Esbo centrum sbo centrum är beläget i en korsning mellan historiska färdrutter, och utgör ett mångsidigt samhälle med 17 000 invånare. Idag genomgår Esbo centrum en kraftig utveckling till ett av Esbos fem stadscentra. I Esbo centrum finns tre hemstadsstigar. Centrumstigen löper genom stadens förvaltningskvarter, Kyrkträsk och över Kannbrobacken. Gillesberget Södrik-stigen börjar från Esbo torg och går från Bastubacken till Kirstiåsen. Domsby Suna-stigen slingrar sig till Söderskog och tillbaka. Espoontie Esbovägen Centrumstigen Turunväylä Åboleden Bembölentie Pappilanmäki Prästgårdsbacken Kirkkojärvi Kyrkträsk Espoontori Siltakatu Brogatan Kiltakallio Gillesberget Espoonväylä ESPOON KESKUS ESBO CENTRUM Kirkkojärventie Kyrkträskvägen Suvela Södrik Kirstinharju Kirstiåsen Saarniraivio Äskrödjan Jouppi Jofs Tuomarilantie Tuomarilankallio Joupinmäki Sunan niitty Domsbyvägen Tuomarila Domsby Pitkänotko Långsno Suna Stadsstigar i Esbo ESBO CENTRUM Finnoontie Gillesberget Södrik-stigen Riimukallio Grimberget Domsby Suna-stigen Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det finnas skogssträckor och backar, som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel. 2
CENTRUM (ca 4 km) T Pappilanmäki Prästgårdsbacken Espoon kirkko Esbo kyrka 18 17 19 20 B 36 21 35 24 Pappilantie 22 23 34 Kannusillanmäki T 25 26 B 29 28 27 Trappor B Backe Omväg 30 38 37 31 33 15 14 13 Kirkkopuisto Espoonk. 32 16 1 Fullmäktigegården Esbo stadsfullmäktige har 67 ledamöter, som sammanträder en gång i månaden på måndagar. Fullmäktigegården stod klar 1979 och har planerats av arkitektbyrå Castrén Jauhiainen Nuuttila. Framför huset står Leena Turpeinens bronsstaty Närkontakt. I foajén finns Kauko Räsänens vägg- och dörrelief Rörelse i rummet. 1 T 2 Kirkkokatu 12 11 39 40 3 Kyrkogatan 41 10 Kaivomestarink. 9 8 Kaivomestari Brunnsmästaren Kirkkojärventie Kyrkträskvägen dernas utsida är av grus från Öresunds botten. I den internationella planeringstävlingen för Esbo nya förvaltningscentrum, som ordnades 1966 67, inlämnades 172 förslag från 37 länder. I tävlingen segrade arkitekterna Jan Chmielewski, Janusz Kazubinski och Krzysztof Kuras från Warszawa, men deras förslag förverkligades bara delvis. 3 Kustbanan och den gamla järnvägsstationen Beslutet om att bygga en kustbana mellan Helsingfors och Åbo fattades redan av ståndslantdagen år 1887, men de förberedande arbetena inleddes först år 1900. Banan 4 5 6 Vieraskuja Gillesberget Södrik-stigen 7 42 Suvela Södrik Kylävainiontie 43 44 2 Stadshuset Stadshuset, som är ritat av arkitektbyrå Castrén Jauhiainen Nuuttila, blev färdigt 1971. Mitt i byggnaden finns en fyra våningar hög foajé kring vilken utrymmena är grupperade. Fasaöppnades för regelbunden trafik 1.9.1903. Banans elektrifiering påbörjades på 1960- talet och den slutfördes ända fram till Åbo år 1995. Närtrafiken med eltåg från Helsingfors till Kyrkslätt började 1969. Från Esbo station går nu vardagar över 100 tågturer i närtrafik. Den gamla stationen från 1903 (som byggdes ut 1909) har uppförts enligt arkitekt Bruno Granholms typritningar. Där fanns ursprungligen två väntrum, en damtoalett, ett kontorsrum och stationsföreståndarens bostad. I omgivningen fanns godsmagasin, utedass, källare och bastu. Av uthusen har endast den dekorativa magasinsbyggnaden bevarats. 4 Esbo port En ny bulevard förenar de två sidorna av banan med varandra. 5 Kirkonkulma (Kyrkohörnet) Kyrkans ämbetshus Kirkonkulma (Kyrkohörnet) stod färdigt 1992, och det ritades av Parviainen Arkkitehdit. I byggnaden finns Esbo svenska församlings gravkontor och serviceenheter som hör till den kyrkliga samfälligheten. 6 Affärshuset vid Kyrkträsk Till följd av att verksamheterna koncentrerats till större enheter har närservicen i bostadsområdena sviktat. Det tidigare köpcentret tjänar idag som affärshus. 