KORT OM KUSTBEVAKNINGEN

Transkript

1 2013 KORT OM KUSTBEVAKNINGEN

2 Dygnet runt ÅRET OM KUSTSTATION FLYGKUSTSTATION GRÄNS FÖR EKONOMISK ZON TERRITORIALVATTENGRÄNS Luleå Längs hela Sveriges kust räddar, hjälper och övervakar Kustbevakningen dygnet runt, året om. Örnsköldsvik Umeå Sjötrafiken har ökat markant de senaste 20 åren. Särskilt den tunga fartygstrafiken. Vid vilken given tidpunkt som helst på dygnet befinner sig runt fartyg i Östersjön. Det medför en ökad risk för olyckor som grundstötningar och kollisioner som kan få allvarliga konsekvenser för havsmiljön och de boende i skärgården. Kustbevakningen har till uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra räddningstjänst till sjöss. Vi skyddar Bottniska viken, Östersjön, Västerhavet och insjöarna Mälaren och Vänern med hjälp av flygplan, fartyg, mindre båtar och från land. Kustbevakningen har två regionledningar som är bemannade dygnet runt och ligger i Stockholm och Göteborg. Kustbevakningsflygets ledning är lokaliserad till Skavsta. Samverkanskontor finns i Härnösand och Karlskrona, och huvudkontoret i Karlskrona. Strömstad Lysekil Skärhamn Göteborg Falkenberg Helsingborg Härnösand Hudiksvall Gävle Furusund Vaxholm Södertälje Djurö Skavsta Oxelösund Gryt Vänersborg Västervik Slite Oskarshamn Karlskrona Höllviken Simrishamn

3 VÅR VISION: KUSTBEVAKNING i världsklass Svensk kustbevakning ska utvecklas till en maritim verksamhet i värdsklass som inger förtroende, nationellt såväl som internationellt. Kustbevakningen är den naturliga samverkansparten till sjöss som skapar trygghet. Helhetssyn VÅR VÄRDEGRUND: Välvilja Engagemang Alla medarbetare i Kustbevakningen utgör tillsammans en helhet och arbetar för samhällets bästa och för att nå verksamhetsmålen. Medarbetarna griper sig an sina uppgifter med en professionell inställning, uthållighet och engagemang.

4 VÅR VERKSAMHETSIDÉ: VI VÄRNAR liv, miljö och säkerhet till sjöss Kustbevakningen är en utpräglad samverkansmyndighet. Vi är en samordnande maritim resurs för staten där vi använder de fartyg, den materiel och den expertis som vårt räddningstjänstuppdrag kräver till att även utföra uppgifter åt och i samverkan med andra myndigheter och organisationer: Kustbevakningen värnar liv, miljö och säkerhet till sjöss genom att kombinera räddningstjänst, sjöövervakning och sjöinformation. Kustbevakningen har huvudansvaret i Sverige för miljöräddningstjänst till sjöss. Vi förebygger miljöbrott till sjöss genom miljöövervakning. och arbetar för en hållbar miljö. Vi bedriver tillsyn och kontroll av fisket längs hela Sveriges kust och ansvarar för gränskontroll till sjöss. Dessutom arbetar vi för att öka människors trygghet genom sjötrafikövervakning och har ständig beredskap för sjöräddning. Kustbevakningen har rätt att inleda förundersökning i ärenden som handlar om vattenföroreningar från fartyg och i samband med ratt- och sjöfylleribrott. I uppgifterna ingår bland annat att hålla förhör, gripa personer och göra husrannsakan ombord på fartyg vid misstanke om brott. Vi utför fiskerikontroller i nära samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Vi samarbetar med Polisen för att förhindra lagbrott, inte minst avseende gränskontroll, sjötrafikövervakning, naturskydd och miljö. Vi deltar i sjöräddning för att rädda människoliv, begränsa personskador, öka sjösäkerheten och minska konsekvenserna för egendom och miljö. Vi utför gränskontroll av sjöfarten i samverkan med Polisen och Tullverket. Vi samordnar de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation, och utför i den dagliga verksamheten sjöövervakning för många myndigheter, som till exempel Polisen och Tullverket.

