1
2
Innehåll ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I JÖNKÖPINGS KOMMUN... 7 TRYGGHET OCH SÄKERHET I JÖNKÖPINGS KOMMUN... 7 MÅLSÄTTNING FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I JÖNKÖPINGS KOMMUN... 8 RÄDDNINGSTJÄNSTENS VERKSAMHET... 9 VERKSAMHETSIDÉ OCH STRATEGI... 9 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 9 RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION... 12 FÖREBYGGA OCH KONTROLLERA... 14 HANTERA... 26 SAMORDNA... 33 UNDERSÖKA... 36 TEKNIK OCH DRIFT... 37 EKONOMI... 39 DRIFTBUDGET... 39 INVESTERINGSBUDGET... 42 RESULTATUTJÄMNINGSFOND... 42 PERSONAL... 43 INTERN KONTROLL... 44 FRAMTIDEN... 45 Bilaga 1 Verksamhetsmått sid 50 Bilaga 2 Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet sid 51 Bilaga 3 Responstider utryckning sid 54 Bilaga 4 Internkontroll sid 56 Bilaga 5 Räddningstjänstens personalplan sid 60 Bilaga 6 Fordon och utrustning sid 82 Bilaga 7 Räddningstjänståret i siffror sid 87 Bilder i verksamhetsberättelsen är tagna av räddningstjänsten om inget annat skrivs. Bild framsida: Ladugårdsbrand på Lönnebergs gård maj-2015 3
4
Verksamhetsberättelse för räddningstjänsten 2015 Härmed överlämnas verksamhetsberättelse för räddningstjänsten 2015. Kommunen och räddningstjänsten har under året påverkats mycket av det som händer runt om i Europa och världen. Under 2015 har flyktingströmmen till Europa och Sverige varit mycket omfattande. Det har inneburit att vi som kommun och räddningstjänst har ställts inför nya uppgifter. Vi har i detta arbete samarbetat med många frivilligorganisationer, kyrkor med flera. Uppgifter har hittills lösts på ett mycket bra sätt och jag är övertygad om att detta kommer påverka oss på olika sätt även under kommande år. Under året har flera städer i Europa utsatts för terrorhot på olika sätt. Även om vi i Sverige inte har varit så utsatta som flera andra länder så påverkar det självklart även vårt land och våra organisationer. Under 2015 har vi i Sverige blivit medvetna om att pågående dödligt våld inte bara händer i andra länder. Därför har det på olika sätt uppmärksammats i kommunens planering för allvarliga händelser. Under hösten inträffade det en händelse med pågående dödligt våld i en skola i Trollhättan. Händelser som denna påverkar kommunen och räddningstjänsten på ett mycket påtagligt sätt. Det är viktigt att vi i samhället arbetar med förebyggande insatser för att om möjligt förhindra att liknande händelser inträffar här samt att det finns en fungerande organisation som stöder samhället när något händer. Det förändrade klimatet påverkar också vår verksamhet i kommunen. Vi får mer extrema vädersituationer med riklig nederbörd på kort tid vilket i många fall ger omfattande översvämningar. Med stormarna kommer oftare nedfallna träd, avblåsta tak, eroderade vägar och så vidare. Vi förväntas också få perioder med höga temperaturer vilket påverkar bland annat de äldre på äldreboenden i kommunen. Vi måste även inom detta område utveckla vår kunskap såväl inom det förebyggande som inom det skadeavhjälpande området. Väderrelaterade händelser har ökat under senare år och konsekvenserna av dessa ökar också till följd av förändringar i samhället. Inom kommunen sker arbeten för att minska konsekvenserna och förbereda organisationen för dessa förändringar. Under året har arbetet med utredningar avseende ras och skred fortsatt. Kommunen deltar vidare i ett FN-samarbete benämnt Making Cities Resilient i syfte att ta lärdomar från andra städer och länder i operativt och förebyggande arbete. Förutom dessa lite mer annorlunda och extrema händelserna har vi alltid ett ansvar att ta hand om de lite mer vardagliga olyckorna, störningarna och tillbuden i samhället. Oftast är dessa ganska begränsade i sin omfattning och räddningstjänsten gör en insats och verksamheten fortsätter snart i nästan normala gängor. 5
Ibland sker det dock större händelser som ger avtryck i vårt samhälle. Så var det i somras vid branden i Eksjö där räddningstjänsten i Eksjö i samverkan med resurser från RäddSam F genomförde en framgångsrik insats. Skadorna begränsades till en byggnad men kunde mycket väl spridit sig och skadorna blivit väsentligt större. Återigen fick vi bekräftelse på att vårt samarbete inom RäddSam F och F-samverkan har stor betydelse för både det skadeförebyggande och skadeavhjälpande arbetet. Verksamheten inom förvaltningen har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor och krisberedskap. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Lag (2010:101) brandfarliga och explosiva varor samt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. För kommunen finns också av kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden antagna mål inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap som reglerar hur verksamheten ska bedrivas. Det är främst det övergripande programmet Handlingsprogram trygghet och säkerhet och delprogrammen krisberedskap, operativa insatser och brandsäkerhet som styr förvaltningens verksamhet. Härutöver finns delprogram avseende Brottsförebyggande arbete, Vattensäkerhet, Fallprevention, Suicidprevention, Trafiksäkerhet, Naturolyckor och Krisberedskap. Under 2015/2016 har det tagits fram ett nytt handlingsprogram och nya delprogram för mandatperioden 2015-2018. Inom kommunen har räddningstjänsten den samordnande rollen för kommunens arbete inom ramen för skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Redovisning av räddningstjänstens uppdrag att samordna kommunens arbete för trygghet och säkerhet redovisas i särskilt dokument. Jönköping 2015-03-04 Jönköpings kommun Räddningstjänsten Bengt Martinsson 6
