RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Falkenbergs kommun 2009-11-30. Upprättad av: Karin Johansson Kontrollerad av: Henrik Selin Godkänd av: Karin Johansson

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Falkenbergs kommun 2009-11-30 Upprättad av: Karin Johansson Kontrollerad av: Henrik Selin Godkänd av: Karin Johansson

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Falkenbergs kommun 2009-11-30 Dokumentinformation Process: Lagrum: Uppdragsgivare: Kommunal risk- och sårbarhetsanalys Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Säkerhetsskyddslag (1996:627) Patrik Annervi, Falkenbergs kommun Uppdragsnummer: 1012 1856 Upprättad av: Kontrollerad av: Godkänd av: Karin Johansson Henrik Selin Karin Johansson Datum Rev Status Upprättad av Kontrollerad av 2009-10-16 Arbetshandling KJ 2009-11-20 Arbetshandling KJ 2009-11-25 Granskningshandling KJ HS 2009-11-30 Slutgiltig handling KJ HS Konsult WSP Brand & Risk. Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Tel: +46 35 18 11 00 Fax: +46 35 18 11 01. WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880. Styrelsens säte: Stockholm. www.wspgroup.se Uppdragsnummer: 1012 1856 2 (28)

Sammanfattning Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap inventera, identifiera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Med bakgrund av denna lagstiftning har Falkenbergs kommun under 2009 arbetat systematiskt med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys samt sammanställt underlaget i denna rapport. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att identifiera riskobjekt inom kommunens geografiska område och kommunala sårbara verksamheter, identifiera och värdera oönskade händelser som kan påverka kommunens samt bedöma kommunens sårbarhet och förmåga att hantera dessa händelser. Denna risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram i samarbete med kommunerna Falkenberg, Hylte, och Halmstad. Samarbetet inleddes med att ett verktyg togs fram där respektive kommuns riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser dokumenterades, kommunens hanteringsförmåga och sårbarhet bedömdes, samhällsviktiga verksamheter identifierades och åtgärdsförslag presenterades. WSP Brand & Risk har sammanställt rapporten. Dokumentationen diskuterades i kommunens samhällsskyddsgrupp innan rapporten fastställdes. Falkenbergs kommun har i samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen identifierat 16 riskobjekt och 38 sårbara verksamheter samt 44 oönskade händelser som kan få konsekvenser för kommunen. Riskobjekten är av mycket varierande karaktär, allt från livsmedelsproduktion och farligt gods till sediment i Ätran. I denna analys har sårbara verksamheterna inom kommunens förvaltningar/bolag identifierats. Flertalet har även klassats som samhällsviktig verksamhet. De oönskade händelserna som identifierats är indelade i följande kategorier; infrastruktursvikt, händelser som påverkar IT-miljön, kriminell handling, naturolyckor, räddningstjänstolycka, smitta, social oro, vardagsolycka. Samtliga kategorier finns med bland de oönskade händelserna även om större delen är räddningstjänstolyckor. Förmågan att hantera de oönskade händelserna bedöms i de flesta fall som i huvudsak god och i något fall som god. Arbetet med att ta fram förslag på åtgärder har påbörjats, nästa steg är att prioritera utifrån en rimlighetsbedömning och kostnad/nyttoanalys. Utifrån Falkenbergs kommuns första sammanställda risk- och sårbarhetsanalys kan följande slutsatser dras: Kommunen har genom denna risk- och sårbarhetsanalys fått god kännedom om riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser och värderingen av dessa samt förmågan att hantera händelserna. Resultatet av värderingen visar att riskbilden i Falkenbergs kommun varierar. Virusangrepp, hot/våld i skolmiljö och skadegörelse i skolor bedöms vara händelser som kan leda till att komplexa situationer uppstår. Kommunen bedömer att hanteringsförmågan överlag är i huvudsak god. Sårbarhetsbedömningen tydliggör i vilken omfattning olika verksamheter påverkas av oönskade händelser. IT-avbrott och stormar bedöms vara händelser som flest verksamheter är sårbara inför. Kommunen behöver ta fram en plan för kommande utbildningar inom risk- och krishanteringsområdet och krisövningar. Övningarna bör genomföras som enkla seminarieövningar på förvaltningsnivå med scenarier där sårbarheten bedöms medelstor/stor. Arbetet med åtgärdsförslagen måste fortsätta och dels bygga på en kostnad/nyttoanalys och dels samordnas med kommunens övriga säkerhets- och trygghetshöjande arbete som pågår. För att analysen skall kunna vara användbar i kommunens planering måste den vara ett levande dokument. En analysgrupp föreslås skapas vars syfte bland annat blir att hålla analysen uppdaterad. Uppdragsnummer: 1012 1856 3 (28)

Innehållsförteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 MÅL...5 1.4 AVGRÄNSNINGAR...6 1.5 LAGSTIFTNING...6 1.6 UNDERLAGSMATERIAL...6 1.7 METOD...7 1.8 BEGREPP OCH DEFINITIONER...8 1.9 KVALITETSSÄKRING...8 1.10 SEKRETESS...8 2 BESKRIVNING AV KOMMUNEN...9 3 IDENTIFIERING OCH ANALYS AV RISKOBJEKT, SÅRBARA VERKSAMHETER OCH OÖNSKADE HÄNDELSER...10 3.1 SAMMANSTÄLLNING AV RISKOBJEKT I KOMMUNEN...10 3.2 SAMMANSTÄLLNING AV SÅRBARA VERKSAMHETER INOM KOMMUNEN...11 3.3 SAMMANSTÄLLNING AV OÖNSKADE HÄNDELSER SOM KAN PÅVERKA KOMMUNEN...13 4 VÄRDERING AV IDENTIFIERADE HÄNDELSER...16 4.1 KRITERIER FÖR SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS...16 4.2 VÄRDERING AV HÄNDELSER SOM KAN PÅVERKA KOMMUNEN...16 5 BEDÖMNING AV KOMMUNENS HANTERINGSFÖRMÅGA...19 5.1 KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV HANTERINGSFÖRMÅGAN...19 5.2 FALKENBERGS KOMMUNS BEDÖMDA HANTERINGSFÖRMÅGA...19 6 SÅRBARHETSBEDÖMNING FÖR KOMMUNENS FÖRVALTNINGAR...20 6.1 KRITERIER FÖR SÅRBARHETSBEDÖMNING...20 6.2 SÅRBARHETSBEDÖMNING FÖR FALKENBERGS FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG...20 7 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER...21 7.1 ÅTGÄRDER I KOMMUNENS HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LSO...21 7.2 REDOVISNING AV PRIORITERADE ÅTGÄRDER...21 7.3 FORTSATT ARBETE FÖR ATT VIDTA ÅTGÄRDER...21 8 DISKUSSION...22 8.1 RISKOBJEKT I KOMMUNEN...22 8.2 SÅRBARA VERKSAMHETER INOM KOMMUNEN...22 8.3 OÖNSKADE HÄNDELSER...23 8.4 KOMMUNENS HANTERINGSFÖRMÅGA...23 8.5 SÅRBARHETSBEDÖMNING...24 8.6 KOMMUNENS FORTSATTA ARBETE...25 8.7 RAPPORTENS OSÄKERHETER...25 8.8 REVIDERING OCH UPPDATERING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN...25 9 SLUTSATSER...26 REFERENSER...27 BILAGA A VERKTYG FÖR PRIORITERING AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET...28 Uppdragsnummer: 1012 1856 4 (28)

1 Inledning Det huvudsakliga syftet med kommunala risk- och sårbarhetsanalyser är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga bör ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera oönskade händelser, då kännedom om vad som kan inträffa ökar möjligheten att bygga upp en god krishanteringsförmåga. Det är även viktigt att kommunens medborgare får en uppfattning om de risker och sårbarheter som finns i kommunen, då de enligt lagstiftning har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom tydlig information om kommunens riskbild kan riskmedvetenheten öka och därmed möjligheten att hantera en oönskad händelse. 1.1 Bakgrund Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap identifiera, värdera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och säkerhetsskyddslag (1996:627) ställer krav på riskidentifiering. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska ligga till grund för både kommunens plan för hantering av extraordinära händelser (Falkenbergs kommuns kris- och kommunikationsplan) och för kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor. Båda dessa dokument ska revideras under 2011. Med bakgrund av ovanstående lagstiftning och kommunens behov av ett sammanställt underlag för att kunna arbeta vidare med säkerhetsarbetet har Falkenbergs kommun under 2009 tagit fram ett systematiskt arbetssätt för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt sammanställt underlaget i denna rapport. I december 2009 överlämnas rapporten till länsstyrelsen i Hallands län. 1.2 Syfte Syftet med kommunens systematiska arbete med risk- och sårbarhetsanalys är att: Identifiera och analysera riskobjekt inom kommunens geografiska område och sårbara kommunala verksamheter. Identifiera och värdera oönskade händelser som kan påverka kommunen. Bedöma kommunens förmåga att hantera dessa händelser och förvaltningars/bolags sårbarhet. Ta fram förslag på åtgärder som är lämpliga att vidta för att göra kommunen mer robust. Utgöra beslutsunderlag i samband med revidering av handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, kommunens kris- och kommunikationsplan och vidframtagandet av säkerhetsanalys. Denna rapport är skriven i syfte att sammanställa riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som kommunen identifierat och värderat samt kommunens bedömda förmåga att hantera olika händelser. 1.3 Mål Målet är att Falkenbergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys ska ge en övergripande bild av riskobjekt inom kommunens geografiska yta och sårbara kommunala verksamheter. Sammanställningen ska användas i arbetet med att ta fram åtgärdsförslag. Uppdragsnummer: 1012 1856 5 (28)

1.4 Avgränsningar Denna rapport analyserar riskobjekt, sårbara verksamheter inom kommunens verksamheter och oönskade händelse som finns inom Falkenbergs kommuns geografiska yta eller som kan påverka Falkenbergs kommun. Med påverkan menas i denna rapport störningar för kommunal verksamhet, medborgare, infrastruktur, bebyggelse etc. Rapporten begränsas till att endast omfatta sådana objekt och händelser som medför en kommunal påverkan och därmed skall inkluderas i analysen till följd av kommunens geografiska områdesansvar. Bedömning av kommunens hanteringsförmåga och förvaltningar och bolags sårbarhet samt förslag på åtgärder har enbart gjorts för åtta av de identifierade oönskade händelserna. Valet av vilka oönskade händelser som ska analyseras vidare gjorde kommun efter att händelserna värderats. 1.5 Lagstiftning Rapporten är framtagen utifrån följande lagstiftning: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEX) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Sevesodirektivet, 96/82/EG, om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår Säkerhetsskyddslag (1996:627) 1.6 Underlagsmaterial Rapporten baseras på följande underlag: Grovanalys, 2006. Risk- och sårbarhetsanalys, påbörjat arbetsdokument från 2007. Falkenbergs kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, 2008. Falkenbergs kommuns kris- och kommunikationsplan, 2007. Falkenbergs rutiner för oljeberedskap, 2007. Falkenbergs rutiner för pandemi, 2009. Rutiner för vädervarning, 2008 Scenarier Ibero elavbrott och farligt gods-olycka, 2007. Torsåsens Fågelprodukter AB, riskanalys, 2008. Arbetsmöten med kommunens samhällsskyddsgrupp, 2009. Arbetsmöten tillsammans med Hylte och Falkenberg, 2009. Utöver detta underlagsmaterial har litteratur används, referenser anges i rapporten. Uppdragsnummer: 1012 1856 6 (28)

