YRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013

Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013 Föreskrift 22/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:32

Föreskrifter och anvisningar 2013:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013 Föreskrift 22/011/2013

Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:32 ISBN 978-952-13-5538-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5539-4 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo 2014

Innehåll 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examina... 7 1.3 Grunderna för fristående examina... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 9 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen inom elindustrin... 9 2.1 Utexaminerade personers kompetens... 9 2.2 Examensdelar... 10 3 Yrkesskicklighet som krävs i yrkesexamen inom elindustrin (separat för varje examensdel), grunder för bedömningen (föremål för bedömning och bedömningskriterier) och sätten att påvisa yrkesskickligheten... 11 3.1 Produktionsprocessen och informationshanteringen inom den elektrotekniska industrin... 11 3.2 Mätningar av elektrotekniska produkter och arbetarskydd... 14 3.3 Montering av elektrotekniska produkter... 16 3.4 Monteringsarbeten inom elektronikindustrin... 20 3.5 Tillverkning av kablar och ledare... 22 3.6 Produktens elektrotekniska monteringsarbeten... 23 3.7 Tillverkning av mekaniska och elektromekaniska komponenter... 27 3.8 Tillverkning av elektronisk utrustning... 28 3.9 Tillverkning av elektroniska komponenter... 30 3.10 Tillverkning av kretskort... 32 3.11 En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen.. 34

1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (personlig tillämpning) (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Vid utbildningen som förbereder för fristående examen bör man beakta bestämmelserna i 11, 13, 13a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen inom elindustrin 2.1 Utexaminerade personers kompetens Personer som har avlagt yrkesexamen inom elindustrin har ansvarsfulla uppgifter inom den elektrotekniska industrin. Dessa uppgifter kan bestå av till exempel tillverkning av elmotorer, transformatorer och generatorer, elektrisk utrustning och utrustning för eldistributionstekniken, eldrivna maskiner och anordningar, kommunikationsutrustning och andra motsvarande elektroniska produkter samt tillverkning av komponenter för dessa produkter. I sitt arbete är de ansvariga för exempelvis tillverkning, montering och anslutning av slutprodukter eller komponenter samt för kvalitetssäkring, logistik och testuppgifter eller för kombinationer av dessa uppgifter. De förstår vilken betydelse en kostnadseffektiv produktion har för den industri som tillverkar elektrotekniska produkter. De klarar av sina arbetsuppgifter, följer arbetsinstruktionerna och arbetar systematiskt och på ett yrkesmässigt godtagbart sätt. De kan använda de tekniska dokument och de källmaterial samt de mätinstrument och maskiner som behövs i arbetet. De förstår facktermerna och det egna arbetets betydelse för hela produktionsprocessen. De ansvarar för att slutresultatet av arbetet uppnår den kvalitetsnivå som krävs och överensstämmer med avtal, bestämmelser och instruktioner. De har omfattat arbetssätt som är i överensstämmelse med arbetarskyddsbestämmelserna. 9

2.2 Examensdelar För att få examensbetyg ska examinanden avlägga delarna: 3.1 Produktionsprocessen och informationshanteringen inom den elektrotekniska industrin 3.2 Mätningar av elektrotekniska produkter och arbetarskydd och en av följande delar: 3.3 Montering av elektrotekniska produkter 3.4 Montering inom elektronikindustrin 3.5 Tillverkning av kablar och ledare samt en av följande delar: 3.6 Produktens elektrotekniska monteringsarbeten 3.7 Tillverkning av mekaniska och elektromekaniska komponenter 3.8 Tillverkning av elektronisk utrustning 3.9 Tillverkning av elektroniska komponenter 3.10 Tillverkning av kretskort 3.11 En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. 10