Övergripande mål för Trygghet och Säkerhet i Jönköpings kommun Utsattheten för brott, olyckor, bränder och samhällskriser ska minska. Den upplevda tryggheten ska därmed öka. Trygghet och säkerhet i Jönköpings kommun uppnås genom att den enskildes egen förmåga stärks genom utbildning och information ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser att en god förmåga att agera vid inträffade olyckor och kriser upprätthålls samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs ständig förbättring genom uppföljning och analys Trygghet och säkerhet är ord som ofta används tillsammans. Tolkningen av begreppen är många. I Handlingsprogrammet trygghet och säkerhet menas med säkerhet frånvaro av oönskade händelser, skador eller konsekvenser. Med trygghet menas frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom att åtgärder som ökar själva känslan av trygghet ökar. De flesta brott, olyckor eller yttringar för medborgarnas otrygghet får på något sätt efterverkningar i kommunen. En trygg och säker kommun för kvinnor och män, flickor och pojkar, skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Även den upplevda oron grundar sig till del på förhållanden som kommunen har begränsad möjlighet att påverka. Bild vänster: Älgolycka Järabacken i feb-15. Bild höger: stormskada länsväg 826, dec-15 7
Målsättning för god ekonomisk hushållning i Jönköpings kommun Alla människor ska kunna uppleva trygghet, omsorg, delaktighet och gemenskap. Kommunen har en avgörande roll för att skapa goda förutsättningar för detta. Mångfald och respekt för människors behov ska vara vägledande i kommunal verksamhet. Möjligheten att påverka sin egen och sina näras livssituation är viktig. För att kommunens invånare ska få service med hög kvalitet och ett likvärdigt bemötande är kommunen beroende av kompetenta, ansvarstagande och engagerade medarbetare. Kommunen ska vara ett föredöme som arbetsgivare och våra arbetsplatser ska vara dynamiska. Vår förmåga att rekrytera och behålla medarbetare som vill och kan bidra till verksamhetens utveckling är därför central. Kommunens framgångsrika arbete med trygghet- och säkerhetsfrågor ska fortsätta. Det är av yttersta vikt att ha en god beredskap inom de områden där vi identifierat olika risker men också vara rustade för att möta det oväntade. Det väl utvecklade samarbetet som finns i regionen mellan olika organisationer och myndigheter har stor betydelse för att kunna möta hot och risker. Utdrag ur kommunprogrammet 2015-2018. Bland de mål som finns antagna för Jönköpings kommun berör två direkt Räddningstjänsten. Dessa mål följs årligen upp i Jönköpings kommuns årsredovisning. För 2016 och framåt finns nya mål antagna. En attraktiv arbetsgivare Mål för perioden Utfall Utfall Utfall Mål 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Genomsnittligt antal sjukdagar per årsanställd kvinna (Kv) och man (M) inom kommunen ska högst uppgå till 20 dagar per år. 20,2 Kv 22,3 M 12,1 22,2 Kv 24,3 M 15,4 23,5 Kv 4,6 M 9,2 <20,0 <20,0 <20,0 Räddningstjänsten 3,96 9,1 8,6 Positiv utveckling och goda möjligheter i hela kommunen Mål för perioden Utfall Utfall Utfall Mål 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Trygghet 35 % 34% 43% 36% 37 % Finns ej längre som mål Lägsta andel kvinnor (Kv) och män (M) som ger betyget 8 eller högre på en tiogradig skala på frågan: Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och helger? Kv 24% M 47% Kv 28% M 40% Kv 33% M 53 % 8
Räddningstjänstens verksamhet Verksamhetsidé och strategi Räddningstjänsten i Jönköpings kommun ska arbeta för att minska risken för och följderna av bränder och andra olyckor för alla som bor, vistas eller verkar i kommunen, såväl i fred som under höjd beredskap. Räddningstjänsten i Jönköpings un ska arbeta för att minska risken för och följderna av bränder och andra olyckor för a Räddningstjänsten ska vara en effektiv skadeavhjälpande organisation samt genom sin expertroll svara för olika förebyggande tjänster. Dessutom ska Räddningstjänsten ha en samordnande och kontrollerande roll avseende säkerhet i kommunen. Räddningstjänsten ska arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten är organiserad i fem huvudprocesser samt två stödprocesser. De fem huvudprocesserna är: förebygga, hantera, samordna, kontrollera och undersöka. De två stödprocesserna kan delas in efter teknik och administration. Förebygga Räddningstjänsten har sak-ansvaret för brandförebyggande verksamhet i kommunen. Strategin går ut på att påverka riskägare att agera brandsäkert. Målgrupper har identifierats och verksamheten anpassats efter målgruppernas behov. Verksamheten bedrivs genom utbildning, information och rådgivning. Varje år utbildas cirka 15 000 personer i brandskydd, första hjälpen, HLR och andra säkerhetsutbildningar. Vidare agerar räddningstjänsten i samverkan med andra aktörer för att förebygga andra olyckor än brand. Trafiksäkerhet, vattensäkerhet och skydd mot naturolyckor är exempel på detta. Räddningstjänsten bevakar området skydd mot olyckor i olika remissärenden från andra förvaltningar och myndigheter. Trafikolycka Hakarp, Svartorp feb-15 9
Hantera Att hantera olyckor och nödlägen som inträffar är den verksamhet räddningstjänsten mest är förknippad med. Skyldigheter att ingripa finns när räddningstjänst föreligger enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Varje år inträffar fler än 1 700 sådana händelser i kommunen. Bränder, trafikolyckor, utsläpp av farliga ämnen, drunkningstillbud och hot om suicid är exempel på räddningstjänsthändelser. En organisation med åtta räddningsstyrkor, en heltidsstyrka samt sex deltidsstyrkor och ett räddningsvärn, finns i kommunen. Eftersom organisationen för räddningstjänst finns på olika platser i kommunen lämpar det sig väl att styrkorna agerar vid andra nödlägen än räddningstjänst. Insatser i väntan på ambulans, vid störningar i infrastrukturen, assistans till hemtjänsten samt olika serviceuppdrag utgör mer än 700 händelser per år. Kommunen har skyldighet att samverka med andra myndigheter som också har ansvar för räddningsinsatser. Detta görs bland annat vid räddningsinsatser på Vättern (Sjöfartsverket och kustbevakningen) samt vid försvunna personer (polismyndigheten). Ledningsresurserna för räddningstjänsten används även vid andra akuta situationer så som dricksvattenbortfall, el-/telebortfall och snöoväder. Räddningstjänsten har tillgång till lokaler, utrustning och personal för att vid behov upprätta ledningsplats för kommunal katastrofledning. Samordna Kommunen som organisation har skyldigheter att bedriva säkerhetsarbete inom olika områden. En rad utredningar har pekat på behovet av samordning och även om huvudansvaret för säkerhetsarbetet i kommunen åligger verksamhetsutövaren så är samordningsfrågorna viktiga. Räddningstjänsten har kommunledningens uppdrag att samordna kommunens säkerhetsarbete som kan indelas i följande områden: skydd mot