Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? 1 Kansliet för strategisk analys Folk och Försvar 10 november 2014
Makroekonomiska trender 2 2000 2013 2025 (p) EU 17,2% Övriga 29,4% Kina 21,8% Övriga 32,7% EU 21,3% Övriga 32,9% USA 16,4% Brasilien 3,1% Ryssland 3,2% Indien 4,4% Japan 6,7% Kina 7,4% USA 21,2% Brasilien 3,0% Ryssland 3,4% Japan 4,6% Indien 6,6% Kina 15,8% Brasilien 2,6% Ryssland 2,8% Japan 3,6% USA 15,4% Indien 9,5% EU 14,9% Global BNP (PPP) = 48 571 miljarder $US Global BNP (PPP) = 101 934 miljarder $US Global BNP (PPP) = 170 122 miljarder $US Källa: IMF för perioden 2000-2013, samt prognos till 2019. SA:s prognos från 2019 till 2025 baserad på material från bl.a. IMF, EIU och Världsbanken. Not 1: Kinas årliga tillväxt mellan 2019-2025 (bas) = 5,5 % genomsnittlig tillväxt. Not 2: BNP (PPP) i miljarder $US löpande priser.
3 Megatrender Kommunikationsexplosion förändrar individer och samhällen. Mångfaldigande av medelklassen förändrar världen. Urbaniseringens dramatiska frammarsch. Global tyngdpunktsförskjutning mot Asien i nästan alla frågor. Bl.a. utbildning, FoU, innovation, patent, infrastruktur, konsumtion, matvanor, vattenanvändning, C02, urbanisering, hälsofrågor, försvarssatsningar och global ordning och spelregler. Detta innebär både möjligheter (utbyten, handel och investeringar) men också utmaningar (konkurrens samt global ordning och värden). Fattigdom, orättvisor och rikedom i nästan alla länder: gårdagens indelning i rik/fattig och utvecklade/utvecklings länder mindre relevant.
4 De svåra frågorna för Europa: Hur förhåller vi oss till en värld där vi har mindre relativt inflytande och där vi har allt fler konkurrenter? Orkar vi fokusera på de strategiska frågorna, t.ex. var vi vill vara 2025 eller 2035, eller kommer utmaningar i Ryssland, Nordafrika/ Levanten, europeisk sammanhållning och europeisk intern konkurrens ta all kraft? Få, om några av de stora frågorna kan hanteras av ett departement, än mindre av ett land. Nästan alla stora frågor kräver långsiktighet och globalt samarbete. Alla goda idéer och krafter behövs i denna framtidsdiskussion. Sverige har ett gott anseende och vårt globala förhållningssätt bör vara modernt, framåtblickande och vila på vad vi tycker är goda värden. För att få genomslag och uppfattas som trovärdiga behöver vi förstå globala trender och den rådande dynamiken, vare sig det är gynnsamt eller utmanande för Europa och Sverige. Sverige kan och vill vara med och lösa de stora frågorna.
5 Implikationer för individ, stat och internationellt system Urbanisering och framväxande global medelklass skapar i kombination med teknologiutveckling nya förutsättningar för individen: Individual empowerment och välståndsökning för många, men samtidigt också utanförskap och tudelade samhällen; det sociala kontraktet utmanas. Samma drivkrafter ger dramatiskt olika implikationer trenderna pekar mot omfördelning av inflytande och välstånd inom och mellan samhällen; ännu mindre relevant än tidigare att tala om länder som monoliter. Staten utsätts för ett dubbelt tryck (från individ- respektive systemnivå) men är fortsatt den centrala politiska organisationsformen. Men: förändrad roll och allt tydligare obalans mellan förväntningar och kapacitet att leverera; implicerar frågor om staters effektivitet och anpassningsförmåga, nya styrformer och demokratins primat. Internationella systemet förändras längs fyra sammankopplade dimensioner: Allt djupare beroendeförhållanden (specialisering av produktion, globala värdekedjor, förändrad handels- och investeringsdynamik) samtidigt som mellanstatligt misstroende och konflikter består. Olika dynamik i olika delar av världen: Europa i en särställning. Det multilaterala systemet utmanas: trade-off mellan legitimitet och effektivitet, och pendeln svänger mot det senare (WTO/Doha vs regionala arrangemang alt. G20). Den gamla ordningen reflekterar inte dagens, än mindre morgondagens, realiteter (IMF illustration). Framväxande aktörer med andra värdegrunder utmanar dagens internationella normer och europeiska idéer implikationer för EU:s aktörskap?
