TJÄNSTESKRIVELSE Cll 1

Staffanstorps kommun TJÄNSTESKRIVELSE Cll 1 / 1 ( 1) ÄRENDENR:2015-MOS-52 DATUM: 2015-10-30 VÅR REFERENS: Thomas Lexen 046-25 11 00 thomas.lexen@staffanstorp.se Verksamhetsplan Planenheten 2016 Förslag till beslut Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att godkänna planenhetens verksamhetsplan för 2016 Ärendebeskrivning Som ett led i kommunens strävan att uppnå god ekonomisk hushållning och förbättrad verksamhetsstyrning, upprättas för varje kalenderår from 2009 en verksamhetsplan som godkänns av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Uppföljning sker halvårsvis med redovisning i september respektive februari. Verksamhetsplan för 2016 beskriver övergripande den verksamhet som planenheten planerar att driva för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden under året. Beslutsunderlag Verksamhetsplan Planenheten 2016

STAFFANSTORPS KOMMUN VERKSAMHETSPLAN,PLANENHETEN 2016 Stadsbyggnadskontoret I Plan- och exploateringsenheten

Inledning Som ett led i kommunens strävan att uppnå god ekonomisk hushållning och förbättrad verksamhetsstyrning, upprättas för varje kalenderår (from 2009) en verksamhetsplan som godkänns av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Uppföljning sker halvårsvis med redovisning i september respektive februari månad. Stadsbyggnadskontorets plan- och exploateringsenhet biträder miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i enlighet med plan- och bygglagen, och som handhar det närmaste överinseendet över byggnadsverksamheten. För miljö- och samhällsbyggnadsnämnden arbetar vi med detaljplaner, utredningar, planbesked, remiss-yttranden mm. Enheten arbetar också med översiktsplanering, planprogram, remisser, utredningar, tillväxt och exploatering, markanvisningar, förvaltning av markreserv och kommunala fastigheter med mera på uppdrag av kommunstyrelsen. Verksamhetsplanen beskriver övergripande den verksamhet som plan- och exploateringsenheten planerar att utföra för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden under 2016. Resurser Inom plan- och exploateringsenheten planeras följande personer arbeta under 2015: - Anna Fogelberg, planarkitekt 100% - Katarina Jeraeus, planarkitekt 100% - Lowe Kisiel, planarkitekt 100% - Sofia Tjernström, planarkitekt, 80% - Thomas Lexen, stadsarkitekt, plan- och exploateringschef, 100% - Lisa Callreus, trafik- och exploateringsingenjör, 100% - Karolina Gnosspelius, exploateringsingenjör, 100% - Carin Nilsson, exploateringsingenjör, 100%, Planering Planverksamhetens huvuduppgift är framtagande av detaljplaner med tillhörande utredningar, planprogram, fördjupningar till översiktsplanen samt i förekommande fall samordning och ledning av konsulter. I arbetet ingår också att samråda och föra en god dialog med medborgarna. Samrådsmöten hålls för alla planeringsuppdrag där det inte är uppenbart onödigt och ofta hålls också inledande möten i mycket tidiga skeden inför den kommande planprocessen. 2 (4)

För att bibehålla och utveckla kompetensen strävar vi efter att bedriva en stor del av planarbetet i egen regi, och för omkring hälften av de pågående planeringsprojekten gäller att enhetens planarkitekter också är planförfattare. För den resterande delen är plankonsulter anlitade för att utreda och ta fram förslag. Planarkitektens roll blir då mer av en beställare där tyngdpunkten ligger på upphandling, projektstyrning, granskning och myndighetsutövning i samband med samråd och beredning inför beslut i nämnden. Enligt Projektkatalog Tillväxt 2014-2023 kommer under 2016 mellan 6 och 9 nya planeringsuppdrag påbörjas. Sannolikt tillkommer också ett mindre antal detaljplaner eller ändringar av detaljplaner som initieras av privata intressenter. Under 2015 beräknas plansidan komma att arbeta med ett trettiotal samtidigt aktiva detaljplaneringsuppdrag. Personal från enheten kommer också att vara delaktiga i flera övergripande projekt - bl a utvecklingen av Sockerbruksområdet, 4- spårsutbyggnaden av stambanan, Strategi för Hembygden mm, samt övergripande strategisk planering och infrastrukturplanering som trafik- och mobilitetsplan, åtgärdsvalsstudie Malmö-Lund, dagvattenpolicy mm 6-9 detaljplaner beräknas kunna antas under året.

1 ( 1) Staffans torps kommun T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR:2015-MOS-53 DATUM: {2015-11-09} VÅR REFERENS: Charlotte Leander 046-25 11 00 Charlotte. Leander@staffanstorp.se Kontroll- och tillsynsplan för Miljöenheten 2016 Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att godkänna kontroll och tillsynsplanen samt lägga den till handlingarna. Ärendebeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens lagstadgade uppgifter inom en rad lagstiftningar bl.a. inom livsmedel- och miljöskyddsområdet. Enligt dessa lagstifh1ingar ska myndighetsutövningen planeras utifrån behov och resurser. Även de nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat om är vägledande vid planering av verksamheten. Beslutsunderlag Miljö- och byggenhetens kontroll- och tillsynsplan för Miljöenheten 2016.

