Rapport: Svenskt Näringsliv



Relevanta dokument
Rapport: Svenskt näringsliv

Svenskt Näringsliv. Rapport: Enkät bland 21-åringar Rapport Svenskt Näringsliv Enkät bland 21-åringar 2006 Webb:

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Dalarnas läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

Långsiktigt programutbud vid Tyresö gymnasium från och med läsåret 2016/17

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Tabell 1: Programmen i Gävleborgs län som ger högst inkomst

Tabell 1: Programmen i Västerbottens län som ger högst inkomst

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007

Attityder, antal och etablering

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20071

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Tabell 1c: Antal och andel kommuner med asylsökande unga i grundskole- och gymnasieverksamhet. Endast grundskola

Jämtlands läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Fyllnadsgrad för gymnasiet vid preliminärintagningen 2010

Barn- och fritidsprogrammet

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004

Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Om gymnasievalet och gymnasieskolan bland elever i Skaraborg Skaraborg kommunalförbund

Tabell 1: Programmen i Gävleborg som ger högst inkomst. Plats Program Skola Kommun Årsinkomst

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Plats Program Skola Kommun Årsinkomst

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

3 Gymnasieskolans program - avnämarprofiler

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013

Tabell 1: Programmen i Jämtlands län som ger högst inkomst

GY 11 BILAGA Till gymnasienämnden

Engelska gymnasiet Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad

Så bra är ditt gymnasieval

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20091

Tio i topp program i Blekinge med högst andel som fullföljer inom fyra år

Vad tycker du om skolan?

Välkomna till. Hösten 2013

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

gymnasiedagarna - framtid och yrke

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111

Tabell 1: Programmen i Jämtlands län som ger högst inkomst

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20151

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Degerfors (1862) period 20091

Program på Gymnasiet

Tabell 1: Programmen i Västernorrland som ger högst inkomst. Plats Program Skola Kommun Årsinkomst i kronor 1

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning nr 4

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Svensk författningssamling

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

Tabell 2: Programmen i Södermanlands län med lägst andel arbetslösa efter studierna

Programguide Öppet hus

Att välja till gymnasiet Vad som var sant igår kanske inte är det imorgon

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20091

Välkommen till gymnasieskolan!

Skolbeslut för gymnasieskola

Gymnasieansökan 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Bara i Örebro. RGD Riksgymnasiet för döva RGH Riksgymnasiet för hörselskadade

Socialstyrelsens äldreundersökningar, manual till Indikators webbverktyg

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Gymnasieorganisationen 2016/2017

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Brukarundersökning 2010 Särvux

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar Rapport 2015

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Eleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt.

De 6 högskoleförberedande programmen

NORRTÄLJES UNGAS SYN PÅ UTBILDNING OCH FRAMTID

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Bengtsfors (1460) period 20111

Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst

Rapport om feriearbete och feriepraktik 2014

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

Jämförelse 2005/2007/2009

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Transkript:

Rapport: Svenskt Näringsliv Sveriges 18-åringars uppfattningar och preferenser kring sommarjobb Karl-Johan Hasselström Daniel Wägerth 2003-10-23 1 Götgatan 11 116 46 Stockholm Tel 08-442 09 90 Fax 08-20 64 05 info@rewind.nu www.rewind.nu

Innehållsförteckning Inledning Beskrivning av databasen Metod Urvalsförfarande Tillvägagångssätt Bilagor. Att tänka på när man studerar och tolkar resultatet Bakgrundsvariabler Resultat Analys & sammanfattning 3-4 3 5 3 3 6-7 4 6 6 5 6 7 5 8-9 6 10-15 6 6 16 6 6 7 8-10 11-26 2