1.7 Metod I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. De begrepp som används i denna risk- och sårbarhetsanalys utgår från den så kallade riskhanteringsprocessen 1,2, figur 1, vars innebörd förklaras nedan. Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Kortfattat definieras risk = sannolikhet * konsekvens. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys. Figur 1. Riskhanteringsprocessen. Markeringen visar vilka delar som behandlas i rapporten. Denna kvalitativa risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram i samarbete med Falkenbergs kommun, Hylte kommun och Halmstads kommun. Samarbetet inleddes med att ett verktyg 3 togs fram för att kunna dokumentera respektive kommuns riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som kan påverka kommunen. WSP Brand & Risk har sammanställt kommunens uppgifter i denna rapport. Efter att varje kommun dokumenterat ovan nämnda objekt, verksamheter och händelser värderades risken för att en oönskad händelse ska inträffa, kommunens sårbarhet och hanteringsförmåga bedömdes, samhällsviktiga verksamheter identifierades och åtgärdsförslag presenterades. Risk- och sårbarhetsanalysen diskuterades och analyserades därefter i kommunens samhällsskyddsgrupp innan rapporten fastställdes. Denna rapport är en sammanställning av kommunens dokumentation avseende risker och sårbarheter inom kommunens geografiska yta samt oönskade händelser som kan påverka kommunen. I kapitel 3-7 ges en kort beskrivning av tillvägagångssättet för respektive kapitels innehåll. Läsare som önskar ta del av mer detaljerad information om riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser samt värdering och bedömning hänvisas till kommunens säkerhetsansvarig. Uppdragsnummer: 1012 1856 7 (28)

1.8 Begrepp och definitioner Denna rapport bygger på följande definitioner på nedanstående begrepp: Riskobjekt Ett riskobjekt är ett fysiskt objekt som påverkar omgivningen negativt vid en oönskad händelse. Ett exempel på är en industri med farliga kemikalier eller en väg där det transporteras farligt gods. 4 Sårbar verksamhet Sårbarhet uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, verksamhet, individ etc. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer. En sårbar verksamhet är en verksamhet som påverkas negativt av en oönskad händelse genom sin närhet till ett riskobjekt. Ett exempel på sårbar verksamhet är ett äldreboende i närheten av en farlig industri. 5 Oönskad händelse Med en oönskad händelse avses i denna rapport en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga verksamheter och kräver skyndsamma insatser av en kommun. 6 Förmåga Förmåga avser i det här sammanhanget den robusthet och kapacitet som behövs för att undvika och hantera allvarliga kriser i samhället. 7 1.9 Kvalitetssäkring Rapporten är utförd av Karin Johansson (civilingenjör Riskhantering) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Henrik Selin (civilingenjör Riskhantering). 1.10 Sekretess Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen har klargjorts ovan och innefattar bland annat att risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra beslutsunderlag, ge samhället en god kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka samhällets funktionsförmåga samt att analysen ska vara ett levande dokument. Med detta i åtanke är det olämpligt att belägga risk- och sårbarhetsanalysen med sekretess. De uppgifter som ingår i risk- och sårbarhetsanalysen i dagsläget är inte av sådan karaktär att de omfattas av 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), det vill säga uppgifterna är inte av den typen att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Dock kan analysen i framtiden komma att innehålla denna typ av uppgifter. Om så sker kommer dessa skyddsvärda uppgifter att presenteras i en separat bilaga. Uppdragsnummer: 1012 1856 8 (28)

2 Beskrivning av kommunen Falkenbergs kommun ligger centralt i Halland och är ytmässigt den största kommunen i länet. Kommunen sträcker sig ca tre mil längs kusten och ca fem mil in i landet. Den totala ytan är 1115 km 2. I kommunens östra inland finns skogsbygd med åtskilliga sjöar och vattendrag, längre västerut vidtar ett mer brutet landskap, mellanbygden och längst i väster möter ett öppet jordbrukslandskap havet. Älvsered Ullared Köinge Ätran Fegen Långås Vessigebro Falkenberg Slöinge Figur 2. Karta över Falkenbergs kommuns geografiska yta. Falkenbergs kommun är inne i en expansiv fas, där befolkningen de senaste 2,5 åren ökat med 480 personer för att 2007 överstiga 40 000 invånare. Den senaste framtagna befolkningsprognosen förutspår att befolkningen 2017 ligga på strax över 42 400 personer. Befolkningsökningen beror framförallt på ett positivt flyttnetto och att invandringen har varit stor. Falkenbergs kommun är en kommun med stor andel villabebyggelse. Förutom villaområden från 50- och 70-talen har under de senaste åren även en del nya flerfamiljshus byggts. Falkenbergs näringsliv består framförallt av små och medelstora företag. Utmärkande för kommunen är det stora inslaget av livsmedel- och verkstadsindustri. Exempel på större industrier är Carlsbergs bryggeri och Arlas ysteri. Varuhuset Gekås i Ullared är en av Sveriges största turistattraktioner, som mest har 26 200 personer besökt butiken under en och samma dag. Turistnäringen i Falkenberg är stor även om Ullared bortses. Med sitt läge centralt på västkusten korsas Falkenbergs kommun både av E6:an och av västkustbanan. Förutom detta finns ett flertal vägar i väst-östlig riktning vilka är hårt belastade. Ett exempel är väg 154 som sträcker sig från Falkenberg via Ullared, där Gekås ligger, vidare mot Svenljunga och Borås. Även väg 150 är en viktig länk för näringslivets transporter öster och norr ut, den kopplar Falkenberg till Nissastigen och vidare mot E4:an till Stockholm. Uppdragsnummer: 1012 1856 9 (28)