STAFFANSTORPS KOMMUN KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Miljökvalitetsmål 3. Kvalitetsarbete 4. Uppföljning av kontroll- och tillsynsplan 5. Vad är tillsyn och kontroll? 6. Behovsutredning 6.1 Riskbedömning och prioriteringar 7. Kontroll- och tillsyn 2016 7.1 Nationella och regionala projekt 7.2 Tillsynsområden 7.3 Övrigt 8. Slutsats Bilaga 1, Kontrollplan för livsmedelskontrollen

2 KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2016 1. Inledning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens lagstadgade uppgifter inom en rad lagstiftningar gällande bl.a. livsmedel, strålskydd, miljöskydd och hälsoskydd. En viktig förutsäthung för att miljöbalkens mål och syften, de antagna miljökvalitetsmålen och i förlängning en hållbar utveckling, ska kunna uppnås är att efterlevnaden av bestämmelserna i miljölagstiftningen kontrolleras genom tillsyns- och uppföljningsverksamhet. Myndighetsutövningen planeras utifrån behov och resurser och årligen görs en uppdatering med hänsyn till de förutsättningar som kan ha ändrats. Myndigheten ska föra register över de verksamheter som fodrar återkommande tillsyn. Kontroll- och tillsynsplanen för 2016 beskriver den verksamhet som miljöenheten planerar att bedriva under året. Utöver de i miljöbalken angivna ansvarsområden har bl.a. inkluderats livsmedelslagen, strålskyddslagen och lag om tillsyn över handel med receptfria läkemedel. 2. Miljökvalitetsmål Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har antagit. De nationella och regionala miljökvalitetsmålen är vägledande för miljö- och samhällsbyggnadsnämndens miljöarbete. I vårt tillsynsarbete berör vi alla miljömålen förutom Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård. 3. Kvalitetsarbete Miljöenhetens arbete ska präglas av objektivitet, effektivitet och god service med kunden i fokus utan att ge avkall på rättsäkerheten. Skriftliga rutiner, processchema, mallar och checklistor är en viktig del av kvalitetsarbetet. Rutiner finns för omkring 55 olika typer av ärenden. När nya typer av inspektioner görs som omfattar många kontrollpunkter bör nya checklistor upprättas. Miljöenheten har även ett internt mål att varje handläggare ska gå igenom sin ärendelista i miljöreda första måndagen i månaden. Detta för att avslutade ärenden ska avregistreras samt för en extra kontroll att ärenden har handlagts färdigt. 4. Uppföljning av kontroll- och tillsynsplan Kontroll- och tillsynsplanen kommer att följas upp och redovisas för nämnden genom en delårsredovisning (jan-aug) och en redovisning för hela året. Eventuella avvikelser mot planen kommer att följas upp. 5. Vad är tillsyn och kontroll?

3 Tillsyn är både en administrativ och en operativ metod för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut genomförs på det sätt som beslutsfattaren har avsett. Tillsynen och kontrollen ska bidra till att lagar, förordningar och föreskrifter tolkas på ett likartat sätt oberoende av var i landet som en verksamhet eller åtgärd äger rum. I miljötillsynsförordningen anges att en operativ tillsynsmyndighet ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar tillsynsmyndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Tillsynsarbete är en myndighetsuppgift och kan alltså endast utföras av en tillsynsmyndighet, kontroll- och tillsynsplanen är därför styrande för vårt arbete. Tillsynen är en kontinuerlig, kontrollerande och förebyggande verksamhet. Den operativa tillsynen ska underlätta för verksamhetsutövare att följa lagstiftningen och styra mot en hållbar utveckling. Tillsynen omfattar både direkt kontroll av att lag och regelverk efterföljs och förebyggande åtgärder för att hindra lagöverträdelser. Det förebyggande arbetet består bl.a. av handläggning av tillståndsansökningar, anmälningsärende enligt miljöbalken samt ansökningar/anmälan om registrering av livsmedelsföretag. Även klagomål på verksamhetsutövare m.fl. som inte sköter sin verksamhet är en del i tillsynen. En stor del av tillsynen är även inriktad mot att via kunskapsförmedling och information motivera och stödja verksamhetsutövare att bedriva en bra och genomtänkt egenkontroll. Tillsynen sker dels på plats hos verksamhetsutövare dels via muntliga och skriftliga kontakter. I tillsynsarbetet ingår även bl.a. ritningsgranskning, planering, administration, samråd, samverkan med andra myndigheter, inläsning av material m.m. Beträffande livsmedelsområdet används inte längre begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet i de nya EG-förordningarna. Där används begreppen kontroll och kontrollmyndighet. 6. Behovsutredning Enligt 6 miljötillsynsförordning (2011:13) ska det hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredning ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Miljöenheten har gjort en behovsutredning för hela nämndens ansvarsområde vilket utöver miljöbalken inkluderar livsmedelslagen, strålskyddslagen och lag om handel med receptfria läkemedel. Utredningen ska ligga till grund för tillsynsplanen så att tillsynsinsatserna styrs till de mest angelägna områdena. Utredningen utgår från ett register (Miljöreda) över tillsynsobjekt samt uppföljning och utvärdering av erfarenheter från föregående års tillsynsarbete.

4 Miljöenheten består av 4 miljöinspektörer (3,9 tjänster), en miljöchef (50%) och administrativt stöd på motsvarande cirka 15% för fakturering. Tillsvidare sköts huvuddelen av diarieföringen, arkivering m.m. av inspektörerna själva. En detaljerad behovsutredning finns att tillgå på miljöenheten. För att uppfylla de krav som ställs på en operativ kontrollmyndighet inom livsmedelskedjan finns som en särskild bilaga "Kontrollplan för livsmedelskontrollen i Staffanstorp", bilaga 1. 6.1 Riskbedömning och prioriteringar Miljöenheten har utrett tillsynsbehovet att planerad tillsyn bedöms samt övrig planerad verksamhet kunna genomföras med tillgängliga timmar. Vid längre sjukfrånvaro eller om något större oförutsett inträffar kan viss omprioritering ske av planerad tillsyn. Inkommande ärenden och klagomål har högsta prioritet. 7. Kontroll- och tillsyn samt övrig verksamhet under 2016 Det är viktigt att kommunen planerar sin kontroll- och tillsynsverksamhet. Det är en förutsättning för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt och målinriktat. En stor del av tillsyns- och kontrollarbetet är händelsestyrt, d.v.s. när vi inte kan påverka inflödet av ärende. 7.1 Nationella och regionala projekt Här redogörs för nationella och regionala projekt som planeras under 2016 av bl.a. olika statliga myndigheter. Nationella projekt 2016 Nationella projekt drivs av Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket. Barnkoll; Läkemedelsverket Regionala projekt 2016 Miljösamverkan Skåne är ett samarbetsprojekt mellan miljökontoren (motsvarande) i Skånes 33 kommuner, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. Det övergripande målet med Miljösamverkan Skåne är att förbättra vår miljö samt uppnå miljökvalitetsmålen. Samverkan och gemensamma tillsynskampanjer förväntas medföra att den samlade effekten av tillsynen blir större och resultera i en synbar miljönytta inom Skåne som helhet. Syftet är att genom stöd till i första hand myndighetsutövning stärka kommunernas möjlighet att hålla en hög kvalite på sin til1syn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt att effektivisera tillsynen genom ett bättre