Inledning Rewind genomförde i oktober 2002 en omfattande undersökning med ca: 1000 svarande 18-åringar på uppdrag av Svenskt Näringsliv vars huvudsyfte var att utvärdera och följa upp de aktiviteter som organisationen bedrivt gentemot Sveriges 18-åringar. Dessa aktiviteter var boken Äntligen 18!, hemsidan www.radar.nu, temadagen Radar, skolmaterialet Uppslaget samt spelen Trädgårdsexpressen och Glasskiosken. Utöver detta undersöktes även bl.a. målgruppens inställning till vissa samhällekonomiska ämnen och inställning till offentlig kontra privat sektor. Rewind har nu återigen blivit anlitade av Svenskt Näringsliv för att genomföra en undersökning där målgruppens uppfattningar och preferenser kring sommarjobb undersökts. Sammanlagt har svar från 1285 18-åringar samlats in och det inkomna resultaten redovisas, förklaras och analyseras i denna rapport. Rewind Rewind är ett undersöknings- och analysföretag som levererar data och kunskap om ungdomar samt högskole- och universitetsstudenter till företag och organisationer. Företaget använder sig i huvudsak av två olika databaser i sina undersökningar och genomför i princip uteslutande webbenkäter, då denna metod lämpar sig mycket väl på målgrupperna som har stor datorvana och en hög internetpenetration. Rewind genomför både kvantitativa och kvalitativa undersökningar och står för samtliga steg i undersökningsprocessen - från koncept, design, distribution, datainsamling, analys och rapport till rådgivning. Rewinds filosofi är att marknadsundersökningar skall kunna bli en naturlig del av beslutsprocessen och kan med hjälp av stor kunskap kring målgrupperna, konkurrenskraftiga priser, snabba rapporter och kvalitetssäkrade resultat arbeta för detta. För mer information se www.rewind.nu. Exempel på Rewinds kunder Rewind har till dags dato ungefär 100 fakturerade kunder inom olika verksamhetsområden, några av dem är; ABB, Arla Foods, Astra Zeneca, Cerealia Foods, Coop, Ernst & Young, Findus, Länsförsäkringar, Löfbergs Lila, Migrationsverket, Nordea, OLW, Scania, SEB, SKTF, Sony Ericsson, Statistiska Centralbyrån, Statens Fastighetsverk, Svenska Dagbladet, Sydkraft, TeliaSonera, Unilever, Valmyndigheten, Volvo Cars och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. 3

Cint Cint (Consumer Intelligence) har funnits på internet sedan 1999. Deras grundidé är att driva en webbplats där konsumenter vägleder varandra och att på ett och samma ställe samla dessas åsikter och attityder strukturerat och sökbart. Medlemmarna utgör idag en av Sveriges snabbast växande konsumentrörelser. Cint finns även med i bakgrunden på flera av landets största och mest trafikerade sajter såsom t.ex. Lunarstorm och Gula sidorna, där det erbjuds tyck till -funktioner där medlemmar ständigt registreras. Cints medlemsdatabas, som i dagsläget består av ca: 127.000 medlemmar, fungerar även som en undersökningspanel, vilken används av Rewind. För mer information se www.cint.se. 4

Beskrivning av databasen I Cints databas finns det totalt ca: 127.000 medlemmar, vilka även har en mycket god spridning över landet, varav drygt 100.000 medlemmar befinner sig i åldersintervallet 16-29 år. Bland dessa är det ca: 56 % som befinner sig i åldersintervallet 16-19 år och följaktligen ca: 44 % som befinner sig mellan 20 och 29 år. Vidare bland de totala medlemsantalet är ca: 56 % män och ca: 44 % kvinnor. Nedan redovisas en matris där relevanta procentsatser och frekvenser kan utläsas rörande databasen. Antal Procent Totalt 127332 100 % Män 71092 56 % Kvinnor 56240 44 % 16-19 år 57743 45 % 20-29 år 45503 36 % 30-49 år 18722 15 % 50 år + 5364 4 % Storstad (inkl förortskommuner) 40182 32 % Mellanstora städer 72172 57 % Landsort-/bygd 17240 14 % Studerande 81249 64 % Förvärvsarbetande 26051 20 % Egna företagare 2534 2 % Arbetssökande 5504 4 % 5

