Det är ditt ansvar att följa lagen gentemot din hund eller katt!

Djurplågeri Utdrag ur Brottsbalken (1962:700) 16. kap. om brott och allmän ordning 13 Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel, överansträngning eller vanvård, eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst 2 år Det är ditt ansvar att följa lagen gentemot din hund eller katt! 1 (24)

Innehållsförteckning DJURPLÅGERI 3 DJURSKYDDSLAG 3 Lagens tillämpningsområde 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 3 Operativa ingrepp m.m. 3 Tillståndsplikt för viss djurhållning 4 Tävling med djur och förevisning av djur 4 Rätt till upplysningar och tillträde m.m. 4 STATENS JORDBRUKSVERKS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM HÅLLANDE AV HUND OCH KATT 5 1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 5 Inledning 5 Definitioner 5 Förvaringsutrymmen för hund och katt 6 Skötsel 8 Avel 8 Försäljning m.m. 9 2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV HUND 9 Förvaringsutrymmen 9 Skötsel 10 Avel 10 Hunddagis och hundpensionat 11 Mått 11 Mankhöjd på hunden 11 Mankhöjd på hund 12 3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KATT 13 Förvaringsutrymmen 13 Skötsel 13 Katthem och kattpensionat 14 Mått 14 4 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 14 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 14 LAG OM TILLSYN ÖVER HUNDAR OCH KATTER 15 FÖRORDNING OM TILLSYN ÖVER HUNDAR 18 DJURSKYDDSMYNDIGHETENS FÖRESKRIFTER OM KRAVET PÅ TILLSTÅND ENLIGT 16 DJURSKYDDSLAGEN (1988:534) FÖR HÅLLANDE M.M. AV HÄST, HUND, KATT OCH ÖVRIGA SÄLLSKAPSDJUR 19 JAKTLAG 22 MILJÖBALKEN 22 1 kap. 22 9 kap. 22 FÖRORDNINGEN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET 23 JAKTFÖRORDNING 23 2 (24)

Djurplågeri Utdrag ur Brottsbalken (1962:700) 16. kap. om brott och allmän ordning 13 Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel, överansträngning eller vanvård, eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst 2 år (Lag 1972:629) Djurskyddslag Utdrag ur: SFS 1988:534 Utfärdad: 1988-06-02 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:1394 Omtryck: SFS 2003:1077 Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag avser vård och behandling av husdjur och försöksdjur. Den avser också andra djur om de hålls i fångenskap. Lag (2005:1226). Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. 3 Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. 4 Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. 5 Djur får inte överansträngas. Inte heller får de agas eller drivas på med redskap som lätt kan såra eller på annat sätt skada djuret. 6 Djur får inte hållas bundna på ett för djuren plågsamt sätt eller så att de inte kan få behövlig rörelsefrihet eller vila eller tillräckligt skydd mot väder och vind. 8 Vid transport av djur skall transportmedlet vara lämpligt för ändamålet och ge djuret skydd mot värme och köld samt mot stötar, skavning och liknande. I den utsträckning det behövs skall djuren hållas skilda från varandra. 9 Om ett djur är sjukt, skadat eller på annat sätt genom sitt beteende visar tecken på ohälsa, skall djuret snarast ges nödvändig vård, vid behov av veterinär, eller andra åtgärder vidtas, om inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart. Lag (2003:1077). Operativa ingrepp m.m. 10 Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl. 11 För operativa ingrepp på eller injektioner till djur skall en veterinär anlitas. Detsamma gäller vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt. Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas. 12 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot 1. tillförsel av hormoner eller andra ämnen till djur för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymptom, eller 2. avel med sådan inriktning som kan medföra lidande för djuren eller påverka djurens naturliga beteenden. 3 (24)

Kommentar Operativa ingrepp Enligt djurskyddslagen är det förbjudet att operera eller ge sprutor till djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Detta innebär t.ex. att det inte är tillåtet att operera bort stämbanden på en hund för att hindra den från att skälla, eller operera bort klorna på en katt så att den inte kan klösa. Svans- och öronkupering är inte heller tillåtet om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Det finns några ingrepp som är undantagna från förbudet. Det gäller bl.a. kastrering av husdjur och ID-märkning av djur med t.ex. microchips eller tatuering. Tillståndsplikt för viss djurhållning 16 Tillstånd till verksamheten skall den ha som yrkesmässigt eller i större omfattning 1. håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller tar emot sällskapsdjur för förvaring eller utfodring, 2. håller, föder upp, upplåter eller säljer hästar eller tar emot hästar för förvaring eller utfodring eller använder hästar i ridskoleverksamhet, eller 3. föder upp pälsdjur. Frågor om tillstånd prövas av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet. En sådan nämnd får också återkalla ett beviljat tillstånd. Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till att den sökande kan anses lämplig att bedriva verksamheten och att de anläggningar i vilka verksamheten skall bedrivas är lämpliga från djurskyddssynpunkt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. villkoren för att en verksamhet skall anses vara av större omfattning, 2. undantag från första stycket. Regeringen får föreskriva eller, i samband med ett beslut enligt 24 d första stycket, i det enskilda fallet besluta att frågor om beviljande och återkallande av tillstånd, i stället för vad som sägs i andra stycket, skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2007:362). Tävling med djur och förevisning av djur 17 Djur får inte tränas för eller användas vid tävling på sådant sätt att de utsätts för lidande. Detsamma gäller vid film-, videogram- eller televisionsinspelning och föreställning eller annan förevisning som anordnas för allmänheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om sådan användning av djur. Lag (2007:362). 18 Ett djur som tränas för eller deltar i tävling på tävlingsbana får inte utsättas för dopning eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka åtgärder som är otillåtna. Lag (2007:362). Rätt till upplysningar och tillträde m.m. 27 En kontrollmyndighet och ett kontrollorgan som anlitas i den offentliga kontrollen har i den utsträckning som behövs för kontrollen rätt att 1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och 2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller som berör djurhållningen och där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover. Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av institutionerna. Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras. Lag (2006:809). 4 (24)