3 Identifiering och analys av riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser I detta kapitel presenteras de riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som identifierats och analyserats av Falkenbergs kommun. Identifieringen bygger på diskussioner med representanter från kommunens förvaltningar och bolag, tidigare framtagen grovanalys, händelser som inträffat, omvärldsbevakning samt material från Länsstyrelsen 8 och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 9 (MSB). I rapporten listas bland annat objektens namn och verksamhet samt händelsernas kategori och typ av oönskad händelse. 3.1 Sammanställning av riskobjekt i kommunen Riskobjekten omfattas ofta av någon lagstiftning, som exempelvis lagen om skydd mot olyckor (LSO), sevesodirektivet, elsäkerhetslagstiftning, lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) m.fl. Flera av ovannämnda lagstiftningar ställer krav på att verksamhetsutövare eller ägare ska analysera riskerna med verksamheten. ADR är ett europagemensamt regelverk för transport av farligt gods på landsväg och RID är ett europagemensamt regelverk för transport av farligt gods på järnväg. Tabell 1. Sammanställning av riskobjekt i Falkenberg. Riskobjekt Verksamhet Lagstiftning Ägare Falkenbergs terminal Driver hamnen i Falkenberg Seveso, 2:4 LSO Falkenbergs kommun Torsåsen Livsmedelsproduktion 2:4 LSO Guldfågeln AB SIA Glass Livsmedelsproduktion 2:4 LSO SIA Glass AB Farligt gods-leder väg Farligt gods-transporter vägnät LSO / ADR Vägverket, åkerier, Falkenbergs kommun Farligt gods-led järnväg Farligt gods-transporter järnväg LSO / RID Banverket, Green Cargo mfl. Transformatorstationer Eldistribution Elsäkerhetslag. E.ON, Feab Bensinstationer Försäljning av brandfarlig vara LBE Bensinstationsföreståndare Kraftledningar, 130 kva Eldistribution Elsäkerhetslag. E.ON Sediment i nedre Ätran Södra Skogsägarna Södra Skogsägarna, Ätranssvetsmekaniska AB F.d Fbg gjuteri, nuvarande Västsvenskfartygsservice Utmed Ätran åbrink förekommer många typer av verksamheter Impregnering/sågverk, tidigare lokstall Falkenbergs kommun 2.2 LSO Södra skogsägarna Träimpregnering 2.2 LSO Södra skogsägarna Fartygsservice 2.2 LSO Västsvenskfartygsservice Falkvarv Varvsverksamhet 2.2 LSO Falkenbergs kommun Skredzoner Översvämningskänsliga områden Viss mark, särskilt lermark som sluttar eller gränsar till vatten, är känslig för skred Anläggningar för el- och vattenproduktion ligger inom översvämningskänsliga områden Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun Uppdragsnummer: 1012 1856 10 (28)

3.2 Sammanställning av sårbara verksamheter inom kommunen Denna risk- och sårbarhetsanalys har avgränsats till att enbart identifiera sårbara verksamheter inom kommunens förvaltningar och bolag. Falkenbergs kommuns riktlinjer för hantering av pandemi, en världsomfattande epidemi, har utgjort underlag vid identifieringen av sårbara kommunala verksamheter. Större delen av kommunens förvaltningar och bolag har sårbara verksamheter som bedöms som samhällsviktig verksamhet. Denna bedömning grundar sig på kriterier framtagna av MSB och Sydlänssamverkan. Sydlänssamverkans verktyg för prioritering av samhällsviktig verksamhet 10, presenteras i bilaga A. Samhällsviktig verksamhet är enligt MSB verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor 11 : 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I tabellen nedan anges vilka verksamheter som Falkenbergs kommun har bedömt som samhällsviktig verksamhet samt korta kommentarer gällande sårbarheter, kritiska beroendeförhållanden, resursbehov etc. Mer detaljerad information finns i kommunens pandemiplan. 12 Tabell 2. Sammanställning av kommunens sårbara verksamheter. Förvaltning/Bolag Sårbar verksamhet Samhällsviktig verksamhet Motivering Kommentarer enligt Falkenbergs kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolor Ja Om inte barnomsorgen fungerar kan föräldrar inte lämna sina barn och därmed inte arbeta. Skolor Ja Skolor från 6 år till 12 år är samhällsviktiga för att föräldrar har rätt till tillfällig föräldrarpenning. Vid en pandemi, då barn blir sjuka, innebär det att föräldrar behöver vara hemma vilket påverkar övrig samhällsviktig verksamhet. Skolskjuts Ja För att barn skall kunna ta sig till skolan. Krisledningsfunktion Ja Uthålligheten i ledningsfunktionen. Vikariepool Ja För att kunna erbjuda barnomsorg åt föräldrar. Gymnasieskolan Nej - Falkenbergs Bostads AB (FaBo) Falkenbergs Energi AB (FEAB) Jourverksamhet Ja Fastighetstekniken är viktig i dagens samhälle. Akuta ärenden Nej - Elstörning Ja Utan el stannar all typ av produktion av tele, vatten, IT, värme. Fjärrvärme Ja Livsnödvändigt. Naturgasledning Nej - Transformatorstationer Ja Utan el stannar all typ av produktion av tele, vatten, IT, värme. Kommunledningskontoret IT-infrastruktur Ja Idag sker merparten av all kommunikation via våra nätverk. Utan en fungerande infrastruktur kommer kommunen få problem att utföra sina åtaganden. Telefoni, växel Ja Mycket viktig för att kunna hålla kontakt med kommunens medborgare. Informationsfunktionen Ja Uthålligheten i informationsfunktionen. Krisledningsfunktionen Ja Uthålligheten i ledningsfunktionen. Löneadministration Ja Viktig för att inte personal skall drabbas av personliga problem. Uppdragsnummer: 1012 1856 11 (28)

