Jämställd behandling vid högt blodtryck

Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt!

Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3 Projektorganisation...3 Begreppsförklaring...3 Inledning....5 Beskrivning av verksamheten.5 Bakgrund...5 Problembeskrivning...5 Arbetsrutiner......5 Hur ser det ut i Västra Götalandsregionen?...6 Vad säger forskningen?...6 Vad är jämställd vård?...6 Könsskillnader i läkemedelsbehandling......7 Frågeställning......7 Hypotes......7 Syfte och mål......8 Hälso- och sjukvårdsnämnden....8 Metod och resultat......8 Diskussion....14 Slutsats.....15 Fortsatt arbete....... 15 Referenser.....16 Kontaktuppgifter.. 16

Läkemedelsenheten, Göteborg 3 Allmänt Ansvarig chef Karin Lendenius Projektorganisation Kristina Svenungsson läkemedelschef administrativ samordnare Begreppsförklaring av läkemedel som används vid högt blodtryck Läkemedelsbehandling vid högt blodtryck är till för att minska risken för allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller njurskador som kan leda till en för tidig död. Läkemedelsbehandlingen ger bara ett visst skydd för patienten; exempelvis minskar risken för stroke med ungefär en tredjedel och risken för hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Läkemedelsbehandlingen sänker bara blodtycket så länge patienten tar sin medicin och behandlingen är oftast livslång. Det finns flera olika grupper av blodtryckssänkande läkemedel. Effekten av läkemedlen varierar från person till person och från kvinna till man. För att kunna sänka blodtrycket tillräckligt är det oftast nödvändigt att pröva sig fram till rätt medicinering. Det kan betyda att man behöver byta läkemedel eller kombinera två, tre eller till och med fyra olika mediciner i låga doser för att nå rätt effekt. Fem vanliga grupper av blodtryckssänkande mediciner är diuretika, kalciumflödeshämmare, betablockerare, ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB). Diuretika Är ett vätskedrivande läkemedel som får njurarna att göra sig av med vatten och salt. Blodvolymen minskar då något och blodtrycket sänks. En viss vidgning av blodkärlen sker också. Kalciumflödeshämmare Detta läkemedel motverkar flödet av kalciumjoner i kroppens celler. Ett mindre flöde av kalciumjoner gör att muskelceller slappnar av i de små blodkärlen, vilket gör att blodkärlen vidgas och trycket sänks. Kalciumflödeshämmare sänker också pulsen. Betablockerande läkemedel Förenklat sett blockerar läkemedlet vissa stresshormoners effekt på hjärta och blodkärl. Pulsen sänks och blodvolymen som hjärtat pumpar ut blir mindre. Detta bidrar förmodligen till att blodtrycket sänks. ACE-hämmare ACE-hämmare (Angiotensin Converting Enzyme) motverkar bildningen av en hormonsubstans, angiotensin-2, som är ett kärlsammandragande och blodtryckshöjande ämne som kroppen bildar själv. En inte alltför ovanlig biverkan är rethosta.

Läkemedelsenheten, Göteborg 4 ARB ARB (Angiotensinreceptorblockerare) verkar genom att hindra kroppens egna angiotensin-2 att binda sig till den struktur (receptor) som förmedlar den kärlsammandragande och blodtryckshöjande effekten. ARB används oftast som ett alternativ till ACE-hämmare om patienten störs av biverkningar som till exempel rethosta. För att nå ett acceptabelt blodtryck kombineras ofta ACE-hämmare och ARB med andra verksamma blodtryckssänkande medel, till exempel diuretika, betablockerare och kalciumflödeshämmare.

