Tid: torsdagen den 14 april 2011 kl. 9 12.00. Plats: Stora konferensrummet plan 8, Språkskrapan, Lundgrensgatan 7 obs! annan lokal än vanligt

Humanistiska fakultetskansliet Eva Englund eva.englund@hum.gu.se, 786 1003 KALLELSE 1 / 1 2011-04-06 Humanistiska fakultetens nämndledamöter Kallelse Härmed kallas fakultetsnämndens ledamöter till beslutssammanträde. Tid: torsdagen den 14 april 2011 kl. 9 12.00. Plats: Stora konferensrummet plan 8, Språkskrapan, Lundgrensgatan 7 obs! annan lokal än vanligt Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats http://www.hum.gu.se under Om oss, Fakultetsnämnden. http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/fakultetsnamnden/arkiv_handlingar/handlingar- 2011/handlingar-2011-04-14/ Handlingar till 11 Förslag till hedersdoktorer skickas med e-post. OM det är någon som har problem med att öppna någon länk till handlingarna kontakta mig gärna FÖRE mötet. SAMTLIGA ledamöter och ersättare ombeds att snarast meddela huruvida de tänker närvara eller inte dock senast den 11 april kl.11 per e-post till eva.englund@hum.gu.se Med vänliga hälsningar Eva Englund Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) http://www.hum.gu.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2011-04-14 Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson 2 Anmälan av protokoll från fakultetsnämndens sammanträde den 2 februari 2011 3 Godkännande av föredragningslistan 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4 5 Meddelanden 6 FSSK (Forum för Studier av Samtidskultur) Informationsärende Catharina Thörn från Institutionen för kulturvetenskaper presenterar FSSKs verksamhet.

7 PAN 2011 /17 Anhållan om att få rekrytera en lektor i svenska med didaktisk inriktning Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. MBL-förhandling har ägt rum. Material: Skrivelse från Institutionen för svenska språket 2011-02-04 8 A2 4819 /10 Anvisningar för programnämnder Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: att nämnden fastställer föreslagna anvisningar. Material: Förslag till anvisningar 2011-03-24 9 V 2011 /123 Ansökan om att få inrätta centrumbildningen Centre for Language Technology Beslutsärende Föredragande: Maria Sjöberg Förslag till beslut: att nämnden tillstyrker ansökan, under förutsättning att beslutet inte innebär ökade administrativa kostnader för fakulteten. Material: Anhållan till rektor 10 J 7 132 /11 Utseende av promotor 2010 Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Förslag framlägges på mötet. 2

11 J 7 132 /11 Utseende av hedersdoktorer Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: Inkomna förslag 12 Årsåterrapportering från nämndens arbetsgrupper Informationsärende (tidigare bordlagt ärende) Lärarrekryteringsnämnden Margareta Hallberg Likabehandlingsarbetet Mats Andrén Internationaliseringsarbetet Yvonne Leffler 13 Övriga frågor 3

Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-04-14 Dekanus har E 311 4818/10 E 312 5550/10 E 312 5565/10 E 312 21/11 E 312 32/11 E 312 211/11 E 315 3554/10 E 315 5069/10 E 315 5242710 E 315 5344/10 E 315 5518/10 2011-02-16 utsett professor Matti Eklund, Cornell University, och professor Åsa Wikforss, Stockholm, till sakkunniga vid tillsättning av en anställning som professor i teoretisk filosofi. 2011-01-21 beslutat avstå från att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet. 2011-01-21 beslutat avstå från att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i etnologi vid Uppsala universitet. 2011-01-21 beslutat avstå från att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. 2011-01-21 beslutat avstå från att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet. 2011-01-31 föreslagit professor Jørgen Beck-Simonsen, Köpenhamn, professor Åke Sander, Göteborg, och professor Kari Vogt, Oslo, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i islamologi vid Lunds universitet. 2011-03-16 utsett professor Maria Olaussen, Linnéuniversitetet, och professor Gerald Porter, Vasa, som sakkunniga vid Ronald Pauls ansökan att befordras till professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning. 2011-02-10 utsett professor Per Ingesman, Århus och professor emerita Eva Österberg, Lund, som sakkunniga vid Lars Hermansons ansökan om befordran till professor i historia. 2011-02-07 utsett professor Kjell Lars Berge, Oslo, och Anna-Malin Karlsson, Södertörn, som sakkunniga vid Hans Landqvists ansökan om befordran till professor i svenska språket. 2011-03-08 utsett professor Lena Ambjörn, Lund, och professor emeritus Heikki Palva, Helsingfors, som sakkunniga vid Tetz Rookes ansökan att befordras till professor i arabiska. 2011-03-21 utsett professor Håkan Rydving, Bergen, och professor Catharina Raudvere, Köpenhamn, som sakkunniga vid Göran 1

Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-04-14 Larssons ansökan att befordras till professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionshistoria. E 324 3004/10 E 324 4814/10 E326 4930/10 E 332 5241/10 E 332 360/11 P 2011/3 2011-03-14 utsett professor Gunell Engwall, Stockholm, och professor emeritus Morten Nøjgaard, Odense, till sakkunniga vid tillsättning av en anställning som universitetslektor i franska. 2011-03-09 utsett professor Katrin Glüer-Pagin, Stockholm, och universitetslektor Fredrik Stjernberg, Linköping, som sakkunniga vid tillsättning av en anställning som universitetslektor i teoretisk filosofi. 2011-02-25 utsett docent Lena Marander-Eklund, Åbo Akademi, och professor emeritus Mats Hellspong, Stockholm till sakkunniga vid tillsättning av en anställning som biträdande universitetslektor i etnologi. 2011-01-04 utsett professor Ruth Vadvedt Fjeld till sakkunnig vid filosofi doktor Emma Sköldbergs ansökan om att antas till oavlönad docent i nordiska språk. 2011-03-04 utsett professor Roland Lysell till sakkunnig vid filosofie doktor Gunilla Hermanssons ansökan om att antas som oavlönad docent i litteraturvetenskap. 2011-02-04 föreslagit docent Eva Löfquist, Linnéuniversitetet, och docent Leonardo Rossiello, Uppsala, som sakkunniga vid en anställning som universitetslektor i spanska med litterär inriktning vid Mittuniversitet. Dekanus har på fakultetsnämndens vägnar A 2 270/08 A 2 3821/10 B 1 1806/10 E 2011/19 2011-02-16 utsett Ken Benson, vicedekan för utbildning på grundoch avancerad nivå, att vara fakultetens ledamot i PIL-enhetens styrgrupp. 2011-04-01 tillstyrkt förslaget att Pia Köhlmyr (HFN) och Johan Lundin(IT) utses till nya suppleanter för lärarrepresentanterna i Lärarutbildningsnämnden. 2011-01-24 beslutat avslå ansökan om extra medel för resekostnader i samband med en disputation under 2011. 2011-03-07 beslutat avslå en ansökan om projektmedel för FokusRom. 2

Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-04-14 E 2011/25 F 69 1227/09 F 8 793/10 G 2011/50 G 11 2177/10 U 2011/51 U 2011/61 U 2011/60 U 2011/92 2011-03-02 beslutat avslå en anhållan om finansiering av administrativ infrastruktur för Centrum för konsumtionsvetenskap. 2011-03-16 beslutat avslå en ansökan om ekonomisk kompensation för Katharina Vajtas och Ingmar Söhrmans arbete i CERGUs styrgrupp. 2011-01-14 utsett Petra Platen till fakultetens miljösamordnare för indirekt miljöpåverkan. 2011-03-21 beslutat avslå en ansökan om utvecklingsmedel för omarbetning av grundutbildningen i allmän språkvetenskap och fonetik. 2011-02-14 yttrat sig över åtgärder för tillskapande av kärriärvägar för doktorander. 2011-02-18 beslutat utse maître de conférence Anne Cousseau, Nancy, som opponent och professor Gro Bjørneud Mo, Oslo, professor Ken Benson, Göteborg, och filosofie doktor Katharina Vajta, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden filosofie doktor Sonia Lagerwall, Göteborg) samt professor Eva Ahlstedt som ordförande vid Jacob Carlsons disputation den 14 maj 2011 för filosofie doktorsexamen i humaniora romanska språk på en avhandling med titeln La poétique de Michel Houellebecq: réalisme, satire, mythe. 2011-02-22 beslutat utse professor Már Jónsson, Háskóli Íslands, som opponent och universitetslektor Louise Berglund, Örebro, docent Lars Hermansson, Göteborg, och professor Mats Malm, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Ingela Wiman, Göteborg) samt professor Thomas Lindkvist som ordförande vid Sigriður Becks disputation den 13 maj 2011 för filosofie doktorsexamen i historia på en avhandling med titeln I kungens frånvaro. Formeringen av en isländsk aristokrati 1271 1387. 2011-02-24 beslutat utse professor Jürg Glauser, Zürich, som opponent och professor Beata Agrell, Göteborg, docent Cecilia Rosengren, Göteborg, och professor Johan Svedjedal, Uppsala, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Bo Lindberg, Göteborg) samt professor Mats Malm som ordförande vid Rikard Wingårds disputation den 31 maj 2011 för filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap på en avhandling med titeln Att sluta från början. Tidigmodern läsning och folkbokens receptionsestetik. 2011-02-28 beslutat utse professor Britta Hufeisen, Darmstadt, som opponent och professor Christiane Andersen, Göteborg, docent Uwe Kjär, Mälardalen, och docent Mats Mobärg, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden 3

Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-04-14 filosofie doktor Monica Haglund-Dragic, Göteborg) samt docent Sigrid Dentler som ordförande vid Johanna Klawitter Beuschs disputation den 29 april 2011 för filosofie doktorsexamen i tyska på en avhandling med titeln Durch Zweisprachigkeit schneller ans Ziel? Zu Leseverständnis und Lexikonerwerb bi- und monoligualer Deutschlerner der schwedischen Oberstufe. U 2011/128 U 2011/139 U 2011/151 U 2011/152 V 2011/11 2011-03-22 beslutat utse professor Olle Josephson, Stockholm, som opponent och docent Hans Landqvist, Göteborg, professor Marika Tandefelt, Helsingfors, och professor Stefan Tengblad, Skövde, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden universitetslektor Lena Rogström, Göteborg) samt professor Lars-Gunnar Andersson som ordförande vid Karin Helgessons disputation den 20 maj 2011 för filosofie doktorsexamen i nordiska språk på en avhandling med titeln Platsannonsen i tiden. Den orubricerade platsannonsen 1955 2005. 2011-03-22 beslutat utse førsteamanuensis Mathilde Skoie, Olso, som opponent och professor Arne Jönsson, Lund, docent Marcus Nordlund, Göteborg, och docent Maria Plaza, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Karin Hult, Göteborg) samt professor Gunhild Vidén som ordförande vid Sara Ehrlings disputation den 28 maj 2011 för filosofie doktorsexamen i latin på en avhandling med titeln De Inconexis Continuum: Cento Nuptialis and Epithalamium Fridi Coherent Patchworks between Text of Origin and Genre. 2011-03-30 beslutat utse filosofie doktor Per Vesterlund, Gävle, som opponent och filosofie doktor Mariah Larsson, Malmö, professor Willmar Sauter, Stockholm, och professor Tytti Soila, Stockholm, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Mats Nilsson, Göteborg) samt universitetslektor Mats Björkin som ordförande vid Niklas Persson Webjörns disputation den 10 juni 2011 för filosofie doktorsexamen i filmvetenskap på en avhandling med titeln Bo Widerbergs tv-teater. 2011-03-30 beslutat utse Associate Professor Michol Hoffman, York University, Toronto, Kanada, som opponent och docent Ulla Börestam, Uppsala, professor Johan Falk, Stockholm, och universitetslektor Katharina Vajta, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden filosofie doktor Anders Melkersson, Göteborg) samt professor Ingemar Söhrman som ordförande vid Pierre Anderssons disputation den 11 juni 2011 för filosofie doktorsexamen i spanska på en avhandling med titeln Actitudes hacia la variedad caló. Un estudio sociolingüístico de adolescentes andaluces.. 2011-02-08 utsett nuvarande ledamöter i Lokala arbetsmiljökommittén för arbetsblock I att fortsätta företräda verksamheten till och med den 31 4

Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-04-14 december 2011. (Ledamöter: Margareta Hallberg, suppleant Kerstin Gunnemark, Ingemar Nilsson, suppleant Göran Malmstedt, Mona Arfs, suppleant Lena Rogström) På dekanus delegation har B 1 1806/09 G 25 50/11 2011-01-26 Marianne Edshage till ekonomiavdelningen insänt kommentarer till bokslut 2010 för humanistiska fakulteten. 2011-02-01 2011-03-15 Anna Nordling fastställt följande kursplan: JP2102, Japanska: Teori och metod i japansk lingvistik, 7,5 hp, A1N, JA1, HNJAA TY2118, Tysk nutidslitteratur: Att berätta historia/historier, 7,5 hp A1N, TY1, HNTYA AR2201, Arabiska: Klassisk poesi, 7,5 hp, A1N, AR1, HNARA AR2202, Arabiska, Klassisk prosa, 7,5 hp, A1N, AR1, HNARA 5

Göteborgs universitet MEDDELANDEN BILAGA 5 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-04-14 E 315 2528/10 2011-03-07 Rektor har förordnat Benjamin Lyngfelt att fr. o. m. den 7 mars 2011 tills vidare vara anställd som professor i svenska språket. 1

Verksamhetsberättelse för Medeltidskommittén vid humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet verksamhetsåret 2010 Ledamöter av Medeltidskommitténs styrgrupp 2010: Ordförande: Ingmar Söhrman, Institutionen för språk och litteraturer Sekreterare: Henrik Alexandersson, Institutionen för historiska studier Ledamöter: Per Cornell, Institutionen för historiska studier Henrik Janson, Institutionen för historiska studier Lena Rogström, Institutionen för svenska språket Bo Lindberg, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Thomas Lindkvist, Institutionen för historiska studier Bertil Nilsson, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Anna Holst Blennow, Institutionen för språk och litteraturer Suppleanter: Antoaneta Granberg, Institutionen för språk och litteraturer Kristinn Jóhannesson, Institutionen för svenska språket Mats Malm, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Anders Melkersson, Institutionen för språk och litteraturer Claes Theliander (fristående forskare) Styrgruppens sammanträden under 2010: 23 februari, 14 april, 31 maj, 5 oktober, 2 november. Medeltidskommitténs verksamhet våren 2010: Gästföreläsning: Sydländska barbarer i samurajernas land - japansk "medeltid" samt det västerländska inflytandet. Datum: 2010-02-03 Plats: C444, Humanisten Föreläsare: Doktorand Thomas Ekholm, Göteborg. Gästföreläsning: Absidsalen i byn och kapellet på ängen två ovanliga vanliga medeltida kyrkor. Resultat från 2009 års undersökning i Södra Säm, Västergötland. Datum: 2010-03-24 Plats: C 430, Humanisten

Föreläsare: Fil. Dr Claes Theliander, Göteborg Gästföreläsning: Är kortare alltid förkortad? De olika versionerna av Snorra- Edda. Datum: 2010-04-09 Plats: F 318, Humanisten Föreläsare: Universitetslektor Heimir Pálsson, Uppsala. Gästföreläsning: The Vikings in Asturias. Datum: 2010-05-05 Plats: C 444, Humanisten Föreläsare: Victor Aguirre, Duesto Bilbao Gästföreläsning: Nytt ljus över Yngre Västgötalagen. Laurentius bok och de kyrkliga lagtexterna. Datum: 2010-05-12 Plats: C 402, Humanisten. Föreläsare: Professor Göran B. Nilsson, Linköping Temadag: The Making of Writing and Literacy Datum: 2010-05-18 Plats: D 411, Humanisten. Deltagare: Professor Elena Melnikova, Ryska vetenskapsakademin, Institutet för världshistoria, Moskva, "Cultural identity of Vikings in Rus: writing, naming, soicial representation". Docent Henrik Janson & Docent Antoaneta Granberg, Göteborgs universitet, "Vem behövde runorna? Presentation av ett planerat projekt. Docent Anders Bengtsson, Stockholms universitet, "Fransk identitet i medeltidens litteratur". Førsteamanauensis Karl G Johansson, Universitetet i Oslo, "Mot en världslig encyklopedi: Haukr Erlendson, Riddari och kompilator! Professor Thomas Lindkvist, Göteborgs universitet, Den tidliga skriftligheten och nationalitet i Sverige som den speglas i landskapslagarna Sammanfattande paneldiskussion med tillfälle till frågor. Ordförande: Professor Bo Lindberg, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och Professor Gunhild Vidén, Institutionen för språk och litteraturer (Båda från Göteborgs Universitet). Temadagen genomfördes med bidrag från Nordic Centre for Medieval Studies (NCMS). Gästföreläsning: Ulfila's Work and Gothic Ethnogeny Datum: 2010-05-19 Plats: C 402, Humanisten Föreläsare: Professor Luis García Moreno, Universidad de Alcalá

