Promemoria CANBERRA Landfakta: Fiji Officiellt namn: Republic of Fiji Huvudstad: Suva Yta: 18 376 km² Folkmängd: 896 758 (2013 est CIA) Befolkning: Ursprungs-fijier 57,3 %, indiska fijier 37,6%, övriga 5,1 % (folkräkningen 2007) Befolkningstillväxt: 0,73 % (2013 est) Officiella språk: Engelska, fijianska och hindustani (täcker både hindu och urdu) Religion: Kristna (metodister och katoliker) 64,5 %, hinduer 27,9 %, muslimer 6,3 % Nationaldag: 10 oktober (den 10 oktober år 1970 blev Fiji självständigt från Storbritannien) Statsskick: Parlamentarisk republik (för närvarande under militärt styre) Statschef: President Ratu Epeli Nailatikau Regeringschef: Voreqe Frank Bainimarama Utrikesminister: Ratu Inoke Kubuabola Regering: Fiji First fick nära 60% av rösterna och kunde bilda regering efter valet 2014 Senaste allmänna val: 17 september 2014 Nästa allmänna val: Medlemskap i internationella FN, Pacific Islands Forum, organisationer och Brittiska samväldet, Melanesian grupperingar: Spearhead Group, African-Caribbean-Pacific Group, WTO, m.fl. Valuta: Fiji Dollar (FJD) Växelkurs: 1 FJD = 3,40 SEK (januari 2014) Inflation: 4,3 % (2012 DFAT) BNP: 4 000 miljoner USD (2012 DFAT) BNP/capita (PPP): 4 700 US$ (2012 CIA) BNP tillväxt: 2,1 % (2012 DFAT)
Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) Viktigaste exportprodukter: Största handelspartners, export: Viktigaste importprodukter: Största handelspartners, import: Sveriges export till Fiji: Sveriges import från Fiji: Socker, textiler, guld, timmer, fisk, kokosolja, mineralvatten, ingefära Australien, USA, Japan Oljeprodukter, maskiner, livsmedel, transportutrustning Singapore, Australien, Nya Zeeland 4 miljoner SEK (2013, Kommerskollegium) 812 000 SEK (2013, Kommerskollegium) Kort historik Fijiöarna befolkades första gången för ca 3 500 år sedan av polynesier som invandrade från Sydostasien. De följdes ca 1 000 år senare av en andra våg av melanesiska invandrare som tog över landet. Mycket av polynesiernas kultur bevarades dock, och många polynesier lever ännu på de östra Fijiöarna. Den förste europén i Fiji var Abel Tasman som seglade förbi år 1643, men den mest kände är William Bligh som besökte öarna år 1789 med det berömda fartyget Bounty. Under 1800-talets början anlände många européer som deltog i avverkningen av sandelträ. Sjögurka var en annan viktig produkt i handeln med Kina, men resurserna var ganska snart uttömda. Fijis kung Cakabau hade år 1874 tröttnat på krigen mellan ursprungsbefolkningen och européerna, som ständigt avlöste varandra, och lämnade frivilligt över sitt kungarike till Storbritannien. De brittiska guvernörerna ville hålla befolkningen välvilligt inställd till kolonialväldet och vidtog därför åtgärder för att bevara den fijianska kulturen och självhushållningsekonomin. För att få arbetskraft till sockerplantagerna var man därför tvungen att ta in arbetare från Indien. Mellan år 1879 och år 1916 anlände mer än 60 000 indier till Fiji, varav de flesta valde att stanna efter att deras kontrakt löpt ut. Under hela 1900-talet levde de tre etniska grupperna fijier, indier och européer sida vid sida utan några försök till integration. Inrikespolitik Fiji blev en självständig stat inom samväldet år 1970 under en konstitution som befäste den etniska åtskillnaden. I maj år 1987, fyra veckor efter att en multietnisk koalitionsregering valts, genomfördes en militärkupp av den etniskt fijianske Sitiveni Rabuka som då utropade Fiji till republik och separerade landet från det Brittiska samväldet.
Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) En ny konstitution antogs år 1997 och Mahendra Chaudhry blev, efter valet år 1999, den förste premiärministern under denna. Ett år senare, i maj år 2000, togs Chaudhry och hans regering som gisslan i en statskupp genomförd av en grupp fijianska nationalister. Syftet med denna aktion var att skydda etniska fijier från den indiska folkgruppens dominerande roll i ekonomin. Den dåvarande presidenten, Kamisese Mara, avsatte Chaudry på grund av hans oförmåga att styra landet från fångenskapen. Dock tvingade militären Mara att kort därefter avgå, men senare förhandlades en lösning fram. Gisslandramat varade i 56 dagar och under tiden hade militären upphävt konstitutionen och det dröjde tills mars år 2001 innan landets appellationsdomstol återinförde den. Nya val hölls i augusti år 2001 och vanns av SDL, vars ledare Laisenia Qarase blev premiärminister. Qarase blev sedermera omvald i maj år 2006, men störtades i en statskupp i december samma år. Den nya kuppen leddes av kommendör Voreqe Frank Bainimarama ledare av Fijis militär och bakgrunden går tillbaka till den föregående statskuppen år 2000; Bainimarama ansåg att Qarases regering var korrumperad och försökte skydda de ansvariga bakom kuppen. I och med den nya statskuppen tog Bainimarama över rollen som regeringschef, upphävde delar av konstitutionen, upplöste parlamentet och avskedade polischefen, samt utsåg en interimsregering i väntan på val. I april år 2009 förklarade Fijis högsta domstol att Bainimaramas maktövertagande var olagligt och därför ogiltigt, varpå president Iloilo, som var allierad med Bainimarama, svarade med att upphäva resten av konstitutionen, avsätta alla juridiska tjänstemän och återinsätta Bainimarama som regeringschef. Enligt uttalanden skulle Fiji från och med nu styras under en New Legal Order. Fram till dess hade en lågintensiv så kallad politisk dialog pågått där representanter från interimsregeringen och oppositionspartier, efter medling av bland annat FN och samväldet, diskuterade en fredlig återgång till ett varaktigt demokratiskt styre. I juni förklarade Bainimarama slutligen att han ensidigt valt att ersätta den politiska dialogen med en National Roadmap för Fijis återgång till demokrati som skulle utmynna i allmänna val senast år 2014. Sedan upphävandet av konstitutionen har Fiji styrts i enlighet med ett antal Public Emergency Regulations (PER) som ger polis och militär vidsträckta befogenheter. I dessa har interimsregeringen bland annat infört omfattande inskränkningar av yttrande-, rörelse-, mötes- och pressfriheten, de ger även myndigheterna rätt att använda betydande våld för att upprätthålla lagens bestämmelser. I januari år 2012 meddelade PM Bainimarama att PER skulle
Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) upphöra. I teorin byttes PER ut mot the Public Order Act (Amendment) Decree. Dock innebar den nya förordningen få förändringar i praktiken. Politisk översikt Sedan självständigheten år 1970 har Fiji varit en konstitutionell demokrati. Landet har tvåkammarparlament - en senat med utnämnda medlemmar, och ett representanthus med 71 ledamöter som väljs på femårsperioder. Mandaten är fördelade mellan de olika etniska grupperna på så vis att etniska fijier har 23 platser, indiska fijier har 19, andra etniska grupper har tillsammans fyra platser och de återstående 25 platserna är öppna för alla grupper. På den lokala nivån är landet indelat i fyra distrikt och 14 provinser, var och en med sitt eget styrande råd, där endast etniska fijier är representerade. Etniska fijier har också ett eget hövdingaråd Bose Levu Vakaturaga som sammanträder en gång om året. Rådet åtnjuter stor respekt och utser också Fijis president och vice president. Ledaren för militärjuntan kommendör Bainimarama uttalade att innan något val kunde