Rapport oktober 2015
Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets klimatpåverkan 10 Växthusgaser 10 KLIMATPÅVERKAN FRÅN MAX EGEN VERKSAMHET 11 KLIMATKOMPENSERAT FRÅN MAX LEVERANTÖRER 12 KONTAKTINFORMATION: 15 2
Sammanfattning Under våren och sommaren 2015 har Max Hamburgerrestauranger AB i samarbete med U&We, konsultbyrå i hållbarhetsdriven affärsutveckling, genomfört en klimatanalys av Max verksamhet. Beräkningarna bygger på vetenskapliga artiklar och offentligt publicerade studier kring matens klimatpåverkan. Max redovisar sina produkters hela klimatpåverkan på en del menyer. Detta ökar möjligheten för gästerna att själva välja de bästa klimatalternativen. Max har också länge klimatkompenserat för hela sin verksamhet, sina leverantörers verksamhet och jordbrukets klimatpåverkan genom trädplantering i Afrika. Max totala klimatpåverkan motsvarar idag cirka 74.000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år. Några tror att transporter är det som påverkar klimatet mest. Analysen visar att av Max totala klimatpåverkan från lantbrukarens jord till gästens bord är det nötköttet som är den stora klimatboven. Mer än 70 procent av klimatpåverkan kommer från nötköttet medan transporterna och resor endast utgör mindre än 2 procent. Jämfört med år 2007 har Max klimatpåverkan minskat, sett till per omsatt krona uppgår minskningen till närmare sex procent 1. Andelen koldioxid med fossilt ursprung i nötköttsproduktionen är mindre än en fjärdedel av den totala klimatpåverkan (uttryckt som CO2e). Det betyder att det inte räcker med att sluta med förbrukningen av fossila bränslen för att Max klimatpåverkan ska upphöra. Det krävs också en minskning av utsläppen av metan och lustgas. Nu börjar även några av Max leverantörer klimatkompensera sin verksamhet och sina produkters hela klimatpåverkan. Arla och Swedavia är föregångare och deras klimatkompensation uppgick år 2014 till drygt 981 ton CO2e. 1 Beräknat på klimatpåverkan korrigerat för skilda förutsättningar under perioden. Beräkningarna har räknats om utifrån 2012 års förutsättningar. 3
Inledning Bakgrund och syfte Max Hamburgerrestauranger AB har med hjälp av U&We genomfört en klimatanalys av Max verksamhet (utsläpp av klimatpåverkande gaser inkluderat alla Max leverantörers utsläpp) som är tänkt att användas som underlag för ett klimatbokslut. Mål Målet med analysen har varit att beräkna Max utsläpp av klimatpåverkande gaser inom följande områden: - Transporter - Resor - Mat - Värme och kyla - Elförbrukning - Diverse förbrukningsmaterial - Förpackningar - Avfall - Köldmedia Resultatet är kvantitativa mått på Max klimatpåverkan som kan följas upp på årsbasis och som blir indata till Max Klimatbokslut. Resultatet visar var klimatpåverkan är störst och ger därmed vägledning till var insatser bör genomföras. Vidare ger resultatet en möjlighet att låta gästerna hjälpa till att minska klimatpåverkan genom att välja rätt menyer. Denna slutrapport redovisar klimatpåverkan från Max verksamhet inkluderat alla Max leverantörers utsläpp. De huvudsakliga systemavgränsningar som vi använt för analysen redovisas i figuren nedan. Maten och dess väg från jord till bord har analyserat och beräknats. Det innebär från de insatsvaror i jordbruket som används för att producera maten via odling av foder och grönsaker, uppfödning och förädling, tillagning och servering till avfallshantering. Restauranggästernas egna resor till/från 4
restaurangerna, personalens resor till/från arbetet och byggande av nya restauranger är inte inkluderat i beräkningarna. Vidare har inte de tre nya restaurangerna i Dubai inkluderats i beräkningarna. Däremot ingår de tre restaurangerna i Norge och den i Danmark genom att deras andel av den totala omsättning har använts som beräkningsgrund. Figur 1 Systemavgränsningar för beräkningar av Max klimatfotavtryck. 5
ton CO2e U&We Oktober 2015 Klimatpåverkan från lantbrukarens jord till gästen bord 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 Avfall, köldmedia Resor Transporter, leverantörer Värme El Förpackningar 20 000 10 000 0 år 2007 år 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Figur 2 Max klimatfotavtryck sett i ett livscykelperspektiv från jord till bord. Här redovisas ett korrigerat resultat vilket innebär att tidigare år har räknats om så att samma beräkningsförutsättningar som år 2012 används. År 2008 är estimerat då ingen beräkning gjordes. Klimatpåverkan (ton CO2e) från jord till bord ökar mellan år 2007-2014, främst beroende på ett stort antal nya restauranger varje år (nästan en fördubbling, från 56 till 102 restauranger exklusive Förenade Arabemiratet). Ökningen de senaste två åren är också en effekt av nya produkter. År 2014 uppgick den totala klimatpåverkan till ca 74 000 ton CO2e. Analysen av Max totala klimatpåverkan från lantbrukarens jord till gästens bord visar att det är nötköttet som ger det stora bidraget till klimatförändringarna. Cirka tre fjärdedelar av klimatpåverkan kommer från nötköttet medan transporter och resor endast utgör drygt 2 %. 6