Förvaltning/Bolag Sårbar verksamhet Samhällsviktig verksamhet Motivering Kommentarer enligt Falkenbergs kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsärenden Nej - Räddningstjänst Operativ räddningstjänst Ja Om inte medborgaren kan få hjälp i nödsituationer kan fler omkomma i onödan. Socialförvaltningen Journaler och ärendehantering ÄoH, IFO Ja Utan systemet får socialförvaltningen svårt att utföra sina åtagande enligt lagstiftning. Trygghetslarmen Nej Om inte dessa larm fungerar kommer många äldre inte klara vardagen. Krisledningsfunktion Ja Uthålligheten i ledningsfunktionen. Hemtjänst/Hemsjukvård Ja För att äldre skall få den vård och tillsyn de behöver för att klara vardagen. Vårdboende Nej - Mattransporter och matdistribution Ja Är ett kritiskt beroende i kommunen. Det finns idag mellan 10-15 leverantörer av olika typer av livsmedel, drycker och kosttillägg. Skulle någon av dessa inte kunna leverera varor används i det flesta fall Servera i Halmstad som ses som huvudgrossist. Matdistribution till brukare som bor i ordinärt boende får sin matportion utkör av hemtjänstpersonal. Två dagcentraler för även mat från hemtjänstpersonal medan andra dagcentergrupper hämtar sin mat vid tillagningsköken. Serviceboende samt flertalet skolor och förskolor får sin mat distribuerad av Taxi Falkenberg eller Ätran taxi. Detta innebär att förvaltningar som är beroende av dessa två transportörer bör ta en dialog för att säkerställa så att transportören kan fullfölja avtalet med kommunen. Gruppbostäder, LSS Nej - Personlig assistans Nej - IFO, beroende, familjerätt, ekonomi, försörjningsstöd Ja Försörjningsstöd och akuta familjeärenden för medborgarens trygghet. Stadsbyggnadskontoret Tillgång till kartor Nej - Vinterväghållning Ja Begränsad framkomligheten påverkar blå-ljus myndigheternas och medborgarnas väg till arbete m.m. Vintertid ökar även risken för influensa, vilket kan påverka snöröjningens bemanning. Trafikärenden Idrottshallar, samlingslokaler Nej Nej Vatten & miljö i väst AB (Vivab) Vattenverk Ja Utan fungerande vattenproduktion är samhället mycket sårbart. Vattentäkter Ja Källan till vattenproduktionen. Vissa vägavsnitt med tung trafik och farligt gods passerar vattentäkters skyddsområden. Krisledningsfunktion Ja Uthålligheten i ledningsfunktionen. Renhållning Reningsverk Nej Nej Uppdragsnummer: 1012 1856 12 (28)

Verksamheter kopplade till vård, skola och omsorg bedöms i stor omfattning bedriva samhällsviktig verksamhet. För att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet ses tillgång till nyckelpersoner samt fungerande kommunalteknisk försörjning och IT-system som grundläggande faktorer. I sammanställningen av sårbara verksamheter anger flera förvaltningar/bolag att krisledningsfunktionen är prioriterad. Funktionen är viktig för att kunna upprätthålla en ledning och styrning av prioriterad verksamhet. Vidare behövs funktionen för att kunna skapa en tydlig lägesbild samt kunna samverka med andra aktörer inom kommunen och inom länet. 3.3 Sammanställning av oönskade händelser som kan påverka kommunen Falkenbergs kommun har identifierat oönskade händelser som kan påverka kommunen. Identifieringen är inte heltäckande, utan ska ses som ett första steg i identifieringsprocessen som ingår i kommunens systematiska riskhanteringsarbete. I arbetet med att ta fram kommunens Handlingsprogram 2008-2011 enligt Lagen om skydd mot olyckor sammanställdes statistiskt underlag från MSB (verktyget IDA), Vägverket (verktyget Strada), kommunens statisk över fallolyckor och uppgifter från kommunens skaderapporteringssystem, där uppgifter gällande egendomsskador registreras. Som underlag till kommunens identifiering av oönskade händelser i denna analys har handlingsprogrammet enligt LSO och erfarenhet från inträffade händelser utgjort värdefull information. Händelserna delas in i följande kategorier: Infrastruktursvikt Händelser som påverkar IT-miljön (benämns IT-miljö) Kriminell handling (våld, terror, brott) Naturolyckor Räddningstjänstolycka inom kommunen (benämns RTJ olycka) Smitta (epidemi, pandemi) Social oro Vardagsolycka (fall, självmord, hot, drunkning, händelser som ej klassas som räddningstjänst) Tabell 3. Sammanställning av händelser som kan påverka Falkenbergs kommun. Nr Kategori Oönskad händelse Konsekvenser för kommunen H1 RTJ olycka Tågolycka med farligt gods i Falkenberg Miljökonsekvenser, allmänhetens oro, svårt att avgränsa, ämnets farlighet är avgörande, evakuering. H2 RTJ olycka Kärnkraftsolycka, radioaktivt utsläpp Totalt kaos, allmänhetens oro, en enormt svår påfrestning på samhället. H3 RTJ olycka Oljeutsläpp mot kustremsan H4 RTJ olycka Trafikolycka med farligt gods Kräver stora personella resurser och skyddskläder. Kan få omfattande miljökonsekvenser. Stora ekonomiska konsekvenser för turismnäringen. Viktigt med information till allmänheten. På fel ställe stora ekonomiska konsekvenser, allmänhetens oro, svårt att avgränsa, ämnets farlighet är avgörande, evakuering. Produktionsstopp på flertalet större företag. H5 RTJ olycka Brand i större vårdboende Totalskada på byggnaden, saknar ersättningslokaler H6 RTJ olycka Transportolycka i kommunen H7 RTJ olycka Kommuninvånare som drabbas av olycka utanför kommungränsen Ett stort informationsbehov, med tanke på liv, vem och vilka som berörs. Komplicerad räddningsinsats. Ett stort informationsbehov, med tanke på liv, vem och vilka som fanns med vid olyckstillfället. Uppdragsnummer: 1012 1856 13 (28)