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt SJVFS 2008:5 Saknr. L 102 Utkom från trycket den 25 mars 2008 beslutade den 19 mars 2008 1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Inledning 1 Dessa föreskrifter gäller allt hållande av hund och katt, utom för djur som behandlas på djursjukhus och djurkliniker då 1 kap. 4 och 14, 2 kap. 1, 2, 11, 23 och 24 samt 3 kap. 1, 2, 11 och 12 inte gäller. Denna författning gäller heller inte försöksdjur eller försvarsmaktens hundar vid insatser samt vid övning och utbildning som syftar till att förbereda sådana insatser, då försvarets interna bestämmelser gäller. Författningen gäller heller inte polismyndighetens hundar vid insatser samt övning och utbildning som syftar till att förebereda sådana insatser. 2 Bestämmelser om krav på tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur, eller tar emot sällskapsdjur för förvaring eller utfodring, finns i 16 djurskyddslagen (1988:534). Bestämmelser om när en sådan verksamhet ska anses vara av större omfattning samt undantag från kravet på tillstånd finns i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:5) om kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt och övriga sällskapsdjur. Bestämmelser om transport finns i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:10) om transport av levande djur och Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden 2 och om ändringar direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97. Bestämmelser om tillsyn över hundar och katter samt om märkning och registrering av hundar finns i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Definitioner 3 I dessa föreskrifter avses med: box: inomhusutrymme med minimimått enligt 2 kap. 24 samt 3 kap. 11, bur: förvaringsutrymme som inte uppfyller minimimåtten för box enligt 2 kap. 24 samt 3 kap. 11, frontvägg: boxväggen mot gången i ett hund- och kattstall, inkluderar dörren, funktionshinder: ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner, förvaringsutrymmen: boxar, kojor och rastgårdar och andra utrymmen där hundar och katter förvaras, hunddagis: inrättning där hundar tas om hand under dagtid då hundägarna exempelvis arbetar eller studerar, hundpensionat: inrättning där hundar tas om hand hela dygnet då hundägarna är på semester eller dylikt, hundstall: en byggnad med boxar för hundar, hållande: att ha hand om egna eller andras djur, hässjning: en hög andningsfrekvens på 200 till 400 andetag per minut, 5 (24)

karantän: lokal som genom särskilt beslut godkänts av Jordbruksverket för isolering av djur i samband med införsel, katthem: en anläggning där katter tas emot tillfälligt för att senare omplaceras eller avlivas, kattpensionat: inrättning där katter tas om hand hela dygnet då kattägarna är på semester eller dylikt, kattstall: en byggnad med boxar för katter, koja: vanligen en fristående liten byggnad eller liten byggnad i anslutning till annan byggnad, med fyra väggar, golv och tak; koja anses inte som ett inomhusutrymme, långfärder: en längre färd som sträcker sig över natten med draghundar som drar släde/pulka, mjukt underlag: underlag som är tillräckligt tjockt så att hunden ligger komfortabelt och så att liggsår inte uppstår, kan bestå av halm, slitstarka täcken, madrasser, mjuka liggunderlag m.m., naturlig ställning: hunden och katten ska kunna stå upp och sitta normalt samt kunna ligga både ihoprullad och på sidan med benen utsträckta, rastgård: utomhusutrymme för hundar och katter som är omgärdade av nät eller dylikt, rasta/rastning: utomhusvistelse lös, i koppel eller stor rastgård då hunden har möjlighet att i lugn och ro uträtta sina behov och få utlopp för sitt behov att röra sig och lukta av omgivningen, siktbarriär: en anordning av något ogenomskinligt material som förhindrar att djur kan se igenom den, som trävägg, träskivor, ogenomskinlig plast m.m., sjukdom: ett tillstånd som kan medföra lidande för djuret eller negativt påverkar dess naturliga funktoner, stora rastgårdar: minst 5 gånger minimimåtten i 2 kap. 23, som används som aktiveringshagar eller lekhagar, större anläggning: en anläggning, såsom kennel, hunddagis, hund- eller kattpensionat, som behöver tillstånd enligt 16 djurskyddslagen, transport: förflyttning av djur som genomförs med hjälp av ett eller flera transportmedel och därmed sammanhängande förfaranden, inklusive ilastning, urlastning, omlastning och vila, fram till det att urlastning av djuren är avslutad på bestämmelseorten, valpningsbox: en box som är avsedd att användas för en tik när hon ska valpa och fram till valparna avvänjs, samt vindfång/vindsluss: vägg eller dylikt, inne i kojan eller utanför som förhindrar att det blåser rakt in i kojan. Förvaringsutrymmen för hund och katt 4 Inomhusutrymmen för hundar och katter ska vara försedda med fönster för att släppa in dagsljus. 5 Förvaringsutrymmen, förutom bostäder, för hundar och katter ska vara konstruerade så att de är enkla att inspektera samt att rengöra och desinficera. 6 Inomhusutrymmen ska vara ventilerade och isolerade så att de håller en temperatur och luftfuktighet som är lämplig för de djur som hålls där. Hundar och katter får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden: Ammoniak: 10 ppm Koldioxid: 3000 ppm 6 (24)

