Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott - Teori - Svenska data Internationella erfarenheter Slutsatser för Sverige

Bytesbalansen Bytesbalans = Sparande Investeringar = Nettoexport + = Landets förändrade nettoförmögenhet (?)

10 5 0-5 -10 Bytesbalans procent av BNP 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Sverige USA

Finland Switzerland Norway Bytesbalans, genomsnitt 2001-2003 Greece Portugal United States Australia New Zealand Spain United Kingdom Ireland Italy Austria France Germany Korea Netherlands Canada Japan Denmark Belgium Sweden 15.0 10.0 5.0 0.0-5.0-10.0 % av BNP

Global obalans? Stort amerikanskt bytesbalansunderskott, överskott i Kina och Japan Livlig internationell debatt - Effektiv allokering av kapital? - Orsaker till obalansen? - Effekter av anpassning? - Mätproblem? Bör vi oroa oss i Sverige?

Lite teori Bytesbalansöverskott orsakas av högt sparande och/eller låga investeringar Teoretiska orsaker till högt sparande? Pessimism, låga framtida inkomster förväntas - låg tillväxt i framtiden, högkonjunktur idag - åldrande befolkning Högt offentligt sparande Återbetalning av tidigare bytesbalansunderskott Varför låga investeringar? Låg produktivitetsutveckling Dåligt investeringsklimat,

1. Högt offentligt sparande? Bytesbalans och budgetsaldo, Sverige 10 bytesbalans 5 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 0-5 % av BNP -10-15 budgetsaldo

1. Högt offentligt sparande? 15 Bytesbalans och budgetsaldo, Sverige 10 bytesbalans % av BNP 5 0-5 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005-10 budgetsaldo relativt OECD 7

2. Högt privat sparande? Privat sparande % av BNP 30 25 20 15 10 5 0 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 Denmark Finland France UK Sweden USA

3. Lite investeringar? Investeringskvot 35 30 25 20 15 10 5 0 Denmark Finland France UK Sweden USA Investeringar, % av BNP 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003

3. Lite investeringar? Investeringskvot, exkl hus 25 20 15 10 5 0 Denmark Finland France UK Sweden USA Investeringar, % av BNP 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003

Ett konjunkturfenomen? 2 Bytesbalans, USA 0 % av BNP -2-4 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005-6 lågkonjunktur -8 Standardteori: procyklisk bytesbalans Aguiar & Gopinath (2004): - Acyklisk bytesbalans i små OECD-länder - Kontracyklisk bytesbalans i utvecklingsländer

Åldrande befolkning? Bytesbal.överskott före stora pensionsavgångar Domeij & Flodén (2005): Bytesbal.överskott nu i länder med - stor demografisk förändring - tidigt åldrande befolkning - Japan, Schweiz, Sverige, Finland, Tyskland, Danmark, - visst empiriskt stöd, men förklarar bara liten del av de kapitalflöden vi ser

Återbetalning av tidigare underskott? Net foreign assets, Sweden 0 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002-10 -20-30 % GDP -40-50

Teori och Praktik Enligt teorierna ovan är internationella kapitalflöden effektiva Hur går det för länder med stora bytesbalansunderskott? Milesi-Ferretti & Razin, 2000: Ibland är anpassningen helt odramatisk Vissa länder verkar aldrig anpassas Ofta är anpassningen turbulent

1997 1995 15 10 5 0-5 -10-15 Thailand BNP-tillväxt Bytesbalans 1989 1991 1993 % av BNP 1987 1985 1983 1981

Är den globala obalansen ohållbar? Dagens kapitalflöden är inte historiskt unika I princip måste obalansen korrigeras Men möjligen finns mätproblem - Värdeförändringar - USA:s nettoförmögenhet har inte sjunkit lika snabbt som bytesbalansen antyder - USA:s skulder i dollar, tillgångarna (ca 70%) i utländsk valuta - 10% depreciering medför skuldlättnad motsv 5% av BNP - USA :s nettoinkomster från utlandet är positiva trots negativ nettoförmögenhet

Svenska tillgångar & skulder mot utlandet Tillgångar, 90% i utländsk valuta Direktinvesteringar 28% Aktier 27% Räntebärande papper 14% Lån 17% Skulder, 40% i utländsk valuta Direktinvesteringar 19% Aktier 16% Räntebärande papper 32% Lån 24%

Risker för Sverige och världsekonomin Anpassning i USA kan påverka världsekonomin: Lågkonjunktur i USA - Negativt för världskonjunkturen Depreciering av dollarn - Förluster för de som håller amerikanska statspapper

Slutsatser för Sverige Bytesbalansöverskott i Sverige pga Relativt högt privat & offentligt sparande Högt sparande motiverat pga - Åldrande befolking - Negativa utländska nettotillgångar Normal investeringsnivå

Slutsatser för Sverige Dollarkollaps / global anpassning Anpassning måste ske Ett problem för världsekonomin Sverige inte speciellt utsatt - Inga stora uppenbara portföljrisker - Real appreciering mot dollarn - uppvägs ev. av depreciering mot yen & yuan