7 Kirkkojärven koulu Skolan Kirkkojärven koulu är Esbo tekniska centrals egen produktion. En allmän arkitekttävling om planeringen av den nya enhetliga grundskolan har utlysts år 2005. 8 Kyrkträsket Kyrkträsket torkades ut på 1960-talet i samband med att Tarvovägen byggdes. Före det sjönk träskets vatten så mycket på sommaren att träsket användes som betesmark för kor och hästar från de omgivande ägorna. 9 Bryggan för mattvätt Att tvätta mattor på bryggor är en traditionell finländsk sommarsysselsättning, som brukar väcka turisternas förundran. 10 Hälsokällan Esbo hälsokälla legitimerades år 1751. Dess första intendent var läkaren Carl Fredrik Zandt. I närheten av källan byggdes ett brunnshus där man kunde dricka vatten. Vid skiftet mellan 1700- och 1800-talet upplevde Esbo brunn sin glansperiod och var ett av centren för kulturlivet i Helsingforstrakten. Badgäster inkvarterades bl.a. på Lövkulla, dit en trädallé ledde från brunnen. Före medlet av 1800-talet minskade användningen av hälsokällan. 11 Brunnsmästaren Brunnsmästaren är den första offentliga byggnaden i Finland som uppförts enligt en modell med privat finansiering. Den stod klar 2003 och har planerats av Hannu Jaakkola. I byggnaden finns Mellersta Esbos simhall, en bollhall och gymnasiet Kuninkaantien lukio. 12 Kyrktian Kyrktian blev klar 2004 och har planerats av arkitektbyrå Lahdelma Mahlamäki. I Kyrktian finns Esbo domkyrkoförsamlings och Esbo svenska församlings kundbetjäning och ämbetsverk samt Esbo biskopsstifts och biskops arbetsrum och sessionssal. På Kyrktians innergård står skulptris Tilla Kekkis konstverk Släkte efter släkte. Skulpturen är av patinerad kopparplåt, men konstverkets yta förändras genom luftens, regnets och solens inverkan så att den först blir mattbrun och under årens lopp grön. Första gången omnämns Esbo församling år 1458. År 2004 blev Stam-Esbo domkyrkoförsamling med över 46 000 medlemmar. Den svenska församlingen har drygt 17 000 medlemmar. Esbo biskopsstift inledde sin verksamhet 1.1.2004 som det yngsta av Finlands evangelisk-lutherska kyrkas nio biskopsstift. Till stiftet hör 24 församlingar från Hangö till Mäntsälä. 13 Esbo å Esbo ådal är ett minne från en havsvik efter istiden, och var en gång i tiden en viktig farled. Esbo ås avrinningsområde sträcker sig från Luk i norr till Biskopsby i sydöstra Vanda. Områdets areal är 132 km 2, varav 6 % är sjöar, bland vilka de största är Bodom träsk och Långträsket. Esbo å börjar där Glimsån och Glomsån flyter samman i Bemböle och mynnar ut i Esboviken. 14 Utsikt mot Lövkulla I Glomsby fanns på 1500-talet fyra gårdar. Länsmannen och gästgiveriets ägare Johansson Brenner köpte Lövkulla i slutet av 1650- talet och fick på 1680-talet rusthållsrättigheter. Rusthållet uppdelades 1736 i Nedre och Övre Lövkulla. År 1975 köpte Esbo stad Övre Lövkulla, vars huvudbyggnad bevarades. I dess närhet uppfördes år 1986 en byggnad för Esbo finska social- och hälsovårdsinstitut. Byggnaden är ritad av Perko & Rautamäki Arkkitehdit. Nedre Lövkulla är fortfarande en jordbrukslägenhet. Dess nuvarande huvudbyggnad i nyrenässansstil är från 1892. Släkten Weurlander har ägt gården i över 200 år. På gårdens åkrar finns en allemansgolfbana med 9 hål, och en byggnad från 1850 som rustats upp till kafé. 15 Kungsvägsskylten Under medeltiden var Kungsvägen den viktigaste landsvägen i Finland. Den gick från Åbo till Viborg och utgjorde från början av 1300- talet också en central del av postrutten mellan Bergen och St. Petersburg. Kungsvägen gick längs nuvarande Stora landsvägen till Morbyvägen och därifrån vidare längs nuvarande 3 4 5