Nr Kategori Oönskad händelse Konsekvenser för kommunen H8 RTJ olycka Utsläpp av farliga ämnen i Ätran Vattenbrist, sjukdomsfall, stort informationsbehov, råd till allmänheten. H9 RTJ olycka Brand i mindre vårdboende, gruppboende Ersättningslokal, informationsbehov, oro, räddningsinsats. H10 RTJ olycka Skogsbrand H11 RTJ olycka Brand i skola/förskola Samordning, informationsbehov, drabbar enskild, resurskrävande. Utebliven undervisning, informationsbehov, ersättningslokaler. H12 RTJ olycka Brand i skola högstadiet/gymnasiet Utebliven undervisning, informationsbehov, ersättningslokaler. H13 RTJ olycka Brand i publik lokal (Gekås), festlokal, hotell, idrottsanläggning Informationsbehov, komplicerad räddningsinsats. H14 Vardagsolycka Fallolyckor Extra vårdbehov, rehab H15 Smitta Vattenburen smitta H16 Smitta Smittspridning/pandemier Panikskapande, stor påfrestning, Beroende på arten av kemikalie kan långvarig sanering av täkten krävas eller i värsta fall läggas ner. Renvattenbrist kan uppstå på grund av minskad råvattentillgång. Stor personalbrist, arbetsuppgifter kan ej utföras, ekonomisk kollaps, osäkert om arbetsgivaren kan flytta runt personalen? H17 Smitta Smittspridning via livsmedel Personalbrist H18 Kriminell handling Bombhot Oro, stort informationsbehov, materiella skador. H19 Kriminell handling Sabotage mot el- och fjärrvärmeanläggning El- och värmeavbrott H20 Kriminell handling Sabotage mot drickvattenförsörjningen Vattenbrist H21 Infrastruktursvikt Avbrott i telesystemet, fast/ mobilt Irritation, störningar i trygghetslarm till äldre, oro. H22 Infrastruktursvikt Långvarigt elavbrott, vintertid H23 Infrastruktursvikt IT-avbrott Samordning, informationsbehov, prioriteringar, evakuering, mat hållning Kommunikationsproblem, irritation, ekonomiska konsekvenser. H24 RTJ olycka Kemikalieolycka i vattenskyddsområde Miljökonsekvenser, produktionsstopp, förorening. H25 IT-miljö Virusangrepp, kapning av dator utifrån Utslagna datasystem, manipulerade uppgifter i databasen. H26 Naturolycka Stormar, snöstorm, isstorm Miljökonsekvenser, egendomsskador, personalbrist H27 Naturolycka Kraftigt snöoväder Miljökonsekvenser, egendomsskador, personalbrist H28 Naturolycka Översvämningar, kraftig nederbörd Översvämningar H29 Social oro Förtroendekris => upplopp, demonstrationer Informationsbehov H30 RTJ olycka Bussolycka skolan Personskador H31 RTJ olycka Olycka i samband med utflykt vid stranden där det förekommer bad. Alt. Studieresa/liknande utflykt. Drunkning/olycka vid vatten H32 Vardagsolycka Hot och våld i skolmiljö Personskador och psykiskt lidande H33 Naturolycka Ras och/eller skred Personskador och psykiskt lidande, materiella skador H34 Naturolycka Värmebölja Personskador H35 Vardagsolycka Självmord Personskador och psykiskt lidande H36 Kriminell handling Hot och våld mot verksamhet, personal Personskador och psykiskt lidande, störning i systemet. Uppdragsnummer: 1012 1856 14 (28)

Nr Kategori Oönskad händelse Konsekvenser för kommunen H37 Kriminell handling Hot och våld mot politiker Personskador och psykiskt lidande, störning i den demokratiska ordningen. H38 RTJ olycka Brand i större industrilokal Personskador, produktionsbortfall H39 RTJ olycka Brand i lantgård Personskador, produktionsbortfall H40 RTJ olycka Drunkningsolycka Personskador, dödsfall H41 RTJ olycka Brand i flerfamiljshus Personskador, informationsbehov, behov av bostäder. H42 RTJ olycka Brand i fjärrvärme anläggning Miljökonsekvenser, egendomsskador, minskade produktion. H43 RTJ olycka Tågbrand i tunnel Personskador, egendomsskador H44 Kriminell handling Skadegörelse på skolor Glaskross, onödiga ekonomiska utgifter Hälften av alla de identifierade händelserna är inom kategorin räddningstjänstolycka. Inom kategorin kriminellhandling har sex händelser identifierats och fem händelser har identifierats som naturolyckor. Många händelser påverkar antingen den kommunaltekniska försörjningen eller verksamheter inom skola, vård, omsorg. Ett stort informationsbehov är en tydlig konsekvens som kommunen måste hantera för flertalet av händelserna. Många händelser skapar oro hos medborgarna, vilket ställer krav på kommunens förmåga att se deras behov och i vissa fall omhänderta medborgarna. Uppdragsnummer: 1012 1856 15 (28)