3 Yrkesskicklighet som krävs i yrkesexamen inom elindustrin (separat för varje examensdel), grunder för bedömningen (föremål för bedömning och bedömningskriterier) och sätten att påvisa yrkesskickligheten 3.1 Produktionsprocessen och informationshanteringen inom den elektrotekniska industrin Krav på yrkesskicklighet i examensdelen Examinanderna behärskar produktionsmetoderna och kvalitetstekniken i tillverkningsprocessen inom den elektrotekniska industrin. De förstår betydelsen av företagens layout-lösningar i tillverkningen och känner till betydelsen av materialhanteringen, det vill säga produktionslogistiken, i produktionen. De kan använda och dra nytta av informationssystem. De är insatta i den produktionsutrustning som drivs av hydraulik och pneumatik samt var den används. De kan använda de tekniska dokument och de maskiner som behövs i arbetet samt förstår den betydelse produktionsmaskinerna och en störningsfri drift har i tillverkningsprocessen. De kan grunderna i underhåll av produktionsutrustning som innehåller mekaniska, elektriska, pneumatiska, hydrauliska och/eller informationstekniska delar. De handlar planenligt, serviceinriktat och ekonomiskt. Föremål för bedömning Bedömningskriterier förstår den betydelse som produktionsplaner har för tillverkningen av produkter inom den elektrotekniska tillverkningsindustrin. De kan använda och dra nytta av rapporter och informationssystem inom arbetsområdet. De kan utarbeta nödvändiga dokument med hjälp av informationsteknik. De känner till de allmänna termerna som används inom produktionsstyrning. De är förtrogna med de vanligaste produktionsstyrningsfilosofierna som syftar till att förbättra produkternas kvalitet, kundnöjdhet och produktivitet och minska driftskostnaderna och produkternas ledtider. Behärskande av produktionsstyrningssyste m kan i sitt arbete dra nytta av de befintliga informationssystemen för att skriva texter, använda kalkylprogram, skicka e-post och söka information förstår produktionsstyrningens betydelse som en del av den elektrotekniska tillverkningsindustrins produktionsstrategi förstår produktionsplanens betydelse i tillverkningen av produkter kan använda och dra nytta av rapporter inom arbetsområdet känner till några av de vanligaste produktionsstyrningsfilosofierna (såsom Lean-tänkandet, JOT, Jidoka, Kaizen, sugstyrning, Kanban). 11

förstår kvalitetsledningssystemet som helhet omfattande de rutiner, processer och system med vilka företaget sköter och utvecklar tillverkningen av produkterna och kvaliteten på andra aktiviteter. De förstår kvalitetsstyrningen och kvalitetssäkringen som en del av produktionen och kan uppnå den kvalitetsnivå som krävs av arbetet och produkten. Kvalitetsledning 12 förstår kvalitetsstandardernas betydelse för kvalitetsledningen och kvalitetssäkringen kan de viktigaste termerna inom kvalitetsledning kan arbetsuppgifterna enligt kvalitetssystemet och kan förklara instruktionernas betydelse för produktens och verksamhetens kvalitet kan utvärdera sitt arbete med avseende på kvalitetskontrollen förstår sambandet mellan kvalitet och kostnader förstår de krav som miljöaspekterna ställer på produktionen. identifierar de olika typerna av produktionsmaski ner och utrustning, förstår deras betydelse i tillverkningsprocessen och kan kontrollera att utrustningen fungerar. De kan grunderna i hydraulik och pneumatik. Produktionsautomation Hydraulik och pneumatik identifierar den utrustning som hör till produktionsautomationen och kan redogöra för dess funktionsprinciper och de vanligaste störningarna i den kan förklara produktionsautomationssystemets principiella uppbyggnad och funktion samt metoderna för att förhindra störningar (t.ex. elavbrott, elektriskt störningsskydd och jordning) förstår principerna för de vanligaste givarnas konstruktion och funktion samt användningen av dem i produktionsutrustningen förstår syftet med automatisering av industriproduktion förstår grunderna i logikstyrning kan byta/reparera en defekt givare. känner till principerna för hur tryckluft produceras och transporteras kan ta hänsyn till vattenavskiljningen och kraven på tryckluftens renhet kan läsa hydraulik- och pneumatikscheman kan konstruktionen och funktionsprinciperna för de grundläggande komponenterna, såsom styrventiler och cylindrar, samt hur de ska installeras, justeras och styras kan utföra enkla styrningar och regleringar av ventiler, såsom att ändra funktionsriktningen känner till och identifierar säkerhetsriskerna förknippade med hydraulik- och pneumatiksystemens funktion.