5 resursutnyttjande. Styrgruppen för Miljösamverkan Skåne har inte fastställt vilka delprojekt som skall ingå i kommande verksamhetsplan. Miljöenheten har anmält deltagande till projektgrupp för inomhusklimat (2016) och projektgrupp för dagvattentillsyn (2016-2017). Övriga projekt 5-Y es utbyte Miljöenheten träffar kollegor från övriga 5-Yes kommuner några gånger per år. Dels träffas cheferna dels handläggare inom olika områden. Under 2016 kommer eventuellt något gemensamt livsmedelsprojekt att genomföras. 7.2 Tillsynsområden Miljöenheten har delat upp arbetet i olika tillsynsområden. Inom respektive område beskrivs hur arbetet bedrivs inom området och vilken tillsynsinriktning som är planerad samt koppling till miljömålen. Generellt för samtliga områden har tid avsatts för händelsestyrd (ej periodisk) tillsyn, vilket innebär: handläggning av klagomål, anmälningar och ansökan om tillstånd information och rådgivning rapportering och besvarande av remisser m.m. till andra myndigheter Miljöskydd Skyddet av den yttre miljön och människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Området omfattar bl.a. tillsyn enligt miljöbalken på så kallad miljöfarlig verksamhet gällande industrier, växthus, lantbruk m.m. Utöver detta ingår även handläggning av enskilda avlopp, förorenade områden, köldmedieanläggningar, värmepumpar, oljecisterner m.m. Arbetet bedrivs genom uppsökande tillsyn i enlighet med tillsynsplanen. Utöver den planerade verksamheten ingår hantering av anmälningar, klagomål, remisser m.m. Nytt för 2016 är att tillsynen kommer ha en tydligare koppling till vattenfrågorna. Miljötillsynen kommer att följa samma systematik som tidigare år men det kommer även tas fram GIS-underlag med vattenfokus som stöd. Projektets start är beräknat till kvartal 1. Efter genomförd tillsyn kommer insamlad information att vara tillgängligt digitalt (GIS) och kommer att på några års sikt kunna förstärka kommunens långsiktiga tillsynsarbete men även vara en kunskapskälla och beslutstöd för andra delar av kommunens verksamhet.

6 Vår planering har hög relevans även kopplat till förslag till nytt åtgärdsprogram från Vattenmyndigheten och vår preliminära inriktning under de närmsta åren kommer att vara; vattenfokus påbörjas (2016 och framåt) MIFO (2016) Dagvatten (2017) Miljöfarlig verksamhet Med A-verksamhet avses tillståndspliktig verksamhet, tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Med B-verksamhet avses tillståndspliktig verksamhet, tillstånd söks hos länsstyrelsen. Med C-verksamhet avses anmälningspliktig verksamhet, anmälan görs till kommunen (miljö- och samhällsbyggnadsnämnden). U- verksamheter är inte anmälningspliktiga, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för tillsyn. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har tillsyn över miljöfarlig verksamhet som inte är tillståndspliktig. Länsstyrelsen kan överlåta tillsynen över tillståndspliktig verksamhet men Staffanstorps kommun har inte övertagit tillsynen. Med miljöfarlig verksamhet avses bl.a. utsläpp av avloppsvatten, användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsynsinriktning Tillsyn kommer att ske av C-verksamheter genom handläggning av årsrapporter (ca 35 st). Tillsyn av U-verksamheter: ( ca 10 st av totalt 150) Handläggning av ärende som rör prövningspliktig miljöfarlig verksamhet, vägar, industrier m.m. där miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är remissmyndighet. Handlägga ärende gällande användning av slam på åkermark. Handlägga ärende om anmälan av värmepumpar. Miljökvalitetsmål Bl.a. - Begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning och giftfri miljö. Avfall och producentansvar Avfall ska tas om hand på ett sådant sätt, så att det inte orsakar hälsoproblem eller miljöstörningar. Flera materialslag, t.ex. bildäck, bilar, förpackningar ska tas om hand av den som producerar varan eller förpackningen när den tjänat ut, s.k. producentansvar. Tillsynsinriktning

