Skgsnöten 009 Namn Skla Kmmun Päng sammanlagt 80 p. Aspen kan me än väl kallas fö en nyckelat i mskgana, då ett stt antal ate ä beende av asp unde lika stadie i dess utveckling. Aspen ä tvåbyggae, dvs. ett täd ha antingen han- elle hnblmm. a) Vilka av de ate sm tivs tillsammans med aspen känne du igen? Skiv atenas namn på de svata linjena. Lave till en fjäil sm fått sitt namn efte aspen, äte bladen. (), aspens hnhänge ge gula fläcka på stammen ået unt. () byte ned veden i aspstamma. gö ett bhål i den mjuka stamveden. () () 5 (5) 8 6 ta kanske öve bhålet. Den hä stammen (6) fällde 9 leve i symbis med aspen. (8) 7 (7) äte aspkvista ch baken på aspa. b) Rtsktt (9) fån den hä aspen pducea i sinm tid (inga in ätt altenativ) a) pllen b) fön c) pllen ch fön 9 p
. Blåbä ä hälssamma. Föutm att vi människ äte blåbä, äte även hundatals anda dju blåbä. Blåbäsplckae följe nggant med de fakte sm inveka på bäsköden. I smas va blåbässköden på många platse säme än medeltalet. Blåbäsiset ä sambyggae ch dess blmm ä tvåkönade, vilket betyde att den ha ståndae ch pistill i samma blmma. Det behövs kspllinatin fö att det ska bli bä. a) Av vilka dela ( ch ) bestå blåbäsisets blmma? b) Det ä ftast stekla sm se till att blåbäsisets blmm bli pllineade. Skiv in namnet på de te lika stekelate sm ä avbildade: bi, humla, geting. c) Hu påveka följande fakte blåbässköden? Sätt ett kyss vid ätt altenativ. a. fstnätte nä blmningen inleds b. massvis med pllineande insekte unde blmningstiden c. vindstilla unde pllinatinstiden d. antalet bjöna föbätta fösäma ha ingen invekan p. Tä ä ett mateial sm kan användas på många lika sätt. Det kan användas sm sådant elle så kan man avskilja fibe elle kemikalie fån det. Däfö kmme vi i kntakt med tä i många lika fme ch situatine unde åens lpp. Guppea fån listan hä intill de pdukte, sm inte innehålle tä i någn fm, samt pdukte sm innehålle tä i någn fm. Skiv in numet fö esp. pdukt i cikeln. Det finns lika många cikla sm det antal pdukte sm hö till guppen. a) Pduktena innehålle inte tä b) Pduktena innehålle tä - Byggmateial ch inedning i hemmen - Mat - Enegikäll ch enegipduktin - Tafiklede ch ftskaffningsmedel - Fitidsintessen ch utustning fö fitid, kläde - Kemikalie. köksskåp. glass. bussa. vinga på vindkaftvek 5. vanillinscke 6. länstla 7. ba 8. pellets 9. havefling 0. magain. tuggummi. ishckeyklubb. tvättpulve. bastulava 5. tepentin 6. MP-spelae 7. kaelska pige 8. skjt av visks 9. skatebad 0. tegel OBS! Det gälle inte den föpackning sm pdukten finns i utan själva pdukten. 0 p
. Cajandes tei m skgstype fylle 00 å. A. K. Cajande, sm va pfess i skgsskötsel, famföde å 909 en tei enligt vilken undevegetatinen i skg bäst beskive hu bödig växtplatsen ä. Samma typ av vegetatin utvecklas på växtplatse vas växtplatsfakte ä likatade. a) Räkna upp växtplatsfaktena. b) Elevena fick av sin läae sm uppgift att samla till sitt hebaium nedan uppäknade växte fån Gumbölestanden, sm ligge helt näa sklan. Sm stödmateial fick elevena kat sm visade höjdkuv ch jdate. Resnea dig med katnas hjälp fam till vilka ate du sannlikt hitta på platsena -. Skiv in numet fö platsen i utan. T mskg Fisk mskg Lund My - ljung - blåbä - stutsbäken - skvattam - lingn - ekbä - skgsnäva - vitmssa - enlav - hasya - älgöt/älggäs - dvägbjök Höjdkuvna vid Gumbölestanden Jdatena vid Gumbölestanden sjö tv lea/mulljd finsand gus sand män p 5. Ringa