Läkemedelsenheten, Göteborg 5 Inledning Gör det jämt! är ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver med landstingen. I Västra Götalandsregionen deltar regionkansliets Hälso- och sjukvårdsavdelning (HSA) med fyra enheter och Läkemedelsenheten är en av dem. Utvecklingsarbetet vänder sig till regionala verksamheter som vill utveckla och förbättra utbudet av tjänster och service för kund, patient och brukare i regionen när det gäller jämställd vård. Beskrivning av verksamheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen har till uppgift att stödja hälso- och sjukvårdsutskottet samt Regionstyrelsen i regionövergripande strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor samt tandvårdsfrågor. Avdelningens enheter bereder ärenden bland annat gällande medicinska riktlinjer, långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor, strukturfrågor samt frågor gällande verksamhetsutveckling, kvalitet och patientsäkerhet. Läkemedelsenheten ingår i hälso- och sjukvårdsavdelningen. Enheten samordnar och bevakar utvecklingen inom läkemedelsområdet och svarar fortlöpande för kontakter med hälso- och sjukvårdskanslier samt primärvårds- och sjukhusförvaltningar. Bakgrund Problembeskrivning Vid behandling av högt blodtryck rekommenderas i första hand läkemedel ur läkemedelsgrupperna diuretika, ACE-hämmare eller kalciumantagonister. Västra Götalandsregionen har haft en bristande följsamhet när det gäller Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) rekommendationer av förskrivningen av ARB till patienter med diagnosen högt blodtryck. Enligt TLV:s rekommendationer för behandling av patienter med primärt högt blodtryck skall patienterna först ha prövat ACE-hämmare innan ARB-läkemedel förskrivs till patienten och full läkemedelsförmån utgår. Flertalet patienter med högt blodtryck i Västra Götaland har fått ARBläkemedel som behandling utan att först ha prövat ACE-hämmare. Förskrivningen innebär att läkemedelsbehandlingen av dessa patienter blir mycket dyrare för regionen än om patienten först hade fått prova ACE-hämmare och sedan förskrivits ARB-läkemedel som ett andrahandsalternativ eller som komplettering till ACE-hämmare enligt TLV:s rekommendation. Syftet med rekommendationer av läkemedel är att få ut så mycket hälsa som möjligt för varje skattekrona. Efter att den här kartläggningen gjordes har TLV beslutat att vissa ARB-läkemedel skall ingå i läkemedelsförmånen utan begränsning då priset sjunkigt betydligt. Arbetsrutiner Socialstyrelsen konstaterade redan i slutet av 90-talet att sjukvården inte var jämställd. På uppdrag av regeringen gjordes en omfattande kartläggning 2004 som sammanställdes i rapporten Jämställd vård 2004. En nyligen gjord uppföljning visar att endast marginella förbättringar gjorts, vilket går att läsa i rapporten Mot en mer jämställd vård och socialtjänst uppföljning 2004. Västra Götalandsregionen strävar efter att erbjuda sina medborgare en säker vård med hög kvalitet, men samtidigt har uppmärksamheten alltmer riktats mot att kartlägga vården för kvinnor och män för att identifiera könsspecifika skillnader vad gäller diagnostik, behandling, bemötande,