ske måste Fijis val- och röstningssystem reformeras. Systemet var enligt Bainimarama odemokratiskt och rasistiskt, och även utomstående håller med om att reformer behövs, men de anser att sådana måste genomföras av en legitim regering. Den 9 mars år 2012 lanserade Bainimarama arbetet med en ny konstitution. Bainimarama underströk i ett tillkännagivande vikten av att konstitutionen har sin utgångspunkt i värderingarna och principerna i People s Charter for Change. Denna stadga är framtagen av regeringen och inkluderar bland annat: en sekulär stat, avlägsnande av korruption, ett oberoende rättsväsen, transparent styrning, social rättvisa, samt proportionell representation. Framför allt framhävs principen one person, one vote, one value vilket innebär att den fördel som etniska fijianer förr har disponerat blir ickekonstitutionell. Den första versionen av den nya författningen släpptes i mars år 2013 då allmänheten hade möjligheten att kommentera den. Det var i september år 2013 som författningen trädde i kraft efter att den godkänts av presidenten. Bainimarama har utfäste att nya val skulle hållas 17 september 2014. För att hjälpa Fiji arrangera det planerade valet bildades en internationell grupp som bestod av ambassadörer och representanter för andra länder samt EU, FN
Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) och Samväldet. Bainimarama avgick som befälhavare i mars 2014 och startade ett eget parti för att ställa upp i valet. Valet 2014 Valet den 17 september var det första allmänna valet på åtta år. Sammanlagt ställde sju partier upp och valdeltagandet rapporterades ha uppgått till 84%. Vinnare blev Bainimaramas nybildade parti Fiji First med 59,2% av rösterna, följt av Social Democratic Labour party, SODELPA, vilka fick 28,2% och National Federation Party, NFP, med 5.5%. Dessa tre partier var de som tog plats i landets parlament. Fem av partierna hävdade dock valfusk, och i ett gemensamt uttalande vägrade de att godta valresultatet. Den internationella observatörsgrupp som var på plats rapporterade att valet hade gått rätt till, och slutligen valde även partierna att godta valresultatet efter att ha misslyckats att framföra bevisning för sina anklagelser. Bainimarama svors in som premiärminister den 22 september. Ekonomi Kuppen år 2006 hade precis som de föregående kupperna avsevärd påverkan på såväl Fijis ekonomi som levnadsstandarden hos landets befolkning. Kupperna har försvagat investerarnas förtroende, skadat Fijis image som turistland, lett till handelsförbud och reducerat internationell finansiering. Enligt beräkningar minskade ekonomin med omkring 0,5 procent år 2009, detta på grund av problem på en rad olika områden såsom turism, socker, byggindustri och guldbrytning. Turistsektorn, sockerexport och remittering från medborgare som arbetar utomlands har varit de största inkomstkällorna från utlandet de senaste åren. I maj år 2009 valde regeringen att devalvera Fiji dollarn med 20 % i hopp om att öka exportinkomsterna och locka fler turister. Fiji har fortsatt långsiktiga problem med låga investeringar, oklara regler kring äganderätt av fastigheter och ineffektiv budgetering. För att klara av de utmaningar som ekonomin står inför krävs ett omfattande omstruktureringsprogram, framsteg för att uppnå en sund makroekonomisk grund, ökade jobbmöjligheter och ett investeringsklimat som främjar tillväxt ledd av den privata sektorn. Handelspolitik Såväl socker- som turistindustrin har gått dåligt under de senaste åren. Att EU har ställt in alla bidrag till Fiji i väntan på framsteg mot demokratiska val slår hårt mot sockerindustrin, som hade det svårt redan innan på grund av
Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) inställda bidrag efter kuppen år 2000. EU menar att Fiji inte har råd att bli av med bidragen. Socker fortsätter emellertid att vara landets viktigaste industri. Ökande del av exportinkomsterna kommer exempelvis från kokosnötter, ingefära, fisk, guld och timmer. Fijis exporterar framför allt till Australien, Japan och USA. Utrikespolitik Fiji är medlem i FN, Melanesian Spearhead Group samt African-Caribbean- Pacific Group. Fiji blev medlem i GATT år 1993 och i WTO år 1996. Fijis medlemskap i Pacific Islands Forum suspenderades i maj år 2009 eftersom landet ännu inte återinfört demokratiskt styre. Kring Fijis medlemskap i Brittiska samväldet har det varit många turer, och 2009 suspenderades man även därifrån. I och med att man genomförde demokratiska val 2014 kom båda dessa att lyftas, och Fiji är nu fullvärdig medlem både i Samväldet och Pacific Islands Forum. Fiji är en av de mest utvecklade av de självständiga staterna i Oceanien och har sedan självständigheten agerat som något av en ledare i regionen. På grund av landets geografiska läge och väl utbyggda infrastruktur tjänstgör Fiji som administrativt centrum i regionen och landet är värd för flera av de regionala organisationernas huvudkontor, exempelvis sekretariatet för Pacific Islands Forum och University of the South Pacific. Fiji har bidragit till flera fredsbevarande FN-uppdrag, och har spelat en roll i bemanningen av fredsövervakningsmissioner på Bougainville och Östtimor, och vid interventionen i Salomonöarna (Regional Assistance Mission to the Solomon Islands, RAMSI). I december år 2013 rapporterades 766 fijiska soldater och poliser vara i FN-tjänst (Sverige hade 60 samma månad). Kritik har framförts från oppositionella som anser att militärens deltagande i dessa operationer har använts för att rättfärdiga dess olagliga styre av landet. Landet har tidigare haft nära band till sina två stora handelspartners, Australien och Nya Zeeland, men sedan statskuppen har dessa försämrats kraftigt. I november år 2009 utvisade regimen de båda ländernas ambassadörer efter anklagelser om att de ingrep i landets interna angelägenheter. Australien och Nya Zeeland svarade med att direkt utvisa Fijis motsvarigheter. Ett flertal länder, inklusive Australien och Nya Zeeland, införde riktade sanktioner mot landet efter kuppen bland annat vad gäller resor.
Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) Dock återupprättade både Australien och Nya Zeeland diplomatiska relationer med Fiji i juli år 2012. Detta på grund av att Fiji gjort en del förberedelser för att hålla parlamentsval. Efter att Fiji lyckats hålla demokratiska val 2014 har landet åter välkomnats in i både Pacific Islands Forum och Brittiska samväldet och suspenderingarna har hävts. Sveriges förbindelser med Fiji Sveriges ambassad i har ansvar för relationerna med Fiji och ambassadör är Pär Ahlberger. Svenskkolonin på Fiji är mycket liten, men antalet svenska turister ökar emellertid. Fiji har ingen diplomatisk representation i Sverige, men en ambassad i Bryssel och en High Commission i London. Handel mellan Sverige och Fiji År 2013 var den totala till exporten från Sverige till Fiji värd 3 miljoner SEK. Importen var år 2013 uppe i 1 miljon SEK. Kontaktuppgifter Ambassadens adress: Embassy of Sweden 5 Turrana Street Yarralumla ACT 2600 AUSTRALIA Tfn: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 E-mail: ambassaden.canberra@gov.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra * * * * Honorärkonsulat i Suva Honorärkonsul: Neil Underhill PO Box 1327 Suva Fiji Islands Besöksadress: Neil Underhill & Associates 25 Wailada Road Suva Fiji Islands Tfn: +679 336 3947 Fax: +679 336 3948 E-mail: neilunderhill@connect.com.fj
Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) Tidsskillnad Tidsskillnad i Fiji mot Sverige: + 10 timmar vid svensk sommartid + 11 timmar vid svensk vintertid Tidsskillnad i Australien mot Sverige: + 8 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid