Retorik: att skriva, 7,5 hp (738G27), vt 2011

Retorik: att skriva, 7,5 hp (738G27), vt 2011 Syfte Syftet med kursen är att den studerande ska kunna: - redogöra för hur sakprosetexter kan skrivas, konstrueras, granskas och värderas - analysera skriven sakprosetext utifrån ett normativt och konstruktivt perspektiv - skriva en debattartikel och ett reportage samt kunna göra en textanalys - behärska grundläggande normer i svenska skrivregler. Examination Genomförda och godkända uppgifter (4,5 hp). Betyg: U G VG. Salstentamen på Svenska skrivregler (2008) samt retorisk analys (3 hp). Betyg: U G. Momentschema och anvisningar I kursen finns två föreläsningar om skrivande med vidhängande övningar. Dessutom är kursen upplagd kring seminarier och individuella uppgifter, vilka består av debattartikel, granskning av texter skrivna av professionella skribenter, muntlig presentation i grupp av valfri litteratur samt av olika avsnitt ur Svenska skrivregler (2008), analys av text och att skriva reportage. Se 1 Debattartikel Du ska skriva en debattartikel med utgångspunkt i någon samhällsfråga som diskuteras för närvarande eller som du vill väcka debatt om. Utgå gärna från någon artikel du har läst eller något radio- eller tv-program du har hört eller sett. Om du väljer att göra en direkt replik, ange då detta i en ingress och bifoga gärna det material du refererar till. Syftet med denna uppgift är att öva att på ett seriöst sätt ta ställning i en aktuell fråga och uttrycka detta övertygande i skrift. Att argumentera innebär att påverka och helst också att övertyga. Den logiska strukturen och ordvalet kan vara avgörande för hur mottagaren uppfattar textens budskap. Tänk på att börja din artikel med en inledning som fångar läsarens intresse och där du formulerar din huvudtanke (tes). Därefter följer textavsnitt i vilka du argumenterar logiskt för denna huvudtanke. Lämna inga lösa trådar hängande i luften. Det du skriver måste leda till något. Argumentationen ska knytas ihop och utmynna i en följdriktig avslutning. Tänk dig att artikeln ska publiceras under rubriken Debatt i någon svensk dagstidning. Omfånget på artikeln bör vara 400 500 ord. Läs debattartiklar i exempelvis Dagens Nyheter, Östgöta Correspondenten, Svenska Dagbladet, Aftonbladet eller Expressen för att få några uppslag. Till seminariet ska du ha läst debattartiklarna från samtliga i gruppen (från filarkivet) för att vi ska kunna diskutera språk, innehåll, struktur och layout vid Se 1. Opponering Opponering på debattartikeln ska besvara följande frågor: Vad är tesen? Vilka argument för tesen förs fram? Vilka argument mot tesen förs fram? Vilka retoriska och stilistiska grepp har skribenten använt? 1