olyckor, krishantering, internt skydd (i samarbete med stadskontoret) och civilt försvar. Dessutom samordnas verksamheten mellan dessa sakområden. I uppgiften ligger bland annat upprättande av riskanalyser, statistikbearbetning, utvärderingar och årlig avrapportering till kommunledningen. Kontrollera Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har kommunen tillsynsansvar över de enskildas brandskydd och utförs av räddningstjänsten. Kontrollen består av granskning av inkomna skriftliga redogörelser samt tillsynsbesök på företag och andra verksamheter. Tillsyn av farliga verksamheter och deras riskhantering sker enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten är ytterst ansvarig för brandskyddskontroll av eldstäder som bedrivs på entreprenad av sotningsföretag. Vidare bedrivs tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten är stadsbyggnadsnämndens sakkunniga vid byggsamråd och andra ärenden enligt plan- och bygglagen. 10
Undersöka Kommunen har ansvar att undersöka alla olyckor som föranlett räddningsinsats. Uppgiften tillkom med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Utredningarnas syfte är att följa upp och utvärdera säkerhetsarbetet samt att generera kunskap om varför och hur olyckor inträffar. Lärdomarna ska föras tillbaka till planeringen av räddningsinsatser samt till den förebyggande verksamheten gällande både kommunens egen samt andra riskägares verksamheter. Verksamheten bedrivs i samverkan med bland annat polisen, Vägverket och andra myndigheter. Vidare har räddningstjänsten avtal med Statens kriminaltekniska laboratorium om att tillhandahålla brandingenjör för utredningar i hela landet. Stödprocesserna teknik och administration För att bedriva de fem huvudprocesserna finns stödprocesser för teknik och service samt administration. Räddningstjänsten är en teknikintensiv verksamhet med stor fordonspark och flera fastigheter samt många IT- och teletekniska system. Delar av driften sköts av andra tjänsteleverantörer. Administrationsprocessen består av förvaltningsledningen samt kansli för personalfrågor, ekonomi och intern information. Glömd spis är en av de vanligaste brandorsakerna tillsammans med tekniskt fel, värmeöverföring och anlagd brand. 11
Räddningstjänstens organisation Räddningstjänsten i Jönköpings är organiserad med 8 brandstyrkor och 9 brandstationer inom kommun. På brandstationen i Jönköping är den operativa personalen heltidsanställd och på de övriga stationerna är personalen deltidsanställd. Mellan kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun i Östergötland finns sedan många år ett utvecklat samarbete för att möjliggöra effektiva räddningsinsatser, olycksförebyggande arbete och krishantering. Mellan parterna finns en överenskommelse avseende samverkan. Mellan kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun, Region Jönköpings län, Polismyndigheten, Försvarsmakten, Länsstyrelsen i Jönköpings län och SOS Alarm AB finns ett samarbete för att samordna samverkan före, under och efter en inträffad händelse i vårt samarbetsområde. Röd = Heltidsstation Svart = Deltidsstation Gul = Brandvärn 12
Administrativ organisation för Räddningstjänsten * delad tjänst mellan administration och operativ verksamhet. ** rekryterade inför kommande pensioneringar. Operativ organisation 13
Förebygga och kontrollera Förebygga Räddningstjänsten ska svara upp mot övriga myndigheters frågeställningar inom skydd mot olyckor Mål för 2015: Samtliga remissärenden ska handläggas. Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts i sin helhet. 483 ärenden har handlagts. Räddningstjänsten ska stödja och påverka den enskilde för ett optimalt brandskydd Mål för 2015: Samtliga förfrågningar ska handläggas. Måluppfyllelse: Målet har nåtts i sin helhet. 74 rådgivningsärenden har handlagts. Räddningstjänsten ska aktivt medverka till att riskhänsyn beaktas i fysisk planering och i drift/underhåll av kommunens mark och anläggningar Mål för 2015: Fördjupade utredningar inom skred och ras ska genomföras. Måluppfyllelse: Under 2015 genomfördes en fördjupad studie av området A6/Ryhov. Ytterligare områden utreds 2016. Kontrollera Räddningstjänsten ska kontrollera efterlevnaden av samhällets krav på skäligt brandskydd enligt fastställd tillsynsplan Mål för 2015: Samtliga objekt kontrollerade enligt 2015 års tillsynsplan. Måluppfyllelse: Målet har nåtts till 91 %. 240 tillsyner har genomförts. Räddningstjänsten ska svara för kommunens tillståndsgivning enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Mål för 2015: Samtliga ansökningar ska handläggas inom rimlig tid. Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts i sin helhet. 86 stycken tillståndsärenden har handlagts inom rimlig tid vilket innebär cirka 2 veckor. 14
Inom området förebyggande brandskydd genomförs bland annat besiktningar, tillsyner och rådgivningar. Tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är en annan viktig del av det förebyggande arbetet. I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och i kommunens antagna tillsynsplan regleras tillsyn av lokaler och verksamheter. Totalt genomfördes 240 tillsyner under 2015. Tillsynen av brandfarlig och explosiv vara samordnas i möjligaste mån med tillsynen av brandskyddet. Tillsyner av brandskyddet och av brandfarliga varor har i stort utförts i enlighet med lagstiftningens intentioner och enligt kommunens tillsynsplan. Räddningstjänstens brandförebyggande ärenden. Antal 2013 2014 2015 Tillsyn Lagen om skydd mot olyckor 274 221 209 Tillsyn LBE - bandfarlig vara 18 8 21 Tillsyn LBE - explosiv vara 9 4 10 Tillstånd LBE brandfarlig vara 48 42 68 Tillstånd LBE explosiv vara 17 18 18 Övriga ärenden, Lagen om Brandfarliga- och explosiva varor 7 5 11 Tillstånd för egensotning 45 34 35 Tillstånd för annan sotare - 512 117 Övriga sotningsärenden 28 18 8 Polisremisser ordningslagen och explosiva varor 193 268 252 Ärenden i byggprocessen, PBL 55 173 212 Utskänkningstillstånd utlåtande 24 30 66 Remissvar till övriga myndigheter 2 2 14 Brandteknisk rådgivning 58 69 74 Inkomna skriftliga redogörelser 12 3 10 Övriga brandförebyggande ärenden 25 37 26 Totalt antal handlagda ärenden 815 1 444 1 155 Räddningstjänsten genomförde 240 stycken tillsynsärenden under 2015. 15