5 STYRNING och ekonomi De övergripande målen för Kustbevakningens verksamhet, uppgifter och finansiering beslutas av riskdagen och regeringen. Kustbevakningen är en civil statlig myndighet som leds av en generaldirektör. I Förordning (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen regleras myndighetens uppgifter, befogenheter och ledning. Varje år fattar sedan regeringen beslut om vilken verksamhet Kustbevakningen ska bedriva kommande år och beslutet finns nedskrivet i det så kallade regleringsbrevet. Där anges Kustbevakningens mål, finansiering och uppföljning av verksamheten. Utifrån det som står regleringsbrevet planerar myndigheten sin verksamhet tilldelades Kustbevakningen ett anslag på miljoner kronor. Kostnaderna fördelades enligt följande: Personal utgjorde nästan 50 procent av de totala kostnaderna. Drift och underhåll av våra enheter (fartyg, flyg, skotrar etcetera) motsvarade 25 procent av de totala kostnaderna. Lokalkostnader utgjorde cirka fem procent av de totala kostnaderna. Resterande 20 procent är kostnader för avskrivningar, nedskrivningar och finansiella kostnader.

6 UNDER 2013 genomförde Kustbevakningen 43 miljöskyddsoperationer genomförde Kustbevakningen 199 sjöräddningsinsatser genomfördes sammanlagt 361 inspektioner till sjöss på yrkesfisket deltog Kustbevakningen i åtta större internationella övningar inom miljöräddning, sjöräddning och nödbogsering samt i ett flertal nationella övningar ANTAL MILJÖSKYDDSOPERATIONER OCH SJÖRÄDDNINGSINSATSER Miljöskyddsoperationer Sjöräddningsinsatser

7 Hållbar HAVSMILJÖ Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning till sjöss. Vi har ständig beredskap med specialutrustade miljöskyddsfartyg. Skadorna vid utsläpp av olja och andra farliga ämnen ska minimeras och naturen skyddas så långt det är möjligt. För att förebygga miljöbrott till sjöss bedriver Kustbevakningen miljöövervakning med hjälp av fartyg, flygplan, satelliter och andra tekniska hjälpmedel. Kustbevakningen deltar också i särskilda miljöövervakningspådrag, nationellt såväl som internationellt. Kustbevakningen ska med nationella resurser kunna bekämpa oljeutsläpp på upp till ton. För att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid en fartygsolycka ska Kustbevakningen också öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss. Kustbevakningsflyget kan snabbt skapa överblick över stora havsytor vilket ökar möjligheterna att tidigt kunna upptäcka kemikalieutsläpp och oljeutsläpp. Då kan rätt åtgärder sättas in så snabbt som möjligt och utsläppet kan bekämpas innan det når land. Därmed blir saneringsarbetet enklare och risken för skador på miljön minskar. Foto: Anders Wimmer

8 KONSTATERADE OLJEUTSLÄPP 2013 MILJÖRÄDDNING Utsläppen från fartygstrafiken har minskat under 2013 jämfört med Utvecklingen följer de senaste årens trend, med undantag för 2011 då en viss ökning skedde. Det har under 2013 inte förekommit någon större händelse med omfattande utsläpp liknande de stora utsläppen 2011 i Bohusläns skärgård och utanför Söderhamn. Den sammanlagda volymen utsläppt olja under 2013 uppskattas till cirka 14, 4 kubikmeter ( liter). De flesta utsläppen har skett kustnära i de stora fartygsstråken. VATTENFÖRORENINGAR Antal anmälda utsläpp Antal konstaterade utsläpp Antal inledda förundersökningar Antal domar/strafförelägganden Antal vattenföroreningsavgifter Vattenföroreningsavgifter i SEK Antalet utfärdade vattenföroreningsavgifter har minskat och är lågt i förhållande till antalet konstaterade utsläpp. Liksom tidigare år är de flesta utsläppen små och i många fall är det svårt att binda utsläppen till en bestämd källa. Utsläppen i hamnar och kustnära är dock fortfarande för många och utgör en lokal belastning på vattenmiljön. För att ytterligare minska illegala utsläpp till sjöss är fortlöpande och omfattande övervakning nödvändig. Kustbevakningen har under 2013 tillsammans med Åklagarmyndigheten (Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål) och Transportstyrelsen tittat närmare på utsläpp av andra skadliga ämnen än olja. Målet är att nå en ökad effektivitet genom hela rättsprocessen genom att skapa enhetliga och tydliga metoder för rapportering och utredning, samt se över regelverket för området.

9 ton olja ska Kustbevakningen med nationella resurser kunna bekämpa till sjöss enligt regleringsbrevet. 1,5 miljoner cigaretter beslagtogs vid ett ingripande på Gotland den 21 augusti farligt godskontroller har utförts av Kustbevakningen under Oljeskyddsoperationer genomförde 43Kustbevakningen under nyrekryterade aspiranter började Kustbevakningens grundutbildning under miljoner kronor är Kustbevakningens anslag procent av antalet anställda inom myndigheten är kvinnor. havsövervakningsplan av typen DASH-8 Q-300 utgår från Kustbevakningens station i Skavsta. 14,4 kubikmeter ( liter) olja uppskattas ha släppts ut under förra året, de flesta utsläppen har skett kustnära i de stora fartygsstråken. 0,2 promille är gränsen för sjöfylleri gällande fartyg som antingen kan framföras i 15 knop eller har ett skrov som är minst 10 meter.

10 GRUNDSTÖTNING STENA ALLEGRA Stormen Simone drar in över Sverige på måndagskvällen den 28 oktober och Stena Allegra, ett 189 meter långt rorofartyg driver på grund i Karlskrona skärgård. KBV 290 och KBV 202 finns snabbt på plats vid haveristen. Ombord på färjan finns cirka liter av olika typer av olja. Kustbevakningens dykare inspekterar fartygets skrov och bedömer att det är möjligt att dra loss det utan risk för att olja kommer ut i vattnet. BESLAG AV CIGARETTER Vid femtiden på morgonen den 21 augusti 2013 får Kustbevakningen i Slite ett samtal från ledningscentralen i Stockholm om att det är dags att stiga upp och bege sig ut till havs. En fritidsbåt som misstänks föra med sig ett stort antal cigaretter ombord har kommit in på svenskt vatten. Destinationen är okänd. Urval av INSATSER 2013 SÖKINSATS EFTER TVÅ FÖRSVUNNA Tidigt på förmiddagen den 5 dec 2013 går larmet om att två besättningsmän trillat överbord från ett fartyg söder om Ystad. Väderförhållandena är svåra, med vindar på upp till 20 m/s. Kustbevakningen deltar i sökandet med KBV 003 och KBV 202, samt Kustbevakningsflyget KBV 502. Trots en stor räddningsinsats återfinns tyvärr inte besättningsmännen. Kustbevakningens personal bordar fritidsbåten och finner snabbt att båten är fylld med kartonger som innehåller en och en halv miljon cigaretter. De två männen ombord grips och förs till Fårösund. Båda männen döms senare till fängelsestraff. NÖDBOGSERING UTANFÖR ÖLAND Vid tretiden på julaftonsmorgon får fartyget Rebecca Rousing maskinhaveri och ligger och driver 30 nautiska mil sydost om Öland. Fartyget, en 82 meter lång torrlastare, är på väg till Gotland. Ombord finns fem personer. KBV 002 som befinner sig vid Ölands norra udde beger sig mot positionen. Det är ett mycket tättrafikerat område och det blåser ca m/s sydliga vindar. KBV 002 kopplar och gör klart för nödbogsering till en skyddad plats. KBV 002:s ribbåt skjutsar ut fartygsägarens reparatörer. På juldagen får de igång maskinerna och fartyget kan fortsätta sin färd.

11 FISKERIÖVERVAKNING Kustbevakningen arbetar för ett hållbart framtida fiske och vattenbruk, och ser till att de regler som gäller för såväl yrkes- som fritidsfiske följs. Vi kontrollerar att mängden fisk som tas upp inte överskrider tillåten mängd, att fisket bedrivs med rätt redskap och att uppgifterna i loggböckerna stämmer överens med fångsten. Fiskeriövervakning och kontroll sker genom riktade insatser som föregås av en riskanalys för att öka träffsäkerheten i verksamheten. Vid misstanke om brott lämnas ärendet vidare till Polisen för utredning. För att skydda torsken i Nordsjön, Västerhavet och Östersjön deltar Kustbevakningen regelbundet i EU-gemensamma fiskerikontroller, så kallade Joint Deployment Plans. Antalet brottsanmälningar inom fiske har minskat kraftigt. Sedan 2010 har rapporterade fiskebrott mer än halverats och minskat med 28 procent sedan En orsak bedöms vara att laglydnaden inom fritidsfisket, som står för merparten av brottsanmälningarna, ökat. Även inom yrkesfisket är antalet rapporterade fiskebrott lågt. FISKERIÖVERVAKNING Antal inspektioner till sjöss Antal genomförda JDP:er Antal kontrollåtgärder Fördelning av kontrollåtgärder fritids och yrkesfiske (%) Antal misstänkta brott som rapporterats till Polisen