Gästföreläsning: Ramus virens olivarum - Latin, vernacular and literacy process in medieval and early modern Finland. Datum: 2010-05-25 Plats: C 402 Föreläsare: Docent Tuomas Lehtonen, Helsingfors Medeltidskommitténs verksamhet hösten 2010: Gästföreläsning: Mellom skriftleg og munnleg kultur Datum:2010-09-21 Plats: C 444, Humanisten Föreläsare: Professor Else Mundal, Bergen Heldagsseminarium: Ås kloster (II) Datum: 2010-10-01 Plats: H 323 samt Ås i Halland Deltagare: Docent emeritus Tore Nyberg, Syddansk universitet, Odense: Tider och människor i cistercienserklostren till belysning av Ås kloster i Halland på medeltiden. Föredrag om Lidar och dess arkeologiska tillämpningar (Blom Sweden AB). Lektor Hans Krongaard Kristensen, Aarhus universitet: Østfløje ved cistercienserklostre i det middelalderlige Danmark Arkeolog Bengt Westergaard, Årets georadar-undersökning. Heldagsseminariet arrangerades i samarbete med Projektgruppen för Ås kloster, med bidrag från Stiftelsen C A Bergströms fond. Gästföreläsning: Das mittelhochdeutsche Tagelied (von Wolfram von Eschenbach bis Enzensberger) Datum: 2010-10-12 Plats: C 402, Humanisten Föreläsare: Professor Waltraud Fritsch-Rößler, Innsbruck Gästföreläsning: Udvandrersproget gotisk dets oprindelse og lydlige karakter Datum: 2010-12-07 Plats: C444, Humanisten Föreläsare: Professor Hans Frede Nielsen, Odense.

Temadag: Nya doktorsavhandlingar om medeltiden - presenterade av författarna själva Datum: 2010-12-14 Plats: C 456, Humanisten. Henric Bagerius. Disputation vid Göteborgs universitet. Avhandling: Mandom och mödom: Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island. Erika Harlitz. Disputation vid Göteborgs universitet. Avhandling: Urbana system och riksbildning i Skandinavien: En studie av Lödöses uppgång och fall ca 1050-1646. Ida Larsson. Disputation vid Göteborgs universitet. Avhandling: Participles in Time. The Development of the Perfect Tense in Swedish. Torgeir Landro. Disputation vid universitetet i Bergen. Avhandling: Kristenrett og kyrkjerett Borgartingskristenretten i eit komparativt perspektiv. Lasse Mårtensson. Disputation vid Uppsala universitet. Avhandling: Studier i AM 557 4to. Kodikologisk, grafonomisk och ortografisk undersökning av en isländsk sammelhandskrift från 1400-talet Medeltidskommitténs verksamhet övrigt Medeltidskommitténs verksamhet för 2010 har finansierats av Humanistiska fakulteten, såsom ordförandes och sekreterares arvoden i form av 10% av deras tjänster och därutöver av externa medel. Boken Från hedniskt till kristet. Förändringar i begravningsbruk och gravskick i Skandinavien c:a 800-1200. red. Bertil Nilsson utkom 2010 i Serien Runica et Mediaevalia, Opuscula 14, Stockholms universitet med bidrag från NCMS. Boken är ett resultat av en temadag Medeltidkommittén anordnat. Göteborg 2011-01-12 Ingmar Söhrman Ordförande Henrik Alexandersson Sekreterare

Utbildningsplaneringsgruppen Håkan Karlsson, ordförande FÖRSLAG TILL ANVISNINGAR 1 / 2 2011-03-24 dnr A 2 4819/10 Humanistiska fakultetsnämnden ANVISNINGAR FÖR PROGRAMNÄMNDER Samtliga utbildningsprogram vid Humanistiska fakultetens ansvarsområde föreslås här (i beslutet: skall enligt beslut i fakultetsnämnden 2011-04-14) styras av en programnämnd i enlighet med dessa anvisningar. Programnämnderna inrättas av fakultetsnämnden. Viss avvikelse från anvisningarna kan tillåtas efter prövning av fakultetsnämnden. Programnämnd för [programmets namn] Humanistiska fakultetsnämnden beslutar härmed om inrättandet av en programnämnd för [program]. 1. Ledamöter Programnämnden ska utgöras av programsamordnare, tillika ordförande i programnämnden en representant vardera från medverkande institution vid humanistiska fakulteten [ ev. övriga fakulteter] (x ledamöter utöver programsamordnaren) 1 studeranderepresentant Ledamöter representerande medverkande institutioner utses av respektive institution/fakultet. Studentrepresentanter utses av studentkåren. Programkoordinatorn, ordförande i arbetsgruppen (se p. 5) är adjungerad till programnämnden 2. Ordförande Ordförande i programnämnden är representant för samordningsansvarig institution, dvs. Institutionen för [ ]. Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) http://www.hum.gu.se

3. Mandatperiod 2 / 2 Mandatperioden för programnämnden omfattar tre år. 4. Programnämndens uppgifter Programnämnden är beredningsorgan för fakultetsnämnden i frågor som rör programmet [ ]. Programnämnden ska till fakultetsnämnden bereda ärenden som rör strategisk planering förslag till organisation och innehåll förslag till utbildnings- och kursplaner förslag till programbudget och fördelning av utbildningsplatser för medverkande ämnen, utifrån den av humanistiska fakultetsnämnden givna anslagsramen verksamhetsberättelse för budgetåret remisser 5. Arbetsgrupp För det operativa arbetet ansvarar en särskild arbetsgrupp. I arbetsgruppen skall ingå representanter för de institutioner som medverkar i undervisningen. Arbetsgruppen skall lägga fram förslag till hur innehållet i utbildningsplanen skall konkretiseras och realiseras och därvid förhålla sig till den av programnämnden föreslagna budgeten för programmet. Programkoordinatorn är ordförande för arbetsgruppen och är adjungerad till programnämnden. 6. Delegationsordning Programnämnden ska på fakultetsnämndens delegation ansvara för att kvalitetsarbete bedrivs besluta om antagning till senare del av utbildningen (kan delegeras endast till studierektor) besluta om rätt att fortsätta studier efter studieuppehåll (kan delegeras endast till studierektor) besluta om byte av profilämne (kan delegeras endast till studierektor) 7. Handläggningsordning Ärenden bereds i programnämnden som sedan lämnar förslag till beslut i institutionsstyrelsen. 8. Sammanträdesordning Programnämnden ska, om inte särskilda omständigheter föreligger, sammanträda högst fyra gånger per år. Vid sammanträdena ska minnesanteckningar föras. Programnämnden är beslutsmässig när ordförande plus minst hälften av ledamöterna är närvarande. Av dessa x ska minst x vara representanter från institutioner vid två olika fakulteter. 9. Samordningsansvarig institution Samordningsansvarig institution kallar till sammanträden och svarar för att gemensamma frågor rörande programmets genomförande och utveckling bereds i programnämnden. För det löpande arbetet inom programmets ram ansvarar programsamordnaren.