Läkemedelsenheten, Göteborg 6 och traditionella och strukturella skillnader i vården. Ett regionalt kunskapscentrum för jämställd vård har inrättats i regionen (KJV).som har till uppgift är att klarlägga de könsspecifika skillnader som finns inom vården. Ett balanserat styrkort för jämställdhetsarbetet inom hälso- och sjukvården har tagits fram för att visa vägen för hur ledningssystem för jämställdhet kan skapas. Stora satsningar har gjorts under 2007-2008 för att utbilda de högsta ledningarna i genuskunskap. Läkemedelsenhetens uppdrag är att utveckla en regional och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt att vara en stödfunktion till regionens förskrivare. För att förändra förskrivningsmönster krävs ett samarbete mellan alla berörda parter: förskrivare, förvaltningar och stödfunktioner. Vård skall ges på lika villkor, vara jämställd och jämlik. Detta innefattar också läkemedelsarbetet som är vårt huvudsakliga uppdrag på Läkemedelsenheten. Hur ser det ut i Västra Götalandsregionen? Västra Götalandsregionen strävar efter att erbjuda sina medborgare en säker vård med hög kvalitet. På senare tid har uppmärksamheten alltmer riktats mot att kartlägga vården av kvinnor och män med målet att identifiera könsspecifika skillnader vad gäller diagnostik, behandling, bemötande samt traditionella och strukturella skillnader i vården. Ett regionalt Kunskapscentrum för jämställd vård (KJV) har inrättats i regionen. KJV:s uppgift är att klarlägga de könsspecifika skillnader som finns inom vården. Ett balanserat styrkort en styrmetod som har andra perspektiv av en verksamhet än enbart det finansiella perspektivet för jämställdhetsarbetet inom hälso- och sjukvården har tagits fram för att visa vägen för hur ledningssystem för jämställdhet kan skapas. Stora satsningar har gjorts under 2007-2008 för att utbilda de högsta ledningarna i genuskunskap. Läkemedelsenhetens uppdrag är att utveckla en regional och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och vara en stödfunktion till regionens förskrivare. För att förändra förskrivningsmönster krävs ett samarbete mellan alla berörda parter: förskrivare, förvaltningar och stödfunktioner. Vård skall ges på lika villkor, vara jämställd och jämlik. Detta innefattar också läkemedelsarbetet som är det huvudsakliga uppdraget på Läkemedelsenheten. Vad säger forskningen? Vad är jämställd vård? Socialstyrelsen skriver i sin rapport Jämställd vård 2004: Det saknas en entydig definition av begreppet jämställd vård inom hälso- och sjukvården. Det kan betyda att såväl kvinnor som män, oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund och etniskt ursprung har tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor. Ett vanligt sätt att definiera vård på lika villkor är att det är behovet av vård som skall ligga till grund för val av strategi för omhändertagande och behandlingsalternativ. Socialstyrelsen skriver vidare i rapporten: Det är numera väl dokumenterat att män ofta kommer senare i sjukdomsförloppet än kvinnor, och att de dör oftare i sjukdomar som hade gått att förebygga och behandla. En rad faktorer kopplade till mäns och kvinnors delvis olika villkor i samhället, såsom ekonomi, utbildningsnivå, kunskaper, attityder, värderingar samt förväntningar verkar påverka benägenheten att söka vård. Likaså kan det finnas människor som söker vård, men som kan vara i behov av andra insatser från samhället. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller sjuklighet och dödlighet. Kvinnor lever i genomsitt fem år längre än männen i Sverige. Kvinnor är mer sjuka under sin livstid och uppsöker sjukvård oftare än männen. Socialstyrelsen skriver i rapporten: Orsakerna till dessa skillnader är komplexa, och har både med biologiska, kulturella, sociala och strukturella (till exempel makt, inflytande och resurs) faktorer att göra.

Läkemedelsenheten, Göteborg 7 Statistiska Centralbyrån, SCB, följer och mäter bland annat utvecklingen av levnadsförhållandena i Sverige på uppdrag av Sveriges riksdag. Undersökningen kallas ULF (utveckling av levnadsförhållanden). I ULF-undersökningen som senast uppdaterats 2010-09-29 redovisar SCB bland annat: Kvinnor rapporterar större psykisk ohälsa än män. Kvinnor uppger att de har sjukdomar i skelettet och rörelseorganen, av dessa är flera sjukdomar arbetsrelaterade. Risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar ökar med åldern. Män riskerar att drabbas av dessa sjukdomar i högre grad än kvinnor. Skador och förgiftningar är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler män än kvinnor dör av skador många av dessa är fordonsrelaterade. Våld i hemmet drabbas nästan enbart kvinnor och barn. Våld och hot på arbetsplatsen drabbar främst kvinnor, utgör cirka 70 procent av anmälningarna. Anmälningarna kommer från kvinnodominerade arbetsplatser inom vård och omsorg. Könsskillnader i läkemedelsbehandling Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen i öppenvården. Flera grupper av läkemedel förskrivs och används i större utsträckning av kvinnor än av män. Största skillnaderna finns bland läkemedel mot depression, psykiskt ohälsa och mot smärta. Den totala läkemedelskostnaden för kvinnor per år är högre än för männen. Detta beror till stor del på att kvinnorna är fler i de äldsta åldersgrupperna som är de största konsumenterna av läkemedel. En högre läkemedelkonsumtion bland kvinnor kan också förklaras av könsspecifika förhållanden. Att det förskrivs mer läkemedel till kvinnor kan delvis förklaras av att kvinnor använder preventivläkemedel, läkemedel i samband med graviditet samt att de får läkemedel vid menopaus. Kvinnor har också högre förekomst av vissa sjukdomar som sköldkörtelsjukdomar, autoimmuna sjukdomar (reumatiska sjukdomar) och multipel skleros. En amerikansk studie, som Socialstyrelsen hänvisar till i sin rapport, visar att sannolikheten är större att en kvinna som söker vård lämnar mottagningen med ett recept än att en man gör det. Kostnaden för varje receptförskrivet läkemedel till män är högre än till kvinnor i samtliga åldrar. Detta beror dels på mängden läkemedel som förskrivits och dels på preparatets pris. Den högre läkemedelskostnaden för män beror dels på att de får en större mängd läkemedel förskrivet vid förskrivningstillfället och att de får dyrare läkemedel. Av de läkemedel som används vid hjärt- och kärlsjukdom ordineras kvinnor i högre grad läkemedel i grupperna diuretika och betareceptorblockerare. Män ordineras oftare ACE-hämmare och kalciumantagonister. Uppgifterna är hämtade ur Socialstyrelsens rapport Jämställd vård 2004. Frågeställning Får kvinnor och män med högt blodtryck lika läkemedelsbehandling i Västra Götalandsregionen? Hypotes I denna förstudie är hypotesen att det finns könsskillnader vid förskrivning av läkemedel för patientgruppen. Att könsskillnaderna i Västra Götalandsregionen inte skiljer sig från hur det ser ut i övriga landet. Socialstyrelsen redovisar i sin rapport Jämställd vård 2004 att kvinnor får fler läkemedel förskrivet än män. En djupare analys visar att män oftare får nyare och dyrare läkemedel förskrivet.