in ett ätt sva till vaje fåga. Vilket påstående gällande Finlands skgsbalans ä fö nävaande ätt? a) vi avveka mycket minde än tillväxten b) vi avveka lika mycket sm skgana växe c) vi avveka lite mea än tillväxten Vilken ä måttenheten fö tädets vlym? a) mete b) kubikmete c) bamete d) kvadatmete Vilket vikesstiment ge mängdmässigt mest vike vid en fönyelseavvekning? a) massaved b) timme/stcka c) bännved d) slan Vilka slags täd kvalämnas på en fönyelseyta vid skgsdling? a) natuvådstäd b) spåntäd c) skämtäd Vad kvalämnas på en fönyelseyta vid natulig fönyelse? a) fötäd b) slan c) ingenting Vilka slags täd bli kva i skgen vid galling? a) batäd b) små täd c) de stösta, bästa täden 6 p
6. Finland ha klaat sig u många svåa tide med skganas hjälp. På 800-talet ökade användningen av skga- na. Rädslan fö att våa skga skulle ta slut va st fö 50 å sedan ch det ledde till att Fststyelsen gundades. Fststyelsen sköte skga, stände, vatten- ch landmåden sm staten äge sammanlagt en tedjedel av Finlands yta med alla dess natutillgånga. a) Samhällskise ha alltid påvekat nyttjandet av skgana. Unde vilken tidspeid intäffade följande händelse (-7)? Skiv in siffna fö händelsena i ätt uta på tidsaxeln. å 850 Sk ä ga til tillfänas lv l n äx lig y te t s ttja n tö n Ö e de ka än d fö m iljö Sk ns en ga til ls al na tå lt s nd vi m kt å ig ng a b e u k ll få ig et 900 97 Vi n f tets ät ch tn in gs k gt Fi n sj lan äl d vs bl tä i nd i R äd sk sla u sv lle fö e ta a in dje slutt s g b t k jä chuk p.g ga n, m fö tjä.a. na al ä b m dl ä in n g nav. De evakueade fick klnisatinslägenhete sm tgs fån statens make. Av kigsskadeståndet betalas / med pdukte fån skgsindustin.. Mea natuskyddsmåden ch natinalpake böja inättas på statens make.. Fststyelsen gundas.. Vikesföådet ch tillväxten öka bl.a. genm dikning av tvmake ch gödsling av skga. 5. Statens maktillgånga minska genm landavtädelse till Svjetuninen. 6. Vindkaftvek ch natutuism öka på statens make. 7. Fån bl.a. statens make styckades fastighete åt tpae. 99-960 980 000 b) Va finns mepaten av statens skga? c) Statens vidstäckta skgsmåden ha st betydelse fö pesne sm abeta inm vikespduktin ch vikesföädling. Det finns även anda näingsutövae, sm få sin utkmst fån dessa skga. Räkna upp anda näingsgena sm da nytta av statens skgsmåden. c Fststyelsen 008 0 00 km Kattecken Skyddsmåden på statens make Statens eknmiskga Mak sm ägs av pivatpesne, föetag, fösamlinga ch kmmune Fststyelsen sköte 5 natinalpake ch de ge fina möjlighete till filuftsliv 9 XXpp
Skgsnöten 009 mdellsva De hä svasmdellena ä gjda av den abetsgupp sammanställt fågna ch de utgö endast en iktgivande checklista fö läana. Vaje läae pängsätte fågna på basis av den egna undevisningen. Skla Det viktigaste ä att alla läae i samma skla använde samma bedömningsgunde nä sklans bästa väljs. Kmmun Namn Päng sammanlagt 80 p 80 p. Aspen kan me än väl kallas fö en nyckelat i mskgana, då ett stt antal ate ä beende av asp unde lika stadie i dess utveckling. Aspen ä tvåbyggae, dvs. ett täd ha antingen han- elle hnblmm. a) Vilka av de ate sm tivs tillsammans med aspen känne du igen? Skiv atenas namn på de svata linjena. Lave till en fjäil sm fått sitt namn efte aspen, aspfjäil p (), äte bladen. Vägglav p / lav p aspens hnhänge ge gula fläcka på stammen ået unt. () Aspticka p / ticka p byte ned veden i aspstamma. Stöe hackspett p / hackspett p () () 5 gö ett bhål i den mjuka stamveden. Flygeke p (5) ta kanske öve bhålet. 8 6 Den hä stammen (6) fällde 9 bäve p Aspspp p / spp p leve i symbis med aspen. (8) 7 Skgshae/fälthae p / hae p (7) äte aspkvista ch baken på aspa. b) Rtsktt (9) fån den hä aspen pducea i sinm tid (inga in ätt altenativ) a) pllen b) fön c) pllen ch fön 9 p 9 p p