Centre for Language Technology Ansökan om inrättande av centrumbildning Till Rektor för Göteborgs universitet Från prefekterna vid Institutionen för svenska språket, Institutionen för dataoch informationsteknik, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori samt Institutionen för tillämpad informationsteknologi. Detta dokument och dess bilagor utgör en ansökan om att formellt inrätta Centre for Language Technology (CLT) som en centrumbildning vid Göteborgs universitet. CLT är placerat vid institutionen för Svenska språket och är idag den instans som organisatoriskt förvaltar det identifierade styrkeområdet Språkteknologi vid GU. En detaljerad beskrivning av styrkeområdet och CLT:s roll inom detsamma finns i dokumentet Strategic plan for the development of research in Language Technology at the University of Gothenburg (bifogas). Denna strategiska utvecklingsplan har granskats av Rektor, och (i en tidigare version) av GU:s Advisory Board i samband med beslutet om styrkeområden. Nedan följer en kortfattad och punktvis uppställning som följer instruktionerna i styrdokumentet Handläggningsordning för inrättande av centrumbildningar vid Göteborgs universitet. 1. Centrumbildningens namn I enlighet med policydokumentet vill vi behålla det på kort tid väl inarbetade namnet Centre for Language Technology med förkortningen CLT. 2. Centrumbildningens syfte med hänsyn till policyns krav på (a) Akademiskt mervärde Bildandet av CLT har gett en värdefull struktur åt det redan existerande samarbetet kring språkteknologisk forskning på GU (och Chalmers, via de integrerade institutionerna D&IT och ITIT) och har dessutom 1

öppnat för nya samarbeten. De tillskjutna resurserna och den nya organisationen har gett oss möjlighet att satsa offensivt både vad gäller forskning och forskningsstödjande verksamhet. Dessutom utgör CLT en naturlig lärar- och projektarbetesbas för såväl humanistiska fakultetens nystartade internationella masterutbildning i språkteknologi som den etablerade forskarskolan GSLT. (b) Fokusering Fokus för CLT är förstås styrkeområdet språkteknologi och arbetet med att ytterligare stärka forskningen inom detta fält. Förutom den rena forskningen är det en högprioriterad uppgift för CLT att skapa och underhålla ett CLT toolkit en samling högklassiga och tillsammans välfungerande språkteknologiska verktyg släppta under fria och öppna licenser, och med tillhörande lingvistiska resurser. Vi förväntar oss att detta toolkit får ett stort värde inte bara för språkteknologisk forskning, utan lika mycket för användande inom annan forskning och inom kommersiella och offentliga verksamheter. (c) Flervetenskaplighet Språkteknologin är till själva sin natur flervetenskaplig, då frågeställningar, forskning och tillämpning dyker upp inom flera traditionella språkvetenskapliga och datavetenskapliga ämnen. Då den språkteknologiska forskningen i Göteborg kan sägas ha tre ämnesöverskridande huvudspår som överlappar och interagerar med varandra så har CLT valt att organisera sig i tre forskningslaboratorier som går över såväl institutions- som fakultetsgränser: Dialogteknologilaboratoriet, Grammatikteknologilaboratoriet och Textteknologilaboratoriet. (d) Öppenhet CLT har talrika kontaktytor mot andra delar av universitetet, med tvärvetenskapliga samarbeten t.ex. inriktade mot medicin och vårdvetenskap samt humaniora och utbildningsvetenskap. Målet är att utöka dessa samarbeten betydligt. Samverkan med industri och samhället i övrigt är också livlig. En viktig del i arbetet med öppenheten mot omvärlden (akademisk och utomakademisk) är att göra CLT:s webbplats till en relevant och informativ portal för de som är intresserade av språkteknologi och vad aktörerna i Göteborg kan erbjuda inom detta område. (e) Nyttiggörande Som framgår ovan spelar CLT toolkit och alla därtill kopplade resurser en central roll i CLT:s idé kring nyttiggörande av sina forskningsresultat. Utöver detta avser forskarna inom centrumbildningen att fort- 2