Plan för tillsyn 2015 Under 2015 planerades tillsyn enligt stöd av LSO på följande verksamheter: Nya verksamheter där tillsyn inte genomförts tidigare och där riskerna för brand inte kan antas vara ringa. Befintliga verksamheter där räddningstjänsten bedömer att riskerna för brand inte kan antas vara ringa och där räddningstjänsten vid tidigare genomförda tillsyner bedömt omfattningen av den fortsatta tillsynen. Samlingslokaler där tillsyn genomförs årligen: Elmia, A6 köpcentrum, Jönköpings teater, Huskvarna teater, Kinnarps Arena, Kulturhuset, Spira samt vissa restauranger med kvällsverksamhet. Grund- och gymnasiekolor samt andra typer av undervisningsverksamheter. Tillsyn på de kommunala skolorna kommer att samordnas med kommunens interna systematiska säkerhetsarbete samt behovet för respektive skola. Flerbostadshus. Under 2015 planerades tillsyn med stöd av LBE på följande verksamheter: Försäljningsställen med tillstånd för hantering av explosiva varor (fyrverkerier). Skolor med tillstånd för hantering av brandfarlig vätska och gas. Denna tillsyn samordnas med tillsyn LSO. Bensinstationer som bedriver försäljning av livsmedel och tillagad mat mer omfattade. Gasolcisterner där tillsyn inte genomförts de senaste tre åren. På övriga verksamheter med tillstånd av explosivvara genomförs tillsyn i samband med att tillståndet går ut och ska förnyas. Dessa tillstånd har en gilltighetstid mellan 1-5 år. Uppföljning av genomförda tillsyner 2015 Tillsynsarbetet har till största delen följt den planering som gällde för 2015. Under året genomfördes 209 (221) stycken tillsyner enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och 31 (12) stycken tillsyner enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga- och explosiva varor. De verksamheter där tillsyn inte har genomförts som planerat under 2015 är dels de verksamheter där ombyggnationer pågår eller där verksamheten är förändrad. Vissa tillsyner har heller inte hunnits med, i huvudsak på grund av omprioriteringar. Omprioriteringarna är gjorda med anledning av den situationen vi haft under hösten där många flyktingboenden och HVB-boenden besökts i syfte att säkerställa att dessa har ett skäligt brandskydd. I de verksamheter där ombyggnation pågår kommer tillsyn att genomföras i samband med färdigställandet. Övriga verksamheter där planerad tillsyn inte genomförts under 2015 kommer dessa istället besökas under första kvartalet 2016. 16
Utfallet av tillsynen jämfört med tillsynsplan 2015 Tillsyn med stöd av LSO utfördes på följande objekt: På nya och befintliga verksamheter där riskerna för brand inte kan antas vara ringa har tillsyn genomförts på vissa verksamhetet. På ett flertal nya verksamheter har tillsyn LSO inte genomförts. Dessa har dock besökts och en genomgång genomförts i samband med att verksamheten startat upp. Detta har oftast gjorts tillsammans med personal från stadsbyggnadskontoret i samband med slutbesked. Under 2016 planeras tillsyn för vissa av dessa verksamheter. I samlingslokalerna Elmia, A6 köpcentrum, Jönköpings teater, Huskvarna teater, Kinnarps Arena, KFUM, Kulturhuset (tändsticksområdet), Kulturhuset Spira samt restauranger med kvällsverksamhet har tillsyn genomförts som planerat. På grund- och gymnasiekolor, samt andra typer av undervisningsverksamheter har tillsyn i huvudsak genomförts som planerat. Hänsyn har tagits och prioriteringar har gjorts utifrån kommunens interna systematiska säkerhetsarbete. De skolor där tillsyn inte genomförts under 2015 kommer tillsyn att genomföras under första kvartalet 2016. Denna tillsyn har omfattat både LSO (Lag om skydd mot olyckor) och LBE (Lag om brandfarliga och explosiva varor) Tillsyn på flerbostadshus har genomförts som planerat. Tillsyn på Länssjukhuset Ryhov har genomförts som planerat. Under 2015 har inga tillsyner genomförts på någon anläggning som länsstyrelsen beslutar om enligt Förordning om skydd mot olyckor 2 kap. 4. De verksamheter som finns är Jönköpings flygplats, helikopterlandningsplattan på Ryhov, ST1 oljedepå och Proton i Bankeryd. Proton i Bankeryd bedrivs förärvande i mycket begränsad omfattning. Husqvarna AB har påbörjat en förändring som troligen kommer innebära att de omfattas av kraven i 2 kap. 4. Förberedande tillsynsarbete har genomförts vid ett flertal tillfällen i samband med denna förändring även under 2015. Tillsyn på livräddningsutrustning vid badplatser har genomförts som planerat. Tillsyn med stöd av LBE utfördes på följande objekt: Samtliga försäljningsställen med tillstånd för hantering av explosiva varor har tillsyn genomförts som planerat. Tillsyn har inte genomförts på de bensinstationer som bedriver försäljning av livsmedel och tillagad mat mer omfattade på grund av otydliga riktlinjer från nationell nivå. Denna tillsyn görs i samband med att tydligare riktlinjer framkommer från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) På gasolcisterner där tillsyn inte genomförts de senaste tre åren har tillsyn genomförts som planerat. Tillsyn har genomförts på verksamheter med tillstånd av explosivvara i samband med att gällande tillståndet gått ut och ska förnyas. 17
Sotningsverksamhet Räddningstjänsten ska tillse att kommunen genom antagen entreprenör fullgör uppgifter enligt lagstiftning avseende rengöring och brandskyddskontroll Mål för 2015: Samtliga objekt enligt av kommunen antagna frister. Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts till 100 % avseende rengöring och till 100 % avseende brandskyddskontroll. Brandskyddskontroll och rengöring/sotning inom kommunen bedrivs i ett distrikt. Kommunen har lagt ut uppdraget på extern utförare. Sedan 1 januari 2014 är GÖSAB Sotning AB entreprenör för brandskyddskontrollen och rengöring/sotning i Jönköpings kommun. I Jönköpings län har företaget även uppdrag i Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Eksjö kommuner. Verksamheten utgår från lokaler i Jönköping. Avtalet med nuvarande entreprenörer gäller till och med 2017-12-31med möjlig förlängning med 24 månader. GÖSAB Sotning AB övertog uppdraget 2014 och uppstarten medförde störningar i planering av rengöring/sotning och brandskyddskontroll främst med anledning av svårigheter till anpassning av tidigare register (kontrollbok). Under 2015 genomfördes rengöring/sotning och brandskyddskontroll enligt entreprenören i enlighet med gällande lagstiftning. Totalt utfördes 15 151 rengöringar/sotningar och 4 589 brandskyddskontroller. 