behärskar termerna inom materialhantering och logistik. De kan kontrollera inkommande varor enligt pack- och/eller följesedeln. De vet hur man reklamerar en felaktig/defekt produkt. De förstår behovet av lagringsutrymmen med olika produktionsstrukturer och volymer. De förstår tillämpningen av RFID-tekniken inom logistikstyrningen. Materialhantering och logistik kan förklara de logistiska huvudflödena förstår produktförpackningens uppgifter kan hanteringsmärkningarna för förpackningar kan märkningarna i följesedeln och fraktsedeln och vet varför dessa uppgifter har antecknats i dem och för vilket ändamål de behövs vet vilken typ av fel som kan upptäckas i de inkommande varorna och hur man ska agera efter upptäckten kan förklara följande begrepp som hänför sig till lagring: genomsnittslager, säkerhetslager och förbrukningslager förstår begreppen lageromsättning och inventeringsgrad är förtrogna med olika lagringsmetoder och lagerautomater är förtrogna med RFID-identifieringstekniken och kan använda ett RFID-system för logistikstyrning. är förtrogna med den kundorienterade affärsverksamhetsprocessen. De är medvetna om och tar hänsyn till både interna och externa kunders förväntningar och behov. Kundservice utgår från kundens behov och beaktar kundens önskemål i fråga om projektet behärskar kundservicen enligt de kundserviceprinciper som tillämpas i det företag som han/hon representerar. förstår betydelsen av underhållet av de maskiner och den utrustning som används i den elektrotekniska tillverkningsindustrin. De behärskar de ekonomiska och principiella faktorerna inom underhållet. De behärskar grunderna i underhåll av produktionsutrustning som innehåller mekaniska, elektriska, pneumatiska, hydrauliska och/eller informationstekniska delar. Grunder i underhåll Behärskande av underhållsåtgärder känner till principerna för tillståndskontrollen följer underhållsinstruktionerna och förstår betydelsen av underhållet för produktionens smidighet och produktionsutrustningens livscykel kan utföra idrifttagningsbesiktning av produktionsutrustningen. kan se till att underhållet av produktionsutrustningen utförs i enlighet med underhållsplanen kan tolka reservdels- och komponentkataloger korrekt kan dra nytta av monterings- och bruksanvisningar. 13

Dokumentation kan utföra den dokumentation som krävs i samband med en underhålls- eller serviceåtgärd. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 3.2 Mätningar av elektrotekniska produkter och arbetarskydd Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan använda en multimeter vid mätning av elektriska storheter. De kan tolka kopplingsscheman för utrustning och resultaten av mätningar av elektriska storheter korrekt med avseende på fellokaliseringen. De känner till säkerhetsklassificeringen för mätinstrument och använder säkra arbetsmetoder vid mätningar. De har de kunskaper och färdigheter som de fått i säkerhetsutbildningar och som är väsentliga med tanke på arbetarskyddet. De tar hänsyn till de andra medlemmarna i arbetslaget och till arbetsmiljön, liksom till maskinerna och utrustningen samt säkerhetsfaktorerna i samband med driften av dem. De tar också hänsyn till säkerheten vid användning och miljöfaktorerna när det gäller olika ämnen och material på det sätt som säkerhetsdatabladet föreskriver. Föremål för bedömning Bedömningskriterier kan de grundläggande begreppen inom lik- och växelströmstekniken samt kopplingarna för mätning av spänning, ström, resistans och effekt. De kan använda säkra mätmetoder. 14

Mätningar av elektrotekniska produkter förstår begreppen lik- och växelström och känner till lednings- och isoleringsmaterialen känner till och förstår de grundläggande elektrotekniska storheterna (ström, spänning, resistans, effekt och frekvens) känner till och förstår måttenheterna för de elektriska storheterna (A, Ω, V, W och Hz) kan utföra de grundläggande räkneoperationerna för att beräkna samband mellan elektriska storheter (Ohms lag och Kirchhoffs lagar) kan utföra olika mätningar av produkter och komponenter (mätningar av spänning, ström, resistans, kapacitans, induktans, isolationsresistans och frekvens) säkert och korrekt kan utföra de elektrotekniska mätningar som behövs vid tillverkningen och undersöka produkten okulärt eller programmatiskt kan utföra de nödvändiga elektrotekniska mätningarna vid mottagningskontroller. har de kunskaper och färdigheter som de fått i säkerhetsutbildningar och som är väsentliga med tanke på arbetarskyddet. Arbetarskydd genomgår följande utbildningar, om de inte har gällande intyg över dem: elsäkerhetsutbildningen enligt standarden SFS 6002 arbetarskyddsutbildningen Fhj1-utbildningen (första hjälpen) utbildningen i heta arbeten vet vilken betydelse arbetarskyddet, maskin- och utrustningssäkerheten samt ergonomiska arbetsmetoder har för säkerheten i arbetet kan tolka ett säkerhetsdatablad för ett kemiskt ämne som används inom den elektrotekniska industrin. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. 15

Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. Yrkesskickligheten påvisas också i utbildningarna i elarbetssäkerhet, arbetarskydd, Fhj1 och heta arbeten. Intygen över dessa utbildningar lämnas till examensarrangören. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 3.3 Montering av elektrotekniska produkter Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan utföra montering av mekaniska anordningar och manöverdon (elektricitet, tryckluft, hydraulik och/eller pneumatik). De förstår den betydelse som standarderna för den elektrotekniska produkten har i tillverkningsprocessen. De kan bygga stommen/ramen för en produkt enligt monteringsritningarna. De är förtrogna med konstruktionen och funktionen hos de komponenter som används i produkten och kan montera komponenterna enligt ritningarna. De är förtrogna med konstruktionen för de anslutningsdon som används, med monteringen av dem och med de verktyg som används vid monteringen. De är förtrogna med de verktyg som används vid den mekaniska monteringen av den elektrotekniska produkten och kan hålla dem i skick. De väljer de rätta materialen och tillbehören och hanterar dem på rätt sätt. De är kostnadsmedvetna och arbetar ekonomiskt. De har samarbetsförmåga och kan betjäna kunderna enligt företagets serviceprinciper. De tar ansvar för kvaliteten på sitt arbete och kan bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina lösningar. Föremål för bedömning Bedömningskriterier kan tillverka en produkt enligt ritningar och standarder. Tolkning av ritningar kan de vanligaste principerna för utarbetande av arbetsritningar samt de grafiska symbolerna kan tolka monteringsanvisningar och monteringsritningar kan utifrån mekanikbilder utföra kontrollmätningar med skjutmått och mikrometrar förstår de vanligaste toleransmärkningarna och deras betydelse förstår versionshanteringen av ritningar och märkningarna för den har kunskap om de viktigaste standarderna för tillverkningen av produkten. 16

Mekaniska arbetsfaser Behärskande och tillämpning av kunskap som behövs i arbetet kan använda de hand- och elverktyg som behövs vid montering och anslutning kan använda de tryckluftsverktyg som behövs vid montering och anslutning kan använda olika låsningskemikalier och förstår säkerheten vid användningen av dem förstår betydelsen av kalibrering vid momentdragning. kan bedöma om uppgifter är korrekta och tillförlitliga samt dra slutsatser utifrån dem kan söka information i lagstiftning och publikationer som gäller branschen kan använda monteringsanvisningar på främmande språk vid informationssökning. kan planera sitt arbete. Planering av det egna arbetet sätter sig in i planerna och arbetsinstruktionerna innan arbetet påbörjas kan tolka arbetsplaner kan rutinerna vid beställning och utförande av arbetet kan planera ett monteringsarbete så att det framskrider smidigt kan planera arbetsprocessen i arbetsobjektet enligt projekttidtabellen och kan anpassa sitt eget tidsschema efter den kan beakta kundens krav och särskilda behov och ta reda på om det är möjligt att tillgodose dem. kan använda och hantera arbetsredskap. Behärskande av arbetsredskap Behärskande av arbetsredskap och skyddsutrustning kan välja arbetsredskap och mätinstrument som uppfyller kraven och använda dem på rätt sätt kan underhålla de egna redskapen enligt bruks- och underhållsanvisningarna. kan välja den personliga skyddsutrustning som passar bäst för arbetet och kan använda den rätt kan använda lyfthjälpmedel på det sätt som lyftbehovet i fråga kräver beaktar de gällande säkerhetskraven på fallskydd, på arbete på ställningar och stegar samt på personlyftar. 17