6 Parallella universum: - allt djupare interdependens men fortsatt säkerhetspolitisk konflikt Största handelspartners 2013 EU % USA % Ryssland % Brasilien % 1 USA 14,2 EU 16,9 EU 48,5 EU 20,5 2 Kina 12,5 Kanada 16,4 Kina 10,7 Kina 17,2 3 Ryssland 9,5 Kina 14,7 Ukraina 4,7 USA 12,8 4 Schweiz 7,7 Mexiko 13,1 Vitryssland 4,4 Argentina 7,5 5 Norge 4,1 Japan 5,3 Japan 3,9 Japan 3,1 Kina % Japan % Sydkorea % Indien % 1 EU 13,4 Kina 20,0 Kina 21,3 EU 13,0 2 USA 12,4 USA 13,3 EU 9,8 Kina 8,4 3 Hong Kong 9,6 EU 9,7 USA 9,7 UAE 8,4 4 Japan 7,5 Sydkorea 6,0 Japan 8,8 USA 7,9 5 Sydkorea 6,6 Australien 4,4 Saudiarabien 4,3 Saudiarabien 6,2 Källa: Eurostat Källor: IMF och WTO
7 IMF: Beslutsmakt och geoekonomisk tyngdpunktsförskjutning Formel för uträkning av kvot- och röstandel Viktat genomsnitt av: BNP (50%; varav 60% nominella termer och 40% köpkraftsjusterade termer) öppenhet (30%) ekonomisk diversifiering (15%) internationella reserver (5%) BNP 2014 (nom) % BNP 2014 (PPP) % Röster 2014 % Reformförslag % G7 46,0 32,2 43,0 41,2 G20A (19MS) 77,2 72,4 63,5 64,7 G20B (15MS + hela EU) 85,9 79,3 76,8 77,8 EU 23,7 16,9 30,9 29,4 varav: Tyskland 4,9 3,4 5,8 5,3 Frankrike 3,7 2,4 4,3 4,0 Storbritannien 3,7 2,3 4,3 4,0 Reformpaket överenskommet 2010 Krav: 113 länder (3/5 av 188 medlemmar) och 85% av rösterna Status: 146 länder och 77,1% av rösterna USA avgör: Kongressen bromsar Status quo eller revisionism: Vilken väg väljer BRICS-länderna och hur relevanta är deras nya alternativa institutioner? Italien 2,7 1,9 3,2 3,0 USA 22,4 16,3 16,7 16,5 Japan 6,1 4,5 6,2 6,1 Kina 13,3 16,5 3,8 6,1 Saudiarabien 1,0 1,5 2,8 2,0 Kanada 2,3 1,5 2,6 2,2 Ryssland 2,7 3,3 2,4 2,6 Indien 2,6 6,8 2,3 2,6 Brasilien 2,9 2,9 1,7 2,2 Sverige 0,7 0,4 1,0 0,9
8 Teknologisk utveckling -steget mot det smarta och autonoma samhället Utveckling inom digital teknologi, robotik och artificiell intelligens möjliggörs genom exponentiellt ökande beräkningskraft. Kunskap och möjligheter blir tillgängliga på individnivå, ej längre förbehållna stora organisationer. Ibland är kollegan människa, ibland ett system. Big Data tolkat genom avancerade algoritmer understödjer mänskligt beslutsfattande. Ett smartare samhälle med mer avancerade säkerhetspolitiska utmaningar.