2014 genomförde MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) uppföljning och översyn av föreskrifter för brandskyddskontroll och rengöring/sotning. Under hösten 2014 fastställdes nya föreskrifter. Detta medförde att objekten som tidigare besiktigats med frister på 2, 4 respektive 8 år beroende på typ av eldstad och typ av eldning från 2015 besiktigas med frister på 3 respektive 6 år beroende på typ av eldstad och typ av eldning. Detta medför några år av anpassning. Som en följd av ändrade frister för brandskyddskontroll ändrades också några frister för rengöring/sotning. Med anledning av förändrad lagstiftning, omfattande utbyggnad av fjärrvärme och installation av värmepumpar samt nyinstallation av lokaleldstäder är förändringarna i verksamheten fortsatt stora. Fastighetsägare har enligt Lag (2006:778) om skydd mot olyckor möjlighet att själv utföra rengöring/sotning eller anlita annan entreprenör för uppdraget. Under 2014 behandlades ett stort antal ansökningar om egensotning och ansökan om att anlita annan entreprenör för rengöring/sotning behandlats. Antalet ansökning under 2015 har minskat väsentligt. Arbetet med hantering av ansökningar är dock fortfarande omfattande. 18
Beslut om egensotning eller annan utförare Egensotning Annans sotare Totalt Ingående ärendebalans 49 67 116 Inkomna ansökningar 23 82 105 -Beviljade 30 108 138 -Avslag 2 3 5 -Återtagna under handläggning 0 16 16 Under handläggning 40 22 62 Gällande tillstånd 2014-12-31 522 1 007 1 529 Upphörda 7 6 13 Tillkommande beslut 30 108 138 Gällande tillstånd 2015-12-31 545 1 109 1 654 Objekt fördelat på objektstyp Objekt Antal Oljepannor över 60 kw samt större förbränningsanläggning 485 Oljepannor under 60 kw (villapannor) 290 Fastbränslepannor (konventionella) 857 Fastbränslepannor (keramik) 633 Pelletspannor (pannor som eldas med pellets eller annat ur sotningssynpunkt liknande bränsle) 780 Lokaleldstäder 19 650 Lokaleldstäder (pellets) 92 Imkanaler (storkök) 463 Gas 0 Antal objekt 23 250 Det finns många områden som en brandman kan behöva utbilda sig inom. Bild vänster: utbildning i gasflaskeskjutning/punktering av gasflaskor. Bild höger: Om det skulle börja brinna i ett stall är det viktigt att vi vet hur hästar fungerar, hur de kan reagera och hur de ska hanteras. Här övning på Jönköpings fältrittklubb. 19
Objekt fördelat på objektstyp och användning Objekt Antal Frist Rengöring Frist Brandskyddskontroll Värmepanna olja 290 2 år 6 år Keramisk vedpanna + ackumulatortank 812 2 ggr/år 3 år Värmepanna ved 858 3 ggr/år 3 år Värmepanna pellets 782 1 år 3 alt 6 år Kakelugnar 1 716 1 år 3 år Kakelugnar 1 328 3 år 6 år Kaminer 491 1 år 3 år Kaminer 441 3 år 6 år Braskaminer 3 241 1 år 3 år Braskaminer 1 440 3 år 6 år Pelletskaminer 100 1 år 6 år Öppen spis 56 1 år 3 år Öppen spis 4 291 3 år 6 år Köksspis 1 006 1 år 3 år Köksspis 1 062 3 år 6 år Öppen spis med kamin 2 722 1 år 3 år Öppen spis med kamin 1 507 3 år 6 år Större värmepanna 399 1 år 3 alt 6 år Varmluftspanna 68 1 alt 2 år 6 år Imkanaler restaurang 459 2-3 ggr/år 2 år Imkanaler uppvärmning 29 1 år 2 år Lokaleldstäder övrigt 135 1 år 3 år Lokaleldstäder övrigt 85 3 år 6 år Antal objekt 23 250 Garagebrand i Huskvarna mars-15 20
Utbildning och information Räddningstjänstens ska genom utbildning och information medverka till upplysning om skydd mot olyckor Mål för 2015: 12 000 män och kvinnor utbildade och minst 250 informationstillfällen. Måluppfyllelse: Målet är nått i sin helhet. 16 486 personer har genomgått utbildning och cirka 270 informationstillfällen har genomförts under 2015 Utbildning Även 2015 har varit ett bra år för räddningstjänstens utbildningsverksamhet. Totalt utbildades under året 16 486 (15 715) personer. Utbildningarna har främst bestått av brandskydd, första hjälpen och HLR (hjärt-lungräddning). Från och med 2009 så får samtliga deltagare som går HLR information om hur en hjärtstartare fungerar och ska användas. I Jönköpings kommun finns det idag cirka 300 (250) hjärtstartare (registrerade i Hjärtstartarregistret) utplacerade på olika företag och verksamheter. Bedömningen är att minst 7 280 (6 100) personer är utbildade att använda hjärtstartare. Inom Jönköpings kommuns egna verksamheter finns cirka 120 (100) hjärtstartare och ungefär 4 900 (3 950) anställda har utbildats i hur de används. Utbildning till företag/verksamheter och allmänhet utförs i samarbete med Brandskyddsföreningen Jönköpings län. Bland brandskyddsutbildningarna fortgår utbildningar och information för elever i kommunens låg- och mellanstadieskolor samt utbildning i förskolan med Barnens brandbil. Arbetet mot anlagd brand i skola fortsätter också och vid 59 (42) tillfällen har Räddningstjänsten haft utbildning för årskurs 7 i ämnet skadegörelse och anlagd brand. Totalt har 1 181 (899) elever har varit närvarande vid dessa tillfällen. Vid händelser där någon (vanligtvis personal) rapporterat in brandincidenter på skolor har räddningstjänsten åkt dit för att dokumentera och i vissa fall haft samtal med elever. Omfattande utbildningsinsatser genomförs också årligen med personal anställda vid socialförvaltningen och skol- och barnomsorgsförvaltningen i kommunen. I anslutning till brandstationen på Rosenlund finns ett utbildningshus för detta ändamål. Byggnaden är uppförd likt olika vårdavdelningar med realistisk boendemiljö där det finns möjlighet att öva fullt ut med automatiskt brandlarm, larmlagring, utrymning och släckning. I första hand är det personal från socialtjänsten samt gymnasieelever från omvårdnadsprogrammet som genomgår utbildning i utbildningshuset. Dessa lokaler ger goda förutsättningar för att bedriva relevant utbildning för berörd personal och har fått mycket god respons av deltagarna. 2015 års flytvästkampanj som bland annat satt uppe på stortavlor runt om i Jönköping. Flytväst går att hyra på räddningstjänsten. 21