Allmänna råd till 1 kap. 6 o Temperaturen inomhus i hund- och kattstallar bör vara 10 21 C, beroende på hundens eller kattens ålder och ras. Gamla och mycket unga individer behöver vanligtvis högre omgivningstemperatur. 7 Inomhusutrymmen för hundar och katter ska vara försedda med belysning. Belysningsarmaturen ska vara placerad och belysningsstyrkan reglerad och riktad så att de djur som vistas i utrymmet inte utsätts för obehag. 8 I hund- och kattstallar samt rastgårdar ska fönster, elektriska ledningar, element, belysningsanordningar samt annan inredning som kan utgöra skaderisk och som djuren kan nå, vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att skaderisk inte föreligger. Även i andra utrymmen ska skaderisken minimeras. 9 I hund- och kattstallar ska det finnas förutsättningar att rädda djuren vid brand. 10 Större anläggningar ska ha utrymmen för: 1. foder och foderhantering 2. bad och skötsel för djuren, samt 3. isolering och vård av sjuka djur 11 Inomhusutrymmen och kojor ska vara anpassad till antalet djur som hålls i detta utrymme och samtliga djur ska samtidigt ha tillgång till en liggplats. 12 Liggplatserna i inomhusutrymmen och kojor ska vara torra och rena och ha mjukt underlag. Liggplatserna ska vara så stora att djuren kan ligga ner i naturlig ställning. Allmänna råd till 1 kap. 12 Hundar bör ges möjlighet att bädda. 13 Digivande tikar och digivande honkatter ska ha tillgång till en lugn och ostörd plats för sig och ungarna. 14 Hundar och katter får inte förvaras i bur utom vid följande tillfällen. 1. Hundar och katter får förvaras i bur på utställning, tävling och prov samt vid träning inför tävling. Buren ska då vara täckt på minst två sidor och hundar ska rastas minst varannan timma. 2. Vid transport i samband med tävling samt vid träning inför tävling, får hundar på tävlings- respektive träningsplatsen samt till och från tävlings- och träningsplatsen övernatta i transportmedlet. 3. I samband med jakt får hundar förvaras i bur max 8 timmar per dygn om de rastas minst var tredje timme. 4. I samband med transport får hundar och katter förvaras i bur. Förvaringen får dock inte överstiga tre timmar då bilen står stilla. Vid förvaring enligt ovan ska bestämmelserna i 6 kap. 36 samt utrymmesmåtten i bilagor 1.7 och 1.8 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:10) om transport av levande djur följas. Vid förvaring enligt punkten 2 ovan ska dessutom särskild hänsyn tas till säkerheten på övernattningsplatsen. 15 Hundar och katter som hålls i en rastgård ska ha tillgång till platser som kan ge både skugga och sol samt skydd mot vind och regn. Marken ska vara dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden. Underlaget ska vara av sådant material att hunden eller katten obehindrat kan gå på det. Om det saknas inomhusutrymme i anslutning till rastgården ska djuren ha tillgång till en koja. Detta gäller inte stora rastgårdar som bara används några timmar under dagen för att rasta hundar. 7 (24)

Skötsel 16 Tillsyn ska ske minst två gånger om dagen. Unga, sjuka eller skadade hundar och katter ska ses till oftare. 17 Hundar och katter ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett. Allmänna råd till 1 kap. 17 Social kontakt bör ske genom sällskap av artfrände eller människa. Kontakt med människor bör ske några timmar varje dag genom aktivering, rastning eller annan sysselsättning. Valpar och kattungar under 6 månader bör inte sitta i karantän. 18 Hundar och katter ska dagligen ges foder. Fodret ska garantera tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel och ges i sådan mängd så att de inte blir för magra eller för feta. Om flera djur utfodras tillsammans, ska de ges möjlighet att äta utan att otillbörligen störas av andra djur. 19 Hundar och katter ska hållas tillfredställande rena och pälsen ska skötas. 20 Förvaringsutrymmen för hund och katt ska hållas tillfredställande rena. 21 Djur som är främmande för varandra får inte föras samman i förvarings-utrymmen utan uppsikt. Aggressiva djur får aldrig föras samman i förvaringsutrymmen. 22 Hundar får inte hetsas vare sig mot varandra eller mot andra djur. Detsamma gäller katter. 23 Djur som är omhändertagna enligt 31 eller 32 djurskyddslagen, får inte omplaceras på sådant sätt som anges i 34 lagen innan deras medicinska och mentala status granskats. Om djurets medicinska eller mentala status inte medger omplacering och behandling bedöms vara utsiktslös, ska djuret avlivas. Ovanstående gäller även hundar och katter som omplaceras genom någon organisation. Allmänna råd till 1 kap. 23 Katter som levt utomhus och är förvildade bör inte tvingas leva inomhus. Avel 24 Djur får inte användas i avel om 1. de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas, 2. de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom, 3. de är eller med stor sannolikhet är bärare av enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag, 4. parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman, 5. de uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, eller 6. de saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt. 25 En tik eller en honkatt som har förlösts två gånger med kejsarsnitt får fortsättningsvis inte användas i avel. 8 (24)

Försäljning m.m. 26 Försäljning av hundar och katter i zoobutiker, på marknader eller liknande får inte förekomma. 27 Hundar och katter får inte användas som vinster i lotterier, tävlingar eller dylikt. 2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV HUND Förvaringsutrymmen 1 Hundar ska ges möjlighet till avskildhet från andra hundar. I ett hundstall ska mellanväggarna mellan boxarna vara utrustade med siktbarriärer minst halva mellanväggens längd. Allmänna råd till 2 kap. 1 Boxarna i ett hundstall bör möjliggöra en viss synkontakt med andra hundar. Stängsel eller galler som skiljer två rastgårdar åt bör både ha en öppen del och en del med siktbarriär. Siktbarriären bör vara minst en tredjedel av stängslets längd. 2 I en rastgård ska det finnas en utsiktspost i form av en från marken upphöjd liggplats. Liggplatsen ska vara minst 0,5 m hög och vara så stor att varje hund utan problem kan ligga ner i naturlig ställning. Små raser och hundar med nedsatt rörlighet ska ha landgång eller trappa om de ej förmår att hoppa upp själva. Allmänna råd till 2 kap. 2 Liggplatsen bör vara lika med mankhöjden på hunden, för att möjliggöra att hunden kan använda utrymmet under liggplatsen för att få en liggplats i skuggan. 3 En rastgård där hundar vistas permanent ska vara miljöberikad. Berikningen ska vara säker och inte utsätta hunden för ökad skaderisk. Berikningen ska vara anpassad efter den hund som hålls i rastgården. Allmänna råd till 2 kap. 3 Exempel på berikning för en rastgård är: siktbarriär i och mellan rastgårdar, möjlighet att gräva, stolpar att markera på, hållbara leksaker och regelbunden ommöblering i rastgården. 4 Osynliga elstängsel får inte användas till hund. Synliga elstängsel som hunden kan nå, får endast användas till hund om ytan som omgärdas av elstängsel är: 1. minst 50 gånger minimimåtten för rastgård enligt 2 kap. 23 för hundar mindre än eller lika med 45 cm i mankhöjd, eller 2. minst 800 m² för hundar större än 45 cm i mankhöjd. Med osynliga elstängsel menas en nedgrävd ledning som utgör en gräns och när hunden passerar denna, får hunden en elektrisk stöt via t.ex. ett halsband med en mottagare som hunden bär. 5 En hundkoja ska vara isolerad och väl ventilerad. Den ska vara konstruerad så att den skyddar mot blåst, direkt solsken, nederbörd, kyla och fukt. Allmänna råd till 2 kap. 5 Kojan bör vara försedd med ett vindfång/en vindsluss så att vinden inte kan blåsa rakt in i kojan. 6 Boxar och kojor som används till dräktiga och digivande tikar ska vara inredda så att djuren ges extra skydd mot kyla. Valpningsplatsen ska vid behov tillföras extra värme. Digivande tikar ska ha tillgång till en särskild liggplats som är oåtkomlig för valparna. 9 (24)