sätta på den redan inslagna vägen med eget företagande, forskningssamarbete med företag och offentliga aktörer, och samarbete med forskare inom andra discipliner. (f) Samverkan med andra lärosäten På hemmaplan innebär CLT en samverkan med Chalmers tekniska högskola via de integrerade institutionerna på IT-fakulteten. Utöver detta ingår CLT och CLT:s forskargrupper och enskilda forskare i nationella och internationella nätverk för språkteknologi i allmänhet och inom sina respektive specialområden. 3. Centrumbildningens organisation med avseende på (a) Organisatorisk placering CLT samlar forskare från fyra institutioner: Svenska språket, Dataoch informationsteknik, Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori samt Tillämpad IT. Den organisatoriska placeringen är vid Institutionen för svenska språket. (b) Föreståndarens uppdrag och mandatperiod Föreståndaren väljs för en period av tre år. Idag innehas positionen av Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling. (c) Styrgruppens sammansättning, uppdrag och mandatperiod CLT:s styrgrupp består av föreståndaren samt tre representanter vardera från de tre CLT-labben. Föreståndaren fungerar som ordförande och CLT:s projektsamordnare tjänstgör som ständigt adjungerad sekreterare. Mandatperioden är tre år, och uppdraget är att förvalta CLT:s ekonomiska resurser, att ha ett övergripande ansvar för att arbetet sker i enlighet med den strategiska utvecklingsplanen och att i övrigt utveckla och fördjupa samarbetet mellan institutionerna och labben. Ledamöter idag (med angivande av institution): Lars Borin (Svenska), Robin Cooper (FLoV), Björn Haglund (FLoV), Ylva Hård af Segerstad (Tillämpad IT), Sofie Johansson Kokkinakis (Svenska), Dimitrios Kokkinakis (Svenska), Torbjörn Lager (FLoV), Staffan Larsson (FLoV), Bengt Nordström (Data- och informationsteknik) och Aarne Ranta (Data- och informationsteknik). Den dagliga administrationen och samordningen sköts av CLT:s föreståndare Lars Borin och projektsamordnare Martin Kaså. (d) Ev. referensgrupp och/eller Advisory board En vetenskaplig rådgivargrupp bestående av tre internationellt framstående forskare inom fältet har rekryteras: Nicoletta Calzolari (Istituto di Linguistica Computazionale Antonio Zampolli i Pisa), Kimmo 3

Koskenniemi (Helsingfors universitet) och Johanna Moore (The University of Edinburgh). Dessutom håller CLT på att komplettera denna grupp med representanter från industri och offentlig sektor. 4. Centrumbildningens finansiering (a) Finansieringsplan, projektidé samt Befintlig finansiering för närmaste 3-årsperiod med angivande av finansiärer Perioden 2009-2012 är CLT finansierat med strategiska medel inom ramen för satsningen på GU:s styrkeområden på nivån 5 MSEK/år (+ 50 % OH). Dessa medel täcker: (i) administration i form av föreståndare (10 %) och projektsamordnare (50 %); (ii) forskningsingenjörer (200 %); (iii) postdoktorala forskare (300 %); (iv) seminarier, internkonferenser, gäster, resor och internationella kontakter; (v) utrustning och mjukvarulicenskostnader; (vi) den internationella rådgivargruppens arbete. Merparten av den forskning som bedrivs inom CLT sker inom ramen för externt finansierade forskningsprojekt. (b) Budget år 1 CLT arbetar än så länge efter den budget som anges i den bifogade strategiska utvecklingsplanen (appendix B, medel motsvarande nivå 1 och nivå 2). Efter att årsrapporten för 2010 diskuterats kommer styrgruppen att ta ställning till vilka revideringar som är rimliga att göra framöver. 5. Plan för uppföljning och utvärdering (a) Ansvar för uppföljning och utvärdering Detta ansvar faller på styrgruppen som har att tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med den strategiska utvecklingsplan som är antagen för styrkeområdet språkteknologi. Det praktiska ansvaret har projektsamordnaren och föreståndaren. (b) Innehåll i årliga rapporter med avseende på verksamhet, ekonomi och organisation: Projektsamordnaren skall vid varje årskifte, i samråd med föreståndaren, författa en årsrapport för CLT. Denna rapport skall ge en utförlig och rättvisande bild av verksamheten: styrgruppens arbete, pågående 4

och avslutade forskningsprojekt, disputationer, anställningar helt eller delvis finansierade av CLT-medel, seminarie-, gästforskar- och internkonferensverksamhet, publikationer, konferensdeltagande, etc. Utvecklingen av CLT som organisation skall beskrivas och det ekonomiska utfallet i förhållande till budget skall redovisas och förklaras. Rapporten skall relatera verksamheten till de delmål för olika år som har formulerats i den strategiska utvecklingsplanen. 6. Utvärdering (period, process, budget, kriterier) Såhär inledningsvis utvärderas CLT enligt den plan för utvärdering av styrkeområdena som rektor fattade beslut om 2009-05-25. Detta innebär att en första utvärdering av organisationen samt användandet av tilldelade medel genomförs nu under slutet av 2010 och början av 2011. En utvärdering av hur målen i den strategiska utvecklingsplanen har uppfyllts kommer att påbörjas under hösten 2011 och avslutas våren 2012. Från CLT:s sida satsar vi personella resurser i form av arbetstid för projektsamordnare och föreståndare under utvärderingsprocessen. Efter denna initiala period bedrivs fortlöpande utvärdering enligt vad rektor och värdfakultet beslutar. De ovan nämnda årsrapporterna blir förstås viktiga dokument i detta arbete och även CLT:s internationella rådgivargrupp har en nyckelroll i det framtida kvalitetsarbetet. För detaljer vad gäller kriterier att ta fasta på i utvärderingarna hänvisar vi till utvecklingsplanens avsnitt 7 (s 22f). Där identifierar CLT de viktigaste indikatorerna på ett framgångsrikt arbete (sådant som externfinansierade projekt, publikationer, internationella nätverk, industrisamarbeten, samverkan utanför den direkt språkteknologiska forskningen, etc.) och pekar särskilt ut fem viktiga framtidsområden inom språkteknologin där CLT:s forskare kan förväntas göra väsentliga avtryck: (i) system med bred täckning; (ii) lingvistiska resurser och verktyg; (iii) komputationell semantik; (iv) maskininlärning och (v) expansion utanför det snävt språkteknologiska området. Dessutom pekas viktiga milstolpar ut per år för perioden 2010-2012. 5

För denna ansökan om att inrättta Centre for Language Technology som centrumbildning vid Göteborgs universitet står prefekterna vid de fyra involverade institutionerna: Lena Rogström (prefekt, Svenska språket) Catarina Coquand (prefekt, Data- och informationsteknik) Jan Lif (prefekt, Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori) Urban Nuldén (prefekt, Tillämpad informationsteknologi) Bilagor: 1. Strategic plan for the development of research in Language Technology at the University of Gothenburg (Amended version, 2009-06-10) 2. Yttrande från Humanistiska fakulteten 3. Yttrande från IT-fakulteten 6