Är argumentationen relevant? Motivera dina svar. Är argumentationen trovärdig? Motivera dina svar. Är texten på en lämplig språklig nivå? Vad kan förbättras? Är layouten och strukturen tydlig och klar? Motivera dina svar. Se 2 Granskning av professionellt skrivna texter Till detta tillfälle ska du ha läst ett antal texter skrivna av professionella skribenter. Du ska med pennan i hand läsa dessa innan seminariet och avge synpunkter på språkbehandling, disposition och skribentens framställningskonst. Hur är textens uppbyggnad? Vad kan du säga om textens stil? Hur uttrycker sig författaren mer i detalj? Vilken effekt eftersträvas tror du och når författaren den? Texterna lämnas in till respektive lärare i vecka 12. Vid seminarium 2 leder skrivgruppen diskussionen av den text ni har valt. Se 3 Muntlig gruppredovisning av valfri litteratur I grupper om 3 4 personer ska ni presentera en bok om retorik. Förbered diskussionsfrågor. Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar. Planera noga hur ni ska framföra presentationen. Fundera över vilka hjälpmedel som bäst får fram budskapet i denna bok. Använd gärna tekniska hjälpmedel som till exempel PowerPoint och OH. Om ni har gjort denna uppgift tidigare i kursen Retorik: att tala, måste ni denna gång välja en annan bok om retorik. Tid för själva presentationen: cirka 10 minuter. Se 4 Muntlig presentation i grupp av Svenska skrivregler (2008) Uppgiften är att i grupper om 3 4 personer klart och koncist presentera några avsnitt ur Svenska skrivregler (2008). Varje presentation får ta 10 minuter i anspråk. Redogör för reglerna för respektive delområde. Framställningen ska åskådliggöras grafiskt på OH, tavla eller på stencil. Klarläggande exempel ska visas och övriga i seminariegruppen ska få några övningsuppgifter att lösa (till exempel 6 8 uppgifter på OH). Rubrikerna nedan hänvisar till kapitelrubriker i Svenska skrivreglers (2008) innehållsförteckning. Gruppindelning samt val av kapitel sker vid föreläsning 2. Citat och anföring Avstavning Stavning och ordformer Stor eller liten bokstav, avstavning, förkortning Ett ord eller flera Förkortning Tal och siffror Skiljetecken Se 5 Retorisk analys Du ska skriva en cirka 2 3 sidor lång analys av en reklamföreteelse, en hemsida eller en debattartikel. Hemsidan ska vara på svenska och vara en etablerad organisation (politiskt 2

parti, hjälporganisation eller annan ideell organisation). Analysen ska vara välskriven och genomtänkt. Det innebär att du bör formulera några idéer, teser eller tolkningar som du driver. Argumentera för din ståndpunkt och underbygg analysen utifrån litteraturen. Analysprocessen kan delas in i två faser. Fas 1 där det handlar om att samla in och bearbeta materialet. Under fas 2 presenteras resultatet. Ta med det analyserade materialet till seminariet och presentera i cirka 6 minuter din analys. Ta med en utskrift av det du har tänkt använda dig av till seminarieledaren, alternativt usbminne om du vill visa något. Dator och projektor samt OH finns vid seminariet så att du kan peka på de grepp du talar om. I presentationen ingår att sätta in åhörarna i situationen (visa film, låt dem läsa talet eller debattartikeln etc.). Fas 1 insamling och bearbetning 1. Avgränsa ämnet bestäm vad det är du ska analysera. 2. Samla primärmaterial (materialet du ska analysera) och sekundärmaterial (bakgrundsinformation etc.). 3. Studera materialet försöka att komma fram till några bärande tolkningar eller teser utifrån din förståelse av materialet. 4. Placera in materialet i ett större sammanhang. 5. Använd retoriska begrepp för att analysera materialet. Vilken genre? Vem är talaren eller skribenten? Vilken är målgruppen? Vilket är syftet? Är det öppet redovisat? Var finns tyngdpunkten - ethos, logos och pathos? Hur är framställningen? Lyckas personen i sitt uppsåt? Motivera! Fas 2 presentation av resultatet Tänk på dispositionen. Gör en inledning och bakgrundsbeskrivning. Presentera dina idéer, tolkningar och teser. Argumentera för din ståndpunkt. Argumentera mot tänkbara invändningar. Avsluta på ett tydligt sätt. Skriv väl! Är stil och språk anpassat till den tänkta målgruppen (kurskamraterna)? Är varje mening tydlig och klar? Tänk särskilt på meningsbygganden men var också noggrann med stavning, interpunktion, styckeindelning och grafisk utformning. Se 6 Reportage Inför uppgiften att skriva reportage bör du ha besökt en utställning, ett vernissage, sett en film eller konsert eller kanske helt enkelt ha upplevt en speciell plats, miljö, händelse eller träffat intressanta/ovanliga/spännande människor. Syftet med att skriva ett reportage är att öva förmågan att för en bred och heterogen publik presentera och mer eller mindre kritiskt granska ett ämne av allmänkulturellt intresse. En någorlunda kritisk hållning är viktig; du bör undvika att enbart presentera eller beskriva det som du har sett eller upplevt. Texttypen förutsätter eller kräver någon slags värdering, subjektivt tyckande eller personligt engagemang utan att för den skull recensera det fenomen som fokuseras. Tänk på att placera 3