12 Ökad säkerhet TILL SJÖSS Kustbevakningen arbetar ständigt för ökad säkerhet till sjöss. Vår verksamhet ska skydda människor mot olyckor och förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Antalet olyckor ska minska och det ska vara tryggt och säkert att vara till sjöss. SJÖTRAFIKÖVERVAKNING Det gör vi bland annat genom att se till att sjötrafikbestämmelser följs och genom att motverka sjöfylleri och vårdslöshet i sjötrafik. Under sommarmånaderna skärper Kustbevakningen övervakningen längs kusterna och i skärgården. Insatserna riktas främst mot sjö- och rattfylleri, fartöverträdelser, vårdslöshet i sjötrafik och lanternebrott. Sommaren 2013 bjöd på mycket sol och det innebar att fritidsbåttrafiken ökade. Med det ökade också antalet fartkontrollåtgärder. Däremot fortsätter antalet personer som misstänks för sjöfylleri att minska. Lagändringen som infördes 2010 med en nedre promillegräns på 0,2 för sjöfylleri gällande fartyg som antingen kan framföras i 15 knop eller har ett skrov som är minst 10 meter bedöms ha haft en positiv effekt. Fritidsbåttrafiken avtar ofta efter klockan 20 och personer som besöker skärgårdskrogar har i allt högre grad en nykter båtförare med sig. SJÖSÄKERHETSTILLSYN Kustbevakningens närvaro i hamnar bedöms ha en starkt förebyggande verkan. Vi har ansvar för tillsyn och kontroller av lastsäkring och transport av farligt gods till och från hamnområden. Befogenheterna gör att Kustbevakningen kan stoppa fordon och lastbärare för kontroll, meddela föreläggande eller förbud och hindra fortsatt transport. Merparten av lastsäkrings- och farligt gods-kontrollerna genomförs i hamnar med färjetrafik. I samband med detta brukar myndigheten också genomföra rattfyllerikontroller. Ett par positiva trender har noterats inom kontrollen av farligt gods de senaste åren: Regelefterlevnaden har ökat från 63 till 77 procent de tre senaste åren och antalet allvarliga brister vid transport av farligt gods har minskat från 20 till 14 procent under samma period. Samma positiva trend kan konstaterats när det gäller lastsäkring.

13 ANTAL KONTROLLÅTGÄRDER PER VERKSAMHET Gränskontroll Tullkontroll Sjötrafikövervakning, inkl. sjöfyllerikontroll Övervakning rattfylleri Miljöövervakning Sjösäkerhetstillsyn Fiskerikontroll Övrig sjöövervakning* Summa * Bland annat lagskyddade vrak och att dykning sker på tillåten plats. UTFALL I PROCENT* Gränskontroll 1,5 0,9 0,8 Tullkontroll 3,1 3,7 3,8 Sjötrafikövervakning, inkl. sjöfyllerikontroll 31,3 38,4 33,2 Övervakning rattfylleri 0,4 1,0 0,3 Miljöövervakning 34,2 25,7 18,9 Sjösäkerhetstillsyn 11,8 9,0 9,6 Fiskerikontroll 7,7 9,8 8,0 Övrig sjöövervakning 24,3 14,4 18,1 * Med utfall i tabellen menas vid hur många procent av de genomförda kontrollerna Kustbevakningen har upptäckt avvikelse från regelverket.

