Från förnekelse till förändring Kommentarer av Anders Wijkman vid FAH:s möte i Stockholm 27 mars, 2012
Vi står inför många utmaningar Makroekonomiska obalanser Finanssystemet alltmer skilt fr reala ekonomin Hög arbetslöshet, inte minst bland unga Ökande inkomstskillnader och polarisering 40% av världens befolkning lever på upp till 2 US/dag Fortsatt folkökning WMD och terrorism Energi och råvaror allt dyrare o knappare Mat, vatten och energi stor utmaning med koppling till klimatförändringen Governance hänger inte med Fokus är på konventionell ekonomi klimat, miljö och resurser fortsatt hanterade som sektorsfrågor
Vi lever över våra tillgångar i penningekonomin och i naturen Inga generationer har lånat så mycket av framtiden: både stater och enskilda hushåll Akuta krisen dominerar, men där finns en parallell problematik som är lika farlig - miljö- och resursutrymmet som krymper: - Klimatförändringen - 2/3 av viktigaste ekosystemen överutnyttjas - Planetens Gränsvillkor - Peak oil, Peak fosfor, Peak rare earths
From: Steffen et al. 2004 2010-2020 The Great Acceleration the great acceleration CO 2, N 2 O, CH 4 of the human concentrations entreprise, Professor Overfishing Will Steffen Land degradation Loss Biodiversity.. 1900 1950 2000
Biogeochemical loading: Global N & P Cycles Limit industrial fixation of N 2 to 35 Tg N yr -1 (25 % of natural fixation) (25%-35%) P < 10 natural weathering inflow to Oceans (10 100 ) Climate Change < 350 ppm CO 2 < 1W m 2 (350 500 ppm CO 2 ; Rate of Biodiversity Loss < 10 E/MSY (< 10 - < 1000 E/MSY) 1-1.5 W m 2 ) Land System Change 15 % of land under crops (15-20%) Planetary Boundaries Ozone depletion < 5 % of Pre-Industrial 290 DU (5-10%) Atmospheric Aerosol Loading To be determined Chemical Pollution Plastics, Endocrine Desruptors, Nuclear Waste Emitted globally To be determined Ocean acidification Aragonite saturation ratio > 80 % above preindustrial levels (> 80% - > 70 %) Global Freshwater Use <4000 km 3 /yr (4000 6000 km 3 /yr)
Peak oil hot mot ekonomin Den billiga oljan är en stor del förklaringen till den snabba standardökning vi upplevt; Ökad efterfrågan kräver nytt Saudi vart 3:e år. Få tror detta är möjligt. Även IEA spår växande gap mellan efterfrågan och utbud på råolja Allvarliga konsekvenser för världsekonomin inte minst transporter och jordbruk Att ersätta dagens oljeberoende tar decennier Liten diskussion om detta; dock många varningar från militära tankesmedjor dom tänker långsiktigt
Peak everything? Resource constraints likely in many areas fuelled by growth of emerging economies China s share of Consumption: Cement 53 %, Iron ore 48 %, Coal 47 %, Aluminium 40 %, Eggs 37 %, Rice 28 %, Soybeans 25 %, Oil 10 %, Cattle 10 % OECD countries still dominate in terms of per capita consumption Ethical dilemma. We built our wealth on cheap oil and commdities; Low-income countries will face radically different situation
Real commodity prices, 1980-2011* 300 250 200 150 100 50 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Energy Metals & Minerals Agriculture Note: 2011 is Jan-Feb average
In a resource-constrained world Competition for water, land, energy and materials will be fierce Investments in resource-efficient infrastructure and renewables must have top priority Recycling and reuse will be KEY R&D must be aiming at sustainable innovation
5 4 3 2 1 0
Humanity most likely committed to 2 Degrees Masking by air pollution Warming of oceans Ecosystem sink
Uncertain Climate uncertainty Sensitivity 3 ºC 6 ºC 14
Gt Carbon/yr Interactions among Planetary Boundaries 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 land ocean atmosphere Resilience of the Earth system Adapted from Canadell et al., 2007
Photo: CC Jason Auch / Azote
Photo: S Zeff / Azote
IEA:s senaste rapport World Energy Outlook 2011 Trenden f n är att utsläppen ökar och resulterar i en uppvärmning på 3-4 grader Med nuvarande trend i investeringar kommer utrymmet för CO2-utsläpp att vara intecknat locked in från 2017 och framåt för att klara 2 gradersmålet med rimlig säkerhet Därefter måste alla investeringar i kraftverk, fabriker och byggnader vara av typen 0-utsläpp. Hur sannolikt är det? Byggandets roll CENTRAL!