Skötsel 7 Hundar som vistas inomhus ska ha fri tillgång till dricksvatten. Då utomhustemperaturen är under noll ska hundar som permanent vistas i rastgård få ljummet vatten minst 2 gånger per dygn på ett sådant sätt att det inte omedelbart fryser, om de inte har tillgång till vatten från vattenautomat eller dylikt som erbjuder frostfritt vatten. 8 En hundgrupp ska sättas ihop av hundar som fungerar väl tillsammans. Allmänna råd till 2 kap. 8 En grupp med vuxna hundar bör inte bestå av mer än 10 individer. 9 Endast hundar som är lämpade för och individer som har anpassat sig till ständig utomhusvistelse får hållas utomhus dygnet runt och året om. 10 Hundvalpar under 4 månader får endast lämnas helt ensamma kortare stunder. 11 Hundar får inte hållas bundna inomhus. Utomhus får hundar inte hållas i löplina permanent. Vid tillfällig uppbindning får hundar bara hållas bundna två timmar per dygn och endast på ett sådant sätt så att det inte utgör en skaderisk för hunden. Valpar under 6 månader får endast hållas bundna kortare stunder. I samband med långfärder och draghundstävlingar får hundar hållas bundna när temperaturen överstiger 0 grader. Hundar som har en päls som är anpassad till kallt klimat och som är vana vid kyla får hållas bundna även vid lägre temperatur. Uppbindningen ska ske på sådant sätt som ger dem möjlighet att ligga ned på ett naturligt sätt och de ska ha tillgång till väderskydd som ger dem en torr och ren liggplats. Allmänna råd 2 kap. 11 Hundar bör inte bindas i stryphalsband. 12 Hundar som hålls inomhus utan fri tillgång till rastgård, ska rastas utomhus regelbundet med hänsyn till hundens ålder och hälsotillstånd Hundar som permanent hålls i rastgård ska dagligen rastas på annan plats. Allmänna råd 2 kap. 12 Hundar bör rastas var sjätte timme dagtid, valpar och äldre hundar dock oftare. 13 Stackelhalsband får inte användas. Med stackelhalsband menas ett halsband med taggar som skärper verkan av halsbandet. 14 Tättsittande munkorgar som förhindrar hunden från att hässja får endast användas tillfälligt. På valpar upp till 6 månader får munkorg bara användas tillfälligt oavsett utförande. 15 Hundar får inte bindas vid motorfordon om inte en speciell uppbindnings-anordning anbringas till fordonet. Uppbindningsanordningen ska vara utformad så att fordonet inte kan lämna platsen utan att anordningen först avlägsnas. Hundar får heller inte rastas eller tränas med hjälp av bil. Avel 16 En tik får inte paras förrän tidigast i andra löpet, dock inte tidigare än vid 18 månaders ålder. Om en tik får två valpkullar inom 12 månader ska tiken ges minst 12 månaders vila före nästa valpning. 17 Tvångsparning av tikar får inte förekomma. Med tvångsparning menas att tvinga tiken till parning genom att hålla fast tiken trots att tiken uttrycker obehag eller försöker komma undan. 10 (24)

18 Hundvalpar får inte skiljas från modern annat än temporärt, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, dock tidigast vid 8 veckors ålder. Valparna får heller inte lämna uppfödaren förrän tidigast vid 8 veckors ålder om inte särskilda skäl föreligger. Hunddagis och hundpensionat 19 Det ska finnas kunnig personal tillgänglig på hunddagiset under den tid som hundar vistas där. 20 Hundar på hunddagis och hundpensionat ska ha möjlighet att gå undan från varandra för att undvika konflikter. 21 Munkorg eller liknande får inte användas på hunddagis eller hundpensionat annat än tillfälligt vid behandling av skador eller liknande. 22 En person som driver ett hunddagis eller hundpensionat ska ha utbildning på hundar eller motsvarande erfarenhet. Utbildningen ska innehålla: Mått 1. Hundens beteendebehov och etologi 2. Problemhundar och problemhundägare 3. Stress hos hund 4. Smittspridning 5. Djurskyddslagstiftningen 6. Raskunskap 7. Enklare hundsjukvård 8. Praktik 23 Följande mått är minimimått på rastgårdar för hundar. Siffrorna avser rastgårdens storlek i kvadratmeter. Mankhöjd på hunden Antal hundar < 25 cm 25-35 cm 36-45 cm 46-55 cm 56-65 cm >65 cm 1 6 10 15 16 18 20 2 8 14 18 20 24 28 För varje ytterligare hund ska ytan ökas med 4 6 8 10 12 14 Om två hundar av olika storlek hålls i samma rastgård, ska storleken på rastgården räknas som för två hundar av den större storleken i ovanstående tabell. Om ytterligare hundar av olika storlek förvaras i samma rastgård ska arean minst ökas enligt följande. 1. Den minsta och den största hunden räknas som två hundar av den största hunden enligt ovanstående tabell. 2. Till denna area adderas tillkommande hundar enligt sista raden i ovanstående tabell. 11 (24)

Allmänt råd till 2 kap. 23 Exempel: Om man har tre hundar med mankhöjder 2 på 27 cm, 59 cm och 41 cm. Enligt 1. blir 2 rastgården för den största och den 2 minsta 24 m och för tredje hunden enligt 2. adderas 8 m, vilket tillsammans ger 32 m. 24 Följande mått är minimimått på boxar för hundar. Boxarna ska ha normal takhöjd. Siffrorna avser boxarnas storlek i kvadratmeter. Mankhöjd på hund Antal hundar < 25 cm 25-35 cm 36-45 cm 46-55 cm 56-65 cm >65 cm 1 2 2 2,5 3,5 4,5 5,5 2 2 2,5 3,5 4,5 6 7,5 För varje ytterligare hund ska ytan ökas med 1 1 2 2 3 3 Om två hundar av olika storlek hålls i samma box, ska storleken på boxen räknas som för två hundar av den större storleken i ovanstående tabell. Om ytterligare hundar av olika storlek förvaras i samma box ska arean minst ökas enligt följande. 1. Den minsta och den största hunden räknas som två hundar av den största hunden enligt ovanstående tabell. 2. Till denna area adderas tillkommande hundar enligt sista raden i ovanstående tabell. Allmänna råd till 2 kap. 24 Normal takhöjd bör vara minst 1,8 m. 25 Följande mått är minimått för valpningsboxar. Tikens mankhöjd Boxens storlek (m²) > 25 cm 2 25 30 cm 3 30-40 cm 4 40 50 cm 6 50 60 cm 8 60 65 cm 9 >65 cm 10 26 Följande mått är minimimått på innermåtten på liggytan i hundkojor för en hund. Längd Bredd Höjd Hundens längd i meter mätt från nosspets till svansfäste multiplicerat med 1,1 Hundens mankhöjd i meter multiplicerat med 1,1 Hundens mankhöjd i meter multiplicerat med 1,2 12 (24)

3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KATT Förvaringsutrymmen 1 I ett kattstall ska mellanväggarna mellan boxarna vara utrustade med siktbarriärer minst halva mellanväggens längd. Allmänna råd till 3 kap. 1 Boxarna i ett kattstall bör möjliggöra en viss synkontakt med andra katter. 2 Katter i förvaringsutrymmen ska ha tillgång till miljöberikning såsom upphöjda liggplatser, möjlighet att klösa, gömställen samt för katter som hålls inomhus en kattlåda. I boxar och rastgårdar ska det även finnas upphöjda hyllor eller gångbrädor för katterna att gå på. Hela höjden i boxar och rastgårdar ska utnyttjas för miljöberikning. Allmänna råd till 3 kap. 2 Katter som förvaras permanent i minimimåtten enligt 3 kap. 11 bör dagligen rastas utomhus eller i inomhusutrymme som överstiger måtten för permanent katthållning. 3 Digivande honkatter ska ha tillgång till en särskild liggplats som är oåtkomlig för ungarna. 4 Ett förvaringsutrymme får inte rymma fler än 15 vuxna eller 20 växande djur. Alla katter i ett förvaringsutrymme ska samtidigt ha tillgång till en liggplats. 5 Om flera katter förvaras i ett utrymme utan möjlighet att gå ut, ska det finnas minst en kattlåda per två katter eller en så stor låda att den till ytan motsvarar en kattlåda per två katter. Kattlådan ska hållas tillfredställande ren. Kattlådorna ska hållas separerade från utfodringsplatserna, dock minst en halv meter från utfodringsplatserna. Allmänna råd till 3 kap. 5 Kattlådan bör städas minst en gång per dag. Kattlådornas yta bör minst vara 0,12 m2 per två katter. Skötsel 6 Katter som hålls inomhus ska ha fri tillgång till dricksvatten. Katter som hålls helt eller delvis utomhus ska få tillgång till vatten minst två gånger per dag på sådant sätt att det inte omedelbart fryser, om de inte har tillgång till vatten från vattenautomat eller dylikt som erbjuder frostfritt vatten. Katter med låg rang i gruppen ska få möjlighet att äta och dricka utan stress. Allmänna råd till 3 kap. 6 Det bör finnas mat- och vattenskålar på olika ställen och på olika höjder för att katter med låg rang ska få tillfälle att äta och dricka ostört. 7 Katter får inte hållas bundna. 8 Om katter vistas ensamma på en balkong som är belägen mer än fem meter över marken, måste balkongen vara försedd med nät eller liknande för att förhindra katten från att falla ner. 9 Kattungar får inte skiljas från modern annat än temporärt, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, dock tidigast vid 12 veckors ålder. Kattungarna får heller inte lämna uppfödaren förrän tidigast vid 12 veckors ålder om inte särskilda skäl föreligger. 13 (24)

Katthem och kattpensionat 10 En person som driver ett katthem eller kattpensionat ska ha kunskap om katter. 8 Kunskapen ska omfatta: 1. Kattens beteendebehov och etologi 2. Problemkatter och problemkattägare 3. Stress hos katt 4. Smittspridning 5. Djurskyddslagstiftningen 6. Raskunskap 7. Enklare kattsjukvård 8. Praktik Mått 11 Rastgårdar och utrymmen avsedda för permanent katthållning ska vara minst 6 m². Arean ska vara minst 2 m² per katt. Takhöjden ska vara minst 1,9 m. 12 Följande mått är minimimått på boxar för katter i m² vid kattpensionat, avelsbox för katthona med ungar och annan tillfällig förvaring. Katter får inte förvaras i denna typ av box mer än 3 månader. Area (m²) 1,5 Minsta sida (m) 1,2 Takhöjd (m) 1,9 Om flera katter hålls i boxen ska varje katt ha tillgång till minst 0,7 m². Hona med ungar räknas som två katter. 13 Följande mått är minimimått invändigt för kattfälla i meter. Kattfällan ska ha regelbunden tillsyn minst morgon och kväll med högst 12 timmars mellanrum och vittjas omedelbart vid påträffad fångst. Längd 0,5 Bredd 0,3 Höjd 0,35 4 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 1 Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. 2 Bestämmelser om straff för brott mot dessa föreskrifter finns i 36 djurskyddslagen (1988:534). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Med de undantag som anges nedan träder denna författning i kraft den 1 maj 2008, då Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:18) om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar samt om förvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter ska upphöra att gälla. 1. Utbildningskravet i 2 kap. 22 och kunskapskravet i 3 kap. 10 denna författning gäller de som startar hunddagis, hundpensionat, katthem eller kattpensionat efter den 1 november 2008. 2. Förbudet mot löplina 2 kap 11 och måtten för kattfälla 3 kap. 13 gäller från och med 1 november 2008. 14 (24)

