Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN



Relevanta dokument
KORT OM KUSTBEVAKNINGEN

KORT OM KUSTBEVAKNINGEN

Februari Kustbevakningen Huvudkontoret Box Karlskrona.

Inbjudan för Bilkårister att delta som funktionärer i övning REFOX, september 2012

Grunderna för den regionala samarbetsplaneringen

Det internationella hälsoreglementet IHR 2005

Lag (2006:263) om transport av farligt gods

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt Schengenregelverket och reglerna avseende Sjöfartsskydd

Lag (2000:1225) om straff för smuggling

VI GÖR SKILLNAD TILL SJÖSS

HAVSÖVERVAKNING I VÄRLDSKLASS

Tillsyn av båtklubbar 2014

En presentation av. Sjöpolisen EN PRESENTATION AV SJÖPOLISEN

Rakel - nya polisradion. Polisens införande av Rakel Hösten 2008 Etapp 3: Halland, Västra Götaland

SFS 1999:335. Transportmyndigheterna får föreskriva att en klass skall vara indelad i underavdelningar.

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland

Strategi. för Sveriges yttre gränskontroll och inre utlänningskontroll för perioden

med anledning av prop. 2015/16:67 Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet med de

Åklagarmyndighetens författningssamling

Räddningstjänst i Sverige

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Roller och ansvar transporter enligt EG-förordningen 1013/2006

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

3.5. FLYGÖVERVAKNING SPANING

Kustbevakningen. nu och för framtiden

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK


2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Förslag om förbud mot starka laserpekare

EnSaCo Sverige

/12: Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48)

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Årsredovisning verksamheter Räddningstjänst

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Tillstånd att anordna biltävling på väg Gimmersta Rallysprint/Rally- DM, Katrineholms kommun

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Detta beslut gäller även om det överklagas.

RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör

Länsmiljöchefsträff Gränsöverskridande avfallstransporter

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

129 människor drunknade 2013

Viktiga begränsningar

Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar

PORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete

1. Lag om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial

Lag (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Svensk författningssamling

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Helsingforsavtalet tillbakablick

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

Länsstyrelsens i Västra Götalands län lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods i Göteborgs kommun

Övning Boilex Fågeltvätt av Katastrofhjälp för fåglar och vilt, Sverige

Yrkestrafikförordning (2012:237)

Ordningsregler för Borstahusens hamn

Svensk författningssamling

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt.

Cabotage. Promemoria

Förordning (2002:1054) om gränstullsamarbete med Norge

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation

Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Servicedeklaration för Myndighetsstaben. Bygglov Räddningstjänst Skadeförebyggande verksamhet Säkerhetssamordning Miljöstaben

Förklaranderapport. 1. Inledning

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Kommittédirektiv Dir. 2016:22 Sammanfattning PNR-direktivet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Min skolskjuts på webben

Skydda dig mot båtstölder

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus

Vad vill Moderaterna med EU

Vad är NACGF? Av Staffan Kvarnström. Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r Sid

Jenny Kvarnholt (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Växande marknader för LNG i norra Europa

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

Gifter från båtverksamhet

Territorialhavet breddas

Innehåll. UNIK försäkring vid olycksfall Försäkringsgivare

SMADIT Örebro Län Metoden. Upptäckt av rattfylleri, drograttfylleri ringa narkotika brott & dopningsbrott

Beredskapsplan. Malmö Oljehamn

Sveriges Skeppsmäklareförening

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"

Yrkestrafiklag (2012:210)

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning. Skellefteå Räddningstjänst

Transkript:

Juni 2012 Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Kustbevakningen arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet till sjöss. Vi finns längs med hela Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar dygnet runt, året om. Med hjälp av flygplan, fartyg, mindre båtar och från land skyddar vi Bottniska viken, Östersjön, Västerhavet och insjöarna Mälaren och Vänern. Vår vision är att vara en kustbevakning i världsklass, som inger förtroende nationellt såväl som internationellt. Genom gränsöverskridande samarbete verkar vi för ett renare och säkrare hav för alla medborgare i Sverige och i andra länder. Dygnet runt, ÅRET OM

M

HÅ Skulle olyckan vara framme, är det vårt jobb att se till att skadorna minimeras så att naturen kan skyddas.