4 Värdering av identifierade händelser I detta kapitel värderas de identifierade oönskade händelserna gentemot uppsatta kriterier för sannolikhet och konsekvens. Resultatet av värderingen presenteras i en riskmatris, detta i syfte att kunna samla alla värderade händelser och därmed ge läsaren en tydlig bild över hur riskbilden ser ut i Falkenbergs kommun. 4.1 Kriterier för sannolikhet och konsekvens Kriterierna för sannolikhet och konsekvens har tagits fram utifrån litteratur 3 samt diskussion i arbetsgruppen med representanter från Halmstads kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun och WSP Brand & Risk. Kriterierna för sannolikhet och konsekvens presenteras i nedanstående tabeller. Tabell 4. Beskrivning av kriterier för att bedöma sannolikhet. Sannolikhet S1 - liten S2 - medelstor S3 - stor S4 - mycket stor Kriterier Inträffar mer sällan än en gång på tio år Inträffar under en tioårsperiod Inträffar årligen Inträffar dagligen/varje vecka Tabell 5. Beskrivning av kriterier för att bedöma konsekvens. Konsekvens K1 - liten K2 - medelstor K3 - stor K4 - mycket stor Kriterier Drabbas inte av störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas Drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas Efter att den oönskade händelsens sannolikhet och konsekvens har bedömts beräknas risknivån enligt definitionen för risk; risk = sannolikhet * konsekvens. För att enkelt kunna åskådliggöra den oönskade händelsens risknivå placeras händelsen in i en så kallad riskmatris, se figur 3. 4.2 Värdering av händelser som kan påverka kommunen I riskmatrisen presenteras de oönskade händelser som kommunen identifierat och därefter värderat utifrån kriterier för sannolikhet och konsekvens. I matrisen anges endast den oönskade händelsens nummer, fullständig förteckning finns i kapitel 3.3. För händelser som klassas som räddningstjänst, enligt LSO, fallolyckor och egendomsskador finns statistiskt underlag som varit till hjälp vid värderingen. Detta har medfört att bedömningen av dessa händelser bygger på både kvalitativa och kvantitativa grunder utifrån dialoger med kommunens samhällsskyddsgrupp. Värderingen av övriga händelser bygger på kvalitativa bedömningar i samråd med representanter från kommunens förvaltningar och bolag. Uppdragsnummer: 1012 1856 16 (28)

Konsekvens Sannolikhet K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 - mycket stor H14, H35 H25, H32, H44 S3 - stor H10, H13, H17, H21, H40 H4, H6, H23, H36, H38, H39 S2 - medelstor H7, H37, H41 H1, H3, H5, H8, H9, H11, H12, H15, H22, H28, H30, H42, H43 H24, H26 S1 - liten H18 H16, H19, H20, H27, H29, H33, H34 H2 Figur 3. Riskmatris där identifierade oönskade händelser har värderats. Färgerna på riskmatrisen olika fält är ett hjälpverktyg som syftar till att utgöra underlag till beslut om åtgärder bör vidtas för att reducera risken för att den oönskade händelsen ska inträffa. I tabellen nedan ges en förklaring till tolkning av fältens färger. Tabell 6. Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas. Svart Röd Gul Grön Akut risk, genomför åtgärd omedelbart Reducera risk, åtgärder är nödvändiga Aktiv riskhantering genom förebyggande arbete, överväg åtgärder Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder Värderingen av de oönskade händelserna visar på att riskbilden i Falkenberg är varierande, för vissa händelser kan komplexa situationer uppstå medan andra händelser kommer att påverka kommunen betydligt lindrigare. Utifrån färgerna i riskmatrisen bör, åtgärder som reducerar risken för den oönskade händelsen, i första hand vidtas för händelser som placerats i röda eller svarta fält. Falkenbergs kommun har värderat 3 av de 44 oönskade händelserna som röd risknivå. Enligt riskmatrisens ska sannolikheten och konsekvenserna för händelser som värderats som röd risknivå reduceras, vilket medför att det är nödvändigt att vidta åtgärder. I den här risk- och sårbarhetsanalysen har kommunen även valt att detaljstudera och arbeta vidare med några av de händelser som efter värderingen placeras i något av de gula fälten. Totalt är det 25 händelser i de gula fälten, 5 av dessa (fetstil i riskmatrisen) har efter att risknivån beräknats kommunen bedömt som händelser som bör åtgärdas. Generellt sett ska händelser i gula fält hanteras genom aktiv riskhantering och kommunen ska överväga om åtgärder bör vidtas. Det är av stor vikt att en rimlighetsbedömning, i form av exempelvis kostnad/nyttoanalyser, ligger till grund för beslut gällande om åtgärder skall vidtas för att reducera sannolikheten och/eller konsekvensen för dessa oönskade händelser. Uppdragsnummer: 1012 1856 17 (28)

Tabell 7. Oönskade händelser som utifrån riskmatrisen bör hanteras i första hand. Nr Kategori Oönskad händelse Värdering i riskmatris H25 IT-miljö Virusangrepp, kapning av datorer eller system Åtgärder är nödvändiga H32 Vardagsolycka Hot och våld i skolmiljö Åtgärder är nödvändiga H44 Kriminell handling Skadegörelse på skolor Åtgärder är nödvändiga H14 Vardagsolycka Fallolyckor Överväg åtgärd H23 Infrastruktursvikt IT-avbrott Överväg åtgärd H24 RTJ olycka Kemikalieolycka i vattenskyddsområde Överväg åtgärd H26 Naturolycka Stormar, snöstorm, isstorm Överväg åtgärd H35 Vardagsolycka Självmord Överväg åtgärd Motiveringen till att de oönskade händelser som presenteras i tabell 7 har bedömts som väsentliga att arbeta vidare med är att risken (sannolikheten * konsekvensen) för dessa händelser är högre jämfört med de övriga händelserna i de gula fälten. Vardagsolyckorna fick en hög risknivå på grund av att sannolikheten för att de ska inträffa bedöms vara mycket stor. Händelserna kemikalieolycka i vattenskyddsområde och stormar/snöstorm/isstorm bedöms kunna medföra stora konsekvenser för både den kommunala verksamheten och medborgarna. Som underlag för att kunna bedöma sannolikheten och konsekvensen för IT-avbrott användes kommunens systemsäkerhetsanalys. Risknivån för händelsen IT-avbrott blev efter bedömningen högre än övriga händelser i samma fält, anledningen är att konsekvenserna blir stora både för kommunens verksamhet och för medborgarna. Övriga händelser i de gula fälten och händelser som placerats i gröna fält kommer inte att studeras vidare i den här risk- och sårbarhetsanalysen. Då vi lever i ett föränderligt samhälle kan riskbilden ändras och därmed ska dessa händelser värderas på nytt i samband med revidering av risk- och sårbarhetsanalysen. Uppdragsnummer: 1012 1856 18 (28)