Metod Urvalsförfarande I samband med undersökningen genomfördes ett slumpmässigt urval ur Cints undersökningspanel bestående av individer födda 1985. Urvalet drogs så att det var representativt i förhållande till totalpopulations fördelning gällande både kön och geografisk spridning. Tillvägagångssätt Efter det att frågeformuläret var godkänt av Svenskt Näringsliv och urvalet genomfört, överfördes enkäten till Cints undersökningsverktyg, där det noggrant testades. Undersökningen skickades ut till 18-åringarna i urvalet via mail den 14:e oktober och var möjlig för dem att besvara fram till den 20:e oktober. Den låg m.a.o. online i en vecka. Individerna i urvalet fick först ett introduktionsmail med en kort text som uppmanade dem att besvara enkäten. Detta gjorde de m.h.a. klicka på en unik länk till undersökningen som fanns i mailet, som öppnade upp ett nytt fönster med undersökningen i då man klickade på den. För att få en högre svarsfrekvens användes även ett incitament som bestod av 5 kr insatta på deras cintkonto till varje respondent som fullföljde undersökningen samt en utlottning av 750 kr. Det skickads även ut ett påminnelsemail till dem som fått undersökningen vid det första tillfället, men ej svarat där vikten av varje respondents medverkan framhävdes. All insamlad data importerades sedan från undersökningsverktyget för att behandlas, tolkas, analyseras samt sedan redovisas och ligga till grund för denna rapport. Bilagor Bifogat med denna rapport finns två bilagor, en tabellbilaga och en bilaga med undersökningens fritextsvar. I den sistnämnda redogörs det m.a.o. för respondenternas samtliga öppna svar. Dessa svar kommer givetvis även att användas i de analyser, diskussioner och slutsatser som dras i rapporten, men finns främst bifogade för att Svenskt Näringsliv skall kunna göra egna tolkningar och reflektera kring svaren som inkommit. Många gånger kan dessa även ge mycket intressanta uppslag och idéer inför framtiden. I tabellbilagan redogörs det vidare m.h.a. frekvenstabeller, för samtliga av undersökningens kvantitativa frågors resultat med frekvenser, procent och valid procent, för att Svenskt Näringsliv djupare skall kunna få en överblick över all insamlad data och kunna identifiera ytterligare dimensioner gällande de inkomna svaren. Här presenteras även korstabuleringar utifrån kön, skoltyp och yrkes- respektive studieförberedande utbildningar av hela datamaterialet. 6

Att tänka på när man studerar och tolkar resultatet Som det redogjorts för tidigare finns det bifogat med rapporten en bilaga där man kan studera frekvenstabellerna rörande de kvantitativa frågorna i undersökningen. När man som läsare studerar dessa kommer man i de tre lodräta kolumnerna stöta på de tre begreppen frekvens, procent och valid procent. Nedan följer en kort beskrivning av begreppen för att underlätta studierna av tabellen. - Frekvens: Antalet respondenter som svarat respektive frågealternativ. - Procent: Hur många procent av samtliga svarande respondenter som svarat respektive frågealternativ. - Valid Procent: Hur många procent av de personer som uppfyllt det tidigare uppsatta kriteriet som sedan avgett ett visst svar. T.ex. andelen som svarat på frågor kring Radardagen av dem som känner till aktiviteten. 7

Bakgrundsvariabler Könsfördelning Könsfördelning bland de totalt 1285 respondenterna i undersökningen är ca: 48 % män och ca: 52 % kvinnor. Frekvens Valid Procent Man 614 47,78 % Kvinna 671 52,22 % Totalt 1285 100 % Vilket av följande gymnasieprogram läser du? Nedan presenteras en tabell innehållande fördelningarna gällande vilket gymnasieprogram som individerna studerar på. Man kan bl.a. utläsa att det finns en spridning som täcker samtliga av de valbara alternativen och att de mest frekvent valda programmen är det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga. Vidare är det ungefär 5 % som svarat annat och ungefär 4 % som svarat att de inte studerar på gymnasiet. Samtliga av individerna har dock deltagit i enkäten. Frekvens Valid Procent Barn- och fritidsprogrammet 38 2,96 % Byggprogrammet 12 0,93 % Elprogrammet 54 4,20 % Energiprogrammet 2 0,16 % Estetiska programmet 67 5,21 % Fordonsprogrammet 39 3,04 % Handels och administrationsprogrammet 54 4,20 % Hantverksprogrammet 16 1,25 % Hotell- och restaurangprogrammet 36 2,80 % Individuella programmet 5 0,39 % Industriprogrammet 7 0,54 % International Baccalaureate 10 0,78 % Livsmedelsprogrammet 4 0,31 % Medieprogrammet 107 8,33 % Naturbruksprogrammet 33 2,57 % Naturvetenskapliga programmet 198 15,41 % Omvårdnadsprogrammet 32 2,49 % Samhällsvetenskapliga programmet 262 20,39 % Specialutformat program 69 5,37 % Teknikprogrammet 125 9,73 % Annat 66 5,14 % Studerar inte på gymnasiet 49 3,81 % Totalt 1285 100,00 % 8