Esbovägen till Bemböle. En förbindelsestig gick till kyrkan från Mickels. 16 Järnvägsbron med smalspårig järnväg Tsar Nikolaj II lät som skydd för S:t Petersburg bygga ett omfattande befästningssystem, och vallarna till Helsingfors land- och sjöfästning som ingick i detta befästningsverk grävdes från 1914 ända till revolutionen 1917. I Esbo sträckte sig befästningarna från Westend till Alberga. För vallarbetena behövdes mycket virke, och ryssarna tog därför in kineser från Manchuriet och Amurland för skogshyggena. För transporten av virke byggdes en smalspårig järnväg från norr till Esbo gamla järnvägsstation över Esbo å. Järnvägen byggdes snabbt och sannolikt på vintern direkt på den hårda marken, och var inte tillräckligt hållbar för lok och tungt lastade vagnar. De sista minnena av den kinesiska järnvägen var resterna av Esbo ås järnvägsbro, som syntes väl ännu på 1980-talet. 17 Domkyrkan Denna medeltida gråstenskyrka är den äldsta bevarade byggnaden i huvudstadsregionen. Den är byggnadshistoriskt och landskapsmässigt det viktigaste enskilda objektet i Esbo. Den antas vara byggd av landskapets egen mästare. Kyrkans äldsta delar har tidsbestämts till 1480-talet. Predikstolen och kyrkbänkarna byggdes efter reformationen i början av 1500-talet. De medeltida kalkmålningarna på väggarna täcktes in i slutet av 1700-talet, då kyrkan också fick sin första orgel. Den nuvarande orgeln har byggts av domsbybon Veikko Virtanen (1967), och den har 38 register. Klockstapeln är från 1767. De två minsta klockorna är gjutna i Stockholm 1736 och den största 1765. Den ursprungligen treskeppiga kyrkan ombyggdes i samband med utvidgningen på 1820-talet till en korskyrka med tvärskepp. I samband med restaureringen av kyrkan på 1930-talet togs väggmålningarna fram. Vid restaureringen på 1980-talet placerades krucifixet från 1400-talet på nytt i korets valv. 18 Begravningsplatsen Kyrkans begravningsplats som uppstått kring domkyrkan har utvidgats fem gånger: dess totala areal är idag 11 hektar. Förrättningskapellet på kyrkogården har varit i användning sedan 1976. I kyrkans omedelbara närhet finns det historiska kyrkogårdsområdet, där det också finns ett minnesmärke över dem som blev kvar i Karelen. Hjältegravarna har en egen avdelning och även krigsveteranerna har en egen lund. På begravningsplatsen finns en minneslund, som är det enda ställe där nya gravplatser ännu kan reserveras. 19 Esbo sockenstuga Esbo kommunalstämma fick 1887 i donation ett tomt skolhus på Backby enskilda hemmans marker för att användas som sockenstuga. Byggnaden från 1870 flyttades till sin nuvarande plats 1889 90 och församlingen överlät en tomt för sockenstugan, som idag är i församlingens ägo. 20 Esbo prästgård Esbo församlings första kyrkoherde Henrik Olavson tillträdde sitt ämbete 1458. De första omnämnandena om Esbo prästgård är från slutet av 1400-talet. Den nuvarande byggnaden, som är ritad av länsarkitekt Jean Wiik, är från 1853 och har uppförts på den tidigare prästgårdens sockel. Den kulturhistoriskt värdefulla stockbyggnaden i empirestil är skyddad i stadsplanen. 21 Domkyrkans församlingshus Församlingshuset stod färdigt 1995 och har ritats av arkitektbyrå G. & E. Adlercreutz, som vann planeringstävlingen om byggnaden (1982). På platsen för den nuvarande byggnadens torn fanns tidigare brandkårshusets torn samt startplatsen för landskampsmarschen 1941. 23 Blombutik och port Huset har hört till byggnaderna på Villa Karylls gård och uppenbarligen tidigare varit trädgårdsmästarens/gårdskarlens bostad. Byggnaden kan vara från 1860 70-talet och hör till de äldsta på området. Av den ursprungliga porten återstår granitpelaren i främre delen av blombutiken. 24 FBK Den frivilliga brandkårens brandstation är från 1963 och har ritats av Nisse Hellström. Som reserv för den ordinarie brandkåren finns i Esbo sammanlagt nio avtalsbrandkårer. 