14 Kompetens & KAPACITET Förmågan till snabba och effektiva insatser är av avgörande betydelse för Kustbevakningen. För att kunna möta upp regeringens krav på en förmåga att bekämpa oljeutsläpp på upp till ton har Kustbevakningens flotta, genom regeringsbeslut, under senare år förnyats med ett flertal kombinationsfartyg som ersatt äldre fartyg. Kustbevakningen har ständigt minst fyra miljöskyddsfartyg och ett antal övervakningsfartyg till sjöss. Utöver det finns i regel två fartyg av serien KBV 001 patrullerande i områden med mycket hög risk. Kustbevakningen har också tre flygplan av typen DASH-8 Q-300 som är funktionella redskap i arbetet för en bättre havsmiljö. De tre planen tillhör världens mest effektiva övervakningsflygplan som har avgörande betydelse för möjligheten till tidig upptäckt av utsläpp och till effektiv ledning av räddningsinsatser till sjöss. Kustbevakningsflyget genomför i princip dagliga övervakningsflygningar i syfte att upptäcka utsläpp tidigt och därmed kunna bekämpa utsläppen snabbt, innan de når land. ANTAL FARTYG, FLYG OCH FORDON Miljöskyddsfartyg 8 7 Övervakningsfartyg Kombinationsfartyg 8 10 Svävare 5 5 Flygplan 3 3 Pråmar 1 1 Strandbekämpare* Båtar Vattenskotrar Snöskotrar Sjösläp Motorfordon Släpfordon *Arbetsbåtar som är specialbyggda för strandnära oljebekämpning.

15 Nationellt & internationellt SAMARBETE Havet är allas gemensamma angelägenhet. Tillsammans med myndigheter och organisationer utvecklar vi gränsskydd, brottsbekämpning och miljöskydd. SJÖÖVERVAKNINGSUPPDRAGET För att öka säkerheten till sjöss och arbeta mer effektivt mot gränsöverskridande brottslighet, har regeringen gett Kustbevakningen i uppdrag att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation, och förmedla sjöinformation till och från myndigheter som arbetar med sjöfart, fiske och miljö. Därför har Kustbevakningen utvecklat ett myndighetsgemensamt system för sjöbaserad informationssamordning, SJÖBASIS. Med hjälp av SJÖBASIS kan sjöövervakning planeras och utföras mer effektivt då det alltid finns åtkomst till en exakt sjölägesbild och på sikt även tilläggsinformation med tjänster som förenklar och förbättrar arbetet. INTERNATIONELLA AVTAL Ett omfattande internationellt arbete för havsmiljön sker i samarbete mellan Östersjöländerna inom Helsingforskommissionen, mellan Nordsjöländerna inom Bonnavtalet, mellan de nordiska länderna inom Köpenhamnsavtalet och mellan de arktiska länderna inom samverkan i det Arktiska rådet. Baltic Sea Region Border Control Cooperation, BSRBCC, är ett samarbete i östersjöregionen mellan ländernas kust- och gränskontrollmyndigheter. Genom samverkan ska man effektivt bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten i östersjöområdet, till exempel narkotikasmuggling, illegal invandring/människosmuggling och miljöbrott. Ett antal gemensamma operativa insatser har genomförts med lyckat resultat. European Coast Guard Functions Forum, ECGFF, är ett forum där Europas kustbevakningsmyndigheter verkar i nära samverkan med EU:s byråer och organ. Genom ECGFF:s sekretariatsmöten och chefsmöten skapas ett forum för samordning, samverkan och informations- och erfarenhetsutbyte. ECGFF syftar till att studera, bidra till och främja förståelsen och utvecklingen av maritima frågor av vikt och gemensamt intresse relaterat till kustbevakningsfunktionen.