. Blåbä ä hälssamma. Föutm att vi människ äte blåbä, äte även hundatals anda dju blåbä. Blåbäsplckae följe nggant med de fakte sm inveka på bäsköden. I smas va blåbässköden på många platse säme än medeltalet. Blåbäsiset ä sambyggae ch dess blmm ä tvåkönade, vilket betyde att den ha ståndae ch pistill i samma blmma. Det behövs kspllinatin fö att det ska bli bä. a) Av vilka dela ( ch ) bestå blåbäsisets blmma? hn p han p b) Det ä ftast stekla sm se till att blåbäsisets blmm bli pllineade. Skiv in namnet på de te lika stekelate sm ä avbildade: bi, humla, geting. geting p bi p humla p c) Hu påveka följande fakte blåbässköden? Sätt ett kyss vid ätt altenativ. föbätta fösäma ha ingen invekan a. fstnätte nä blmningen inleds X p b. massvis med pllineande insekte unde blmningstiden X p c. vindstilla unde pllinatinstiden d. antalet bjöna X X p p p p. Tä ä ett mateial sm kan användas på många lika sätt. Det kan användas sm sådant elle så kan man avskilja fibe elle kemikalie fån det. Däfö kmme vi i kntakt med tä i många lika fme ch situatine unde åens lpp. Guppea fån listan hä intill de pdukte, sm inte innehålle tä i någn fm, samt pdukte sm innehålle tä i någn fm. Skiv in numet fö esp. pdukt i cikeln. Det finns lika många cikla sm det antal pdukte sm hö till guppen. a) Pduktena innehålle inte tä b) Pduktena innehålle tä - Byggmateial ch inedning i hemmen - Mat 5 0 p - Enegikäll ch enegipduktin - Tafiklede ch ftskaffningsmedel - Fitidsintessen ch utustning fö fitid, kläde 9 6 7 0 p/pdukt max. p 6 p 8 p 7 p 8 9 p Till läaen:. Av köksskåp bjök- ch gancellu-. lsa glassfås den vädefulla. CMC, bussa kabxidmetylcellulsa. vinga på vindkaftvek I tvättpulve. 5. suge vanillinscke CMC upp smutsen. 6. Utan länstla den skulle tvätten bli 7. fläckig. ba I glass hinda den 8. kistallbildning. pellets Visks 9. elle havefling knstsilke tillvekas 0. av magain cellulsa. Växtstel,. sm tuggummi kan avskiljas i samband ishckeyklubb med tillvekning.. av tvättpulve kemisk massa av tall,. sänke bastulava klestelhalten 5. i tepentin bldet. Den används i 6. magain. MP-spelae Tepentin ä 7. en kaelska bipdukt pige sm fås vid 8. tillvekning skjt av visks av kemisk 9. massa. skatebad Icke-äkta vanilj 0. famställs tegel u lignin, sm OBS! finns Det i gälle tä. Mea inte den infmatin hitta sm pdukten i publikati- finns föpackning i utan nen själva Pdukte pdukten. av tä. - Kemikalie 5 p 0 p 0 p
. Cajandes tei m skgstype fylle 00 å. A. K. Cajande, Till läaen: sm va pfess i skgsskötsel, famföde å 909 en tei enligt vilken undevegetatinen i skg Cajandes bäst beskive tei hu m bödig skgstypena växtplatsen ch ä. dess Samma typ av vegetatin utvecklas på växtplatse vas växtplatsfakte tillämpninga ä likatade. ä ftfaande ett eklgiskt abetsedskap inm skgsvåden, skgsnatuvåden ch a) Räkna upp växtplatsfaktena. landskapsvåden. Hans tei ha uppskattats även vatten p ljus p utmlands: många av Cajandes eleve va med ch utabetade skgstypssystemen fö bl.a. i Estland, väme p jdmån p Litauen, alptaktena i Centaleupa, Plen, Nd- Ameika