25 Lilla Karyll Huset är byggt 1904. Dess särdrag är fönst- 22 Kannbron På den nuvarande gångbrons plats fanns tidi- gare en träbro. Det berättas att kyrkfolket i Esbo gömde sina spritkannor under bron då de gick för att höra Guds ord. Av det har bron och backen bredvid fått sitt namn. rens valvformade övre del och vindsfönstren i kvartscirkelform. Huset ger en bild av det dåtida byggnadssättet i området kring Esbo station. 26 Apotekshuset Huset är från 1921. Byggnaden har planerats och byggts på entreprenad av byggmästare Bernhard Olin. I byggnaden fanns ett apotek ända till slutet av 1970-talet. 27 Gamla Erikssons butik I byggnaden fanns på 1960-talet Erikssons matvarubutik. Det var en gammaldags matbutik, med skilda avdelningar för mjölk, kött och diverse varor samt en tyg- och konfektionsavdelning. 28 Kannbrobacken Kannbrobacken med sin lundskog är landskapsmässigt den dominerande delen av Esbo centrum. År 2002 inventerade Jukka Jalava naturen på området och fann bl.a. 551 fjärilsarter, av vilka två är ytterst utrotningshotade. 29 Kommunalhuset År 1932 köpte Esbo kommun villan Breidablick på Kannbrobacken av änkefru Jenny Weckström. Huset brann ned 1933 och genast året därpå byggdes det nya kommunalhuset. Först hade huset en våning, men fick en andra våning 1945. Under kriget var folkförsörjningsbyrån inrymd i huset. 30 Kannbrobackens skyddsrum Skyddsrummet på Kannbrobacken betjänar fastigheterna i centrum, och används vanligtvis som idrottslokal. 6 7
31 Ämbetsplatsen Esbo tekniska central och fastighetsservicecentral, ritade av Parviainen Arkkitehdit, är belägna i ämbetshuset som blev färdigt 1985. På gården finns metallskulpturen Futura, som är uppförd av den finländska konstruktivismens banbrytare Ernst Mether-Borgström (1917 1996). 32 Utställningslokal I Esbo stads utställningslokal ordnas olika utställningar. 33 Servicehuset Servicehuset blev färdigt 1989 och har 43 bostäder. Huset kallas Katris central och har fått sitt namn efter den energiska biträdande stadssekreteraren Katri Rannisto. 34 Suna ladugård Suna gård var ett av de fem stamhemmanen i Södrik by. Släkten Weckström sålde jordbrukslägenheten till Esbo kommun år 1965. Av hemmanet återstår den vita ladugården. Suna gårds bomärke från år 1759. *) 35 Lagstad hembygdsgård Det var kyrkoherde Gabriel Geitlins tanke att den första folkskolan i Esbo skulle placeras i kyrkbyn. Kommunalstämman 1869 beslöt att teckna ett lån på 5 000 mark, hyra Lagstads hemman av församlingen och bygga en folkskola. Skolan inledde sin verksamhet 1873. Under kriget år 1944 inrymdes i huset en del av förlossningssjukhuset Barnmorskeinstitutet som evakuerades från Helsingfors. Övre våningen fungerade då som sjukhus för inremedicin. Skolverksamheten upphörde 1954, då Lagstads skolas nya byggnad blev färdig. Huset har renoverats och är nu en hembygdsgård, som administreras av Esbo hembygdsförening. I huset finns också Esbo stadsmuseums skolmuseum. 36 Finlands äldsta rökbastu På det gamla vadstället vid Esbo ås strand norr om Lagstad finns en rökbastu, som sägs vara den äldsta rökbastun i Finland som står kvar på sin ursprungliga plats. På byggnadens gavel står årtalet 1839. Den nuvarande bastun, som idag används av ett privat bastusällskap, har ursprungligen hört till Suna hemman. 37 Veteranminnesmärket Veteranminnesmärket restes 1992. Den konstnär som segrade i planeringstävlingen ville inte få sitt namn offentliggjort. Priset i tävlingen användes därför för rehabilitering av krigsveteraner. 