16 SCHENGENSAMARBETET Schengensamarbetet syftar bland annat till att skapa fri rörlighet för personer inom EU och att stärka kampen mot gränsöverskridande brottslighet. Personkontrollen vid resor mellan medlemsländer har upphört, medan den yttre gränskontrollen har förstärkts. Alla handels- och fiskefartyg som ska gå in i en svensk hamn och kommer från länder utanför EU ska föranmäla detta till Kustbevakningen. Bland annat kontrolleras besättningslistor mot ett internationellt register, Schengen Information System, SIS. Fartyg av viss storlek som anlöper svensk hamn ska också lämna information om sjöfartsskydd. Reglerna om sjöfartsskydd skyddar sjöfartssektorn mot grova våldsbrott som terrorism. Genom aktiv gränskontroll begränsar Kustbevakningen antalet otillåtna inresor i Schengenområdet. GEMENSAM FISKERIPOLITIK INOM EU Fiskeripolitiken är gemensam inom hela EU, och alla gemenskapens länder omfattas av samma bestämmelser. Kvotfördelningar, tekniska regleringar och kontrollregler styrs av beslut som fattas inom gemenskapen. Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har Kustbevakningen utvecklat metoder och kontrollsystem som ska säkerställa att de nationella och de europeiska fiskebestämmelserna följs och att fiskekvoterna inte överskrids. UPPDRAG Kustbevakningen utför utöver ordinarie verksamhet en rad uppgifter på uppdrag av andra myndigheter eller uppdragsgivare, som till exempel dykeri åt Polisen, bogsering och olika uppdrag i samband med havsforskning. Kustbevakningens räddningsdykare är vatten-, kem- och rökutbildade. De gör årligen ett stort antal dykinsatser som till exempel eftersök av försvunna personer, smuggelgods eller vapen, och skrovbesiktningar vid fartygsolyckor. Kustbevakningsflyget har vid ett par tillfällen utfört internationella havsövervakningsuppdrag, bland annat i Adenviken och Medelhavet.

17 JOBB för framtiden För att arbeta som kustbevakare måste du kunna behärska pressade och svåra situationer, men också finna tillfredsställelse i vardagliga rutiner. Det är viktigt att vara lyhörd, visa engagemang och kunna ta initiativ. TRYGG, INITIATIVRIK LAGSPELARE Är du intresserad av att arbeta i grupp tillsammans med dina arbetskamrater under flera dygn, göra en insats för säkrare och renare hav och är en trygg person som bevarar lugnet även i krissituationer? Då kanske yrket som kustbevakare passar dig. Som kustbevakningstjänsteman arbetar du med myndighetsutövning med polisiära befogenheter, kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddning. Du kan också arbeta som pilot, befälhavare, maskinist, systemoperatör eller dykare. Övriga anställda i Kustbevakningen arbetar i stab- och ledningstjänst på huvudkontoret eller vid någon av regionledningarna. Till staberna rekryteras dels kustbevakare, dels externa medarbetare med olika specialistkompetenser. Andelen kvinnor i myndigheten var 2013 totalt 25 procent. KUSTBEVAKNINGENS GRUNDUTBILDNING För att arbeta som kustbevakare måste du genomgå Kustbevakningens grundutbildning som omfattar både teori och praktik. Hur lång utbildningen blir beror på vilka förkunskaper du har när du söker.

18 FRÅN STRANDRIDARE 1638 bestod Kustbevakningen av två strandridare. De var stationerade i Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring. Den 25 mil långa patrulleringen längs med Sveriges ostkust skedde till fots eller häst. Så sköttes arbetet i mer än 300 år. Under andra världskriget minskade smugglingen och kustbevakaren fick nya arbetsuppgifter: kontroll av sjötrafiken, visitation av fartyg och personer, kontroll av passerkort och plombering av radiosändare. Efter kriget fick kustbevakaren ytterligare uppgifter: jakttillsyn, organiserad sjöräddning, fiskeritillsyn och kontroll av säkerhetsbestämmelserna ombord på fartyg fick kustbevakarna regeringens uppdrag att svara för oljebekämpningen till sjöss, och tre år senare även ansvaret för kemikalieutsläppen ålades man att också svara för havsfiskeövervakningen, och 1983 fick man polisiära befogenheter till havs samt i Vänern och Mälaren. TILL DAGENS KUSTBEVAKARE Kustbevakningen blev en egen myndighet I dag är Kustbevakningen en myndighet som övervakar, räddar och hjälper till sjöss och som arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet. I takt med ett växande EU och ökande sjötrafik kommer nya utmaningar för Kustbevakningens personal. I dag möter kustbevakaren ett mångkulturellt samhälle och arbetet för havsmiljön och säkerheten till sjöss kräver allt fler gemensamma internationella insatser.

19 KUSTBEVAKNINGEN Huvudkontoret Box Karlskrona Tel: Fax: E-post: registrator@kustbevakningen.se