3. Måttbestämmelserna i 2 kap. 23-26 samt 3 kap. 11 och 12 denna författning, gäller från och med 1 maj 2013 för de förvaringsutrymmen som var i bruk före den 1 maj 2008. 4. Om det i anslutning till en rastgård som uppfyller kraven i 2 kap. 23 finns en box som djur i rastgården har fritt tillträde till behöver boxen inte uppfylla kraven i 2 kap. 24 förrän vid ny-, till- eller ombyggnad av något av utrymmena. Lag om tillsyn över hundar och katter Utdrag ur: SFS 2007:1150 Inledande bestämmelse 1 Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Särskilda bestämmelser om tillsyn över hundar finns i rennäringslagen (1971:437). Märkning och registrering av hundar 2 En hundägare skall låta märka sin hund så att den kan identifieras. Märkningen skall vara bestående. 3 Statens jordbruksverk skall föra ett för landet centralt register över hundägare (hundregistret). Hundägaren skall låta registrera sitt ägarskap i registret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för hundägaren att betala en avgift för registreringen och för utrustning för att läsa av märkningen, 2. beräkningen av avgiften. 4 Bestämmelserna i 2 och 3 gäller hundar som stadigvarande finns i Sverige. 5 Hundregistret får användas för att fastställa vem som äger en hund. Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter och de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet skall ha direktåtkomst till registret. Förelägganden och förbud 8 Om någon brister i tillsynen över eller skötseln av en hund, får polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet. Såväl förelägganden som förbud får förenas med vite. 9 Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att bestämmelserna om märkning och registrering av en hund i denna lag skall följas. Förelägganden enligt första stycket får förenas med vite. 10 Den som är under femton år får inte meddelas förelägganden eller förbud enligt 8 eller 9. Omhändertagande av hundar m.m. 11 För att hindra att en hund orsakar skada eller avsevärd olägenhet får polismyndigheten, om inte andra, mindre ingripande åtgärder anses tillräckliga, besluta att den skall omhändertas. 12 Om en hund har omhändertagits med stöd av 11, får ägaren eller innehavaren inte förfoga över hunden utan tillstånd av polismyndigheten. Polismyndigheten får, efter utredning, besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl, avlivas. 13 Om det inte längre finns skäl för omhändertagandet, skall polismyndigheten besluta att detta genast skall upphöra. 14 Anträffas en hund lös på område där lantbruksdjur finns, får hunden, om den inte låter sig infångas och om det är nödvändigt för att förhindra skada på lantbruksdjur, dödas av den som äger eller vårdar lantbruksdjuren. Den som dödat en hund är skyldig att snarast möjligt anmäla detta till polismyndigheten. 15 (24)

Hundförbud 15 Polismyndigheten får meddela förbud att ha hand om hund (hundförbud) för den som allvarligt brister eller tidigare har brustit i tillsynen över en hund. Vid bedömningen av om ett hundförbud bör meddelas skall särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott där han eller hon har använt hund som vapen eller vid upprepade tillfällen har varit föremål för föreläggande eller förbud enligt 8 eller har haft hand om hund som har omhändertagits enligt 11. Hundförbud skall inte meddelas om det är uppenbart att de omständigheter som gett upphov till att ett hundförbud övervägs inte kommer att upprepas. Hundförbudet får avse viss tid eller gälla tills vidare. Den som är under femton år får inte meddelas hundförbud. Tillsyn över och omhändertagande av hundar i marker där det finns vilt 16 Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som avviker från första stycket. Om det behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära att en hund skall hållas kopplad. 17 Om en hund springer lös i ett område där det finns vilt, får jakträttshavaren eller någon som företräder honom eller henne ta hand om hunden. När detta har skett skall hundens ägare eller innehavare snarast underrättas. Om denne inte är känd skall i stället polismyndigheten underrättas. Om jakträttshavaren eller den som företräder honom eller henne inte vill ta hand om hunden, skall i stället polismyndigheten omhänderta hunden. Kan inte hunden tas om hand, får polismyndigheten avliva hunden, om detta är angeläget från viltvårdssynpunkt och försvarligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt. 18 Har inte ägaren eller innehavaren, efter det att kostnader betalats enligt 20, återtagit hunden inom fem dagar efter det att han eller hon underrättades om omhändertagandet eller, om ägaren eller innehavaren inte är känd, inom tio dagar efter det att polismyndigheten underrättades, får jakträttshavaren behålla hunden eller polismyndigheten, efter utredning, besluta att sälja, skänka bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl, avliva hunden. Ersättning för skador orsakade av hundar 19 En skada som orsakas av en hund skall ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan. Vad ägaren eller innehavaren har betalat i skadestånd har han eller hon rätt att få tillbaka av den som vållat skadan. Första stycket gäller inte för skador som orsakas av en tjänstehund när en polisman eller vaktpost eller annan person som vid försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning använder hund i tjänsten, om den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det har varit motiverat att ingripa mot honom eller henne. Kostnader för omhändertagande av hundar 20 Ägaren eller innehavaren av en hund som har omhändertagits med stöd av 11 eller 17 skall betala de kostnader som omhändertagandet medfört. Kostnaderna får förskotteras av allmänna medel. Om det finns särskilda skäl, får polismyndigheten i enskilda fall medge undantag från skyldigheten att betala kostnaderna. I sådana fall skall kostnaderna slutligt betalas av polismyndigheten. Om polismyndigheten har beslutat att en hund som omhändertagits skall säljas, får polismyndigheten ta ut ersättning ur köpeskillingen för kostnaderna för omhändertagandet och försäljningen. Om det efter det att polismyndigheten har fått täckning för sina kostnader återstår pengar från köpeskillingen tillfaller dessa ägaren. Övergivna eller förvildade katter 21 En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad, får avlivas av jakträttshavaren eller av någon som företräder denne. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av polismyndigheten. 16 (24)