38 Doms huvudbyggnad Den nuvarande exteriören i hemmanets huvudbyggnad i jugendstil är från 1900-talets första decennier. På den nuvarande platsen fanns uppenbarligen hemmanets boningshus Doms bomärke från 1736. *) redan i början av 1500-talet. Doms var ett av byn Södriks fem stamhemman och är det sista boningshuset, som bevarats på den gamla backen i byn. 39 Hotell Kungsvägen Hotellet blev färdigt 1989 och har ritats av arkitektbyrå Castrén Jauhiainen Nuuttila. Byggnaden verkar i huvudsak som Esbo läroanstalt för servicesektorn. Produkter från undervisningsköket säljs på Fridas torg. 40 Lagstads skola Skolan, som ritats av Toivo Pelli, blev färdig 1954. I skolbyggnaden kan periodens funktionalistiska stil skönjas i murarna och skifferstenstrapporna, som leder till huvudentrén. I skolan finns ett svenskt lågstadium, en svensk förskola och ett svenskt daghem. 41 Kristianstads park Parken har uppkallats efter Esbo vänstad i Skåne i Sverige. 42 Dahls skogslind Den ståtliga, fridlysta skogslinden framför Kyrkträsk daghem är flera hundra år gammal. Tidigare var hemmanet Grå (Dahl) beläget på daghemmets plats. Grås bomärke från 1759. *) 43 Gränsen till Grankulla Fastighetsbolaget Ab Grankulla grundades år 1906. Grankulla köping avskiljdes från Esbo landskommun år 1920. Idag har Grankulla 8 500 invånare, med en finskspråkig majoritet. Staden har en areal på 6 km 2, av vilken 0,1 km 2 består av vattendrag. 44 Åboleden och Tarvovägen Åboleden (riksväg 1) är en av Finlands huvudleder. Inom detta område trafikeras leden under vardagar av över 49 000 fordon per dygn. Finlands första motorväg, den 15 km långa Tarvovägen från Hoplax till Gumböle, byggdes 1956 62 som sysselsättningsarbete för 1 000 man. Tarvovägen anses vara det finländska vägbyggets vackraste prestation. Från underfarten leder en friluftsrutt till Gloms och Oitans. Vintertid finns här huvudskidspåret, som upprätthålls av Esbo stad längs friluftsrutten. Skidspåret fortsätter ända till Noux. *) Bomärken användes allmänt av hemmansägarna ända till 1800-talet, eftersom skrivkunnigheten inte var allmän före det. Till skillnad från andra orter hörde bomärkena i Esbo till hemmanet. Bomärken användes för att märka såväl fast som lös egendom och för att underteckna tingsprotokoll. 8 9
GILLESBERGET SÖDRIK (ca 4 km) Esbo historia nämns år 1433 för första gången en by vid namn Söderrike (Södrik), som idag kallas Suvela på finska, Södrik på svenska. Namnet kan härledas från Södervik, som det skrevs på 1500-talet och anses vara ett arv från den tiden då havet ännu låg söder om kyrkan. 1 Stationstrakten och Esbo torg En flaskglasfabrik, som grundats av Per Appelgren år 1912, var verksam nära Esbo station ända till 1922. Senare fanns skyddskårens hus och Lindholms såg på platsen. Köpcentret Espoontori Esbo torg, som planerades av arkitektbyrån Innovarch, stod färdigt 1987. B Backe Genväg Löylytie 5 Centrumstigen Keskustan polku 4 Honka portti Kirkkojärventie Kyrkträskvägen 3 Espoontori Siltakatu 7 2 2 Morby sjukhus Morby sjukhus, som ritats av Knut Wasastjerna, ansågs på 1920-talet vara progressivt och ett föredöme för andra socknar. Sjukhuset bestod av den egentliga sjukhusbyggnaden, en avdelning för smittosamma sjukdomar och en ekonomibyggnad samt av läkarbostaden Espoonväylä 6 8 9 1 23 Kiltakallio Gillesberget Kiltakallo Liittokuja Sunantie 22 21 Suviniitty Sunavägen 19 10 20 MB 17 Suvela Södrik 18 och bårhuset som sedermera rivits. På samma gårdsplan finns Stam-Esbos social- och hälsovårdshus Samaria. Huset är planerat av Anna Brunow och det stod klart år 2002. 3 Samaria höghus Samaria höghus byggdes på 1950-talet och de är stadens hyreshus. I Esbo centrums omedelbara närhet har inga andra lika gamla bostadshöghus bevarats. 4 Allan Heikels stig Stigen har uppkallats efter Esbos första 16 11 15 KirstinmäkiSokinsuontie Kirstintie 12 Kirstivägen Jouppi Jofs 13 Suvelantie 14 kommunala läkare som arbetade vid Morby sjukhus. 5 Stadsberget I Stadsberget, som till största del är ett småhusområde, kan man se stilar från olika tidsperioder. De äldsta byggnaderna är belägna nära Finnovägen och är från början av 1900- talet. I norra kanten av området byggs för närvarande ett nytt område med höghus mellan järnvägsbanan och Esboleden. 