5 Bedömning av kommunens hanteringsförmåga I detta kapitel presenteras en bedömning av kommunens förmåga att hantera de oönskade händelserna. Denna bedömning bygger på framtagna kriterier och grundas på tillgången av både materiella och personella resurser, operativa förmågan, beroendet av andra verksamheter, produkter eller tjänster, krisledningsförmågan, förmågan att skapa en lägesbild, hantera informationen, samverka med andra aktörer samt ta hand om medborgarna. De oönskade händelser som efter värdering anges i tabell 7 kommer att behandlas i det här kapitlet. 5.1 Kriterier för bedömning av hanteringsförmågan Bedömningen av hanteringsförmågan bygger på kriterier som är framtagna för analysverktyget Ibero. 13 Tabell 8. Kriterier för bedömning av kommunens hanteringsförmåga. God I huvudsak god Viss Ingen/bristfällig Behövs ej Resurser och behov motsvarar förväntningarna uppgiften kan lösas Brister/störningar nedsätter förmågan uppgiften kan i huvudsak lösas Brister/störningar nedsätter förmågan uppgiften kan till viss del lösas Svåra brister uppgiften kan inte lösas Ej relevant för denna händelse 5.2 Falkenbergs kommuns bedömda hanteringsförmåga Falkenbergs kommun har bedömt hanteringsförmågan för de oönskade händelser som redovisas i tabell 7. Kommunens samhällsskyddsgrupp har deltagit i arbetet med att bedöma hanteringsförmågan utifrån framtagna kriterier. I tabellen nedan presenteras den bedömda hanteringsförmågan för händelser i tabell 7. Tabell 9. Bedömning av kommunens förmåga att hantera utvalda oönskade händelser. Nr Kategori Oönskad händelse Värdering riskmatris Bedömd hanteringsförmåga H25 IT-miljö Virusangrepp, kapning av dator utifrån God H32 Vardagsolycka Hot och våld i skolmiljö I huvudsak god H44 Kriminell handling Skadegörelse på skolor I huvudsak god H14 Vardagsolycka Fallolyckor I huvudsak god H23 Infrastruktursvikt IT-avbrott I huvudsak god H24 RTJ olycka Kemikalieolycka i vattenskyddsområde I huvudsak god H26 Naturolycka Stormar, snöstorm, isstorm I huvudsak god H35 Vardagsolycka Självmord I huvudsak god Uppdragsnummer: 1012 1856 19 (28)

6 Sårbarhetsbedömning för kommunens förvaltningar I detta kapitel presenteras kriterierna för sårbarhetsbedömning och en övergripande bild av sårbarheten i kommunens förvaltningar och bolag för de utvalda oönskade händelser som studerats djupare i denna riskoch sårbarhetsanalys. 6.1 Kriterier för sårbarhetsbedömning I sårbarhetsbedömningen analyseras olika verksamheters möjligheter att upprätthålla sin verksamhet om en viss oönskad händelse inträffar. I jämförelse med bedömningen av hanteringsförmågan så görs sårbarhetsbedömningen i den här risk- och sårbarhetsanalysen på förvaltnings- och bolagsnivå. Hanteringsförmågan studerar hela kommunens förmåga att hantera en viss oönskad händelse. Bedömningen bygger på nedanstående kriterier för sårbarhetsbedömning. Tabell 10. Kriterier för sårbarhetsbedömning. S1 - liten S2 - medelstor S3 - stor S4 - mycket stor Drabbas inte av störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas Drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas 6.2 Sårbarhetsbedömning för Falkenbergs förvaltningar och bolag Falkenbergs kommun har analyserat förvaltningarnas och bolagens sårbarhet för de identifierade oönskade händelserna som valts ut att studeras vidare, tabell 7. Sårbarhetsbedömningen syftar till att kartlägga i vilken grad de olika förvaltningarna kommer att drabbas av störningar om de oönskade händelserna inträffar. Vidare visar sårbarhetsbedömningen på vilka verksamheter som kommer att behöva stöttning från andra för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Händelsen storm som leder till el- och telebortfall och störningar i kommunaltekniska system bedömer kommunen att förvaltningarna och bolagen är mest sårbara för. De flesta förvaltningar/bolag anger att verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar som de kommer att kunna hantera själva. Dock anger några förvaltningar att de troligtvis kommer att drabbas av så allvarliga störningar att de kan behöva hjälp utifrån för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Även andra händelser än storm kan medföra konsekvenser som störningar i el- och teleleveransen och kommunaltekniska system och bör därmed analyseras i det fortsatta arbetet. IT-avbrott är en annan oönskad händelse som flera förvaltningar/bolag bedömer att de är sårbara inför. Bedömningen visar på att vissa verksamheter kommer att drabbas av kraftiga störningar, medan merparten drabbas till viss del eller inte alls. Gällande de övriga händelserna bedömer kommunens förvaltningar/bolag att de i stort sett inte kommer att drabbas och därmed att verksamheten kan upprätthållas utan störningar. För mer detaljerad information om sårbarhetsbedömningen hänvisas till kommunens säkerhetsansvarig. Uppdragsnummer: 1012 1856 20 (28)