Målgruppen för utbildningen i Hot och våld är i första hand receptionister, vissa handläggare och personal som i olika sammanhang arbetar med kundtjänst och dagligen möter ett stort antal personer. Utbildningen omfattar bland annat följande: hot och våld, bemötande av aggressiva/påverkade/hotfulla personer, drogtecken, rutiner gällande polisanmälningar med mera. Varje utbildningstillfälle omfattar tre timmar, där teori varvas med praktiska övningar. Under året genomfördes 25 (8) sådana utbildningar. Utöver detta så utbildades 570 (1 175) personer i krisstöd och suicidprevention. Dessutom har 12 (15) utrymningsövningar genomförts på olika företag. Typ av utbildning Antal kurser Antal deltagare 2013 2014 2015 2013 2014 2015 Heta arbeten 25 24 24 440 357 369 Självskyddsutbildning (brandkunskap för alla) 19 22 47 289 324 818 Brandutbildning vård 127 168 117 1 848 2 095 1 755 Brandutbildning skolförvaltningen 31 28-463 425 - Brandskyddsutbildning 120 99 149 1 540 1 104 2 006 Brandskydds- och sjukvårds information allmänhet 17 19 12 387 607 374 Utbildning i Systematiskt brandskyddsarbete 4 11 6 155 200 87 HLR-AED 106 93 109 1 122 897 1 167 L-ABC/HLR-AED - 34 51-360 531 L-ABC 88 50 36 1 179 755 523 D-HLR 7 4 2 38 25 4 Egensotning 1 2-20 46 - Hot och våld 11 8 25 286 90 712 MHFA (Mental Helth First Aid) - 14 11-160 135 Utbildning krisstöd och suicidprevention 10 16 44 559 1 175 570 Summa 566 592 633 8 326 8 620 9 051 Utbildning för elever Typ av utbildning Antal kurser Antal deltagare 2013 2014 2015 2013 2014 2015 Utbildning skolelever (åk 2 och åk 5) 145 154 169 2 796 2 927 3 071 Utbildning förskoleelever 76 82 90 1 511 1 551 1 603 Utbildning av årskurs 8 trafiksäkerhet 53 48 48 1 271 1 128 1 100 Utbildning DDD (Don t Drink and Drive) gymnasiet åk 3 26 24 19 520 480 380 Utbildning konsekvens anlagd brand och skadegörelse åk 7 66 42 59 1 340 899 1 181 Utbildning av elever i räddningsgymnasiet 12 15 17 90 110 100 Summa 378 365 402 7 528 7 095 7 435 22
14000 12000 10000 8000 6000 Brandskydd Sjukvård Övriga 4000 2000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Externutbildning, antal deltagare 2003-2015. Övriga utbildningar är krisstöd och suicidprevention, MHFA, Don t drink and drive, mopedutbildning samt hot och våld. Pressvisning dec-15 där vi förevisade hur viktigt det är att ha en brandvarnare och hur snabbt den larmar. Dessutom visades vad som händer om man häller vatten på brinnande olja eller smör. 23
Information Under 2015 har räddningstjänsten haft 39 (41) studiebesök på brandstationen i Jönköping och 12 (19) brandskydds- och sjukvårdsinformationer har hållits för cirka 374 (607) personer i föreningar/ideella organisationer. I arbetet med bostadstillsyn besöktes 10 (33) fastigheter med tillsammans runt 200 (650) lägenheter. Lägenhetsinnehavarna informerades om brandsäkerhet i hemmet och kontroll av brandvarnare gjordes. Av dessa lägenheter hade 65 % (74 %) en fungerande brandvarnare. Allmänheten har informerats om brandskydd vid ungefär 17 (15) tillfällen där Råslättsdagen, Öxnehagadagen, Jönköpings marknad och julskyltningarna var några av våra större aktiviteter. Dessa är också ofta återkommande. Vid utbildningarna i år 2 och 5 har 3 071 (2 927) foldrar om brandsäkerhet i hemmet skickats med barnen hem till föräldrarna. Året som gått Under året har vi genomfört informationskampanjer med följande budskap: Använd flytväst rätt skydd vid rätt tillfälle. Hyr flytvästen på räddningstjänsten. Se till att du har en brandsläckare, brandfilt och fungerande brandvarnare samt se till att släcka ljusen och stänga av spisen när du lämnar hemmet. Rekrytering av deltidsbrandmän. Information och annons ibland annat tidningar 2015 deltog vi på ett aktivt sätt under Jönköpings marknad. Vädret var inte det bästa som gissningsvis minskade besöksantalet en del. Trots allt hade vi bra med besökare där vi fick ut information om bland annat trafiksäkerhet, vattensäkerhet, brottsförebyggande och översvämning. Uppvisning av vattenlivräddning under Jönköpings marknad maj-15 24
Övriga aktiviteter SYO-dagen ED-gymnasiet - rekrytering Information kring påsk- och valborgseldar - brandförebyggande Blåljusdag i Jönköping - deltidsrekrytering, uppvisning Jönköpings marknad - förebyggande Öxnehagadagen - förebyggande, uppvisning Bil- och motorträff Huskvarna folkets park - uppvisning, information Vättersnäsdagen - förebyggande, uppvisning Barncancertrampet - uppvisning Österängsdagen - förebyggande, uppvisning Hammarrundan Norrahammar - rekrytering Fallens dag, Huskvarna - rekrytering, uppvisning Råslättsdagen - förebyggande, uppvisning Familjedag Munksjö papper - förebyggande Äldredag peppar, peppar - förebyggande Julskyltning Jönköping - förebyggande, uppvisning Julskyltning Bankeryd, Huskvarna m.fl. - förebyggande, uppvisning Rosenlundsbadet - vatten- och issäkerhet Julkampanj - diverse uppvisningar med förebyggande budskap om att testa sin brandvarnare, glöm inte ljus och brand på spis. Tillsammans med försvarsmakten, räddningstjänst, polis och ambulans genomfördes blåljusdagen i april-15 på Hovrättstorget. Syftet var att få fler personer intresserade av våra olika yrken och räddningstjänsten passade på att visa upp en trafikolycka där den drabbade var ingen mindre än landshövdingen själv, Minoo Akhtarzand. 25
Hantera Operativ räddningstjänst Räddningstjänsten (styrkorna) ska ha en god insatsförmåga för de händelser som bedöms kunna inträffa i kommunen Mål för 2015: Personalbemanning för operativ tjänst ska vara minst 11 befäl och 35 brandmän under minst 90 % av året. Minst 80 % av personalen ska vara godkända för taktiska enheter. Minst 80 % av personalen ska ha genomfört minst 75 % av planerad övningstid. Måluppfyllelse: Målet är uppnått i sin helhet. Bemanningen har varit 46 brandpersonal under 92,7 % och 45 brandpersonal under 7,3 % av året. Anm. På grund av en facklig konflikt nedsattes beredskapen med ytterligare 7,3 % under året. Räddningstjänsten(styrkorna) ska ha en god yttäckning för att inom rimlig insatstid komma fram till alla tänkbara brand- och olycksplatser. Dessutom ska möjligheten till styrkeuppbyggnaden för att hantera större händelser vara god Mål för 2015: Larmhanteringstider ska i medeltal understiga 120 sek för huvudlarm och 60 sek för förlarm. Anspänningstiden ska i 50 % understiga 90 sek för heltidsstyrkan och i 80 % understiga 6 min för deltidsstyrkorna Framkörningstider ska i 80 % av händelserna understiga planerad/ideal tid. Måluppfyllelse: Målet har inte uppnåtts avseende larmhanteringstider hos SOS Alarm. Mediantid på förlarm var 86 (72) sekunder och mediantiden