lågavlönade? Vad finns det för relevanta trender på detta område? Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna Är lagstiftningen för lika lön verkningsfull för att minska löneklyftan mellan könen? Finns det (ytterligare) lagstiftning som tvingar arbetsmarknadens parter att förhandla om lika lön? Är företagen skyldiga att regelbundet undersöka och analysera lönepraxis? Används åtgärder för arbetsvärdering regelbundet? Har kvinnor som kommer tillbaka till arbetsmarknaden tillgång till utbildning? Främjar politiken (horisontellt och vertikalt) motverkande av segregering av yrken och arbetsplatser? Syftar lönepolitiken till att minska löneojämlikheterna och förbättra ersättningen för dåligt betalda och/eller kvinnodominerade jobb? Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Steg 4. Omforma politiken Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller avdelning. 21
4.3 Politik för att förena arbets- och privatliv I färdplanen för jämställdhet tas möjligheterna att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv upp som ett av de sex prioriterade områdena för jämställdhetsåtgärder: Tjänster och strukturer anpassas alltför långsamt för att tillgodose behoven i ett samhälle där både kvinnor och män arbetar. Få män tar föräldraledigt eller arbetar deltid (7,4 % jämfört med 32,6 % av kvinnorna). Det är alltså fortfarande kvinnorna som bär huvudansvaret för vård av barn och andra familjemedlemmar. Män bör uppmuntras att ta ett större ansvar inom familjen, bl.a. genom pappaledighet och genom att dela rätten till föräldraledighet med kvinnorna. En politik för att förena arbetsoch privatliv verkar inte bara för att förbättra jämställdheten. Den är också en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s målsättningar om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. Behovet av att skapa en flexibel ekonomi där arbetskraftens fulla potential tas tillvara, de föränderliga familjeformerna och det demografiska trycket från en åldrande befolkning har i själva verket gjort frågan om möjligheterna att förena arbets- och familjeliv till en av de viktigaste på Europas socialpolitiska dagordning. Politik för möjligheter att förena arbets- och privatliv kan definieras som politik som direkt stödjer en kombination av arbets-, familje- och privatliv. Den kan därmed avse en rad olika former av politik, från barnomsorg, möjligheter till ledighet, flexibla arbetsupplägg och annan politik för att förena arbets- och privatliv, som ekonomiska bidrag till arbetande partner 19. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv på området för möjligheter att förena arbets- och privatliv är i så måtto etablerat, att de flesta stater i Europa tillstår konsekvenserna av vårdansvaret för kvinnors sysselsättning. Ändå skiljer det mellan ländernas politiska svar och huruvida de underförstått eller uttryckligen inriktar sig på jämställdhet. Vissa länder uppmuntrar tillhandahållandet av offentliga och privata tjänster, andra förbättrar möjligheterna att arbeta deltid. Åter andra betraktar förening av arbets- och privatliv som något som angår kvinnor, medan andra tillstår mäns roll när det gäller ansvar för omvårdnad och familj (huvudsakligen genom att uppmuntra införande eller förbättring av system för föräldraledighet). I textruta 4 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för att förena arbets- och privatliv. 19 Plantenga, J. och C. Remery (2005). Reconciliation of work and private life. A comparative review of thirty European countries (Förena arbets- och privatliv. En jämförande granskning av 30 länder i Europa). Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, s. 25. 22
Textruta 4 Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för att förena arbets- och privatliv Steg 1. Förberedelser Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller politik för möjligheter att förena arbets- och privatliv? Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna? Finns det en klar struktur för ansvarsområdena? Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller kan man använda extern expertis? Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen Är all relevant statistik uppdelad efter kön? Finns det bestämmelser om ledighet för att klara av vården av äldre vuxna? I vilken grad har man anammat möjligheter till ledighet uppdelat efter kön? Vilken är täckningsgraden för barnomsorgsmöjligheter per åldersgrupp? Vad finns det för trender på detta område? Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna Vilka blir konsekvenserna av ledighet i fråga om beteende på arbetsmarknaden? Främjar eller avskräcker systemen för föräldraledighet knytningen till arbetsmarknaden? Främjar politiken jämlik fördelning av vårdansvaret? Finns belägg för ett åtagande att leva upp till målen i fråga om täckningen för barnomsorg och för att tillhandahålla barnomsorg av hög kvalitet till överkomlig kostnad? Är barnomsorgens öppettider förenliga med heltidssysselsättning? Finns möjligheter till barnomsorg för personer som är engagerade i livslångt lärande? Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Steg 4. Omforma politiken Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller avdelning. 23
4.4 Flexicurity-politik Flexicurity har blivit en viktig referensram i diskussionen om moderniseringen av Europas arbetsmarknader. Konceptet flexicurity växte sig starkare efter det att den europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning av Wim Kok, 2003 publicerade sin rapport om att skapa mer sysselsättning i Europa 20. I rapporten framför man att Europa för att stimulera sysselsättning och produktivitet måste öka arbetstagares och företags anpassningsbarhet. Särskilt krävs en mer anpassningsbar arbetsorganisation för att förhindra att en tudelad arbetsmarknad uppkommer där insiders gynnas av starkt anställningsskydd, medan ett växande antal outsiders anställs med alternativa anställningsformer med mer begränsat skydd. I juni 2007 antog kommissionen ett meddelande om flexicurity som kommer att bistå reformansträngningarna på medlemsstatsnivå 21. Det är viktigt att notera att flexicurity inte innefattar helt nya politiska åtgärder. Det nya i konceptet ligger snarare i kombinationen av åtgärder som samtidigt genomförs både på flexibilitets- och trygghetsområdet. Wilthagen (föredragande för europeiska expertgruppen för flexicurity) ger följande definition: En politisk strategi som strävar efter att å ena sidan på ett synkroniserat och medvetet sätt stärka flexibiliteten på arbetsmarknaden, arbetets organisation och relationerna på arbetsmarknaden och å den andra stärka tryggheten sysselsättningstrygghet och social trygghet särskilt för svagare grupper på och utanför arbetsmarknaden 22. Denna definition gör det klart att ett fullt integrerat angreppssätt i fråga om flexicurity går längre än snävt definierad politik om flexibilitet på arbetsmarknaden och anställdas trygghet. Den inbegriper även aktiv arbetsmarknadspolitik, med aktivt jobbsökande, jobbtillgänglighet och livslångt lärande som viktiga ingredienser. Huvudinriktningen ligger på att hitta en balans mellan olika politikområden i syfte att öka arbetstagares och arbetsplatsers anpassningsbarhet. Angreppssättet med flexicurity förutsätter som sådant en övergång från ett paradigm med jobbtrygghet (att ha samma jobb hela livet) till ett paradigm med sysselsättningstrygghet (att ha sysselsättningsmöjligheter och vara anställningsbar hela livet) 23. Mot bakgrund av sambanden mellan flexicurity och kön och de olika ställningar som tagits i dagens debatt, är en integrering av ett jämställdhetsperspektiv i flexicurity-politiken av yttersta vikt. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär i detta avseende behov av att uppmärksamma spänningen mellan målet att främja flexibilitet och målet om sysselsättningstrygghet samt könsfrågornas centrala roll för att avgöra 20 Europeiska kommissionen (2003). Jobb, jobb, jobb Skapa mer sysselsättning i Europa. Rapport från europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning av Wim Kok. 21 Europeiska kommissionen (2007). Gemensamma principer för flexicurity : Fler och bättre arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet, SEK(2007) 861. 22 Wilthagen, T och F. Tros (2004). The concept of flexicurity: a new approach to regulating employment and labour market (Konceptet flexicurity ett nytt angreppssätt för att reglera sysselsättning och arbetsmarknad). I: Flexicurity: conceptual issues and political implementation in Europe. Transfer, European Review of labour and research, 10(2). 23 EMCO (2006). Flexicurity. EMCO arbetsgrupp om flexicurity. Maj 2006. 24