7 Tillsyn av återvinningsstationer (6 av totalt 6). Handläggning av avfallsfrågor enligt miljöbalken. Dispenshantering enligt kommunens renhållningsordning. Handläggning av anmälningar om kompostering. Handläggning av ärende gällande nedlagda deponier Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö - (precisering avfall) avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljön minimeras. Giftfri miljö - (precisering förorenade områden) förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Enskilda avlopp m.m. A vloppsvatten från hushåll innehåller en mängd föroreningar bl.a. bakterier, kväve och fosfor. Utsläpp kan orsaka förorening av dricksvatten och grundvatten samt övergödning av hav och sjöar. Därför är det viktigt att reningen fungerar tillfredsställande. Kraven på en reningsanläggning ställs nu mera i relation till vad mottagande recipienten förväntas klara av. I kommunen finns det cirka 190 enskilda avloppsanläggningar. Under 2009 påbörjades åter handläggning av de enskilda avlopp som ej uppfyller krav på rening (dvs endast slamavskiljning). Totalt films det 17 anläggningar kvar som inte uppfyller de gamla råden. Av dessa är ca 11 fastigheter obebodda. Miljöenheten avvaktar med att ställa krav på nya avloppsanläggningar på de obebodda fastigheterna. Under 2016 ska avloppsanläggningar med slamavskiljning och markbäddar/infiltration, som anlades under 80-90 talet prioriteras. Eventuellt ytterligare reningsåtgärder kan krävas där markbäddens funktion troligtvis inte erbjuder tillräcklig fosforrening. Nya avloppsanordningar måste anordnas om de befintliga anläggningarna inte fungerar. Stora Mölleberga har under 2014 anslutets till kommunala avloppsnätet då ett antal underkända avlopp har åtgärdats. Övriga underkända avlopp som inte kan få kommunalt avlopp, har nämnden vitesförelagts där dessa avlopp kommer följas upp. Miljöenheten avvaktar med att ställa krav på underkända avlopp i Särslöv då dessa fastigheter kan få kommunalt avlopp på längre sikt. Tillsynsinriktning Handlägga inkommande avloppsärenden.

8 Fortsatt handläggning av enskilda avloppen i kommunen som vitesförelagts. Handläggning av ca 20 enskilda avlopp med markbäddar/infiltration. Miljökvalitetsmål Ingen övergödning- halterna av gödande ämnen i mark ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Föroreningsskador Föroreningsskador kan ha uppstått genom att industriverksamheter och annan miljöfarlig verksamhet har lämnat efter sig föroreningar. Många ämnen är långlivade och kan ansamlas och spridas i miljön på ett sätt som inte kan förutses. Människor, djur och växter kan skadas bl.a. genom kontakt med föroreningar via mark eller indirekt via vatten från förorenade områden. Tillsynsinriktning Handlägga ärende om anmälan av avhjälpande åtgärder med anledning av föroreningsskador. Inventering av områden (MIFO) Tillsyn på prioriterade förorenade områden där kommunen är tillsynsmyndighet. Grevie jaktskyttebana Vesums deponin Räddningstjänstens brandövningsplats Medverka i projekt Sockerbruket. Miljökvalitetsmål Giftfri miljö - förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Kemiska produkter Inom industrin och handeln hanteras ofta stora mängder kemikalier. Vid felaktig I hantering, lagring eller vid olyckor/haverier kan kemikalierna komma ut i miljön och orsaka stora risker för människan och miljön. Även hushållens kemikalieanvändning är idag uppmärksammad eftersom många små källor sammanlagt leder till stora utsläpp. Det är därför viktigt att både industri och samhälle väljer rätt sort och rätt mängd kemikalier till rätt ändamål. Tillsynsinriktning Handlägga ärende som rör anläggningar och anordningar med ozonnedbrytande ämnen (ca 50 ärende, samtliga med rapporteringskrav). Handlägga anmälningar/ansökningar om spridning av bekämpningsmedel.

9 Handlägga ärende gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (kontrollrapporter cisterner - ca 35). Miljökvalitetsmål Skyddande ozonskikt- ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Giftfri miljö- Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och dess påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Skydd av naturen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken inom naturvården. Från och med den 1 juli 2009 gäller nya strandskyddsregler som bland annat innebär att kommunerna får huvudansvaret för att pröva frågor om strandskyddet. Några områden är undantagna, bl.a. naturreservat och biotopskyddsområden, inom dessa områden är det länsstyrelsen som prövar strandskyddsdispenser. Tillsynsinriktning Pröva ansökningar om dispenser från strandskydd. Handlägga ärende om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken inom strandskyddsområden. M iljökvali tets mål Ett rikt växt och djurliv - Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Hälsoskydd Människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Hälsoskydd är ett omfattande verksamhetsområde, med klagomål på t.ex. bristande ventilation, mögel och buller vilket kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa. Inom området finns ett stort antal objekt bl.a. skolor, förskolor och lokaler för hygienisk behandling. Nämnden är tillsynsmyndighet och ska bl.a. via förebyggande arbete, inspektioner och rådgivning minska risken för olägenheter samt undanröja störningar som kan vara skadliga för människors hälsa. När det gäller solarier omfattar tillsynen kontroll av att det finns uppsatta informationsanslag med skyddsråd, att rätt utrustning används samt hygienaspekterna.

10 Tillsynsinriktning Tillsyn av förskolor (ca 28 st). Tillsyn Bråhögsbadet. Övrigt planerad hälsoskydd (skärande och stickande verksamheter) Hantering av klagomål. Barnkoll. Kosmetiska produkter riktade till barn (Projekt Läkemedelsverket) Handlägga ärende om tillstånd för djurhållning inom planlagda områden. Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö - Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Läkemedel Enligt 20 lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel ska den kommun där sådan detaljhandel bedrivs kontrollera efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Kommunfullmäktige har beslutat att det är miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ska utöva tillsynen. Tillsynsinrikh1ing - Ingen tillsyn 2016 Miljöövervakning Miljöövervakning handlar om att genom mätningar och undersökningar kontrollera tillståndet i miljön och följa trender. Miljöövervakning ska beskriva tillståndet och jämföras med uppsatta lokal, regionala och nationella miljömål. Var 7:e månad gör miljöenheten mätning av bakgrundsstrålning i två bestämda referenspunkter i kommunen (Esarps kyrka och Staffansvallen). Syftet med mäh1ingarna är dels att träna rutinerna för mätning dels att få information om bakgrundsstrålningen. Tillsynsinrik tning Mäta bakgrundsstrålning i kommunens mätpunkter var 7:e månad. Delta i Luftvårdsförbundets årskonferens. Livsmedel Människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Syftet med livsmedelskontrollen är att säkerställa den hygieniska kvaliten och redligheten vid hantering av livsmedel. Tillsynen sker genom regelbunden kontroll av livsmedelsanläggningarna. Kontrollintervallet baseras på de risker som är förknippade med verksamheten samt nämndens erfarenhet av verksamheten. Under 2016 är planen att inspektera ca 65 verksamheter. Av dessa 65 verksamheter kommer de som ligger i de högre riskklasserna att besökas mer än en gång enligt planen.