6 Tre jättegrytor Jättegrytorna finns söder om Finnovägen i skogsbrynet ca 20 30 meter från vägen. De uppstod i slutet av den senaste istiden när de urholkades av stenar som transporterades med det strömmande avrinningsvattnet från inlandsisen. Den största jättegrytan är ca tre meter djup och en meter i diameter. 7 Furubacka Denna villa från 1910-talet är skyddad och var ursprungligen i en våning. Efter kriget byggdes villan i praktiken upp på nytt. Byggnaden kallas också Gillesbergets herrgård. 8 Alfahuset Huset kallas också Vildvinshuset, eftersom det är täckt av vildvin som är sprakande rött på hösten. I huset fanns tidigare Alfa-butiken, som flyttade hit från Domsby. 9 Gillesbergets barnhus Gillesbergets barnhus blev klart 2002 och är ritat av Ari Bungers. I huset finns rådgivningsbyrå för barnavård och daghem. 10 11
10 Kirstivägen Kirstivägen går genom Södrik. På 1990-talet gjordes vägen smalare och mera slingrande. På så sätt lyckades man minska trafikhastigheterna på detta tättbebyggda område. 11 Södrik köpcentrum På platsen för Södrik köpcentrum fanns tidigare Kirsti hemmans torp. 12 Keski-Espoon koulu Skolan Keski-Espoon koulu blev klar 1977 (byggdes ut 2001) och har planerats av Esbo tekniska central/rauno Uski. I samma utrymmen finns Mellersta Esbos bibliotek. Södrik cirkusskola, som idag är en del av Esbo konstutövande skola, började sin verksamhet i skolan år 1990 som en sektion inom Föreningen för Mellersta Esbo. Närservicecentralen Suvis är från 1980-talet. 13 Södrik småhusområde För detta område planerades från början likadan höghusbebyggelse som i andra delar av Södrik, men på grund av invånarnas motstånd byggdes radhus i stället. 14 Jofs Gator med namnet Jofs finns på det område där Jofs hemmans åkrar fanns. Hemmanets huvudbyggnad var belägen norr Jofs bomärke från 1779. *) om den nuvarande järnvägsbanan nära övergångsstället. 15 Kirstiåsen Kira Kirstiåsens bostadsområde är ett stilrent exempel på stadsplanering under 1960 70- talet. Husens arkitektur representerar serieproduktion typisk för sin tid och baserar sig på dimensionerna på de betongelement som fanns att få. 16 Södrik invånarpark Invånarparken bjuder på ledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer. 17 Södrik församlingshus Södrik församlingshus planerades av arkitektbyrå Kråkström och blev färdigt 1981. 18 Södriks första höghus Det första höghuset stod klart år 1970 på adressen Kirstibacken 3. 19 Kirsti hemman Kirsti hemman förvaltades från 1897 av släkten Segersven. Dess areal var 80 hektar, av vilket hälften var odlad mark. Hemmanets huvudbyggnad (revs Kirstis bomärke från 1792. *) 1970) fanns på samma plats som nuvarande Kirstibacken 8, och dess ladugård framför nuvarande Kirstiåsen 7. Den fridlysta eken på Kirstibacken är över 150 år gammal. Enligt gamla uppgifter i pressen flyttades trädet till Kirsti hemmans gårdsplan från Kilomalmen år 1951. 20 Länsmannens hus Länsmannens hus är ett av de sista egnahemshus som finns kvar nära Esbo station. Det berättas att det i ett hus som fanns på samma plats bodde en länsman, som lagrade den beslagtagna spriten i sin egen källare under den tid förbudslagen var gällande 1919 32. 21 Södrikängen Ängen som ligger på en central plats valdes för några år sedan till en av Europeiska unionens utvecklingsdugligaste stadsmiljöer. Segersvens parkstig och flera av de kommande gatorna på området har uppkallats efter den släkt som länge var husbonde på Kirsti hemman. 22 Esbo port Den nya bulevarden sammanbinder båda sidorna av banan med varandra. 23 Limnells hus Den villa i jugendstil som byggmästare Sigurd Limnell byggde åt sig 1922 är välbevarad. Också Kirsti hemmans huvudbyggnad byggdes av Limnell. Jofs var ett av Södrik bys fem stamhemman, på vilkas marker hela Esbo centrum byggts. *) Se sidan 8. 12 13