Strategic plan for the development of research in Language Technology at the University of Gothenburg A long range plan with particular reference to the current research period 2009 12 Amended version, 2009-06-10

Contents 1 Language technology 1 2 Language technology research in Gothenburg 4 3 Plans for strengthening the area 6 4 Current and future projects 8 4.1 The text technology lab....................... 8 4.1.1 LT resources and tools................... 9 4.1.2 escience.......................... 10 4.1.3 Planned research activities................. 12 4.2 The grammar technology lab.................... 12 4.2.1 Grammar engineering................... 12 4.2.2 Authoring support..................... 13 4.2.3 Syntactic theory...................... 13 4.2.4 Semantics.......................... 14 4.2.5 Planned research activities................. 14 4.3 The dialogue technology lab.................... 15 4.3.1 Dialogue systems...................... 15 4.3.2 Applied speech technology................. 15 4.3.3 Mobile communication studies............... 15 4.3.4 Planned research activities................. 16 5 Relationship to teaching 19 6 Dissemination strategy 20 6.1 Objectives and instruments..................... 20 6.2 Scheduled activities......................... 21 7 Success indicators 22 7.1 Milestones for 2010......................... 22 7.2 Milestones for 2011......................... 22 7.3 Milestones for 2012......................... 23 A Organization 24 B Application for funding 26 C GSLT s document on a national strategy for higher education in language technology 28 i

D GSLT s proposal for a national masters school 32 E Amendments and additions to previous version 42 ii

1 Language technology Language technology (LT) consists of a wide spectrum of technologies that enable computers to handle both spoken and written natural language. It lies within the framework of information and communication technology (ICT) and is a strongly interdisciplinary field. Fundamental research in LT largely involves the development of algorithms for language processing and mathematically rigorous descriptions of various linguistic phenomena and methods for the automatic acquisition of linguistic knowledge from empirical language data. It also involves ascertaining the mathematical and logical properties of such descriptions and algorithms. Linguistic data resources play an important role in modern LT research, a significant part of which is fundamentally empirical in nature. LT, that is the processing of natural language, has been a dream since the early days of computing when there was a great deal of investment in machine translation in the 1950s which was subsequently perceived not to have met expectations. It became an established international discipline during the 1980s with leading academic centres in the US, Europe and Japan. However, at this stage of development it was still very limited in nature, dealing with small fragments of natural language with carefully designed hand-written programs. This severely limited the usefulness of the research as a general technology and it is significant that at that stage of development the term in use to describe the field was not language technology but computational linguistics. During the 1990s there was a revolution in the field which imported statistical and machine learning techniques. This has led to a technology that can handle large amounts of linguistic data and provide robust systems that cover enough of the variety of human language to provide systems that are commercially viable or clearly have commercial potential in the future. It was during the 90s that the term language technology first came into use and LT proper came into existence. The first decade of the 21st century has seen a huge development in the use of language technology commercially, for example in the use of automatic dialogue systems for simple tasks such as call routing or travel information and the use of linguistic analysis is search engines such as Google. However, since 2000 there has been increasing awareness among researchers that the statistical revolution of the 90s has its limitations and that we need to combine the kind of detailed analyses associated with the hand-crafted theory-based approaches of the 80s with the new found power of statistical and machine-learning algorithms and large data processing capabilities. At the same time, since 2000 there has been increasing awareness that we need to be able develop computational methods for dealing with the meaning or content of language, the field of study known as semantics. This is reflected in a range of developments such as the semantic web, encoding of semantic information on linguistic data resources and the development and 1

increasing use of semantics based resources such as WordNet and FrameNet. 1 These developments require a significant investment in linguistic data resources digitized text and speech collections, refined by the addition (manual or automatic) of linguistic annotations, and databases of lexical and grammatical knowledge. In addition to this there is a need for general-purpose or domainspecific lexical and grammatical tool resources, that is, tools which enable the use of lexical and grammatical knowledge about words, syntactic, morphological and phonological structure and semantic interpretation in LT applications. In fact, much energy in the LT community is today directed at ensuring the permanence and reusability of language resources, since it is increasingly acknowledged that the realization of language resources for even a single language are truly largescale, very expensive undertakings. In the VR planning project An infrastructure for Swedish language technology 2007 2008 (VR dnr 2006-6763), a national consortium consisting of seven partner institutions and coordinated by Gothenburg (Språkbanken) estimated the cost for building a Swedish BLARK (Basic LAnguage Resource Kit) and a Swedish national corpus to be on the order of 130 MSEK (at the then current indirect cost rate of 35%), a figure that is on a par with similar estimates or actual costs in other countries. The consortium prepared a proposal for funding of a national basic infrastructure for Swedish LT, which is currently being processed by VR. Figure 1 represents the interface between LT research and potential users of LT. At the core is LT theory, including basic research in linguistics, logic and computer science. Theory is used as a basis for the implementation and building of LT artifacts, such as dialogue systems, corpus processing and exploitation tools as well as web services. All LT research is informed by the close interplay between theory and practical applications. The best way to test a computational theory is almost always to implement it as a computer program. As such, the work in LT encompasses theoretical research themes on the one hand, and application areas on the other i.e., areas that function as testing grounds for theory. This indicates a great strength of the field: even the most abstract and theoretical LT research is directed towards practical goals and concrete applications with ultimate commercial and social potential. While many of the computer applications created to test research hypotheses are far from being marketable products, in recent years an increasing number of university prototypes have either inspired or provided the basis for commercial systems. This trend is in keeping with the fact that over the last decade, LT has been recognized not only as a promising area of academic research, but as an important growth industry as well. This is documented, for example, on websites dedicated to information about LT for the general public 1 See <http://wordnet.princeton.edu/> and <http://framenet.icsi.berkeley.edu/>. 2