Vilken typ av gymnasium går du i? Ungefär 82 % av respondenterna har svarat att de går sin gymnasieutbildning i en kommunal skola. Ytterligare ca: 15 % har svarat att de studerar vid en friskola och ca: 3 % vet ej. 100 Vilken typ av gymnasium går du i? 80 60 % 40 20 0 Kommunal skola Friskola Vet ej 9

Resultat - Uppfattningar och preferenser kring sommarjobb Har du jobbat minst fem dagar i sommar? Bland undersökningens samtliga svarande 18-åringar är det ungefär 82 % som svarat att de arbetat minst fem dagar i sommar. 100 Har du jobbat minst fem dagar i sommar? 80 60 % 40 20 0 Ja Nej Varför har du inte jobbat minst fem dagar i sommar? Välj det alternativ som passar bäst. Denna fråga ställdes till de 235 individer som på den föregående frågan svarade att de inte arbetat minst fem dagar i somras. De kunde ange ett av fem olika svarsalternativ eller svara annat och det svar som blivit mest frekvent valt var att respondenterna sökte flera jobb, men inte fick något vilket ca: 33 % svarade. Detta svarsalternativ följdes av Jag ville jobba men hittade inget jobb som jag ville söka (ca: 19 %) och Jag var inte intresserad av att jobba i sommar (ca: 17 %). Det alternativ som blivit minst frekvent valt var att respondenterna inte upplevde att de hade något behov av pengar, vilket ca: 9 % svarat. Nedan presenteras det inkomna resultatet; Frekvens Valid Procent Jag sökte flera jobb men fick inget 77 32,77 % Jag ville jobba men hittade inget jobb som jag ville söka 44 18,72 % Jag var inte intresserad av att jobba i sommar 40 17,02 % Jag sökte ett jobb men fick det inte 31 13,19 % Jag hade inget behov av pengar 22 9,36 % Annat (var god specificera) 21 8,94 % 10