använder korrekta och säkra arbetsmetoder. Behärskande av arbetsmetoder Arbetarskydd kan använda de arbetsmetoder som krävs kan anpassa sitt arbete till förändrade omständigheter arbetar enligt gällande standarder kan bedöma sin egen arbetsprestation kan vid behov ge respons för att utveckla produktionsprocessen. kan beakta de krav som arbetarskyddet ställer använder arbetsmetoder som är godtagbara med beaktande av arbetarskyddslagstiftningen kan utveckla arbetsmetoderna under beaktande av ekonomiska aspekter och säkerhet. behärskar arbetsprocessen inom uppgiftsområdet. Kännedom om arbetsprocessen Interaktion och samarbete Resultatrikt och kvalitativt arbete är förtrogna med arbetsfaserna i produkttillverkningen och kan anpassa sitt arbete efter dem. kan samarbeta i arbetsmiljön och med sina intressentgrupper kan förhandla om eventuella avvikelser med den som ansvarar för planeringen kan utveckla sitt arbete för att nå kvalitetsmålen kan arbeta självständigt och i ett arbetslag. kan göra monteringarna så att slutresultatet uppfyller den krävda kvalitetsnivån och standarderna utför uppgifterna inom den angivna tidsgränsen. Problemlösningsförmåga klarar sig i olika problemsituationer arbetar innovativt och försöker utveckla sitt agerande på arbetsplatsen. Kundservice utgår från kundens behov och beaktar kundens önskemål i fråga om projektet behärskar kundservicen enligt de kundserviceprinciper som tillämpas i det företag som de representerar. behärskar montering av produkter. De kan utföra slutbesiktningen av en partiell tillverkning eller slutprodukten och de nödvändiga mekaniska mätningarna. Mekanisk montering av produkter kan montera produkten med hjälp av de listor (komponentkataloger, verktygslistor), monteringsanvisningar, 18

komponent- och monteringsbilder som de fått behärskar arbetsuppgifterna enligt kvalitetssystemet och kan förklara anvisningarnas betydelse för produktens och verksamhetens kvalitet kan kontrollera momenten och hållfastheten för de förband som de gjort förstår hur allvarliga konsekvenser en försummelse kan leda till kan i de olika produktionsfaserna kontrollera funktionen och konditionen hos komponenterna och den produkt som tillverkas, okulärt eller genom mätning förstår betydelsen av produkternas spårbarhet. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 19

3.4 Monteringsarbeten inom elektronikindustrin Krav på yrkesskicklighet i examensdelen är förtrogna med de metoder, tekniker, material och testmetoder som används vid tillverkning och montering av elektronisk utrustning. De känner till principen för komponenternas kodsystem och identifierar de komponenter som används. De har kunskap om de konstruktionsdelar och komponenter som används inom elektroniken och kan använda data om dem. De kan byta en komponent på kretskortet med lämpliga verktyg och metoder och enligt ESD-kraven. De kan använda produktspecifika testmetoder enligt säkerhetsföreskrifterna. Föremål för bedömning Bedömningskriterier identifierar de komponenter som används och kan byta och löda komponenter. Kunskap om passiva komponenter identifierar de passiva komponenter som används inom elektroniken och känner till deras konstruktion vet de passiva komponenternas viktigaste elektriska värden. Analog elektronik och digitalteknik Utplacering och lödning för hand är förtrogna med halvledarkomponenterna inom elektroniken och kan koppla dem rätt kan undersöka komponenternas kondition genom mätning kan när en defekt halvledarkomponent behöver bytas ut välja en ny med hjälp av ett datablad har kunskap om de grundläggande grindkretsarna och bistabila vippor och identifierar deras grafiska symboler. kan löda olika komponenter samt reparera lödningar under beaktande av ESD-skyddets krav kan använda en lödnings- och reparationsstation vid byte av komponent. känner till de olika testmetoderna. De kan ansluta ett mätinstrument och en testanordning och välja de korrekta inställningarna. De kan tolka resultaten korrekt. De kan avsluta en mätning och ett test och behärskar rutinen för registrering av resultaten. De kan utföra en okulär, funktionell och datorstödd slutbesiktning av den produkt som tillverkas. Testning av elektroniken kan använda olika typer av testutrustning och testprogram och förstår testresultaten kan använda de mätinstrument som används för att kontrollera kvaliteten på produkten, såsom voltmetrar, analysatorer och mätpunkter förstår vilken betydelse kalibreringen av mätinstrumenten har för produktens kvalitet 20

förstår de planerade åldrandet som en del av produkttillverkningen kan utföra en funktionell testning av någon elektronisk produkt känner till olika testmetoder, t.ex. ICT, AOI, X-RAY och JTAG. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 21