GENERAL PUBLIC NEEDS AND USE ARTIFACTS THEORY ARTIFACTS RESEARCH COMMUNITY NEEDS AND USE Figure 1: LT research such as <http://www.lt-world.org/> and <http://sprakteknologi.se/>, the latter a collaboration between the University of Gothenburg and the Swedish Language Council (Språkrådet). Language technology: the future. In a fast moving and young field like language technology it is difficult to predict what will happen even in the near future. However, there are a number of trends pointing to future developments where we feel that Gothenburg has an opportunity to make a significant contribution. These are: wide coverage systems The ability to deal with a wide coverage of data, e.g. the processing of free text, will continue to develop. Whereas many of the techniques used now are shallow statistically based techniques, these will in the future be integrated with more exact rule-based techniques based on implemented grammars of various kinds. linguistic resources and tools The importance of linguistic resources and tools for their enhancement and analysis has been recognized within LT. The largest development of these resources is, however, within English and other large languages. LT has become increasingly multilingual but there is still a long way to go if the smaller languages are to enjoy technological equality. semantics We use language to communicate information. A great deal of what has been successful in LT so far has to do with the form of language rather 3

than it contents (i.e. the semantics of language). While there has been a great deal of theoretical work on natural language semantics (much of it based on advanced techniques developed in logic during the twentieth century) it is only recently that we have gained some understanding of how semantics might be dealt with in the kind of large-scale applications which current LT is interested in. This is a growth area which from an LT perspective is still in its infancy and the challenge for the future is to find a way of matching the kind of shallow statistical techniques which are available with the deep logic-based analyses that have been developed in theoretical linguistics and linguistic philosophy. machine learning Machine learning (ML) plays an important role in many areas of LT ranging from speech recognition to machine translation. The kind of features that ML systems are trained on, however, are often shallow and not based on linguistic theory. There are good computational reasons for this. The kind of complex deep analyses that linguistic theories provide, yield hypothesis spaces which are simply too large to be computationally tractable. This has led to separate cultures based on ML and linguistic theory. However, in the last few years there there have appeared a few pieces of work pointing to important connections between the ML-based research and theoretical research. A new window of opportunity seems to be opening which will enable the two approaches to work together with a potential for providing new insights into how language is adapted to deal with new content. A central question is how conversational agents adapt to each other s language and a challenge is how to get machines to learn language through interacting with their human users. expansion beyond LT The importance of large linguistic data resources and tools for enhancing and analyzing them has already been recognized within the field of LT. However, a development that is taking place now is that this is in the process of being recognized by increasing numbers of other fields from medicine to the humanities. In the future this will offer significant opportunities for LT to strengthen its base and become recognized as providing resources and tools that are central both to academic research and future generations of speech and language enabled products. 2 Language technology research in Gothenburg The development since the start of the new millenium towards incorporating more theory-based and meaning oriented technology into the statistical techniques developed in the 90s means that Gothenburg, like a few other centres in the world such as the Bay Area (including Stanford and Berkeley), Edinburgh and Saarbrücken, is particularly well placed to make a significant contribution. It has a long 4

tradition of empirical work combined with a tradition in logic (both philosophical and computational) and the semantic analysis of natural language. Above all, perhaps, there is a concentration of leading scholars in various areas who have shown a commitment over the past ten years or so to working together on language technology in a multidisciplinary environment. This commitment manifests itself in a number of joint publications and a joint LT seminar series, among other things. An overview of current research in LT in Gothenburg is presented in figure 2. This figure shows the diversity of topics and multi-faceted nature of LT research in Gothenburg, which is well advanced in many areas, especially of course in relation to LT for the Swedish language. 2 Figure 2: Current LT research in Gothenburg At the centre of many of the numerous research activities listed in figure 2 are 2 Throughout this document, we have deliberately omitted references to publications, for reasons of space. We can produce publication lists on demand, or GUP may be consulted for the group s publications. 5

content and semantics, which are increasingly becoming a central concern for a lot of our work ranging from information extraction to translation and multilingual applications. The unsolved research problems of language technology today are mainly those that deal with understanding of language, i.e., semantic and pragmatic processing of language, both spoken and written. Thus, work on content and semantics will form the main thrust of the plan presented in this proposal. LT research is conducted mainly by collaborating groups from three departments 3 representing five academic subjects: computational linguistics, natural language processing, computer science, general linguistics and theoretical philosophy. We are also in the process of increasing involvement by colleagues from other disciplines, who are interested in using LT as a research tool in their own area of specialization (escience), or who are interested in LT as one of several options for human-computer interaction (interaction design). Much of the LT research that we conduct in Gothenburg can be seen as falling into three overlapping and interacting areas, each of which is distributed across the departments where LT research is pursued. These are: text technology and linguistic data resources, grammar technology and linguistic theory and dialogue technology and spoken interaction. The relationship among the three is such that grammar, broadly construed to include semantics and theoretical linguistic analysis, feeds both text technology and dialogue technology, which in turn inform and guide the work on grammar technology and linguistic theory. Recognizing this general tripartite nature of LT research in Gothenburg, we now propose to also formally organize our work along these lines, turning the three loosely organized research groups into three labs, the Text Technology Lab, the Grammar Technology Lab and the Dialogue Technology Lab. We will present more detail about our ongoing and planned research using this perspective below in section 4. 3 Plans for strengthening the area The plan for strengthening the area comprises the following elements: the establishment of interdisciplinary thematic research groups ( labs ), as outlined in the previous section and detailed in section 4 below, administratively placed within an interdisciplinary Centre for Language Technology (CLT). One of the advantages of organizing our work in the way we are proposing is that we will be able to track developments in the three areas in a way not previously possible and make strategic decisions based on this 3 (1) Department of Computer Science and Engineering, Faculty of the IT University, University of Gothenburg and Chalmers University of Technology; (2) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science, and (3) Department of Swedish Language, both the latter in the Faculty of Arts, University of Gothenburg. 6