1 I Tillsynsinriktning Fortlöpande kontroll av verksamheterna (ca 65 st av totalt ca 150 st). Hantering av klagomål och matförgiftningar. Delta i eventuella projekt inom 5-yes samverka, projekt i Miljösamverkan Skånes regi samt eventuells projekt initierade av Livsmedelsverket. Fortlöpande publicering av resultat från kontroller på webbsidan. 7.3 Övrigt Miljöenheten medverkar i samarbetsorganet Malmö Airport och deltar även aktivt i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs. Enheten deltar även i arbetsgrupp kring 4-spår Flackarp-Arlöv. Tillsynsinriktning Granska planer och bygglov med avseende på hälso- och miljöaspekter. Delta i samråds- och planeringsmöten. Delta i arbetsgrupp 4-spår Flackarp-Arlöv. Delta i samarbetsorganet Malmö Airport. EDP Miljöreda - Vision, kommande uppgradering under 2016. 8. Slutsats Inom verksamheten bedöms planerad tillsyn, med förstärkning som fördelas inom hälsoskyddstillsynen och livsmedelskontrollen, samt övrig planerad verksamhet kunna genomföras med tillgängliga timmar.

Bilaga 1 2015-11 -03 I (13) Kontrollplan för livsmedelskontrollen i Staffanstorps kommun 2016-2019

KONTROLLPLAN 2015-11-03 2 (13) 1. SAMMANFATTNING... 3 2. MÅL FÖR DEN OFFENTLIGA KONTROLLEN... 4 2.1 Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet....4 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet... 4 3. ANSVARSFÖRDELNING INOM KONTROLLOMRÅDET... 4 3.1 Behörig central myndighet.......4 3.2 Behörig mundighet för kontrollen... 5 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna... 5 3.4 Ansvarsfördelning inom den ansvariga myndigheten... 5 4 SAMORDNING... 5 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter...... 5 4.2 Samordning inom behörig myndighet...... 5 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen... 6 5 BEFOGENHETER OCH RESURSER FÖR KONTROLLEN... 6 5.1 Staffanstorps kommuns befogenheter...... 6 5.2 Kontrollpersonal och utrustning... 6 5.3 Finansiering av kontrollen......... 7 5.4 Kompetenskrav och utbildning... 7 5.5 Rutiner för jäv, bisysslor och mutor... 8 6. ORGANISATION OCH UTFÖRANDE AV KONTROLLEN... 9 6.1 Registrering av kontrollobjekt... 9 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet - riskbaserad kontroll... 9 6.3 Rutiner för utförande av kontroll... I 0 6.4 Provtagning och analys...... 11 6.5 Rapportering av kontrollresultat... 11 6.6 Öppenhet i kontrollen... 11 7. SANKTIONER-ÅTGÄRDER VID BRISTANDE EFTERLEVNAD... 12 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KONTROLLEN... 12 8.1 Uppföljning... 12 8.2 Revisioner... 13 8.3 Utvärdering av kontrollen... 13 9. BEREDSKAP... 13 10. FLERÅRIG NATIONELL KONTROLLPLAN... 13

KONTROLLPLAN 2015-11-03 3 (13) 1. Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommun är enligt lagstiftningen behörig tillsynsmyndighet för de livsmedelsverksamheter som bedrivs i kommunen. Nämnden utför kontrollen utifrån gällande lagstiftning och vägledningar framtagna av Livsmedelsverket. Intern uppföljning av arbetet sker regelbundet för att säkerställa att kontrollen uppfyller de krav som finns. Ansvaret innefattar kontroll av livsmedelshygien, dricksvatten, redlighet och spårbarhet. Livsmedelslagstiftningen inom nämndens ansvarsområde innefattar ca 200 olika EG-förordningar, lagar, förordningar och föreskrifter. Kontroll utförs både anmält och oanmält och vanligen genom kontrollmetoden inspektion eller revision. Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra inspektioner, revisioner, handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering samt provtagning. Kontrollen omfattar även utredning om matförgiftningar, rapportering av uppgifter till livsmedelsverket, svara på remisser samt fatta beslut i frågor kring sanktioner, avgifter och åtalsanmälningar. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvara för den operativa offentliga kontrollen vid ca 150 livsmedelsanläggningar. Dessa anläggningar utgörs av restauranger, butiker, förskolekök, skolkök, äldreboenden, grossister importörer, matmäklare mm. Kontrollen utförs av 2 inspektörer (totalt ca 1.2 årsarbetskrafter). Planerad kontroll och extra offentlig kontroll är avgiftsfinansierad. Kontrollen är baserad på riskklassificeringen av anläggningarna. Va1je år upprättas en plan för den operativa kontrollen som ska utföras. I denna bestäms bl. a vilka anläggningar som ska kontrolleras det aktuella året. Planen syftar till att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Kontrollerna sker utifrån vägledningar från Livsmedelsverket. Kontrollplanen gäller i tre år.