Straffansvar 22 Den som bryter mot ett hundförbud döms för överträdelse av hundförbud till böter eller fängelse i högst ett år. 23 Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. inte följer ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av 8 första stycket, 2. inte gör anmälan enligt 14 andra stycket eller 3. bryter mot 21 andra meningen. Den som uppsåtligen inte lämnar underrättelse enligt 17 första stycket döms till penningböter. Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud får inte dömas till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. 24 Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 16 första stycket eller en föreskrift som har meddelats med stöd av 16 andra stycket. Övergångsbestämmelser 2007:1150 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008, då lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter samt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar skall upphöra att gälla. 2. Märkningsbestämmelserna gäller inte hundar födda före den 1 januari 1993. 3. Förelägganden, beslut om omhändertagande av hund och andra beslut om skyldigheter för enskilda som har meddelats med stöd av äldre föreskrifter skall anses beslutade enligt denna lag. 4. Ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2008 överklagas enligt äldre bestämmelser. Kommentar Tillsyn av hund & katt Lagen om tillsyn över hundar och katter preciserar bl.a. vilket ansvar djurägaren har. Lagen anger även vem som har rätt att omhänderta eller avliva ett lösspringande/övergivit djur. Polismyndigheten har tillsynsansvaret för lagen. Skärpta regler för tillsyn över hundar En ny lag om tillsyn över hundar och katter börjar gälla den 1 januari 2008. Ändringen i lagen innebär bl.a. att det ska bli lättare för polisen att ingripa mer kraftfullt i situationer där hundar orsakar skador eller problem eller där de riskerar att göra det, t.ex. i problem med aggressiva hundar. Polisen kan t.ex. besluta att en hund ska omhändertas eller förbjuda någon att äga eller ha hand om en hund. Hundägaransvar Det är du som äger hunden som är ersättningsskyldig om din hund orsaker någon skada. Är det någon annan som ansvarar för hunden tillfälligt, t.ex. ett hundpensionat är det de som är ersättningsansvariga istället. 1 mars - 20 augusti får din hund inte springa löst där det kan finnas vilt. Under resten av året ska du hålla uppsikt över hunden och hindra den från att driva eller förfölja vilt. Märkning och registrering av hundar Från och med den 1 januari 2008 ingår bestämmelserna från lagen och förordningen om märkning och registrering av hundar i den nya lagen om tillsyn över hundar och katter och den nya förordningen om tillsyn över hundar. Även här har polismyndigheten tillsynsansvaret. Övergivna katter Om du kan anta att en katt är övergiven eller förvildad får den avlivas av jakträttsinnehavaren eller någon som företräder jakträttsinnehavaren. Om en katt ska avlivas inom ett tätbebyggt område krävs ett tillstånd från polisen innan katten får avlivas. Skillnaden mellan lagen om tillsyn över hundar och katter och djurskyddslagen Dessa lagar har olika skyddsintressen. Ändamålet med tillsynslagen är att skydda omgivningen från störningar eller skador orsakade av hundar eller katter som inte får en tillräcklig tillsyn och skötsel. Ändamålet med djurskyddslagen är att skydda just det eller de djur vars tillsyn och skötsel är eftersatt genom den egna ägarens eller innehavarens bristande omsorg. Det är därför möjligt att polismyndigheter och djurskyddsinspektörer, med olika utgångspunkter och med stöd i olika lagar, kan komma att meddela samma person förelägganden eller förbud. I många fall är det dock bara aktuellt med förelägganden eller förbud enligt en av de båda lagarna. 17 (24)

Förordning om tillsyn över hundar Utdrag ur: SFS 2007:1240 Utfärdad: 2007-12-06 Inledande bestämmelse 1 Denna förordning innehåller bestämmelser i anslutning till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Märkning och registrering 2 En hundägare ska låta märka och registrera sin hund 1. innan hunden uppnått en ålder av fyra månader, 2. inom fyra veckor efter förvärvet, om hunden förvärvas efter tre månaders ålder och föregående ägare inte har låtit märka och registrera den, eller 3. inom fyra veckor från införseln, om hunden förs in i landet efter tre månaders ålder och inte är märkt och registrerad. 3 Märkning ska ske med mikrochips eller tatuering. 4 En anmälan om registrering ska innehålla uppgifter om 1. hundägarens namn, person-, samordnings- eller organisationsnummer och kontaktuppgifter, 2. hundens identitet och märkning, och 3. namn och kontaktuppgifter på den som utfört märkningen. 5 Vid ägarbyte ska anmälan ske till registret inom fyra veckor från förvärvet. Anmälan ska innehålla de uppgifter som avses i 4 1 och 2. När hunden har dött ska hundägaren snarast anmäla detta till registret. Avgifter 8 Jordbruksverket får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för hundägaren att betala avgift för registreringen och för utrustning för att läsa av märkningen, och 2. beräkningen av avgiften. Tillsyn över hundar vid jakt 10 I 16, 17 och 19 jaktförordningen (1987:905) finns föreskrifter om tillsyn över hundar vid jakt och jaktträning som avviker från 16 lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. 18 (24)

