Promemoria 2013-12-16 Utrikesdepartementet Ambassaden Dublin p.t.stockholm och Enheten för Europeiska unionen Land-PM Irland Basfakta Officiellt namn: Irland/Eire Huvudstad: Dublin (1,2 miljoner) Språk: Engelska och Iriska (Gaeilge) Yta: 70,282 km² Folkmängd: 4,58 miljoner Nationaldag: 17 mars (St Patrick s Day) Religion: Religionsfrihet; Majoriteten är romersk-katolska kristna (87%). Bland övriga är anglikanska kristna den största gruppen. Rättssystem: Common Law, nedtecknad konstitution. Statsskick: Republik Statschef: President Michael D Higgins Regeringschef: Enda Kenny (Fine Gael) Regeringspartier: Fine Gael regerar i koalition med Labour Parlament: Oireachtas, är uppdelat i två kamrar; Dáil Éireann (underhuset) 166 platser samt Seanad Éireann (överhuset) 60 platser. Partier i parlamentet Fine Gael, 76 ledamöter Labour Party, 37 ledamöter Fianna Fáil, 20 ledamöter Sinn Féin, 14 ledamöter Övriga, 19 ledamöter (United Left Alliance 5 och Independents 14.) Allmänna val: hålls vart femte år, senast 2011. Nästa sker 2016. Presidentval: hålls vart sjunde år, senast 2011. Nästa sker 2018. Ekonomi Valuta: Euro BNP: 164 miljarder Euro (2012). BNP per capita: 35 500 Euro (2012).
2 Viktigaste handelspartners: Cirka två tredjedelar av Irlands export går till EU-länder, med Storbritannien som klart dominerande handelspartner. Runt en fjärdedel av exporten går till USA. Under 2012 uppgick den svenska exporten till Irland till ett värde av ca 5,2 miljarder SEK, ca 0.4% av Sveriges totala export. Irlands export till Sverige under samma period uppgick till ett värde av ca 18,9 miljarder SEK, ca 1,7% av Sveriges totala import. Viktigaste exportprodukter: Maskiner, mjukvaruutveckling och ITprodukter, kemiska substanser för läkemedelsindustrin samt jordbruksprodukter (kött) och finansiella tjänster. Tillväxt: Fortsätter stadigt att öka och uppgick per nov 2013 på årsbasis till 0,4% av BNP. Inflation: 0,3%, på årsbasis per nov 2013. Budgetunderskott: Har fortsatt att minska och beräknas för 2013 uppgå till ca 6,8% av BNP. Statsskuld: Beräknas kulminera 2013 med 124% av BNP. Bytesbalans: Fortsätter att uppvisa ett överskott, som dock under 2013 beräknas ha minskat till knappt 3%. Arbetslöshet: Har sjunkit till 12,5%, på årsbasis per nov 2013. Bistånd: Biståndsbudgeten ligger kvar på 0,52% av BNP. Energikällor: Stort beroende av import av fossila bränslen. Andelen förnyelsebar energi uppgår till ca 5 %. Målsättningen är att 16% ska komma från förnyelsebara källor år 2020. Kort historik Från slutet av 1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet kontrollerade den engelska kronan hela ön. En majoritet av irländarna var katoliker, men under det engelska styret fråntogs dessa gradvis rätten att köpa, hyra och äga mark. År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament upplöstes. På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Efter en veckas slogs rebellerna ner. Påskupproret har trots nederlaget en stark symbolisk laddning för många irländare. 1919 bildade irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig republik. Det irländska parlamentet förbjöds av Storbritannien, och protestanterna i norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning. 1922 accepterade irländarna motvilligt ett brittiskt fredsförslag som innebar
att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen förblev brittisk och den södra delen blev den irländska fristaten, med begränsat självstyre. Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt inbördeskrig utkämpades, till dess att fristatsförespråkarna 1923 besegrat motståndarna till avtalet. En ny konstitution som gav staten namnet Ireland (Éire) antogs 1937. Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då Irland slutligen etablerades som självständig republik och landet lämnade det brittiska samväldet. Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner. 1998 ingicks en fredsöverenskommelse, Good Friday Agreement, som med goda marginaler godkändes i folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland fick därmed långtgående självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning. Implementeringen av detta avtal har varit en lång och mödosam process, som dock stadigt fortskrider med aktivt stöd från både Irland och Storbritannien. Man samverkar också för att hantera incidenter och oroligheter, såsom de som utbröt efter det att stadsfullmäktige i Belfast i december 2012 beslutade ändra stadshusets flaggnings-rutiner. Relationerna med Storbritannien är numera mycket goda inom samhällslivets alla områden. Storbritannien är Irlands i särklass största handelspartner, och man samverkar nära i implementeringen av fredsuppgörelsen avseende Nordirland. Besöket av drottning Elisabeth II i maj 2011, det första av en brittisk monark på över 100 år, markerade denna nya era i relationerna mellan de båda länderna. Inrikespolitik Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Efter valet i februari 2011 består regeringen av Fine Gael (FG) och Labour (LP), som båda rönte stora framgångar. Fianna Fáil (FF) som suttit i regeringsställning sedan 1987 reducerades till tredje största parti följt av Sinn Fein som under den senaste ekonomiska krisen ökat i popularitet. Premiärminister(Taoiseach) Enda Kenny, partiledare för FG, är nu Irlands störta parti. LP-ledadaren Eamon Gilmore (Tanaiste) är utrikesminister. Presidentval hålls vart sjunde år. Sittande presidenten Michael D Higgins innehar ämbetet sedan 2011 till 2018 då nästa presidentval äger rum. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar: underhuset Dáil Éireann och överhuset Seanad Éireann. Regeringen, som enligt konstitutionen endast får ha 15 ledamöter, innehar den verkställande makten och är ansvarig inför Dáil Éireann. Ministrar i regeringskabinettet: 3
4 Enda Kenny (FG) - Premiärminister. Eamon Gilmore (LP) - Bitr PM samt Utrikes- och Handelsminister. Michael Noonan (FG) - Finansminister. Brendan Howlin (LP) - Minister för den offentliga sektorn. Alan Shatter (FG) - Justitie-, försvars- och jämställdhetsminister. Richard Bruton (FG) - Minister för företagande, arbete och innovation. Simon Coveney (FG) - Minister för jordbruk och livsmedel. Pat Rabbitte (LP) - Minister för kommunikation och energi. Joan Burton (LP) - Socialminister. James Reilly (FG) Hälsominister. Ruairí Quinn (LP) Utbildningsminister. Jimmy Deenihan (FG) Kulturminister och Gaeliska frågor. Frances Fitzgerald (FG) Minister för barnfrågor och jämställdhet. Phil Hogan (FG) Miljöminister inkl samhälls- och kommunfrågor. Leo Varadkar (FG) Minister för transport, turism och sport. Därtill finns 15 s.k. juniorministrar som inte formellt deltar i regeringssammanträdet, inklusive en EU-minister Paschal Donohoe (FG) och en minister för handel- och biståndsfrågor Joe Costello (LP). Patrick Honohan är centralbankschef och Maire Whelan riksåklagare. Ekonomi Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt, vilken gav upphov till benämningen den keltiska tigern. EUmedlemskapet, stora utländska investeringar under fördelaktiga skattevillkor, samt en ung, välutbildad och växande befolkning gynnade utvecklingen. Tillverknings- och servicenäringarna blev de största exporttillgångarna. Den globala ekonomiska nedgången slog dock hårt mot Irlands exportberoende ekonomi, och under hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i recession. En kris inom bankväsendet växte till en nationell ekonomisk kris och vid slutet av 2010 tvingades man söka stödlån från EU och IMF. Irland har nu genomgått ett framgångsrikt och genomgripande reformprogram och blev i december 2013 första EU-land i kris att lämna EU:s och IMF:s stödprogram. EU-politik Den ekonomiska krisen dominerar dagens irländska EU-politik. Det gäller såväl de nationella ekonomiska problemen, som den ekonomiska krishanteringen inom EU, inte minst Euro-zonen. Pågående reformansträngningar för att utveckla bättre ekonomisk planering och samordning inom EU har Irlands stöd. Som ett exportberoende land är Irland mån om frihandel och en fungerande gemensam marknad.
5 Klimatfrågorna är viktiga för Irland, även om klimatmålen har hamnat i skuggan av den finansiella och ekonomiska krisen. Irlands energibehov täcks till över 80 procent av importerade fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser ökar. Irland är positivt till en fortsatt utvidgning av EU:s medlemskrets. Utrikes- och säkerhetspolitik Förutom EU är FN en grundbult i Irlands utrikespolitik. Irland har genom åren bidragit till åtskilliga av FN:s fredsbevarande operationer, och har i dessa vid flera tillfällen samarbetat med Sverige, bl.a. i Liberia och Tchad. Redan under andra världskriget och alltsedan sin självständighet har Irland bedrivit en säkerhetspolitik baserad på neutralitet. Man är följaktligen inte medlem i NATO, men deltar i NATO:s Partnerskap för fred (PFF). Irland har också ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan, som upprättats inom ramen för EU:s försvars- och säkerhetspolitik. Irland var under 2012 ordförande (Chairman-in-Office) för Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE. Irland är för närvarande medlem i FNs råd för mänskliga rättigheter. Sveriges förbindelser med Irland När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Efter Sveriges medlemskap i EU har samarbetet intensifierats. Många svenskar besöker Irland, som är ett populärt turistmål. Ett 40-tal svenska företag finns representerade i landet. En svensk handelskammare under ledning av Sveriges generalkonsul i Dublin träffas regelbundet. Som en konsekvens av svenska budgetbesparingar stängdes den svenska ambassaden i Dublin sommaren 2010. Sverige har sedan september 2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat i Dublin. Irland har ambassad i Stockholm samt ett konsulat i Göteborg.