LLBAR havsmiljö En av Kustbevakningens främsta uppgifter är att arbeta för en hållbar havsmiljö. Det gör vi på flera olika plan. Först och främst arbetar vi förebyggande, för att minska antalet utsläpp av olja och farliga ämnen. Skulle olyckan vara framme, är det vårt jobb att se till att skadorna minimeras så att naturen kan skyddas. Genom kontinuerlig övervakning med hjälp av fartyg och flygplan arbetar Kustbevakningen förebyggande mot miljöbrott till sjöss. Vi ser till att regler om förbud mot vattenföroreningar och dumpning följs, och vi ser efter de fågelskydds- och sälskyddsområden som finns i Sverige. Om en olycka inträffat är det Kustbevakningens ansvar att ta hand om utsläppen till sjöss. Vi arbetar för att skadorna vid utsläpp av olja och andra farliga ämnen ska minimeras, så att naturen kan skyddas så långt det är möjligt. Vi har högsta beredskap för insatser, och är ständigt beredda med specialutrustade miljöskyddsfartyg för miljöräddning. Med Kustbevakningens flygplan, som tillhör världens mest avancerade övervakningsplan, och med hjälp av satellitbilder kan utsläpp upptäckas i ett tidigt skede och oljan kan tas upp innan den når land. Med särskilda driftprognosprogram kan vi förutsäga när och var ett utsläpp når stranden och därmed sätta in resurser där de bäst behövs. Trafiken över Östersjön har ökat, precis som volymerna av olja som transporteras. Detta ställer höga krav på beredskap för miljöräddning. Kustbevakningen arbetar därför tillsammans med andra länder för att utveckla den gemensamma förmågan att ta hand om större volymer olja, nödbogsera fartyg och bekämpa bränder ombord. Vi verkar dessutom vid spridningen av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen, och utför skyddande, undsättande och vårdande insatser. En viktig del i arbetet för en hållbar havsmiljö är att kontrollera att fiske inte bedrivs i förbudsområden, att rätt fiskeredskap används och att tilldelade kvoter inte överskrids. Kustbevakningen arbetar utifrån metoder och kontrollsystem som ska säkerställa att både de nationella och de europeiska fiskebestämmelserna följs.

Ökad säkerhet TILL SJÖSS Kustbevakningen arbetar för en ökad säkerhet till sjöss. Vår verksamhet ska skydda människor mot olyckor och förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Vår ständiga beredskap för sjöräddning bidrar till att människor kan känna sig trygga till sjöss. Genom att övervaka och kontrollera sjötrafiken ser vi till att sjötrafikbestämmelserna följs. Vi ser också till att bestämmelser om avlysta vattenområden efterlevs. För att minska antalet olyckor till sjöss skärper Kustbevakningen övervakningen längs kusterna och i skärgården under sommarmånaderna. Insatserna riktas då främst mot sjöfylleri, fartöverträdelser och vårdslöshet till sjöss. Om någon misstänks för exempelvis sjöfylleri, har Kustbevakningen befogenheter att inleda förundersökning, hålla förhör, gripa personen i fråga och göra husrannsakan ombord. För att minimera riskerna med godstransporter kontrollerar Kustbevakningen att godset är korrekt lastat, säkrat och rätt märkt i hamnar runt om i landet. Särskilt viktigt är detta vid transporter av farligt gods.

Kustbevakningen har befogenhet att stoppa fordon och lastbärare för kontroll, meddela föreläggande eller förbud och att hindra fortsatt transport. I samband med detta genomför vi också rattfyllerikontroller. Kustbevakningen övervakar och ansvarar för gränskontrollen till sjöss, och bekämpar tillsammans med Polisen, Tullverket och andra länder den gränsöverskridande brottsligheten. Vi har en viktig roll i det internationella samarbetet mot grov organiserad brottslighet, som till exempel grovskalig smuggling. Kustbevakningen ansvarar för varukontroller till sjöss, och arbetar tillsammans med tull, polis och åklagare för att begränsa brott och förhindra smuggling.