Puistotie DOMSBY SUNA (ca 6 km) Ratavallintie Gillesberget Södrik-stigen 20 Suvelantie Jouppi Jofs 21 Hosmärinmäki 22 23 19 Joupintie 1 Tuomarilankatu 25 Yläkalliontie 17 Sunankaari Joupinpuisto 5 16 Solisevantie Suna 4 Kulovalkea Bränntorp Tuomarilantie 15 Yläniityntie 14 6 Tuomarilankallio Joupinmäki 24 Hosmärin-1mäki Sunanniitty Palotie 3 Kulopolku 7 8 Brandvägen 13 2 Kivirinne Tuomarila Domsby Pitkännotkontie Alakallio Nederberget Pitkänotko Långsno Domsbyvägen 9 10 12 11 omsby (som också kallas Domi, Domski) bestod i början av 1900- talet av skog samt Doms, Suna, Dahls, Jofs och Kirsti hemmans utägor. De uppdelades stegvis i jordlotter på 1910 40-talet. 1 Domsby station Till följd av att kustbanan öppnades 1903 uppkom den egentliga byn Domsby. År 1931 inrättades en järnvägshållplats, som man vid ett gemensamt möte i byn beslöt kalla Domsby, på finska Tuomarila. Domsbyborna samlade sinsemellan in ett startkapital på 10 000 mk för en stationsbyggnad och Th. Hellström ritade byggnaden 1936. Numera är stationen uthyrd till Esbo domkyrkoförsamling. 2 Ers torp Då järnvägen byggdes i början av 1900-talet kom ett stort antal olika yrkesarbetare till Esbo. En del av dessa bosatte sig på orten med sina familjer. Johan Emil Kaven flyttade in på Ers torp med sin hustru Ida Maria och den övriga familjen. Torpet, som alltjämt finns kvar, ligger mellan järnvägen och motorvägen, och är den äldsta bevarade byggnaden i Domsby. 3 Björkbacka Stockvillan med mansardtak byggdes år 1912 på en tomt som utbrutits ur Jofs hemman. Fasadens dekorationer med stavmotiv är ovanliga. Esbo stad köpte villan år 1919 för att användas som barnhem. Från år 1941 fanns en finsk folkskola i huset. På tomten finns också gamla hjälp- och ekonomibyggnader. 4 Bostadsområdet Brännängen Brännängens bostadsområde, som ligger norr om Domsby station, har fått sitt namn efter ett gammalt ortsnamn, namnet på Brännbacka torp och ängen Brännängen (1765 Brändäng), som vittnar om områdets särdrag kanske om avbränning av marken eller den torra sluttande ängen. 5 Teknos Färgfabriken Teknos första produktionsinrättning inledde sin verksamhet år 1948 i ett tidigare hönshus mittemot stationen. Varorna distribuerades från Domsby station, där tåget endast stannade i några minuter. Under den tiden måste man hinna lossa råvarorna och lasta de färdiga produkterna. År 1950 blev Teknos fabriker i Sockenbacka färdiga och där är de alltjämt belägna. 6 Statyn Sus Konstnärsprofessor Armas Hutris staty beställdes på Domsby-sällskapets initiativ i samband med kulturstadsprojektet år 2000. 7 Domsby FBK Domsby FBK grundades 1929. Tomten köptes i mitten av 30-talet, då ett redskapsskjul och en dansbana byggdes. FBK-huset byggdes med talkokrafter 1950. I huset finns en närbutik, ett postkontor och en frisersalong. Ända till 1972 verkade också Aléns bio i huset. Den nuvarande bion Kino Tuomarila öppnades 1978. Vid FBK:s alarmavdelning arbetar idag 14 personer. 14 15
8 Hutris hus Skulptören Armas Hutri fick hederstiteln konstnärsprofessor år 1976. Hutri byggde med egna händer ateljéhuset i Esbo och i samband med detta ett konstgjuteri. 9 Boplats från stenåldern I mitten av parcellen vid Slipstensgränden 1, vid ca 25 meters höjd från den nuvarande havsytan, har man hittat typisk kamkeramik från tiden 2800 f.kr. 10 Ekans fyndplats På Suna gårds lertäkt, en bit från den nuvarande parkeringsplatsen, hittades på 1910- talet en eka som uppenbarligen är från förhistorisk tid, dvs. från tiden före 1100-talet. 