objektet för ditt skrivande i ett större (historiskt, ideologiskt, kulturellt, socialt etc.) sammanhang. Ett annat syfte med uppgiften är att öva redigering, dvs. att till en egen text skriva en lämplig ingress, sätta lämplig rubrik och passande mellanrubriker och ge texten en tilltalande layout. Tänk på att ett reportage har som syfte att informera men också bredda och fördjupa informationen kring ett givet ämne. Innehållet bör vara aktuellt, men måste inte vara dagsaktuellt; ett reportage kan följa upp sådant som tidigare rapporterats i tidningsnotiser och artiklar. Avseende utformning, tenderar reportage att vara mer utförliga än sakliga tidningsartiklar och de har också friare form eller disposition. Bilder, illustrationer och faktarutor är ganska vanliga. Stilen i ett reportage kan vara relativt subjektiv eller personlig. Det är vanligt att skribenten märks. Ibland kan skribenten även anta rollen som intervjuare, vilket motiverar direkt anföring. Reportage, som texttyp betraktad, tillåter miljöbeskrivningar och andra detaljer. Omfånget på reportaget bör vara 2 4 A4-sidor. Exempelmaterial kan du finna i tidskrifter eller magasin som exempelvis Vagabond, Café, Femina och Månadens Journal. Ett annat alternativ är att titta i helgbilagorna till dags- och kvällstidningar. Tentamen I kursen ingår en salstentamen. Tentan består av två delar: svenska skrivregler samt retorisk analys. Betygskriterier för salstentamen Godkänd Visar förtrogenhet med skrivregler och normer i svenskt skriftspråk. Visar förtrogenhet med retoriska termer och grepp. Betygskriterier för skriftliga uppgifter Godkänd Visar god kunskap avseende språk, struktur, layout och innehåll samt förmåga att ta till sig de normer som gäller för respektive texttyper. Väl Godkänd Visar mycket god kunskap och stor självständighet avseende språk, struktur, layout och innehåll samt mycket god förmåga att ta till sig de normer som gäller för respektive texttyper. Den språkliga och formmässiga gestaltningen ska vara väl utvecklad. 4

Retoriska grepp Attitydmarkering ståndpunkten markeras med hjälp av ord som tyvärr eller som tur är. Auktoritetstrick att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. professor Eld, läkare Bemötande av motargument mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. Citat citat kan förstärka tesen. Emotiva ord värdeladdade ord t.ex. miljövänligt och miljöfarligt. Fakta exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. Faktaurval förtigande av ofördelaktig fakta. Generaliseringar att ett fåtal personer får representera många t.ex. Facket rasar mot Regeringen (facket = 2 ombudsmän). Ironi att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa. Jämförelser jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas. Majoritetstrick sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. 78 % har samma uppfattning. Nytta och moral hänvisa till plånbok och hjärta. Paralipsis att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. Det går t.o.m. rykten om Personangrepp att uttala sig ofördelaktigt om någon. Retoriska frågor frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara. Självklarheter att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. Det vet ju alla Statustrick att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, Björn Borg Upprepningar tretalsupprepning är vanligt, t.ex. I have a dream Vaghet vaga ord som "bra" kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. Resultatet blev bra Vi-tricket att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. Vi här i Linköping Överdrifter att överdriva. Att uttala sig negativt eller positivt om någon. 5