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt och övriga sällskapsdjur Utdrag ur: DFS 2004:5 Saknr L 120 Djurskyddsmyndigheten föreskriver, med stöd av 32 b djurskyddsförordningen (1988:539), följande: Inledande bestämmelser 1 I 16 djurskyddslagen (1988:534) finns bestämmelser om krav på tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter, säljer eller tar emot sällskapsdjur eller hästar för förvaring eller utfodring, eller använder hästar i ridskoleverksamhet. I dessa föreskrifter finns bestämmelser om när en verksamhet som avses i första stycket ska anses vara av större omfattning samt vilka verksamheter som är undantagna från kravet på tillstånd. 2 I dessa föreskrifter avses med foderdjur: ryggradsdjur som är avsedda att användas som föda till köttätande djur, förvaring eller utfodring av djur: verksamhet som innebär att samtidigt och regelbundet antingen ta emot andras djur mot ersättning eller ta emot djur i syfte att förmedla dem, hållande av djur: att ha hand om egna eller andras djur, sällskapsdjur: ryggradsdjur som används eller ska användas som sällskaps-, hobby- eller foderdjur, inklusive alla typer av hundar och katter, samt upplåtande av djur: verksamhet som innebär att, mot ersättning, låna ut djur. Hund 4 Följande verksamheter med hund ska anses vara av större omfattning: 1. hållande av 10 eller fler hundar äldre än 12 månader, 2. uppfödning av 3 eller fler kullar per år, 3. upplåtande av 3 eller fler hundar per år, 4. försäljning av hundar från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning, 5. försäljning av 3 eller fler hundar per år från annans uppfödning, samt 6. förvaring eller utfodring av 4 eller fler hundar. Katt 5 Följande verksamheter med katt ska anses vara av större omfattning: 1. hållande av 10 eller fler katter äldre än 12 månader, 2. uppfödning av 3 eller fler kullar per år, 3. upplåtande av 3 eller fler katter per år, 4. försäljning av katter från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning, 5. försäljning av 3 eller fler katter per år från annans uppfödning, samt 6. förvaring eller utfodring av 4 eller fler katter. Kommentar Verksamhet med hundar Från och med 1 januari 2005 krävs tillstånd för den som: 19 (24)

håller 10 eller fler hundar äldre än 12 månader. T.ex. en som har hand om egna hundar eller fodertikar. föder upp 3 eller fler kullar per år. Dvs en uppfödare/kennel. upplåter 3 eller fler hundar per år. T.ex. draghunds- eller vakthundsuthyrning. säljer hundar från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning. säljer 3 eller fler hundar per år från annans uppfödning. förvarar eller utfodrar 4 eller fler hundar. Dvs hunddagis och hundpensionat. Tillstånd krävs även vid yrkesmässig verksamhet med hund. Hur hanteras fodertikar? Definitionen av fodervärd och fodertik är när en person (fodervärd) håller en hund (fodertik) som någon annan äger eller har avelsrätten på. Detta innebär att tiken dels räknas till fodervärdens hundhållning dels till tikägarens uppfödning. Eftersom tillstånd för uppfödning bestäms av antalet kullar ingår även kullar som uppfödaren tar på fodertikar. Det är vanligt att en fodertik i samband med valpning tas tillbaks till tikägaren/kenneln. "Upplåter" uppfödaren fodertikar? Nej. Att ha sina tikar ute på foder innebär inte en upplåtelse av hundar. Att upplåta djur innebär att man lånar ut dem mot ersättning (dvs hyr ut dem). En fodervärd hyr inte ett djur i den bemärkelsen och uppfödaren kommer inte att behöva tillstånd för "upplåtelse" av dessa tikar. Vem ska ha tillstånd om flera hunduppfödare delar på ett kennelnamn? Om flera personer delar på ett kennelnamn men har skild ekonomi och djurhållning handlar det om flera separata djurverksamheter. Uppfödarna ser alltså till sin egen uppfödning huruvida den är tillståndspliktiga eller inte och söker var för sig tillstånd hos kommunen (eller kommunerna, ifall det rör sig om placering i olika kommuner). Att enbart ha gemensamt kennelnamn innebär således inte att det räcker med ett och samma tillstånd för uppfödarna. För att det ska räcka med ett tillstånd krävs att verksamheterna (dvs uppfödningarna) drivs av samma förening/bolag och är lokaliserade i en kommun. Vid kommunens tillståndsprövning måste dock samtliga verksamheter bedömas. Om verksamheterna däremot är lokaliserade i flera kommuner måste varje kommun tillståndspröva och ge tillstånd till den verksamhet (del av förening/bolag) som är lokaliserad i just den kommunen. Detta pga att det alltid är den kommun där verksamheten pågår som ska pröva tillståndet. Behöver en draghundsverksamhet tillstånd? Vid upplåtande av 3 eller fler draghundar krävs tillstånd. Vid draghundsverksamhet där ägaren/föraren har kontroll över hundarna hela tiden rör det sig dock inte om upplåtelse av hundar utan om tillhandahållande av tjänst. Det innebär att så snart det är turister som kör spannet räknas det som upplåtelse även om föraren/ägaren samtidigt kör ett annat spann, medan turer där bara hundföraren kör anses vara tillhandahållande av tjänst. Sker draghundsverksamheten yrkesmässigt kan tillstånd behövas oavsett antal djur eller om hundägaren själv kör hundarna eftersom det då handlar om yrkesmässigt hållande av hund. Dessutom torde draghundsverksamhet i många fall kräva tillstånd enligt 16 när det gäller hållande eller uppfödning i större omfattning. Krävs tillstånd för ensamjobbande vakthundar? När 3 eller fler vakthundar upplåts, dvs lånas ut mot ersättning, krävs tillstånd. Tillstånd kan även krävas från uthyrning av första hunden ifall det är en yrkesmässig verksamhet. Till vilken uppfödare räknas en kull valpar? Till tikägaren eller till hanhundsägaren? En valpkull räknas alltid till tikägaren och dennes uppfödning. Behövs tillstånd om arbetsplatsen ordnar förvaring av personalens hundar? Om det sker mot ersättning behövs ett tillstånd om fyra eller fler hundar förvaras samtidigt. 20 (24)