ton CO 2 e per restaurang U&We Oktober 2015 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 3 Max klimat-fotavtryck i ton CO2e från jord till bord per restaurang mellan år 2007-2014 (korrigerad med likvärdiga förutsättningar motsvarande år 2012). 7
gram CO2e per omsatt kr U&We Oktober 2015 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 4 Max klimatfotavtryck i antal gram CO2e från jord till bord fördelat per omsatt krona mellan år 2007-2014 (korrigerad med likvärdiga förutsättningar motsvarande år 2012). 8
Transporter, producentrestaurang; 2% Förpackningar; 3% Pommes frites, Grönsaker, läsk, potatisprodukter; övr vegetabiliskt; 2% 10% Bröd, mjöl etc; 0% Övrigt animaliskt; 5% Hemleveranser; 0% El, värme restauranger; 2% Avfall, köldmedia restaurang; 2% Resor Nötkött; 73% Figur 5 Max klimatfotavtryck fördelat på olika ingredienser respektive verksamheter för år 2014 (ton CO2e). En ökad klimatpåverkan de senaste tre åren beror till stor del på nya produkter och förändrade preferenser hos restauranggästerna. Ser man till klimatpåverkan per restaurang blir effekten tydlig. Översikt råvaror Matens klimatpåverkan är stor vid framställningen av råvarorna. Faktorer som bidrar i varierande grad är t ex uppvärmning av växthus, framställning av foder, konstgödsel, kossornas idisslande som släpper ut metangas, jordbruksmaskiners drivmedel, etc. Tabell 1. Översikt viktigaste råvarorna, sorterat efter klimatpåverkan Största råvara år 2014 ton CO2e Nötkött 52 200 Tomat, Biff 1 400 Mjöl 1 600 Olja 1 100 Potatis 1 200 Sallad 1 200 Övrigt vegetariskt 1 100 9
Kyckling 870 Mjölk 1 700 Bacon 800 Juice 250 Socker 20 Ägg 140 Lök 50 Kaffe 300 Fisk 40 Vitkål 20 Sirap 10 Morötter 15 Not: Råvarornas beräknade klimatpåverkan uttryckt som koldioxidekvivalenter inklusive förädling hos leverantör och transporter. Nötköttets klimatpåverkan Ingen råvara är mer klimatpåverkande än nötkött. Produktionen fram till gårdsgrinden står för så mycket som 95 procent av nötköttets klimatutsläpp (resten är slakteri, transporter, packning, etc.). Några av de viktigaste anledningarna till nötköttets kraftiga klimatpåverkan är: Långsam tillväxt hos nötkreatur (ej effektiv foderomvandlare). Anaerob nedbrytning av maten (metangasen från rapar). Tillverkning av kvävehaltiga gödselmedel samt fältarbeten i växtodlingen för foderproduktionen. Växthusgaser Metan (CH4) är den helt dominerande växthusgasen i köttets livscykel. Den utgör ungefär hälften av det totala bidraget i de konventionella systemen. Näst störst klimatpåverkan har lustgas (N2O) det beror framförallt på höga kvävegivor i vallodlingen. Först på tredje plats kommer utsläppen av CO2 och då främst från fossila bränslen under köttets produktionscykel (i Sverige). Effekten på den globala uppvärmningen skiljer sig mellan de olika växthusgaserna. Koldioxid, CO2, den vanligaste växthusgasen brukar tillskrivas faktor 1. För de övriga indexvärdena gäller i beräkningarnas huvudsakliga delar CH4 = 25; N2O = 298. Det innebär t.ex. att metangas, CH4, är 25 gånger aggressivare växthusgas. Här finns det variationer på hur de beräknas, den här angivna är den vanligare utgångspunkten. 10
Klimatpåverkan från Max egen verksamhet Generellt sett så anses det moraliska ansvaret hänga ihop med förmågan att påverka situationen. Ju lättare det är att styra och kontrollera det som händer desto större ansvar har man. Förväntningarna på att Max ska ha arbetat för att få den egna verksamheten klimatsnål är därför större än på att Max ska ha påverkat bonden att vara klimatsnål i sin verksamhet. Totalt uppgick Max egen verksamhet till ca 2 300 ton CO2e år 2014, vilket motsvarade 3,1 procent av den totala klimatpåverkan. Nedan i figur 6 illustreras hur de fördelar sig på olika verksamheter, här tillkommer också leverantörernas transporter. El 9% Resor anställda, tjänstebil 1% Köldmedium 2% Avfall 31% Hemleveranser Resor 0,2% anställda, flyg + tåg 7% Transporter, producenter 17% Transporter, leverantörer t. restaurang 9% Värme, gas 24% Figur 6 Max klimatfotavtryck av den egna verksamheten såsom restauranger, kontor, resor samt för leverantörernas transporter år 2014 (ton CO2e). 11
Den största klimatboven är uppvärmningen av restaurangerna. Värmen kommer mestadels från fjärrvärme även om elförbrukningen, till exempel för tillagning av mat, också bidrar till uppvärmningen. Här finns också mycket pengar att spara genom energieffektiviseringar. Under 2014 fortsatte Max hemleveranser, men de cirka 13.000 utkörningarna förorsakade en relativt begränsade utsläpp växthusgaser. Klimatkompenserat från Max leverantörer Nu börjar även några av Max leverantörer klimatkompensera sin verksamhet och sina produkters hela klimatpåverkan. Det är viktigt med föregångare inom miljöområdet. Arla är en sådan kund som har gått före och klimatkompenserat sin ekologiska mjölk i butik. Det finns också fastighetsägare som har klimatkompenserat sin verksamhet, dit hör Swedavia. Max restauranger belägna på Arlanda har därför klimatkompenserade lokaler. Totalt klimatkompenserar dessa leverantörer för 981 ton CO2e. Uppgifter från leverantörer om miljöåtgärder PAC AB PAC kör sina leveranser på wellpallar vilket sparar 17 kg per leverans och innebär minskade utsläpp av koldioxid. PAC uppskattar att det minskat deras CO2-utsläpp med cirka 10 ton/år. Pac har också styrt om bränslefördelningen mellan bensin och etanol till 20/80 %. Alla medarbetare ska genomföra en halvdag i grundläggande miljöutbildning. PAC är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Caldic Sweden AB/Scandic Food 2012 gjordes omfattande förändringar i anläggningen för att kunna återanvända varmvatten från mejerianläggningen. 12
Domstein Foods AB 80% av Domsteins produktionsavfall är matavfall, som återvinns till biogas (slam- och fettavskiljning). Allt övrigt avfall går till återvinning. Genom kompressorer i fabriken återvinner de värme så att de är självförsörjande på varmvatten och uppvärmning. De använder rapsolja i stället för palmolja sedan 1 januari 2012, använder endast grön el och har kraftigt minskat åtgången av fossilt bränsle. Fruktjuice AB Fruktjuice samleverar med övriga glassförknippade produkter och efterstävar att lastbilarna skall fyllas. De har även under året certifierat sig för ekologisk produktion genom Kiwa samt genomfört en BRCcertifiering. Coca-Cola Enterprises Sverige AB 100 % biodiesel används för distribution i Stockholm och 100 % förnybar el och fjärrvärme används i produktionen. Findus Sverige AB Flera nyinstallationer har gjorts gällande såväl reningsverk som avfallshantering under året. Bland annat har investeringar gjorts i en avfallsseparator, vilket medför att allt förpackat organiskt avfall hanteras direkt vid anläggningen vilket frigör stora mängder organiskt avfall till biogasproduktion. AAK Sweden AB AAK har börjat återföra aska från träpallsförbränning till skogen för att åtrecirkulera nödvändigt material. Flera aktiviteter för att minska lukt från anläggningen har också genomförts. Dawn Foods International B.V. Gruppaktiviteter har genomförts för att lösa flaskhalsar i produktionen, med avsikt att minska produktionssvinn. Investeringar görs i energibesparande åtgärder genom byggandet av en ny separat produktionslinje. Kerry Group Plc Hållbarhet är ett kärnvärde i Kerry Groups affärsstrategi och är väl integrerat i verksamheten. Kvantifierade mål är satta och följs upp. Klimatdata för Tenbury Wells är validerade och verifierade av 13
oberoende tredje part. Klimat- och hållbarhetsrapportering är certifierat enligt AA1000 verifieringsstandard. Lecora AB Rester av vitkålshackningen skickas till kompostering alternativt till biogasförädling. Förbrukad friteringsolja renas och återanvänds som bränsle. Under 2014 bytte de el-leverantör för att få 100% ren el. All el i fabriken är nu förnyelsebar el från sol, vind och vatten. Procurator AB Procurator tillämpar veckoleveranser till sina kunder för att minimera antalet transporter till kund. Max har 2 leveranser i veckan. De anlitar framförallt DHL som logistikpartner och medverkar i deras miljömål att sänka CO2 utsläppen per tonkm. Kontinuerligt arbete pågår för att byta ut produkter till produkter med mindre miljöpåverkan eller välja miljömärkta produkter. Schreiber Foods Europe GmbH Elbesparande åtgärder inkluderar LED-belysning i konferensrum, ny isolering av kylrör i hela lagerlokalen, och modifieringar av maskinell utrustning. De har ett fokus på leverantörer i närområdet för att minska transportarbetet och genomför regelbundet klimatavtrycksmätningar och förbättringar. 14
Kontaktinformation: Peter Wrenfelt, U&We, peter.wrenfelt@uandwe.se Katrin Dahlgren, U&We, katrin.dahlgren@uandwe.se Fredrika Fredmark,Max fredrika.fredmarkmax.se 15