Läkemedelsenheten, Göteborg 8 Syfte och mål Syftet med undersökningen är att kartlägga om det i Västra Götalandsregionen finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller läkemedelsförskrivning vid högt blodtryck. Kartläggningen kan vara ett underlag för en förbättrad läkemedelsförskrivning enligt TLV:s rekommendationer. Med en förbättrad följsamhet av TLV:s rekommendationer kan stora resursbesparingar göras i regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden Politiska beslut fattas i Västra Götalandsregionen i ett stort antal politiska nämnder och styrelser. Den politiska styrningen i regionen grundar sig på allmänna val vart fjärde år. Nämnderna och styrelserna är sammansatta av representanter för de politiska partierna i Västra Götaland. Det finns tolv hälso- och sjukvårdsnämnder, HSN, med politiskt utsedda ledamöter i Västra Götalandsregionen. Nämndernas uppgift är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen i regionen. Nämnderna ska se till att befolkningen får tillgång till den vård som behövs. HSN är befolkningens företrädare och ansvarar för att kartlägga behovet av hälso- och sjukvård och prioritera mellan olika behovs- och patientgrupper. Dessutom har nämnden till uppdrag att föra en dialog med befolkningen för att öka förutsättningarna för ett demokratiskt inflytande. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är: 1. Norra Bohuslän 2. Dalsland 3. Trestad 4. Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale 5. Göteborg centrum-väster 6. Mittenälvsborg 7. Partille, Härryda, Mölndal 8. Sjuhärad 9. Västra Skaraborg 10. Östra Skaraborg 11. Göteborg Hisingen 12. Göteborg nord-östra Metod och resultat I den här förhandsstudien ingår öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare, exklusive primärvården, och sjukhusens öppenvårdsmottagningar. Det totala antalet besök är 7 766, fördelade på 3 519 män och 4 247 kvinnor, se tabell nedan.

Läkemedelsenheten, Göteborg 9 Öppenvårdsbesök totalt VGR, H1 2009 9 000 8 000 7 766 7 000 6 000 5 000 4 000 3 519 4 247 Serie1 3 000 2 000 1 000 0 Man Kvinna Totalt Tabellen nedan visar hur öppenvårdsbesöken är fördelade i regionens tolv Hälso- och sjukvårdsnämnder. Antal öppenvårdsbesök per HSN, H1 2009 1 800 1 600 1 400 Antal besök 1 200 1 000 800 600 Kvinnor Män 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Hälso- o sjukvårdsnämnder (HSN) Underlaget för det här utvecklingsarbetet är alla öppenvårdsbesök gjorda hos privata förskrivare och på sjukhusens öppenvårdsmottagningar under första halvåret 2009 med huvuddiagnos essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak), I10.9 enligt ICD:s internationella klassifikationssystem. ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker som i sin tur är underlag för statistiska sammanställningar och analyser.