9 Digitalt skapande av värde 70 Marknadstillväxt för robotik 2000-2025 ($US miljarder) Robotarna tar över inom såväl industrisom tjänstesektorn utmanas den traditionella sysselsättningen. 3D-printing möjliggör en mer hållbar produktion och har potential att påverka global handel. Behovet av digital kompetens på alla niåver i organisationer ökar. 60 50 40 30 20 10 Miltär lndustri Medicin/teknik Hem/individer 0 2000 2005 2010 2015(p) 2020(p) 2025(p) Källa: BCG
10 Förändrat hälsolandskap Med utmaningar: En åldrande befolkning, förändrade livsstilar och kroniska sjukdomar sätter press på världens hälsosystem. Snabbare och mer omfattande utbredning av pandemier ett resultat av globalisering och ökade flöden av resenärer och varor. Med möjligheter: Kostnaden för sekvenseringen av det mänskliga genomet sjunker. Hög potential för noggrannare diagnoser, identifikation av och förståelse för fler sjukdomar och mer effektiva behandlingar. Med nya frågor: Vem äger vårt DNA? Hur ska DNA få manipuleras? Hur säkerställs biologisk säkerhet?
Globala energitrender 11 Global energimix 2000 Global energimix 2013 Vattenkraft 6,8% Kärnkraft 6,4% Vattenkraft 6,7% Kärnkraft 4,4% Förnybar 2,2% Olja 32,9% Olja 38,7% Gas 23,7% Gas 23,7% Kol 24,4% Kol 30,1% Global konsumtion = 10 101 Mtoe Global konsumtion = 12 730 Mtoe Källa: ENERDATA (Global Energy Statistical Yearbook 2014) och BP Statistical Review of World Energy 2014
Utsläpp av CO2 1990-2013 (Mtoe) 12 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 Kina USA EU MENA Indien Ryssland Japan 1 000 0 1990 1995 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 Globala utsläpp 1990 = 20 594 Mtoe Globala utsläpp 2000 = 22 801 Mtoe Globala utsläpp 2013 = 31 097 Mtoe Källa: International Energy Agency (EIA), CO2 Emissions from Fuel Combustion, ENERDATA (Global Energy Statistical Year book 2014) BP Statistical Review of World Energy 2014,
Förnybar energi kraftig tillväxt inom solenergi 13 160 140 Världens totala installerade solenergi (Gigawatts) 400 350 Världens totala installerade vindkraft (Gigawatts) 120 300 100 250 80 200 60 150 40 100 20 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ingen linjär utveckling hur länge fortsätter den snabba utvecklingen? o Bland annat subventioner, ett fortsatt högt oljepris, en revolutionerande teknisk utveckling. Omfattande satsningar inom branschen. Stora satsningar bäddar för större andel av global energimix 2025. o Global tillväxt (solenergi) 2013 i jämförelse med 2012 = 33%, hög tillväxt i bl.a. USA (114%), Kina (91%), Indien och Japan (76%), EU (17%). o Global tillväxt (vindkraft) 2013 i jämförelse med 2012 = 21%, hög tillväxt i bl.a. Kina 38% och EU 16%. Källa: ENERDATA (Global Energy Statistical Yearbook 2014) och BP Statistical Review of World Energy 2014
45000 40000 Makroekonomiska trender Globalt skifte i ekonomiskt inflytande Bruttonationalprodukt BNP (PPP) för globala aktörer i miljarder $US löpande priser 14 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Kina (hög) Kina (bas) Kina (låg) USA EU Indien Japan Brasilien Ryssland 0 2000 2006 2013 2019 (p) 2025 (p) Källa: IMF för perioden 2000-2013, samt prognos till 2019. SA:s prognos från 2019 till 2025 baserad på material från bl.a. IMF, EIU och Världsbanken. Not: Kinas årliga tillväxt mellan 2019-2025 (bas) = 5,5 %, Kina (hög) = 7,5%; Kina (låg) = 4,0%.