Var har du jobbat? Denna fråga ställdes till de 1050 respondenter som tidigare svarat att de arbetat minst fem dagar under sommaren i syfte att identifiera var de har arbetat. Ungefär 55 % har svarat att de arbetat i ett privat företag och ytterligare ca: 29 % att de arbetat i en offentlig verksamhet. Vidare är det ca: 8 % som svarat att de arbetat i en organisation ca: 6 % som svarat att de tagit olika uppdrag utan att vara anställda. Det är vidare knappt 2 % som svarat att de inte vet var de arbetat utifrån de giva alternativen. I samtliga av de följande frågornas resultat kommer det att presenteras korstabuleringar på denna frågeställning. Korstabuleringen gällande vet ej har dock exkluderats p.g.a. det lilla antalet som svarat det. Frekvens Valid Procent I ett privat företag 575 54,76 % I en offentlig verksamhet, dvs. en kommun, ett landsting eller staten 302 28,76 % I en organisation 89 8,48 % Jag tog olika uppdrag utan att vara anställd (t ex klippte gräs, passade barn... 68 6,48 % Vet ej 16 1,52 % Viken typ av jobb sysslade du med? Välj det som passar bäst. På denna fråga fick respondenterna svara på vilken typ av arbete de sysslade med och i tabellen nedan presenteras det inkomna resultatet rangordnat efter hur många procent som angett respektive alternativ. Ungefär 19 % har svarat att de arbetat inom handel vilket är det mest valda alternativet. Detta följs av hotell/restaurang, vård/omsorg och industri, vilket ca: 12 %, ca: 11 % respektive ca: 9 % svarat. De två alternativ som valts minst frekvent var kultur (ca: 2 %) och turism (ca: 4 %). Värt att notera är att ca: 15 % svarat annat. Frekvens Valid Procent Handel (butik, affär etc.) 199 18,95 % Annat 158 15,05 % Hotell/Restaurang 126 12,00 % Vård/omsorg 113 10,76 % Industri 96 9,14 % Kontor 78 7,43 % Barn/ungdom (lägerledare, barnpassning etc.) 75 7,14 % Jordbruk/skogsbruk/trädgård 72 6,86 % Bygg/anläggning 70 6,67 % Turism (camping, bad, guide etc.) 37 3,52 % Kultur (festival, teater, konsert etc.) 26 2,48 % Korstabulering på var respondenterna arbetat: I ett privat företag I en offentlig verksamhet I en organisation Jag tog olika uppdrag utan... Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Handel (butik, affär etc.) 157 27,30 % 16 5,30 % 17 19,10 % 7 10,29 % Hotell/Restaurang 100 17,39 % 12 3,97 % 7 7,87 % 2 2,94 % Vård/omsorg 8 1,39 % 101 33,44 % 3 3,37 % 1 1,47 % Bygg/anläggning 42 7,30 % 12 3,97 % 1 1,12 % 15 22,06 % Jordbruk/skogsbruk/trädgård 38 6,61 % 16 5,30 % 7 7,87 % 10 14,71 % Kontor 48 8,35 % 21 6,95 % 5 5,62 % 3 4,41 % Industri 78 13,57 % 5 1,66 % 11 12,36 % 0 0,00 % Turism (camping, bad, guide etc.) 16 2,78 % 17 5,63 % 4 4,49 % 0 0,00 % Barn/ungdom (lägerledare, barnpassning etc.) 7 1,22 % 44 14,57 % 15 16,85 % 8 11,76 % Kultur (festival, teater, konsert etc.) 9 1,57 % 12 3,97 % 2 2,25 % 3 4,41 % Annat 72 12,52 % 46 15,23v 17 19,10 % 19 27,94 % Totalt 575 100 % 302 100 % 89 100 % 68 100 % 11

Hur tycker du att du blev bemött/behandlad av din arbetsgivare? Respondenterna som under sommaren arbetat minst fem dagar har på denna fråga fått svara på hur de upplever att de blivit bemötta/behandlade av sin arbetsgivare och ca: 58 % har svarat mycket bra och ca: 28 % har svarat bra. Vidare var det ca: 9 % som svarade varken eller, ca: 3 % som svarade dåligt och ca: 2 % som svarade mycket dåligt. Detta betyder att totalt ca: 87 % av respondenterna som arbetat ansett att de blivit behandlade bra eller mycket bra samt att ca: 5 % inom samma grupp ansett att de blivit behandlade dåligt eller mycket dåligt. 70 Hur tycker du att du blev bemött/behandlad av din arbetsgivare... 60 50 40 % 30 20 10 0 Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Korstabulering på var respondenterna arbetat: I ett privat företag I en offentlig verksamhet I en organisation Jag tog olika uppdrag utan... Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Mycket bra 333 57,91 % 182 60,26 % 57 64,04 % 37 54,41 % Bra 168 29,22 % 81 26,82 % 23 25,84 % 19 27,94 % Varken bra eller dåligt 43 7,48 % 29 9,60 % 6 6,74 % 9 13,24 % Dåligt 18 3,13 % 6 1,99 % 2 2,25 % 2 2,94 % Mycket dåligt 13 2,26 % 4 1,32 % 1 1,12 % 1 1,47 % Totalt 575 100 % 302 100 % 89 100 % 68 100 % 12