Läkemedelsenheten, Göteborg 10 Uppgifterna är hämtade ur Västra Götalandsregionens patientdatabas, VEGA. Alla öppenvårdsbesök med någon form av hjärtsjukdom som bidiagnos har tagits bort. Patienter med både högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ordineras samma läkemedel för både högt blodtryck och hjärtsjukdomen. Öppenvårdsbesöken i förstudien visar om patienten är man eller kvinna och vilken hälso- och sjukvårdsnämnd patienten tillhör. Urvalet av öppenvårdsbesöken har samkörts med Socialstyrelsens läkemedelsregister. I registret finns uppgifter om förskrivna läkemedel vid öppenvårdsbesöket som patienten hämtat ut på apotek under första halvåret 2009. Uthämtade förskrivna läkemedel mot högt blodtryck som finns med i kartläggningen är: ACE-hämmare, inklusive kombinationer. Diuretika. Kalciumantagonister. Beta-receptorblockerare. ARB inklusive kombinationer. ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare, enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser 2009 som är statistik på årsbasis som jämför kvalitet på vård och omsorg i hela Sverige. Statistiken ger insyn och bidrar till lärande, uppföljning och förbättring inom vård och omsorg i Sverige. Frågeställningar: 1. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ACE-hämmare inklusive kombinationer? 2. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut diuretika? 3. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut kalciumantagonister? 4. Hur många i gruppen har perioden hämtat ut beta-receptorblockerare? 5. Hur många individer i gruppen har under perioden hämtat ut ARB inklusive kombinationer? 6. Hur många individer i gruppen har under perioden har hämtat ut ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser 2009? Frågeställning 1 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ACE-hämmare, inklusive kombinationer, diuretika och kalciumantagonister?

Läkemedelsenheten, Göteborg 11 100 90 80 Andel (%) individer med uttag av ATC-kod C09A+B redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 Fler män får ACE-hämmare inklusive kombinationer förskrivet än kvinnor i alla tolv HSN i Västra Götalandsregionen (VGR). I Västra Götalandsregionen totalt får fler män än kvinnor ACE-hämmare inklusive kombinationer av diuretika eller kalciumantagonister. I gruppen som hämtade ut ACE-hämmare inklusive kombinationer ingick totalt 2 797 individer. Av dem var 1 470 män och 1 327 var kvinnor. Frågeställning 2 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut diuretika? 100 90 80 Andel (%) individer med uttag av diuretika, ATC-kod C03A redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 1 HSN 9 HSN 8 HSN 7 VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10

Läkemedelsenheten, Göteborg 12 I diuretikagruppen ingår totalt 1 435 individer fördelat på 896 kvinnor och 539 män. I diagrammet ovan redovisas kvinnor och män i procent uppdelat på HSN-nivå samt i Västra Götalandsregionen totalt. Det är fler kvinnor än män som får diuretika förskrivet i samtliga HSN och i Västra Götalandsregionen totalt. Frågeställning 3 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut kalciumantagonister? Andel (%) individer med uttag av kalciumantagonister, ATC-kod C08 redovisat på kvinnor och män 100 90 80 70 Kvinna Man Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10 HSN 9 HSN 8 HSN 7 HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 1 I den här gruppen ingår totalt 3 281 individer, fördelat på 1 615 män och 1 666 kvinnor. Fler män än kvinnor har hämtat ut kalciumantagonister i Västra Götalandsregionen totalt. Detta gäller i alla HSN förutom i HSN 10 där fler kvinnor hämtat ut kalciumantagonister. Totalt i Västra Götalandsregionen hämtar män ut mer kalciumantagonister än kvinnor. Frågeställning 4 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut beta-receptorblockerare?