KONTROLLPLAN 2015-11-03 4 (13) 2. Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollmyndigheten har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sina arbetsuppgifter inom livsmedelskontrollen. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: Maten är säker Livsmedelshanteringen är redlig Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och kompetent Livsmedelsföretagaren är kompetent och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Livsmedelskontrollens huvudsakliga syfte är att se till att konsumenterna har tillgång till säkra livsmedel. För att kunna säkerställa detta och att lagstiftningen efterföljs görs kontroller hos livsmedelsobjekten i kommunen enligt tillsynsplan. Statistik förs över kontrollerna och resultaten presenteras på kommunens webbplats. Minst 50 % av kontrotillfällen ska ske genom oanmälda inspektioner. Offentlig kontroll av livsmedel ska vara riskbaserad, utföras regelbundet och kontrollfrekvensen ska stå i proportion till riskerna i aktuell verksamhet och med hänsyn tagen till resultaten av livsmedelsföretagarens egenkontroll. 3. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006:814). Livsmedelsverkets uppgift är att leda och samordna landets livsmedelskontroll. För att göra kontrollen likvärdig över hela landet granskar Livsmedelsverket kommunernas livsmedelskontroll. Verket

KONTROLLPLAN 2015-11-03 S (13) kontrollerar också att länsstyrelsernas kontroll följer lagstiftningen. Livsmedelsverkets ledning och samordning sker på flera olika sätt, bl. a genom att utarbeta vägledningar och kontrollhandböcker, genom information, råd och stöd via Livsteck.net (webbplats för kontrollpersonal)och genom samrådsmöten av olika slag på central, regional och lokal nivå. Utbildningar ingår också i verkets ledning och samordning av kontrollen. I Artikel 4.1 förordning (EG) nr 88212004 3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 (2006:804) Livsmedelslagen anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket dels av kommunala kontrollmyndigheter. Länsstyrelsen ansvara för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. I Staffanstorp ligger ansvaret för livsmedelskontrollen enligt kommunens reglemente hos miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Delegationsordningen för nämnden finns att läsa i delegationsordning för miljöverksamheten enligt miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 22 augusti 2013 29. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i livsmedelsförordningen (2006:814). 3.4 Ansvarsfördelning inom den ansvariga myndigheten Miljöenheten ansvarar för kontroll av alla typer av livsmedelsanläggningar inom miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Delegationsordningen (MOS 29/2013) reglerar vilka beslut som fattas av handläggare, miljöchef eller tas upp av nämnden. Hur beslut och arbetsuppgifter delegeras beskrivs i delegationsordningen. 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Livsmedelskontrollen i Staffanstorps kommun deltar i följande aktiviteter för samordning: Länsstyrelsens länsmöten för livsmedelsinspektörer, där även Livsmedelsverket medverkar (1-2 gånger per år). Deltar i regionala och nationella kontrollprojekt. Artikel 4. 3 förordning (EG) nr 882/2004 Artikel 4.5 förordning (EG) nr 882/2004 4.2 Samordning inom behörig myndighet Inom nämnden sker samordning genom: Ta fram och tillämpa rutiner och processor

KONTROLLPLAN 2015-11-03 6 (13) Utföra gemensamma kontroller någon gång per år för att säkerställa en likartad kontroll inom myndigheten. Kontinuerliga möten med grannkommunerna (Y es samarbete) där genensamma bedömningar diskuteras. 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommun delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon utomstående pa11. I Artikel 5 forordning (EG) nr 88212004 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Staffanstorps kommuns befogenheter Kommunens befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av Livsmedelslagen (SFS 2006:804) och Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) samt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Enligt 20 i Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar samt få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt 7. 5.2 Kontrollpersonal och utrustning För livsmedelskontrollen finns följande personal till förfogande för 2016: Miljöinspektör inom livsmedelstillsynen 1,2 (årsarbetskraft) Verksamhetsstöd ( chef och adm. stöd) 0,2 Totalt innebär detta att cirka 1350 timmar finns tillgängliga för den planerade och oplanerade kontrollen, övriga uppgifter inom livsmedelskontrollen samt tillsyn utanför kontrollen. Vid längre frånvaro (föräldraledighet, tjänstledighet, långvarig sjukdom) anställs vikarier. Extern kontrollpersonal har inte förordnats. Miljöenheten har tillgång till tjänstebilar. Va1je inspektör har tillgång till egen termometer för mätning i fält samt mobiltelefon och kamera. Skyddskläder finns att tillgå samt sterila provburkar och flaskor, engångsverktyg för provtagning, kylväskor och isklampar. Kyl- och frysskåp för förvaring av prov finns på enheten. Anställd inom Staffanstorps kommun ska anmäla bisysslor till arbetsgivaren enligt 8 allmänna bestämmelser, AB 05. För politiskt fö11roendevalda gäller jävsregler i 6 kap 24-27 i kommunallagen.

KONTROLLPLAN 2015-11-03 7 (13) 5.3 Finansiering av kontrollen Enligt artikel 27 punkt 1, förordning (EG) 882/2004 får medlemsländerna ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll. Detta är också den metod till finansiering av kontrollen som Sverige har valt. Man bör i detta sammanhang notera att det handlar om kontroll. När det gäller rådgivning och information, som inbegrips i det vidare begreppet ti llsyn och som finns krav på enligt bland annat förvaltningslagen, föreligger ingen laglig möjlighet att ta ut avgifter. Detta innebär att livsmedelstillsynen inte kan bli självfinansierande och att den delen av verksamheten som handlar om information måste finansieras via skatter. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras till ca 60 % med avgifter, Finansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen sker i enligt med: Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, <l>förordning (2006: l l 66) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. Livsmedelsverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Taxa för offentlig kontroll av livsmedel, (Kommunfullmäktige 2011, 15 l ). Varje år betalar anläggningarna en årlig kontrollavgift som speglar kontrollbehovet. Antalet kontrolltimmar, d.v.s. kontrollbehovet, bestäms genom riskklassificering av anläggningen enligt fö ljande: Riskklass (typ av anläggning, antal portioner/årsarbetskrafter, känsliga konsumenter etc.). Erfarenhetsklass (kontrollhistoria/erfarenhet från anläggningen). Kontrollbehov av information (märkning, presentation på meny mm). Miljöenheten följer Livsmedelsverkets vägledning "Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid". Avgift för extra offentlig kontroll (uppföljning av kontroll, klagomålsärende som är befogade mm). Anläggningen betalar då den faktiska tiden för kontrollen och eventuella provtagningskostnader. 5.4 Kompetenskrav och utbildning Kompetensinventering hos inspektörerna sker varje år i samband med det årliga medarbetarsamtalet. Befintlig kompetens jämförs med behovet. Följande parametrar är aktuella vid behovsinventeringen: Aktuell lagstiftning Anläggningstyper Arbetsuppgifter Kontrollområden