Hur tycker du att du blev bemött/behandlad av dina arbetskamrater På denna fråga fick respondenterna som arbetat minst fem dagar i somras ta ställning till hur pass bra de ansett att de blivit bemötta/behandlade av sina arbetskamrater under sommararbetet. Ca: 64 % har svarat att de blivit bemötta mycket bra och ytterligare ca: 28 % att de blivit bra behandlade. Vidare är det ca: 6 % som svarat varken eller och ca: 1 % som svarat att de blivit dåligt behandlade. Endast fyra personer (ca: 0,4 %) har svarat att de blivit mycket dåligt behandlade. Detta betyder att totalt ca: 92 % ansett att de blivit bra eller mycket bra behandlade, medan ca: 2 % ansett att de blivit dåligt behandlade. 70 Hur tycker du att du blev bemött/behandlad av dina... 60 50 40 % 30 20 10 0 Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Korstabulering på var respondenterna arbetat: I ett privat företag I en offentlig verksamhet I en organisation Jag tog olika uppdrag utan... Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Mycket bra 379 65,91 % 181 59,93 % 65 73,03 % 39 57,35 % Bra 155 26,96 % 92 30,46 % 22 24,72 % 20 29,41 % Varken bra eller dåligt 35 6,09 % 19 6,29 % 2 2,25 % 8 11,76 % Dåligt 5 0,87 % 7 2,32 % 0 0,00 % 1 1,47 % Mycket dåligt 1 0,17 % 3 0,99 % 0 0,00 % 0 0,00 % Totalt 575 100 % 302 100 % 89 100 % 68 100 % 13

Hur tycker du att den samlade ersättning, d.v.s. lön och andra förmåner, som du fick motsvarar det jobb du gjorde? Denna fråga ställdes även den till de respondenter som tidigare svarat att de arbetat minst fem dagar under sommaren. Ungefär 33 % av respondenterna har svarat att de ansett att den totala ersättningen de erhållit för arbetet varit mycket bra. Ytterligare ca: 36 % av respondenterna har svarat att de ansett att den varit bra, vilket leder till att totalt ca: 68 % ansett att den varit bra eller mycket bra. Vidare är det ca: 15 % som svarat varken eller, ca: 12 % som svarat dåligt och ca: 5 % som svarat mycket dåligt. 40 Hur tycker du att den samlade ersättning, dvs lön och andra... 30 % 20 10 0 Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Korstabulering på var respondenterna arbetat: I ett privat företag I en offentlig verksamhet I en organisation Jag tog olika uppdrag utan... Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Mycket bra 216 37,57 % 75 24,83 % 27 30,34 % 20 29,41 % Bra 196 34,09 % 113 37,42 % 32 35,96 % 30 44,12 % Varken bra eller dåligt 88 15,30 % 43 14,24 % 11 12,36 % 10 14,71 % Dåligt 50 8,70 % 51 16,89 % 11 12,36 % 8 11,76 % Mycket dåligt 25 4,35 % 20 6,62 % 8 8,99 % 0 0,00 % Totalt 575 100 % 302 100 % 89 100 % 68 100 % 14

Vad var viktigast med ditt sommarjobb? Du får max välja fyra alternativ. Denna fråga ställdes även den till respondenterna som arbetat minst fem dagar i sommar i syfte att identifiera vad som varit det viktigaste med jobbet. Nedan presenteras det inkomna resultatet i en tabell där det rangordnats efter hur många procent som avgett respektive alternativ. Man kan bl.a. klart utläsa att alternativet att tjäna pengar är det mest frekvent valda (ca: 88 %), vilket följs av att få erfarenhet (ca: 75 %). De alternativ som valts i minst utsträckning var Att göra mina föräldrar nöjda och Att göra något som jag tycker är viktigt, vilket ca: 6 % respektive ca: 8 % svarat. Bland de 66 respondenter som har svarat annat har de inkomna svaren varit av vitt skiftande karaktär. I många fall har de svar som de har angivit baserats på vad de arbetade med. Ett par exempel på detta är Att få titta på flickor i badkläder för pengar ;) och Att få va ute i friska luften hela dagarna. I övrigt har det även inkommen några svar av karaktären att man vill ha något att göra. En respondent svarade t.ex. Att komma ut, Istället för att sitta hemma, Inse att skolan är viktig o inte att slösa bort. Samtliga inkomna fritextsvar finns presenterade i den bifogade bilagan med öppna svar. Frekvens Valid Procent Att tjäna pengarna 926 88,19 % Att få erfarenhet 792 75,43 % Att knyta kontakter som kan vara värdefulla i framtiden 395 37,62 % Att lära mig något nytt 344 32,76 % Att få träffa nya människor 326 31,05 % Att göra något som jag tycker är kul 242 23,05 % Att sommarjobbet ledde till att jag sedan fick ett extrajobb på fritiden 237 22,57 % Att göra något som jag tycker är intressant 140 13,33 % Att göra något som jag tycker är viktigt 84 8,00 % Att göra mina föräldrar nöjda 66 6,29 % Annat (var god specificera) 54 5,14 % Korstabulering på var respondenterna arbetat: I ett privat företag I en offentlig verksamhet I en organisation Jag tog olika uppdrag utan... Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Frekvens Valid procent Att tjäna pengarna 522 90,78 % 259 85,76 % 72 80,90 % 59 86,76 % Att lära mig något nytt 190 33,04 % 109 36,09 % 21 23,60 % 20 29,41 % Att få erfarenhet 437 76,00 % 237 78,48 % 71 79,78 % 37 54,41 % Att få träffa nya människor 179 31,13 % 102 33,77 % 27 30,34 % 15 22,06 % Att göra mina föräldrar nöjda 33 5,74 % 19 6,29 % 5 5,62 % 9 13,24 % Att knyta kontakter som kan vara värdefulla i framtiden 243 42,26 % 99 32,78 % 34 38,20 % 14 20,59 % Att sommarjobbet ledde till att jag sedan fick ett extrajobb på fritiden 149 25,91 % 69 22,85 % 10 11,24 % 5 7,35 % Att göra något som jag tycker är kul 125 21,74 % 64 21,19 % 27 30,34 % 24 35,29 % Att göra något som jag tycker är intressant 67 11,65 % 42 13,91 % 21 23,60 % 9 13,24 % Att göra något som jag tycker är viktigt 23 4,00 % 35 11,59 % 15 16,85 % 9 13,24 % Annat (var god specificera) 30 5,22 % 10 3,31 % 8 8,99 % 4 5,88 % 15