11 Centralparken Esbo Centralpark är en stadsskog som är avsedd för rekreation och friluftsliv. Parken består av ett omfattande och enhetligt grönområde, vars areal är 880 hektar. Genom den löper ekologiska korridorer, som är av riksomfattande betydelse samt talrika friluftsrutter. Vintertid löper här ett huvudskidspår, som underhålls av Esbo stad. 12 Långsno I kanten av nuvarande Esbo Centralpark fanns på 1940 50-talen Domsby hoppbacke. Husbonden på Kirsti hemman Erik Segersven gav Domsby idrottare virke för att bygga hoppbacken, och han kom också ofta för att se på tävlingarna. 13 Domsby ek Den ek som växer på en privat fastighet vid Brandvägen 22 är över 30 meter hög, i gott skick och ligger nära backsluttningen, där den syns långt ut till vägen. Trädet fridlystes 7.4.1987. 14 Mormonernas församlingscentrum Centrum för första och andra församlingen i Esbo och släktforskningscentrum för Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga, som ursprungligen kommer från USA. 15 Domsby skola Den finska folkskolan öppnades i Domsby 1939. Skolan var till en början privat. Den var belägen i korsningen av Långsnovägen och Sunabågen, och den flyttades 1941 till Björkbacka. Nuvarande Domsby skola på Parkvägen blev färdig 1959 och har ritats av arkitekterna Meller och Rauhala. 16 Mika Kaurismäki Mika Kaurismäki som bodde på Överbergsvägen under åren 1986 90 är den äldre av de två kända regissörsbröderna. Hans film Zombie och spöktåget (1991) filmades huvudsakligen i Domsby. 17 Överbergsvägen Ett område med tät och låg bebyggelse, som byggts med egna händer (på finska s.k. hartiapankki ) vid 1970 80-talsskiftet. På området finns rad-, egnahems- och småhus. 18 Suna skola Suna skola blev färdig 1985. Skolbyggnaden är i postmodern stil och har ritats av arkitektbyrån Kari Järvinen och Timo Airas. Innergårdens fasad påminner om en bygata med branta hustak. Skolan är inriktad på matematik och musikundervisning och i den finns också Matikkamaa (Mattelandet) i Esbo, ett stödprojekt för matematikundervisningen. 19 Skvatterbäcken Skvatterbäcken börjar vid Stormossen i Grankulla och mynnar ut i Finnoviken som Finnobäcken. 20 Söderskog En nyodling, som röjdes på Morbys samfällda marker, utvecklades före 1540 till en afgärda by med fyra gårdar. Klemet Hansson förenade på 1600-talet byns gårdar, då Söderskog blev ett enstaka hemman. Den gamla huvudbyggnaden från början av 1700-talet är sannolikt ett av de äldsta bevarade boningshusen i Esbo. Den nuvarande ägarsläkten köpte hemmanet 1815. Den nya huvudbyggnaden från 1818 fick sin exteriör i jugendstil vid renoveringen 1909, och utgör en tydligt avgränsad, vacker landskapshelhet. 21 Kirsti småhusområde Detta småhusområde började byggas 1976. Området är indelat i fem delområden med sammanlagt 500 bostäder. 22 Hösmärparkens skola och daghem Träbyggnaden i två våningar blev färdig 2005 och har ritats av Yrjö Suonto. 23 Ankparken 24 Gamla orgelfabriken Finlands äldsta orgelbyggeri, som fortfarande är i drift, grundades ursprungligen 1952 i Domsby. Urkurakentamo Veikko Virtanen verkar numera i Träskända. Orglar som byggts av orgelbyggeriet finns i många kyrkor i Finland, bl.a. i Åbo och Esbo domkyrkor. 25 Bergskärning I bergskärningen syns ådrad gnejs, som är en lerhaltig bergartsblandning. Grovkorniga, pegmatitådror av granit trängde in gnejsen på 10 kilometers djup för 1700 miljoner år sedan, vid en temperatur på minst 500 600 grader. Esbo stad Redaktion: Pauli Saloranta Layout och tryckeri: Onnion/Libris 8.2005 16 17
Se och upplev staden. Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadscentren är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i olika former samt en rik natur. Vi ses på stigarna! I samarbete Esbo stad www.espoo.fi Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl Esbo hembygdsförening www.kulturfonden.fi/esbohembygd Föreningen för Mellersta Esbo www.keskiespooseura.fi Domsby-sällskapet www.tuomarila.fi Esbo domkyrkoförsamling www.espoontuomiokirkkosrk.fi Esbo svenska församling www.esbosvenskaforsamling.fi www.esbo.fi/kultur