KONTROLLPLAN 2015-11-03 8 (13) Kontrollmetoder Kompetensutveckling sker löpande genom att miljöenhetens personal deltar i kurser/utbildningar anordnade av Livsmedelsverket och/eller andra aktörer. Kunskapsutbyte sker bland annat genom deltagande i länsträffar inom Skåne län. Kvalitetssäkring och samsyn erhålls även genom samarbetet inom Yeskommunerna. Från 2015 ingår en av inspektörerna i ett tvärgruppssamarbete mellan kommunerna i Skåne och Livssamverkansgruppen (en nationell samverkansgrupp för livsmedelskontroll). Livssamverkan består av representanter för kommunala chefer, länsstyrelserepresentant samt representanter från Livsmedelsverket. Syftet med Livssamverkan är att på lednings- och strategisk nivå stärka samarbetet mellan centrala, regionala och lokala myndigheter. Tvärgruppen har tillkommit för att stötta ett kontinuerligt samarbete och återkoppling mellan Livssamverkangruppen och kommungrupperna genom att sprida kompetens, inhämta synpunkter och driva ett gemensamt fokus inom kontrollen. 5.5 Rutiner för jäv, bisysslor och mutor Kontoret Opa1tiskhet och lika inför lagen är ledord för en myndighet. Livsmedelskontrollerna ska precis som annan myndighetsutövning vara opartisk och jävsfri. Frågan är viktig och aktualiseras regelbundet. Likheten inför lagen innebär att alla livsmedelsverksamheter, såväl näringsverksamheter som kommunala verksamheter bedöms utifrån samma kriterier. Om det i något fall skulle bedömas att jäv föreligger tillämpas reglerna om jäv som finns i 6 kap. 24-27 kommunallagen. Även Finansdepartementet och Sveriges kommuner och Landstings vägledning om mutor och jäv - en vägledning för offentligt anställda tillämpas. Beträffande begreppet bisyssla ska arbetsgivaren ta upp fråga om bisyssla vid anställningsintervju. I samband med introduktion av nyanställd medarbetare redogör chefen för regler och rutiner för bisyssla. Personalen på miljöenheten ska vaije år fylla i en blankett där eventuella bisysslor ska redovisas. Nämnden Då nämndpolitikerna i de flesta fall har andra uppdrag och arbeten än det politiska förtroendeuppdraget skulle jävssituationer och intressekonflikter kunna uppstå. I de ärenden där det föreligger risk för jäv eller intressekonflikt medverkar den aktuella ledamoten inte i ärendediskussionen eller beslutet. Inför varje ny mandatperiod utbildas samtliga förtroendevalda i kommunal vardagsjuridik där det bl.a. information i dessa frågor.

KONTROLLPLAN 2015-11-03 9 (13) Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/200./ Artikel 4.4 förordning (EG) nr 882/2004 Artikel 6Jörordning (EG) nr 882/2004 Artikel 8.2/örordning (EG) nr 882/2004 Artikel 26 och artikel 27 forordning (EG) nr 882/2004 Bilaga I/ i förordning (EG) nr 88212004 6. Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering av kontrollobjekt I Staffanstorp finns inga animalieanläggningar som kommunen utövar kontroll över. Totalt finns ca 150 anläggningar under kommunal kontroll. I EG-förordning 882/2004 om offentlig kontroll finns krav på att kontrollmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. De anläggningar i kommunen som är aktuella finns främst inom restaurangbranschen, butiker, storhushåll, grossister, importörer och matmäklare. Samtliga kontrollobjekt är registrerade i MiljöRedas databas. Miljöenheten uppdaterar kontinuerligt detta register vid förändringar, efter utförd kontroll mm. Därutöver uppdateras registret i början av va1je år i samband med fakturering av årlig avgift för offentlig kontroll. Inkommande handlingar och kopior på beslut och skrivelser scannas och kopplas i MiljöReda samt sparas i pappersformat arkiv. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet - riskbaserad kontroll Riskklassificeringen av livsmedelsanläggningar sker i kommunen med hjälp av livsmedelsverkets vägledning "Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter". Varje år tar nämnden beslut om en kontroll- och tillsynsplan för hela nämndens område där bl.a. livsmedelskontrollen ingår. Till planen finns en behovsutredning och en plan där fördelningen av verksamheternas kontrollbehov/kontrollintervall framgår och eventuella projekt som planeras under året. Kontrollbehovet som va1je anläggning har varierar mellan 0,5 timme till 20 timmar. Beroende på riskklassning och erfarenhet fördelas kontrolltiden huvudsakligen mellan inspektioner och revisioner. Kontrolltiden fördelas beroende på den årliga kontrolltiden. Revisioner sker föranmälda medan inspektioner görs utan förvarning. Miljöenheten arbetar efter fördelningen att cirka var tredje kontroll utgörs av en revision. Denna fördelning sker huvudsakligen inom de högre riskklasserna, riskklass 2-5. Det finns ingen verksamhet inom riskklass I i kommunen. Övriga kontroller är oanmälda inspektioner.