Litteraturförteckning Svenska skrivregler (2008). Utgivna av Svenska språknämnden. 2:a uppl. Stockholm: Liber. Referenslitteratur Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Hansén, Stig; Thor, Clas (1990). Att skriva reportage. Stockholm: Ordfronts förlag. Larsson, Sören (1985). Att skriva i tidning. Stockholm: Legenda. Larsson, Sören (1994). Berättande journalistik. Stockholm: Natur och Kultur. Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur. Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil 31. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Nordenson, Magdalena (2008). Opinionsjournalistik. Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Lund: Studentlitteratur. Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Ord och stil 32. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Norstedts Akademiska Förlag. Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Tekniken bakom språket (2008). Red. Rickard Domeij. Språkrådets skrifter 9. Stockholm: Norstedts. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrifter utgivna av Svenska språknämnden. Thelander, Stefan (1998). Hitta vinklar: verktyg för skribenter. Lund: Studentlitteratur. 6

Valfri litteratur förslag på böcker. Kom gärna med egna förslag. Andersson, Jan & Furberg, Mats (1984). Språk och påverkan. Doxa. Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur. Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Utbildningsstaden AB. Grinde, Janne Lindqvist (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2:a uppl., Lund: Studentlitteratur. Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1995). Från tanke till text. Studentlitteratur. Johannesson, Kurt (2001). Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik. Nordstedts. Juhlin, Lotta (1999). Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket och retoriken. Lund: Studentlitteratur. Klarspråk lönar sig (2006). Regeringskansliet. Stockholm: Fritzes Legl, Elisabeth (2006). Att skriva texter i vården. Lund: Studentlitteratur. Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur. Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Persson, Mikael (2002). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes. Renberg, Bo (2003). Bra skrivet. Väl talat. Studiehandledning i skrivande och praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 56 112). Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna. Åstorp: Rhetor förlag. Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93. Norstedts akademiska förlag. Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 94. Norstedts akademiska förlag. 7

Schema för kurs 738g27 Retorik: att skriva Datum och tid Moment Lärare Sal Vecka 9, 2011 Tis 1 mar 15 17 Fö 1 Kursinformation Retorik i skrift Ulrika Andersson KY31 Vecka 11, 2011 Tis 15 mar 15 17 Fö 2 Retorik i skrift Britta Önnegren 4220 Tor 17 mar 15.00 Debattartikeln laddas upp i filarkivet Vecka 12, 2011 Tis 22 mar 15 17 Se 1 Debattartikel Ulrika Andersson 4260 15.15 Den professionella texten lämnas i pappersform Vecka 13, 2011 Tis 29 mar 15 17 Se 2 Granskning av professionellt skrivna texter Britta Önnegren Key6 (IKTstudion) Vecka 14, 2011 Tis 5 apr 15 17 Se 3 Gruppredovisning av valfri litteratur Britta Önnegren Key6 (IKTstudion) Vecka 15, 2011 Tis 12 apr 15 17 Se 4 Muntlig presentation i grupp av Svenska skrivregler Ulrika Andersson 4220 Vecka 16, 2011 Tis 19 apr 15 17 Se 5 Retorisk analys Ulrika Andersson 4220 Vecka 17, 2011 Tis 26 apr 15-17 Salstentamen D24 To 28 apr 15.00 Reportaget laddas upp i filarkivet 8

Vecka 18, 2011 Tis 3 maj 15 17 Se 6 Reportage Britta Önnegren 4260 Vecka 19, 2011 Tis 10 maj 15-17 Uppsamling Britta Önnegren Key6 (IKTstudion) Seminarieledare: Ulrika Andersson ulrika.andersson@liu.se 28 18 03 Seminarieledare och kursansvarig: Britta Önnegren britta.onnegren@liu.se 28 23 17 Administratör: Monica Påhlsson monica.pahlsson@liu.se 28 18 45 Studievägledare: Elisabet Kloow elisabet.kloow@liu.se 28 18 53 Kursens hemsida: http://www.liu.se/ikk/retorik/714g08 9