Läkemedelsenheten, Göteborg 13 100 90 80 70 Andel (%) individer med uttag av ATC-kod C07 redovisat på kvinnor och män Kvinna Man Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 HSN 3 HSN 2 HSN 1 HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 9 HSN 8 HSN 7 VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10 I gruppen ingår totalt 3 912 individer, fördelat på 2 213 kvinnor och 1 699 män. Fler kvinnor hämtar ut beta-receptorblockerare totalt i Västra Götalandsregionen. I HSN 2 och 12 hämtar fler män än kvinnor ut beta-receptorblockerare. Avvikelsen i HSN 2 beror på att det är ett lågt antal individer, endast 15 kvinnor och 11 män. Frågeställning 5 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ARB inklusive kombinationer? Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel (%) indivder med uttag av ATC-kod C09C+D redovisat på kvinnor och män Kvinna Man HSN 2 HSN 1 HSN 4 HSN 3 HSN 6 HSN 5 HSN 8 HSN 7 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 I gruppen ingår totalt 2 314 individer, varav 1 226 kvinnor och 1 088 män. I den här gruppen är det relativt jämt fördelat mellan kvinnor och män totalt sett i Västra Götalandsregionen, även om antalet män som hämtat ut de här medicinerna överväger en aning.

Läkemedelsenheten, Göteborg 14 Frågeställning 6 Antal och andel i procent av individer i gruppen som under perioden har hämtat ut ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare, enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser 2009. 100 90 80 Andel (%) nya ARB-användare som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 HSN 2 HSN 1 HSN 4 HSN 3 HSN 6 HSN 5 HSN 8 HSN 7 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 I gruppen ingår totalt 492 individer, 272 kvinnor och 220 män. Också här är en liten övervägande del män totalt sett i Västra Götalandsregionen. I sex av nämnderna, HSN 1, 4, 5, 8, 10 och 12 finns fler män som är ARB-användare och som inte tidigare förskrivits ACE-hämmare. I övriga HSN 3, 6, 7, 9 och 11 är fler kvinnor än män ARB-användare och har inte förskrivits ACEhämmare tidigare. Diskussion Socialstyrelsens rapport visar att män oftare får ACE-hämmare och kalciumantagonister ordinerat än kvinnor. I denna förstudie av öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare och på sjukhusens öppenvårdsmottagningar inom Västra Götalandsregionen visar på samma förhållande. Fler män än kvinnor hämtar ut dessa ordinerade läkemedel. Intressant är att det skiljer sig mellan de tolv Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Beror skillnaderna på olika ordinationsvanor hos förskrivarna i våra nämnder? Västra Götalandsregionen har tidigare varit uppdelad på fyra landsting och regionen bildades 1999. I dessa fyra landsting fanns också fyra läkemedelskommittéer som slogs sammas 2009. Kan detta bidra till att det finns olikheter idag i våra tolv nämnder? Finns det biologiska skillnader? Till exempel olika biverkningsprofil för män och kvinnor? Kan det vara olika ålder på kvinnor och män i gruppen när de får sitt läkemedel? Det finns också en möjlighet att en individ kan få en kombination av flera läkemedel för att uppnå sitt blodtrycksmål. Kan det i den här gruppen också kanske finnas bortfall på grund av dålig diagnossättning?