för huvudlarmen var 123 (121). Målet för anspänningstid har i stort klarats. Responstiden är i snitt 9,0 (8,6) minuter. Målet avseende framkörningstid (responstid) har i stort sett klarats. Mindre avvikelser förekommer i de största släckområdena med stor landsbygd. Källa larmhanteringstider: SOS Alarm. Den operativa verksamheten uppfyller till stor del de mål som finns. Däremot så har den operativa organisation sämre täckningsgrad för insatser i vissa delar av kommunen och insatserna kan inte påbörjas inom rekommenderade tider. Dessa områden finns främst i tätorten Jönköpings södra och västra delar, Tenhult samt Axamo och Hedenstorps industriområden. I Jönköpings kommun nås annars teoretiskt 70,4 % av kommunens invånare inom 10 minuter och 99,7 % inom 20 minuter med en första insats med fem brandmän. I bilaga 7 redovisas uppföljning av anspänningstider och framkörningstider (responstider) för 2015. I bilaga 3a redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med 1 person som FIP (förstainsatsperson). I bilaga 3b redovisas insatstider för räddningstjänstens förmåga till insats med räddningsstyrka. 26
Under 2015 genomförde räddningstjänsten utryckningar till totalt 2 869 (2 786) händelser varav 249 (208) i annan kommun och 18 (12) uppdrag för räddningschef i beredskap (RCB). Vid flera tillfällen kallades fler än en styrka till samma händelse. Detta innebär att antalet utryckningar har varit 3 028 (2 911). 3000 Annan kommun Jönköpings kommun 2500 2000 1500 1000 500 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Händelser per år 1999-2015, egen och annan kommun I bilaga 7 redovisas räddningstjänståret i siffror samt insatserna mer detaljerat. Under senare år har vid olika tillfällen omfattande arbeten gjorts med att utvärdera och analysera genomförda operativa insatser under 1980-, 1990- och 2000-talet. Den senaste utvärderingen avser perioden 1996-2012. Dessa arbeten ligger till grund för utveckling av såväl den operativa som den förebyggande verksamheten. I rapporten Varifrån kommer vi och vart har vi kommit? avseende räddningstjänstens insatsstatistik under perioden 1996-2012, redovisas den operativa verksamheten och analys av händelserna under perioden. Ny utvärdering planeras 2016. Antalet objekt som är skyddade av automatiska brandlarm och sprinkler ökade även under 2015 till 735 (708) stycken. Detta ger större förutsättningar för tidig upptäckt och därmed minskade skador. Antalet utryckningar orsakade av onödiga larm till objekt skyddade med automatiska brandlarm och sprinkler uppgår till 641 (637). År 1990 var antalet onödiga larm per anläggning 2,2 stycken men dessa är nu nere på 0,87 (0,90). Verksamhetsmått för räddningstjänsten redovisas i bilaga 1. 27
Brand i en soptunna utanför KFUM Rosenlund sep-15 VERSKSAMHETSBERÄTTELSE Brand i container Huskvarna 2015 Räddningstjänsten feb-15 28
Särskilda aktiviteter 2015 inom operativ räddningstjänst Under 2015 har vi tagit flera steg för att utveckla vår släckteknik. Släckgranater FIP-bilar och ledningsenheter har utrustats med släckgranater. Dessa har ungefär samma användningsområde som en pulversläckare men endast i mindre utrymmen som ett sovrum etc. Granaten kyler och släcker branden och beroende på brandens omfattning så behövs ofta endast en mindre eftersläckning. Granaterna efterlämnar inte pulverdamm men kan medföra vissa brännmärken då aerosolen från granaten är ca 350 grader varm då den utlöses. Med en släckgranat kan en räddningsinsats påbörjas flera minuter innan huvudstyrkan är på plats. Avancerad brandsläckning Genom RäddSam F-skolan har tre styrkor i kommunen fått en fördjupad utbildning i avancerad brandsläckning. Denna utbildning har genomförts i Gislaved tillsammans med länets räddningstjänster. Det har också utbildats instruktörer i avancerad släckteknik som kan fortsätta utbilda personal på hemmaplan. Skumvätska Under året har det varit mycket fokus på negativa effekter av brandsläckningsskum. Det allvarligaste problemet har varit skumvätskor som använts vid vissa flygplatser. Då har skumvätskor som innehöll PFOS använts. Räddningstjänsten i Jönköping har inte använt denna typ av skumvätska. Dock är alla filmbildande skumvätskor en belastning för miljön och användningen av dessa har minimerats inom RäddSam F. En gemensam rutin har tagits fram som i princip förbjuder övning med filmbildande skumvätskor. Våra utrustningar för tryckluftsskum så kallad CAFS har försetts med skumvätskor som inte är filmbildande. Sjukvårdslarm/Hjärtstoppslarm Räddningstjänstens organisation har sedan flera år använts vid sjukvårdslarm i Gränna, Ryd/Bottnaryd och på Visingsö. Detta samarbete har pågått sedan 1988 och har visat sig vara mycket positivt. Sedan 2011 finns avtal mellan Region Jönköpings län och räddningstjänsten gällande hjärtstoppslarm med möjlighet att använda defibrillator. Avtalet innebär att alla räddningsstyrkor i kommunen har utrustats med defibrillator. Under 2015 har räddningstjänsten larmats 93 (104) gånger. Följande enheter är utrustade med defibrillator och har särskilt utbildad personal: Station Enhet Jönköping Huskvarna Gränna Norrahammar Bankeryd Visingsö Unnefors Bottnaryd Räddningsenhet Räddningsenhet Insatsledare Jourhavande räddningschef Förstainsatsperson Sjukvårdslarmsbil Förstainsatsperson Förstainstasperson Förstainsatsperson Sjukvårdslarmsbil Räddningsenhet Sjukvårdslarmsbil 29