SAMARBET över gränserna

Att arbeta för ett renare och säkrare hav är ett gränslöst arbete som kräver samverkan mellan flera olika aktörer. Havet är allas vår angelägenhet, och Kustbevakningen arbetar därför nära tillsammans med andra myndigheter, organisationer och länder. TE Kustbevakningen har ett nära samarbete med till exempel Polisen, Tullverket och Transportstyrelsen. På uppdrag av andra myndigheter dyker Kustbevakningen bland annat efter försvunna personer och dumpat smuggelgods, och gör bottenbesiktningar vid fartygsolyckor. Vi utför också flygobservationer och flygfotograferingar som används vid spaningar och i olika utredningar. Kustbevakningen arbetar även nära andra länder och internationella organisationer för att utveckla gränsskydd, brottsbekämpning och miljöskydd. Ett omfattande arbete för havsmiljön sker i samarbete med Östersjöländerna inom Helsingforskommissionen, med Nordsjöländerna inom Bonnavtalet och med de nordiska länderna inom Köpenhamnsavtalet. Kustbevakningen deltar också regelbundet i internationella gränskontrolloperationer inom Frontex, som är den organisation som svarar för det operativa samarbetet vid EUs yttre gränser. Baltic Sea Region Border Control Cooperation (BSRBCC) är ett samarbete mellan länderna i Östersjön samt Norge och Island som strävar efter att förenkla formerna för samverkan inom gränskontroll mellan länderna. North Atlantic Coast Guard Forum (NACGF) är ett samarbete mellan 18 kustbevakningsorganisationer från länder runt Nordatlanten och Östersjön som arbetar för att skapa ett effektivt gränsöverskridande samarbete när det gäller exempelvis illegal narkotikahandel, illegal migration, miljöskydd, fiskeriövervakning, sjösäkerhet och sjöräddning.

0 80 45 90 10 0 110 90 12 0 13 135 0 0 14 15 0 160 170 Förmågan till snabba och effektiva insatser är av avgörande betydelse för Kustbevakningen. Därför har vi en stor fartygsflotta och tre avancerade övervakningsflygplan. Tekniken utvecklas ständigt för att vi på bästa sätt ska kunna arbeta för ett renare och säkrare hav. Fartygen och deras utrustning är viktiga redskap för Kustbevakningen. De utvecklas kontinuerligt med modern teknik för att ha bästa möjliga operativa förmåga till sjöövervakning och miljöräddning till sjöss. I Kustbevakningens fartygsflotta finns bland annat övervakningsfartyg, kombinationsfartyg, miljöskyddsfartyg och svävare. Kustbevakningen använder också högfartsbåtar, rib-båtar, arbetsbåtar, strandbekämpare och vattenskotrar. På de större fartygen har besättningarna tillgång till integrerad radar och sjökortssystem. Även de mindre båtarna och vattenskotrarna är utrustade med sjökortsplottrar, GPS och sambandsutrustning. Flertalet båtar är utrustade med AIS (Automatiskt Identifieringssystem). För att underlätta vid eftersökning, miljöräddning och sjöövervakning utnyttjas även system som IR-kameror, videokameror, nattkikare, oljeradar, undervattenskameror, sonar och ekolod. Kustbevakningens flygplan, Dash 8 Q-300, tillhör världens mest avancerade övervakningsflygplan. De används inte bara för övervakning och spaning längs med den svenska kusten, utan engageras också i olika internationella uppdrag. I TE 180 190

TEKNIKENS framkant

Juni 2012 Kustbevakningen Huvudkontoret Box 536 371 23 Karlskrona Tel: 0455-35 34 00 Fax: 0455-105 21 E-post: registrator@kustbevakningen.se www.kustbevakningen.se