Läkemedelsenheten, Göteborg 15 Slutsats Helt klar är att det inom Västra Götalandsregionen finns skillnader i förskrivningen av läkemedel till kvinnor och män i den här patientgruppen. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på om skillnaderna går att förklara medicinskt, men samma mönster finns i Västra Götalandsregionen som Socialstyrelsen tar upp i sin rapport om jämställd vård i Sverige. Fler kvinnor får diuretika och betablockerare förskrivet än män i regionen precis som i övriga landet. Diuretika och betablockerare är äldre och billigare läkemedel. Kvinnorna i patientgruppen är oftast äldre än männen när de drabbas av högt blodtryck. Kan det vara så att kvinnor i högre ålder inte prioriteras lika mycket som männen som oftast är yngre när de drabbas av högt blodtryck? I patientgrupperna som får ACE-hämmare och ARB med eller utan kombinationer är patienterna fler män än kvinnor. Det är dyrare och nyare läkemedel. En annan orsak till att fler män än kvinnor får ACE-hämmare förskrivet skulle kunna vara att kvinnor oftare får biverkningar av ACE-hämmare. Torrhosta är en biverkning som kvinnor får oftare än män. Dessa frågor kan man fortsätta fundera kring. Antalet patienter har ibland varit få i vissa nämnder och det kan då ge en missvisande bild av resultatet. Nämnd 2 har ett lågt befolkningsunderlag. Nämnd 9 och 10 har få privata vårdgivare. Men om man tittar på resultatet totalt för Västra Götalandsregionen får man en mer rättvis bild. Jag valde att redovisa underlaget per nämnd och inte bara resultatet från Västra Götalandsregionen totalt eftersom en fortsatt analys av materialet i den här förstudien kan ge en mer detaljerad bild om siffrorna från alla nämnderna finns med. Det vore intressant att analysera hur könsfördelningen ser ut för denna patientgrupp idag i Västra Götlandsregionens primärvård. Primärvården har sedan resultaten i rapporten inhämtades omorganiserats och idag har vi en primärvård där både privata och offentliga vårdcentraler konkurrerar på lika villkor. I ersättningen som nu utgår till primärvården finns verktyg som styr hur bland annat den rekommenderade läkemedelshanteringen ska se ut. Följer inte vårdcentralen riktlinjerna för till exempel läkemedel utgår lägre ersättning. Kan detta kanske bidra till att skillnaderna vid läkemedelsförskrivningen mellan män och kvinnor suddas ut? Är detta verktyg mer kraftfullt även vid snedfördelning mellan könen vad gäller läkemedelsbehandling över lag? Fortsatt arbete Det finns fortfarande många frågor kvar att besvara och flera kartläggningar som behöver göras för att få ett fullständigt svar på frågan om män och kvinnor med högt blodtryck behandlas jämlikt när det gäller läkemedelsbehandlingen i Västra Götalandsregionen. Nedan finns ett antal frågeställningar, förslag och kommentarer som man på olika vis skulle kunna arbeta vidare med i framtiden. Hur ser det ut med förskrivningen av läkemedlen idag? Finns könsskillnaderna kvar? En möjlighet är att göra en större kartläggning av förskrivningen av läkemedel vid högt blodtryck när det gäller både den offentliga och den privata primärvården. Kan man i det regionala läkemedelsarbetet nå ut med information till förskrivare om könsskillnader vid läkemedelsförskrivning? Hur skulle det i så fall gå till? Att med hjälp av den här kartläggningen visa att nya förskrivningsmönster behöver utvecklas. Att jobba för att den här kartläggningen och det fortsatta arbetet skall leda till en ökad kunskap och medvetenhet om könsaspekter i hälso- och sjukvården. Att fortsätta med utvecklingsinsatser som förhindrar könsskillnader i behandling av sjukdomar i hälso- och sjukvården. Men det är inte helt okomplicerat att arbeta för fortsatt jämställd vård.

Läkemedelsenheten, Göteborg 16 Vården är en del av ett större samhälle där mäns och kvinnors liv ser olika ut. Vården får ibland kompensera för ojämlika förhållanden i samhället, till exempel olika arbetsvillkor, löner, hälsa, kvinnors och mäns olika roller inom både familjen och i samhället. Det är viktigt att framtida forskning av könsskillnader tar hänsyn till att vården utgör en del av samhället. Referenser Socialstyrelsens rapport Jämställd vård 2004 Socialstyrelsens rapport Mot en mer jämställd vård och socialtjänst uppföljning 2004 Öppna jämförelser 2009 Statistik på årsbasis från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Statistiska Centralbyråns ULF-undersökning Västra Götalandsregionens hemsida, www.vgregion.se 1177:s hemsida, www.1177.se Hjärt- och lungfondens hemsida, hjart-lungfonden.se Wikipedia, www.wikipedia.se Kontaktuppgifter Ansvarig chef Karin Lendenius Läkemedelschef karin.lendenius@vgregion 031-63 05 00 (växel) Arbetsgrupp Kristina Svenungsson Administrativ samordnare kristina.svenungsson@vgregion 070-209 92 50