3.5 Tillverkning av kablar och ledare Krav på yrkesskicklighet i examensdelen behärskar teorin när det gäller tillverkning av kablar och ledare. De kontrollerar valet av material i utgångstrummans anvisningar, det kort som följer med trumman och materialförpackningarna. De kan välja extruderingsverktyg utifrån produkt som ska extruderas och material som ska användas. De kan montera verktygen rätt och kontrollera väggtjockleken i början av extruderingsprocessen. De kan välja korrekta inställningar för testutrustningen, såsom diameter och/eller testspänning. De kan kontrollera diametern under extruderingen och göra nödvändiga justeringar. De kan utföra de mätningar som behövs under tillverkningen på basis av produkt som tillverkas. De kan avsluta extruderingen och göra nödvändiga anteckningar (i informationssystemet/i de kort som ska följa med/i timlappen). behärskar tillverkningen av kablar och ledare. Föremål för bedömning Tillverkning av kablar och ledare Bedömningskriterier vet vilken betydelsen standarder och andra föreskrifter har vid tillverkning av kablar och ledare är förtrogna med tillverkningsprocessen och de tillhörande arbetsfaserna känner till de vanligaste kabel- och ledarmaterialen identifierar de material som används på sin egen arbetsplats, känner till deras egenskaper och kan hantera dem på rätt sätt är förtrogna med kablarnas och halvfabrikatens konstruktion kan läsa konstruktionsbeskrivningar och arbetsordrar för kablar eller ledare och kan arbeta enligt dem kan utföra arbetsfaserna i den egna arbetshelheten, såsom tråddragning, tvinning, isolering, flätning, armering, nollning, mantling, provning och slutkontroll kan mäta och registrera egenskaperna hos de halvfabrikat eller kablar som tillverkas i den egna arbetsfasen kan på grundval av mätresultat avgöra om produkten uppfyller ställda krav kan följa anvisningarna, om produkten inte uppfyller kraven känner till funktionsprincipen för sin egen maskin eller kabeltillverkningslinje och kan utföra de rengörings- och underhållsåtgärder som ankommer på operatören. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så 22

autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 3.6 Produktens elektrotekniska monteringsarbeten Krav på yrkesskicklighet i examensdelen förstår den betydelse som standarderna om den elektrotekniska produkten har i tillverkningsprocessen. De är förtrogna med konstruktionen och funktionen hos de komponenter som används i produkten och kan montera komponenterna enligt ritningarna. De känner till de ledartyper som används i produkten och de krav som ställs på dragningen av ledarna. De är förtrogna med konstruktionen för de anslutningsdon som används, med monteringen av dem och med de verktyg som används vid monteringen. De kan dra ledarna i den elektrotekniska produkten och koppla dem enligt ritningarna. De är förtrogna med frågorna i samband med provdrift och testning av en elektroteknisk produkt och kan genomföra provdriften/testningen. De väljer de rätta materialen och tillbehören och hanterar dem på rätt sätt. De är kostnadsmedvetna och arbetar ekonomiskt. De har samarbetsförmåga och kan betjäna kunderna enligt företagets serviceprinciper. De arbetar på ett säkert sätt och beaktar säkerheten i arbetsmiljön. De kan bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina lösningar. De kan teorin i fråga om mätning och felsökning. De kan utföra mätning av isolationsresistans. De kontrollerar mätinstrumentets och testanordningens kondition rätt före användning. De vet vilka åtgärder som behövs vid problem och utför de nödvändiga korrigerande åtgärderna. De kan tolka resultat korrekt. De kan avsluta en mätning och ett test och registrera mätresultaten. 23