KONTROLLPLAN 2015-11-03 I O (13) Kartläggning, övervakning och verifiering sker vid behov eller i projektform. Vid misstanke om matförgiftning eller vid felmärkta och/eller kontaminerade livsmedel (med tex en allergen) får dessa ärenden högsta prioritet. 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Vid kontroll används bl.a. följande vägledningar framtagna av livsmedelsverket: Dricksvatten, Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar, Hygien, Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar samt Offentlig kontroll vid små förskolor, fritidshem och särskilt boende m.m. Då nya vägledningar kommer eller gamla uppdateras anpassas kontrollen till dessa. Vid kontroll av alla typer av livsmedelsobjekt används en checklista vid den fysiska kontrollen och en kontrollrapport skickas alltid efter kontrollen till verksamheten. De kontrollmetoder som används är: Revision - som används för att kontrollera att livsmedelsverksamheter och dessas resultat överensstämmer med planerade åtgärder. Vidare kontrolleras att dessa åtgärder har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå kraven i livsmedelslagstiftningen. En revision är alltid föranmäld hos verksamhetsutövaren och kan kombineras med kontrollmetoden inspektion. Inspektion - är en undersökning på plats i verksamheten för att kontrollera om livsmedelsföretagaren följer de egna rutinerna och kraven i livsmedelslagstiftningen. Inspektioner är i huvudsak oanmälda för att få en reell bild av hur verksamheten fungerar. Inspektioner kan vara planerade enligt den årli ga kontrollplanen eller oplanerade (oplanerade besök genomförs vid klagomål, matförgiftningsutbrott eller andra missförhållanden). Vid inspektion kan vissa områden väljas ut för granskning t.ex. märkning eller hygien. Som en komplettering till Livsmedelsverkets vägledningar finns nedan en lista över rutiner som är framtagna av miljöenheten som förtydligande i vissa ärenden: Rutin vid misstänkt matförgiftning Rutin för provtagning av vatten i enskild brunn Rutin för provtagning av livsmedel Rutin för planerad livsmedelstillsyn Rutin för förvaring vid omhändertagande av livsmedel Rutin för RASFF meddelande (Rapid Alert System for Food and Feed) Rutin för registrering av livsmedelsföretag Rutin för särskilda händelser Rutin för delgivning

KONTROLLPLAN 2015-11-03 11 (13) 6.4 Provtagning och analys Staffanstorps kommun har inget avtal med laboratorieföretag. Både ALcontrol och Eurofins anlitas, kommunen är kund hos båda. Detta för att kunna ha en störe möjlighet att välja det laboratorium som passar bäst vid varje tillfälle. Miljöenheten kan välja mellan att lämna in prover på Gullåkra reningsverk i Staffanstorp va1je torsdag för distribution till Eurofins alternativt lämna in på ALcontrol i Malmö. Eurofins och Alcontrol tillhandahåller sterilt provtagningsmaterial, kyl väskor och isklampar. Urval för provtagning sker med anledning av projekt, misstanke om tex icke godtagbara livsmedel alternativt för bekräftelse att livsmedlet är godtagbart, vid verifiering av företagens rutiner och/eller företagens egen provtagning samt med anledning av matförgiftning. 6.5 Rapportering av kontrollresultat Resultat från kontrollerna dokumenteras i administrativa system och företagaren får alltid ta del av kontrollresultaten. En gång om året sker rapportering till Livsmedelsverket. Rapporteringen sker via rapportmallar som finns på www.livsteck.net. Underlaget till rapporteringen kommer att hämtas från ärendehanteringssystemet i MiljöReda som har funktioner för att underlätta rapporteringen till Livsmedelsverket. Vilka uppgifter som ska rapporteras in och hur denna inrapportering ska göras framgår av anvisningarna för den årliga rapporteringen. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen ( 1949: I 05) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och sekretessbelagda handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som föms hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt 2.2.2, del 4 av Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan.

KONTROLLPLAN 2015-11-03 12(13) Resultat från livsmedelskontrollerna har från och med 2009 publicerats på kommunens webbplats, www.staffanstorp.se. Efter en kontroll ges ett omdöme grundat på checklistans kontrollområde. Till varje nämndsarnrnanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som fattats. Projekt inom livsmedelskontrollen sammanställs i rapporter och redovisas till nämnden. Artikel 7 förordning (EG) nr 88212004 Artikel 3.1 förordning (EG) nr 882/2004 Artikel 7 forordning (EG) nr 882/2004 Artikel 8. I forordning (EG) nr 882/2004 Artikel 9 forordning (EG) nr 882/2004 Artikel JO forordning 88212004 Artikel I I forordning (EG) nr 882/2004 7. Sanktioner - åtgärder vid bristande efterlevnad Miljö- och byggnadsnämnden juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bland annat i artikel 54 förordningen (EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efterlevandens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. I "Livsrnedelsverkets vägledning om sanktioner i livsmedelslagstiftningen" finns beskrivet vilka åtgärder som kan vidtas om lagstiftningen inte fö ljs. Nämnden arbetar efter denna vägledning. För att säkerställa att sanktionsåtgärder vidtas har inspektörerna delegation på att meddela föreläggande och förbud utan vite. Redovisning av delegationsbeslut sker till nämnden vid varje nämndssammanträde. Miljöenheten har tillgång till rättsdatabaser från både Infosoc och JP Livsmedelsnet. Artikel 54 forordning (EG) nr 88212004 Artikel 55 forordning (EG) nr 88212004 8. Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning För periodenjanuari-augusti sker en delårsredovisning till nämnden och i februari sker en årsredovisning till nämnden vilket är en avstämning mot den årliga kontroll- och tillsynsplanen året före.