Förstainsatsperson Under 2015 permanentades ytterligare en FIP resurs i Norrahammar. Allt fler brandmän i Norrahammars släckområde har sin huvudarbetsplats på Torsvik och genom att införa en förstainsatsperson som bemannas av en till två brandmän så förkortas responstiden i Norrahammars släckområde och möjligheten att rekrytera deltidsbrandmän ökar. Räddningstjänsten i Jönköping medverkar i ett stort antal utbildningar för andra kommuner i landet för att införa FIP-konceptet. 2015 fanns det FIP på 215 (196) platser i Sverige. Suicidprevention Jönköpings kommun har under året arbetat med suicidprevention enligt den antagna planen för samhällsinriktad suicidprevention i Jönköpings kommun. Räddningstjänsten samordnar arbetet inom kommunen och har bildat tre arbetsgrupper för suicidprevention inom ramen för Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Utifrån planen har en verksamhetsplanering upprättats i syfte att samordna och följa upp arbetet. Räddningstjänsten, Regionen och polisen driver ett aktivt samarbete vid suicidinsatser. Antalet insatser om suicidförsök som polisen larmas till har fördubblats de senaste åren och antalet insatser som räddningstjänsten medverkar vid har tiodubblats från en låg nivå tidigare. Räddningstjänsten har tillsammans med Regionen och polisen utbildat över 8 000 personer inom suicidprevention sedan arbetet startade 2003. Samverkan Det finns ett samverkansavtal mellan länets 13 kommuner och Ydre kommun i Östergötlands län, kallat RäddSam F, om gränslös samverkan vid främst operativa insatser som fortsatt under 2015. Sedan 2001 har länet en gemensam ledningsorganisation som bland annat innebär att det finns en likartad ledningsorganisation för operativa insatser i hela länet. Inom länet finns bland annat ett gemensamt ledningsfordon som ägs av medlemmarna i RäddSam F, Länsstyrelsen Jönköpings län, Polisen i Jönköpings län, SOS Alarm och Region Jönköpings län. Under året har arbetet inom Räddsam F-kontor vidareutvecklats. RäddSam F-skolan RäddSam F har en RäddSam F-skola som genomför omfattande utbildningar för länets räddningstjänster. Under året har omfattande utbildningar av specialenheter genomförts. Sammanlagt 1 262 personer har utbildats vid 75 tillfällen. Detta är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Verksamhetsberättelse finns på RäddSam F:s hemsida. Trafikljusstyrning Trafikljusstyrningen har byggts ut på fler vägar inom kommunen som har prioritet för att underlätta utryckningskörning genom Jönköpings centrala delar. Under året har sista delarna av Huskvarnavägen blivit utrustade med styrning. Utvärdering sker kontinuerligt och syftet är att försöka klara insatstider i en allt tätare trafik. 30
Övrigt Räddningstjänsten medverkar i SOS Alarms nationella råd för räddningstjänst samt MSB nationella utbildningsutskott. Bild 1: Ibland kan räddningstjänsten behöva kalla in polisens sökhund för att leta efter brännbar vätska. Bild 2: Motorsågsutbildning för deltidsstationen i Bottnaryd feb-15 Bild 3: Kemövning uppe på övningsfältet på Axamo 31
Krisstöd Räddningstjänsten ska tillse att krisstöd initieras enligt rutin Mål för 2015: Krisstöd ska initieras vid samtliga tillfällen enligt rutin. Måluppfyllelse: Målet är i princip nått i sin helhet. Krisstöd har genomförts enligt rutin. En del i kommunens arbete med krisberedskap är att samordna krisstödsinsatser. Kommunen har en särskild plan för detta, Plan för krisstödssamordning. Under 2015 genomfördes inom ramen för denna plan 39 (25) insatser. Tyvärr sker det ibland olyckor där människor omkommer. Behov av krisstöd kan då vara stort både bland anhöriga och bland räddningstjänstens personal. I början av året skedde sorgligt nog två trafikolyckor där tre unga människor omkom. 32
Samordna Räddningstjänsten ska samordna kommunens arbete till skydd mot olyckor, krisberedskap, internt skydd och brottsförebyggande arbete Mål för 2015: Minst 30 stycken genomförda samordningsmöten. Måluppfyllelse: Målet är nått i sin helhet. Under 2015 har ett 50-tal möten genomförts i olika samverkansgrupper. Räddningstjänsten ska tillse för att kommunens krisberedskap är god Mål för 2015: Uppfylla kraven enligt kommunöverenskommelsen avseende krisberedskap. Genomföra utbildning och övning för ledande politiker och tjänstemän. Måluppfyllelse: Målet är nått i sin helhet Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Jönköpings kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. På räddningstjänsten finns kommunens funktion för samordning av trygghets- och säkerhetsfrågor. Räddningstjänsten arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen med samordning av arbetet inom områdena internt skydd, skydd mot olyckor, krisberedskap och brottsförebyggande arbete. Inom områdena finns ett antal arbetsgrupper som har olika fokusområden som till exempel trafiksäkerhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet och internt skydd. Kommunen har också ett lokalt brottsförebyggande råd (LBRÅ). Under året har riskanalys, ett nytt handlingsprogram för trygghet och säkerhet samt förslag till delprogram inom flera områden tagits fram. I särskild redovisning (Trygghet och säkerhet verksamhetsberättelse 2015) kommer kommunens och förvaltningarnas arbete med skydds- och säkerhetsfrågor att redovisas. Krisberedskap Det politiska ansvaret för krisberedskap och kommunens uppgifter vid extraordinära händelser ligger på kommunstyrelsen. Krisledningsnämnd i Jönköpings kommun utgörs av kommunalråden. Räddningstjänsten handlägger frågor rörande krisberedskap på uppdrag av kommunstyrelsen. Under året har flertalet utbildningar i krisledning genomförts och arbetet med att stödja kommunala bolag i sitt krisberedskapsarbete har varit omfattande. Förvaltningsvisa krisledningsplaner har tagits fram och RSA (risk och sårbarhetsanalyser) har bedrivits. Kommunens krisberedskap har övats i ett ledningsspel för krisledningsnämnd samt förvaltningschefer och en kommungemensam beredskapsdag har anordnats under temat våldsbejakande extremism. 33
Under hösten har frågan kring akuta platser för flyktingar varit helt dominerande. Kommunens organisation för extraordinära situationer användes inledningsvis för att bygga upp en organisation då Migrationsverket bad kommunerna om hjälp. Flera förvaltningar har samverkat och plats för upp till 350 flyktingar skapades på några få veckor. Flyktingmottagandet 2015 Den ökade flyktingströmmen under året har inneburit en stor arbetsbelastning för många olika förvaltningar. Räddningstjänsten som samordnar kommunens krisberedskap fick uppgiften att samordna den akuta fasen avseende evakueringsboenden åt Migrationsverket. Runt 350 boende platser skulle ordnas på kort varsel och förberedelsearbetet har varit omfattande. Räddningstjänsten har även stöttat socialtjänsten i deras arbete med ensamkommande flyktingbarn. Mycket av drifts- och säkerhetsarbetet har kunnat samordnas på ett effektivt sätt. Arbetet har bestått i samordning, logistik, planering, besiktning, utbildning och information. Förutom det lokala arbetet har räddningstjänsten haft uppgifter i det länsövergripande F-samverkan med flyktingfrågorna. Trafikolycka med lastbil i Järabacken Rv 31 feb-15 34