Analys & sammanfattning Uppfattningar och preferenser kring sommarjobb Detta avsnitt handlar om vilka uppfattningar och preferenser 18-åringarna i undersökningen har kring sommarjobb. Av de 1285 individerna som svarade i denna undersökning var det ungefär 82 % som angav att de hade sommarjobbat minst fem dagar sommaren 2003. De ca: 18 % som inte hade gjort detta, angav i störst utsträckning att detta berodde på ett de sökt ett eller flera jobb men inte fått något, vilket ca: 33 % svarade. Alternativen Jag ville jobba men hittade inget jobb som jag ville söka och Jag var inte intresserad av att jobba i sommar valdes i något mindre utsträckning (ca: 19 % respektive ca: 17 %), medan alternativen Jag sökte ett jobb, men fick det inte och Jag hade inget behov av pengar valdes av ungefär 13 % respektive ca: 9 %. De individer som hade sommarjobbat minst fem dagar i sommar har i störst utsträckning gjort detta i ett privat företag (ca: 55 %). Ytterligare ca: 29 % hade sommarjobbat i en offentlig verksamhet och ca: 8 % gjort det i en organisation. Vidare angav störst andel av de som hade sommarjobbat minst fem dagar att de gjort detta inom handel. Alternativen Hotel/Restaurang samt Vård/Omsorg hamnar även de högt upp på listan. Turism och Kultur var de alternativ som valdes av minst andel. De sommarjobbande 18-åringarna fick även svara på hur bra de upplevt att de blivit bemötta/behandlade av sin arbetsgivare respektive sina arbetskamrater samt hur bra de tycker att deras samlade ersättning (lön och andra förmåner) motsvarade deras förväntningar. Ca: 87 % angav att de blivit bra eller mycket bra bemötta/behandlade av sin arbetsgivare och ungefär 92 % svarade att de blivit bra eller mycket bra bemötta/behandlade av sina arbetskamrater. Vidare svarade ca: 68 % att deras samlade ersättning motsvarade deras förväntningar bra eller mycket bra. Slutligen har de sommarjobbande 18-åringarna fått bedöma vad som var viktigast med deras sommarjobb. Att tjäna pengarna och Att få erfarenhet, var de alternativ som valdes av klart flest individer. Vidare har det även varit viktigt för relativt många att knyta värdefulla kontakter inför framtiden samt lära sig något nytt. Att göra något som man tycker är viktigt eller jobba för att göra sina föräldrar glada ansåg inte alls lika stor andel vara viktigt. 16