ch Agentina. b) Elevena fick av sin läae sm uppgift att samla till sitt hebaium nedan uppäknade växte fån Gumbölestanden, sm ligge helt näa sklan. Sm stödmateial fick elevena kat sm visade höjdkuv ch jdate. Resnea dig med katnas hjälp fam till vilka ate du sannlikt hitta på platsena -. Skiv in numet fö platsen i utan. T mskg p Fisk mskg p Lund p My p - ljung - blåbä - stutsbäken - skvattam - lingn - ekbä - skgsnäva - vitmssa - enlav - hasya - älgöt/älggäs - dvägbjök Höjdkuvna vid Gumbölestanden Jdatena vid Gumbölestanden sjö tv lea/mulljd finsand gus sand män p p 5. Ringa in ett ätt sva till vaje fåga. Vilket påstående gällande Finlands skgsbalans ä fö nävaande ätt? a) vi avveka mycket minde än tillväxten b) vi avveka lika mycket sm skgana växe c) vi avveka lite mea än tillväxten p Till läaen: Skganas tillväxt ä 99 milj. m medan avvekningana uppgå till 6 milj. m. Vilken ä måttenheten fö tädets vlym? a) mete b) kubikmete c) bamete d) kvadatmete p Vilket vikesstiment ge mängdmässigt mest vike vid en fönyelseavvekning? a) massaved b) timme/stcka c) bännved d) slan p Vilka slags täd kvalämnas på en fönyelseyta vid skgsdling? a) natuvådstäd b) spåntäd c) skämtäd p Vad kvalämnas på en fönyelseyta vid natulig fönyelse? a) fötäd b) slan c) ingenting p Vilka slags täd bli kva i skgen vid galling? a) batäd b) små täd c) de stösta, bästa täden p 6 p 6 p
6. Finland ha klaat sig u många svåa tide med skganas hjälp. På 800-talet ökade användningen av skga- na. Rädslan fö att våa skga skulle ta slut va st fö 50 å sedan ch det ledde till att Fststyelsen gundades. Fststyelsen sköte skga, stände, vatten- ch landmåden sm staten äge sammanlagt en tedjedel av Finlands yta med alla dess natutillgånga. a) Samhällskise ha alltid påvekat nyttjandet av skgana. Unde vilken tidspeid intäffade följande händelse (-7)? Skiv in siffna fö händelsena i ätt uta på tidsaxeln. å 850 Sk ä ga til tillfänas lv l n äx lig y te t s ttja n tö n Ö e de ka än d fö m iljö Sk ns en ga til ls al na tå lt s nd vi m kt å ig ng a b e u k ll få ig et 900 97 Vi n f tets ät ch tn in gs k gt Fi n sj lan äl d vs bl tä i nd i R äd sk sla u sv lle fö e ta a in dje slutt s g b t k jä chuk p.g ga n, m fö tjä.a. na al ä b m dl ä in n g nav. De evakueade fick klnisatinslägenhete sm tgs fån statens make. Av kigsskadeståndet betalas / med pdukte fån skgsindustin.. Mea natuskyddsmåden ch natinalpake böja inättas på statens make.. Fststyelsen gundas.. Vikesföådet ch tillväxten öka bl.a. genm dikning av tvmake ch gödsling av skga. 5. Statens maktillgånga minska genm landavtädelse till Svjetuninen. 6. Vindkaftvek ch natutuism öka på statens make. 7. Fån bl.a. statens make styckades fastighete åt tpae. 99-7 p p 960 5/ /5 p p 980 000 6 p p p b) Va finns mepaten av statens skga? I na Finland p c) Statens vidstäckta skgsmåden ha st betydelse fö pesne sm abeta inm vikespduktin ch vikesföädling. Det finns även anda näingsutövae, sm få sin utkmst fån dessa skga. Räkna upp anda näingsgena sm da nytta av statens skgsmåden. Rennäing, tuism, bä- ch svampplckning, enegipduktin p kan du ge en exta päng. c Fststyelsen 008 0 00 km Om eleven ha kmmit på flea lämpliga näingsgena, Kattecken Skyddsmåden på statens make Statens eknmiskga Mak sm ägs av pivatpesne, föetag, fösamlinga ch kmmune Fststyelsen sköte 5 natinalpake ch de ge fina möjlighete till filuftsliv 9 p 9 XXpp