Föremål för bedömning Bedömningskriterier behärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet och kan tillämpa den. Tolkning av ritningar Behärskande och tillämpning av kunskap som behövs i arbetet kan de vanligaste principerna för utarbetande av arbetsritningar samt de grafiska symbolerna kan tolka monteringsanvisningar, elritningar och scheman har kunskap om de viktigaste standarderna för tillverkningen av produkten. kan bedöma om uppgifter är korrekta och tillförlitliga samt dra slutsatser utifrån dem kan använda informations- och kommunikationsteknik vid informationssökning kan söka information i lagstiftning och publikationer som gäller branschen kan vid informationssökning använda monteringsanvisningar på främmande språk kan tillämpa de teoretiska kunskaper som behövs i branschen för att förstå hur elutrustning och elanläggningar fungerar. kan planera sitt arbete. Planering av det egna arbetet sätter sig in i planerna och arbetsanvisningarna innan arbetet påbörjas kan tolka arbetsplaner kan rutinerna vid beställning och utförande av arbetet kan planera ett monteringsarbete så att det framskrider smidigt kan planera hur arbetet ska utföras på arbetsplatsen enligt projekttidtabellen och kan anpassa sin egen tidtabell efter den och samtidigt beakta de övriga yrkesgrupperna kan beakta kundens krav och särskilda behov och ta reda på om det är möjligt att tillgodose dem. kan använda och hantera arbetsredskap. Behärskande av arbetsredskap kan välja arbetsredskap och mätinstrument som uppfyller kraven och använda dem på rätt sätt kan underhålla de egna redskapen enligt bruks- och underhållsanvisningarna kan sköta om kalibreringen av mätinstrumenten. 24

Behärskande av arbetsredskap och skyddsutrustning kan välja den personliga skyddsutrustning som passar bäst för arbetet och kan använda den rätt kan använda lyfthjälpmedel på det sätt som lyftbehovet i fråga kräver vet vilka säkerhetskrav som ställs på fallskydd, på arbete på ställningar och stegar samt på personlyftar. använder korrekta och säkra arbetsmetoder. Behärskande av arbetsmetoder Arbetarskydd och säkerhet vid elarbete kan använda de arbetsmetoder som krävs kan ändra sitt arbetssätt om förhållandena förändras arbetar enligt gällande standarder kan utvärdera sin egen arbetsprestation. kan beakta de krav som arbetarskyddet och elarbetssäkerheten ställer använder arbetsmetoder som är godtagbara enligt arbetarskydds- och elsäkerhetslagstiftningen kan utveckla arbetsmetoderna under beaktande av ekonomiska aspekter och säkerhet. behärskar arbetsprocessen inom uppgiftsområdet. Kännedom om arbetsprocessen Interaktion och samarbete Resultatrikt och kvalitativt arbete Problemlösningsförmåga Kundservice är förtrogna med arbetsfaserna i tillverkningen av elutrustningen och kan anpassa sitt arbete efter dem. kan samarbeta i arbetsmiljön och med sina intressentgrupper kan förhandla om eventuella avvikelser med den som ansvarar för planeringen kan utveckla sitt arbete för att nå kvalitetsmålen kan arbeta självständigt och i ett arbetslag. kan göra monteringarna så att slutresultatet uppfyller den godkända kvalitetsnivån och standarderna utför uppgifterna inom den angivna tidsgränsen. klarar sig i olika problemsituationer arbetar innovativt och försöker utveckla sitt agerande på arbetsplatsen. utgår från kundens behov och beaktar kundens önskemål i fråga om projektet behärskar kundservicen enligt de kundserviceprinciper som tillämpas i det företag som de representerar. 25

behärskar montering av produkter. De kan utföra slutbesiktningen av en partiell tillverkning eller slutprodukten och de nödvändiga elektriska mätningarna. Montering av produkter kan montera produkten med hjälp av de listor (komponentkataloger, verktygslistor), monteringsanvisningar, komponent- och monteringsbilder som de fått kan arbetsuppgifterna enligt kvalitetssystemet och kan förklara instruktionernas betydelse för produktens och verksamhetens kvalitet kan utvärdera sitt arbete med avseende på kvalitetskontrollen behärskar den okulära besiktningen av produkten i samband med slutprovningen kan kontrollera den mekaniska och elektriska funktionen för de anslutningar som de gjort. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 26