Kartan och verkligheten stämmer inte We can t have a global economy without a global society (Soros 1998) Forskning och utbildning alltför litet inriktade på att beskriva helhet och systemlösningar Politikens logik är industrisamhällets logik Framtiden är överlovad Starka ideologiska blockeringar att tänka nytt Alltför mycket stuprör i beslutsfattandet Ekonomins regelverk räcker inte till Finanssystemet negligerar långsiktig risk
Brister i den konventionella ekonomin: BNP-tillväxt likställs med ökad välfärd Naturkapitalet och ekosystemens tjänster har inget värde Vi kör planeten utan balansräkning! Föreställningen att olika resurser utbytbara Ingen signal i tid från ekonomin om peak oil Finanssystemet för tankarna till ett Pyramidspel Internalisera de externa kostnaderna del av lösningen; men räcker inte Vi befinner oss vid en mättnadspunkt; då räcker inte relativa förändringar i utsläpp och påverkan
Decoupling en utmaning Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har varit målet alltsedan Bruntlandrapporten Relativ decoupling har skett, men vinsterna äts snabbt upp när tillväxten ökar Som att jaga sin egen svans, enligt Christer Sanne Om decoupling skall fungera behövs starka styrmedel
Tillväxtens dilemma Fortsatt konventionell tillväxt inte möjlig av miljö, klimat- och resursskäl Nerväxt är inte möjlig av ekonomiska och sociala skäl - systemet bygger på tillväxt Innovationer och risktagande förutsätter dynamik Att blunda för dilemmat som i politiken idag - är djupt oansvarigt Frågan är: Kan konflikten lösas inom ramen för dagens ekonomiska modell eller?
Hur mycket är lagom? Ytterst är klimat, miljö och resurskrisen en Nord/Syd-fråga Orsaken till svårigheterna inom klimatförhandlingarna beror dels på USA:s motstånd, dels på många u-länders reaktion mot att i-länderna inte gör mer China will do what the west does, not what the west tells her to do Resurserna starkt ojämnt fördelade - 1/5 av befolkningen lägger beslag på 4/5 av resurserna Miljö- och resursutrymmet borde i första hand utnyttjas av den fattiga delen av befolkningen Vad är välfärd? Vad är livskvalitet? Många exempel på alternativ till BNP ISEW, Bhutan s Happiness Index, Max Neef m m
Lovande tecken Världen kan klara sig på sol, vatten och vind Kostnaderna för solenergi faller drastiskt Investeringarna i förnybar el > fossilbaserad el år 2010 Fastprissystem levererar Energieffektivisering sker på många områden USA stängde ned 48 kolkraftverk under 2010 Nagoya 2010 om skydd för biol mångfald CO2-skatt fungerar Men det räcker inte. Vi behöver transformativa förändringar!
Vad göra? Utbildning av människor HUR allting hänger ihop Bred diskussion i samhället om välfärd och välbefinnande Överge BNP som mål till förmån för konkreta välfärdsmål Ge naturkapital och ekosystemtjänster ett värde Strikta normer för energi- och resurseffektivitet Minskad skatt på arbete; Ökad skatt på resursuttag Mångdubbling av forskningen på energi- och resursområde Mångdubbling av investeringen i förnybart och effektivisering Nya affärsmodeller Reformera finansiella systemet Offentlig Upphandling som styrmedel Stärk global governance börja med EU+Asien? USA ansluta
Omfattande kritik av regelverket för offentlig upphandling Krånglig tillämpning av stelbent regelverk Missgynnar små aktörer Usel statistik Strategiskt synsätt saknas Brist på dialog o förhandling Brist på uppföljning o utvärdering Kompetensbrister Oklarhet kring miljö- och sociala hänsyn Överprövningar skapar osäkerhet Utredningen arbetar hårt för att tackla dessa problem
Transformativa lösningar ett måste Fokus nu på Stegvisa förbättringar, ofta inom befintlig teknik Räcker ej Tekniksprång och Beteendeförändringar behövs Allt som byggs o produceras skall klara en värld med 9 miljarder Cirkulär ekonomi skulle minska energi- och materialanvändningen med c:a 50 % eller mer Förutsätter Nya Affärsmodeller Infrastruktur huvudfråga Utnyttja ICT:s möjligheter; Dematerialisering; Virtuella möten ehealth, eeducation, egovernance Markanvändningen i fokus både skogs- och jordbruk Använd offentlig upphandling proaktivt
Utmaningar för offentlig sektor Energi- och resurseffektivitet högsta prio Samhällsplaneringen i stort Transformativa lösningar; både teknik o organisation Infrastrukturen särskilt viktig/ Offentliga = 50 % Nybyggnation, tuffa normer Vad gör Boverket? Bygga i trä Miljonprogrammets renovering stora möjligheter Kraftnätet supergrids o smart grids Spårtrafik vs Väg vs Bredband
Utmaningar för Offentlig Sektor II Mot en cirkulär ekonomi / From cradle to cradle Från att köpa produkter till att hyra funktion Systemlösningar världen skriker efter sådana Klart att Offentlig Upphandling har en roll Upphandlingens regelverk ses över FOKUS på större strategisk blick, ökat utrymme för förhandling, bättre uppföljning, höjd kompetens, applicera livscykelperspektiv, upphandla funktion, hjälp till med innovativa och transformativa lösningar
Resursproduktivitet via Funktionsförsäljning Förlänga livslängden; stimulera återbruk, recycling och rekonditionering Lära av naturen From cradle to cradle cirkulära materialflöden Bioraffinaderier, Energilagring Resurseffektivitetsnormer + Skattereform för att skapa tryck
Ex på funktionsförsäljning Rolls Royce hyr ut jetmotorer Xerox offererar kopieringstjänster Michelin hyr ut bildäck Interface hyr ut heltäckningsmattor I samtliga dessa fall har användningen av energi, CO2 o material reducerats kraftigt Nu har turen kommit till B2C datorer, mobiler, bilar, hushållsmaskiner, textilier
Labour productivity has increased twentyfold since 1850. It is not utopian to think of resource productivity increasing tenfold in 100 years and fivefold in 50 years! For that to happen, policy frameworks must change and Business Models undergo significant change, giving real priority to alternative energy as well as energy and resource efficicency