Ser du marken för skogen?



Relevanta dokument
Ser du marken för träden?

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Genomgång av sidorna i Naturkunskap A: Henriksson

Miljöföreläsning 4: Marken

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån)

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

3. Bara naturlig försurning

Sandningsförsök med Hyttsten

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Övervakning av luftföroreningar i

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Ser du marken för träden? Hur påverkar försurningen skogsekosystemet? Från GROT till aska-vad händer vid värmeverket?...

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

För Örebro läns Luftvårdsförbund

FÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Efterbehandling av torvtäkter

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

Vattenverk i Askersund kommun

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Tyresåns vattenkvalitet

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Och vad händer sedan?

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning:

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Zeoliter i grönyteskötsel

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering. För Värmlands läns Luftvårdsförbund

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Exploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Stenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar.

Elevblad biologisk mångfald

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

Kartering av källstyrkan för kol och kväve i en kulturjordmån i sydvästra Sverige en del i Landscape Greenhouse Gas Exchange Project (LAGGE)

Health Care Solution. ES Teck genomför fem mätningar med fem olika beräkningsmetoder:

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Vattenrening nr 53400

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Riktlinjer för enskilda avlopp

Hallands läns författningssamling

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?

Markförsurning utveckling och status

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Den optimala markbördigheten Viktiga faktorer för att skapa och behålla en god markbördighet.

Dränering och växtnäringsförluster

Växtbäddens vatten, luft och temperatur

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering. För Kalmar läns Luftvårdsförbund

Inga förändringar i alkaliniteten

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Sandstugan, Uttran. Objektnr: Tekniskt PM, Geoteknik

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Grundvattenövervakning i Örebro län

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Transkript:

Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar

Vad är mark? Mineralpartikel Organiskt material Luft Vatten Rothår 0.2 mm Svampmycel Bakterier Marklevande djur

Jordarten bestäms av!textur = Storleksfördelning hos mineralpartiklarna!mängd organiskt material Två huvudtyper: -Mineraljordar Sorterade (sediment) Osorterade (morän) -Organogena jordar, t ex torv

Mineralpartiklarnas storleksfördelning!atterbergs korngruppsskala Grupp Block Sten Grus Sand Mo Mjäla Ler Diameter >200 mm 20-200 mm 2-20 mm 0.2-2 mm 0.02-0.2 mm 0.002-0.02 mm <0.002 mm

Mineraljord Sorterad jord Ex: Sediment Bildad genom sedimentation i vatten Osorterad jord Ex: Morän Bildad genom avsättning av inlandsisen

Genom inverkan av yttre faktorer skapas jordmånen Klimat Typ/storlek av mineralpariklar Vegetation Topografi Organismer Podsol Brunjord

Marken indelas i horisonter Mårlager Blekjord Matjord Rostjord Opåverkat material Alv Podsol Brunjord

Marken indelas i horisonter Mårlager Blekjord Rostjord Matjord Opåverkat material Berggrund Alv Berggrund Podsol Brunjord

Podsol=under aska O-horisonten (organiskt material) E-horisonten (utlakning, askjord) B-horisonten (anrikning, rostjord) C-horisonten (opåverkat, modermaterial)

Mineralpartiklarnas storlek och mängden humus har stor betydelse Fler små partiklar och mer humus ökar markens -Vattenhållande förmåga -Näringshållande förmåga Bördigare Mer motståndskraft mot försurning

Fördelning av jordmåner

Sura och kalkverkande ämnen Sura ämnen: Vätejoner (H + ) Aluminiumjoner (Al 3+ ) Basverkande näringsämnen = kalkverkande näringsämnen: Kalcium (Ca 2+ ) Magnesium (Mg 2+ ) Kalium (K + ) Natrium (Na + )

Markens partiklar är negativt laddade Markpartikel Rotspets Ämnen i markvätskan

Markens partiklar är negativt laddade Fler små partiklar större ytan dit näring och sura ämnen kan binda Markpartikel

Små partiklar större yta Jämför med att du delar en apelsin i klyftor!

CEC och basmättnadsgrad CEC Aciditet Basmättnadsgrad

CEC och basmättnadsgrad

Vad medför markförsurning? Markpartikel Markvätska 1. Mängden sura ämnen ökar i markvätskan Näringsämnen trängs ut från markpartikeln till markvätskan

Forts. Vad medför markförsurningen? 2. Halten av näringsämnen i markvätskan ökar och basmättnadsgraden minskar = andelen sura joner på markpartiklarna ökar (baskatjonbuffring) Den näring som träden inte tar upp riskerar läcka ut.

Forts. Vad medför markförsurning? 3. Sura joner > Näringsämnen på markpartikeln Även sura joner trängs ut från markpartikeln = Markpartiklarnas buffringsförmåga minskar Vi får läckage av surt och aluminiumhaltigt vatten

Vad medför markförsurning? Näring trängs bort från markpartikeln av sura ämnen. Näring och senare sura ämnen läcker ut från marken. " = sura ämnen = näringsämnen

Trädens näringsupptag försurar Upptaget av positivt laddad näring > upptaget av negativt laddad näring Markvätska Rot Näringsupptaget försurar Försurningen blir permanent om biomassa skördas

Markens näringsförråd Mineralartiklar och förna + humus >>> bundet till partiklar > markvätskan tas upp av växter Näring frigörs från mineral genom vittring Fysikalisk Kemisk Näring frigörs från förna och humus genom nedbrytning av markdjur, svampar och bakterier

Näringsbalans Vittring + Deposition = Skörd + Läckage Obalans = försurning d v s ökad mängd sura ämnen i markvattnet och minskad mängd näring och kalkverkande ämnen

Deposition Vittring Skörd Läckage

Effekter av försurning $Läckage av sura ämnen och tungmetaller som aluminium till sjöar och vattendrag skador på flora och fauna där. $Utlakning av näringsämnen från marken $Försurat grundvatten med förhöjda halter av bl a aluminium och kadmium $Effekt på landlevande flora? -svårt att avgöra då kvävedeposition och ändrad skötsel också inverkar. $Effekt på framtida bördighet? diskuteras

Försurningsläget i Sverige $Om ph är under 4.5 riskeras läckage av aluminium. $ph stiger vanligen med markdjupet $Utgår man från de översta 5 cm av B-horisonten (rostjorden) är ca 19% av skogsmarken så försurad att läckage av aluminium riskeras.

Försurningsläget i Västra Götaland betydligt allvarligare än i resten av landet Trots att: S-dep har mer än halverats under de sista 20 åren (idag 7-10 kg S /år) Är ca 45 % av arealen produktiv skogsmark i VG så sur att ph ligger under 4.5 i B- horisonten