3.7 Tillverkning av mekaniska och elektromekaniska komponenter Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan utföra montering, testning, installation, felsökning och byte av mekaniska och elektromekaniska komponenter enligt arbetsordningar och anvisningar. behärskar tillverkningen av mekaniska komponenter. Föremål för bedömning Kunskap om och montering av mekaniska komponenter Bedömningskriterier kan montera och testa mekaniska komponenter känner till och förstår komponenternas konstruktion och egenskaper samt hur de fungerar i utrustningen kan hantera de mekaniska komponenter som behövs i arbetet identifierar defekta komponenter och kan byta ut dem mot motsvarande intakta komponenter utan att skada omgivande komponenter (t.ex. glid- och rullningslager). behärskar tillverkningen av elektromekaniska komponenter. Kunskap om och montering av elektromekaniska känner till konstruktionen och de allmänna egenskaperna hos elektromekaniska komponenter (t.ex. lednings- komponenter satser, kontaktdon, strömbrytare, kontaktorer, säkringar och kylelement) samt deras funktion kan hanterar dem och förvara dem på rätt sätt kan montera och testa elektromekaniska komponenter kan genom mätning söka och identifiera en defekt komponent och byta ut den mot en motsvarande intakt komponent utan att skada omgivande komponenter eller kretskortet. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. 27

Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 3.8 Tillverkning av elektronisk utrustning Krav på yrkesskicklighet i examensdelen behärskar tillverkningen av elektronisk utrustning, det vill säga tillverkningen av helheter bestående av elektroniska enheter, elektronisk utrustning och elektroniska system. De känner till acceptanskriterierna för elektroniska produkter. De känner till de allmänna principerna för testning av de produkter som tillverkas och de storheter som testas. De förstår betydelsen av testningen som en del av hela processen och betydelsen av den information (data) som erhålls vid testningen när det gäller utvecklingen av processen. De är förtrogna med användningen av och de allmänna funktionsprinciperna för de mätinstrument och den automationsutrustning som används vid testning och beaktar elsäkerheten i arbetet. De kan undanröja eller åtgärda de vanligaste felen som uppstår i detta processteg. Föremål för bedömning Bedömningskriterier behärskar monteringen av produkter. Förmåga att tolka komponentmonteringsbilder och kunskap om komponenterna Manuell lödning och beaktande av ESD-skyddet Montering av produkter kan utrusta ett kretskort på grundval av komponentmonteringsbilden på rätt sätt känner till tillverkningsmetoden för ett enskilt kretskort kan hanterar kretskortet på rätt sätt. kan följa arbetsinstruktionerna för lödningsarbetsplatsen kan beakta ESD-skyddet vid hantering av elektroniska komponenter och produkten förstår användningen av skyddshandskar vid hantering av kretskort och komponenter. kan montera produkten med hjälp av de listor (komponentkataloger, verktygslistor), monteringsanvisningar, komponent- och monteringsbilder som de fått kan göra de nödvändiga kontrollmätningarna av de mekaniska delarna kan beakta ESD-skyddet vid montering av produkten. 28

känner till kvalitetskriterierna och tillämpningen av dem på det egna arbetet. De kan utföra en okulär, funktionell och datorstödd slutbesiktning av den produkt som tillverkas. De kan utföra de behövliga elektriska mätningarna. Produkttestning behärskar den okulära besiktningen av produkten i samband med slutprovningen kan utföra de elektriska mätningarna av produkten kan i de olika produktionsfaserna kontrollera funktionen och konditionen hos komponenterna och den produkt som tillverkas, okulärt, genom mätning eller med hjälp av ett program kan använda olika typer av testutrustning och testprogram och förstår testresultaten kan göra mätningar av isolationsresistans och kontinuitetsmätningar av skyddsledare kan genom mätning kontrollera anslutningarna kan kontrollera funktionen för olika program och versioner. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra ifrågavarande arbeten på arbetsplatsen och vid behov dessutom genom att utföra separata arbetsprestationer i en så autentisk arbetsmiljö och i så autentiska arbetsförhållanden som möjligt i den omfattningen att det kan konstateras att kraven på yrkesskicklighet uppfylls både vad gäller det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs på området. Under arbetet får man ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna för att få reda på om de har det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Frågorna får dock inte störa arbetsprestationen så att det har en väsentlig inverkan på examinandens koncentration och arbete. Att examinanderna har de centrala kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder för att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. Före den slutliga bedömningen ska man alltid ge deltagaren möjlighet att motivera sin arbetsprestation. I en yrkesexamen antingen godkänns eller underkänns prestationen i examensdelen. 29