SAMVERKAN Nummer 3 2013 Årgång 12 Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Pris 49 kr Nyheter Senaste blåljusnyheterna på nätet. Landet runt med 70 dagstidningar varje dag! www.s112.se POLIS Hur ser det ut inne i polishuset? TILLÖKNING Nilsson har tagit fram en storbilsambulans FLYGKRASCH En ovanligt lyckad räddningsaktion SJÖRÄDDNING Midsommarhelg med Sjöräddningssällskapet TRAUMALARM Viktigt att öva vardagsolyckor
Lättstyrd kommunikation Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora PCM en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker. Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra 3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver. AMBULANS POLIS SJUKHUS SOS ALARM hstd.se Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se 2 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon SAMVERKAN 12 Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Lena M Fredriksson, Robert Henriksson, Gunilla Ingels, Daniel Karlsson och Birger Nylén. Formgivning Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant). Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040-97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: Pontus Ferneman, Jönsson Bilder Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug... NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec... Varför går det så ofta så illa? Rubriker om misslyckade offentliga upphandlingar dyker med jämna mellanrum upp i medierna. Den senaste i raden är tvisten mellan Fyrklövern och MedHelp. Var brister det? Rättvisande underlag Medhelp har sedan slutet av oktober 2011 prioriterat och dirigerat ambulanser åt mer än 900 000 människor i Uppsala, Västmanlands, Södermanlands och Gotlands län. Enligt MedHelp visade det sig redan från start att tjänsten avvek från beskrivningen i upphandlingsunderlaget. De 95 000 ambulansuppdrag och några tusen samtal som Fyrklövern upphandlade var i verkligheten 111 000 uppdrag och över 300 000 samtal. Företaget fick snabbt anställa fler sjuksköterskor till sin ambulansdirigeringen i Eskilstuna, med stora merkostnader som följd, Där arbetar idag 20 sjuksköterskor. Ingånget avtal Landstingen verkar hålla med om att samtalsvolymen ökat. Men inte så mycket som Medhelp gör gällande. Att det kan gå många samtal på ett uppdrag borde företaget ha insett. Lagt bud ska med andra ord ligga. Fyrklövern hävdade att avtalet gäller och att det inte finns någon som helst anledning att betala för det som Medhelp anser vara fördyringar. Kalla fötter Under våren höjde Medhelp plötsligt tonen - får de inte 21 miljoner extra för att fortsätta uppdraget stoppar de verksamheten och bryter avtalet som egentligen gäller fram till och med slutet av oktober 2014. Landstingspolitikerna fick kalla fötter. En kompromiss ger Medhelp en extra ersättning på två miljoner kronor per månad fram till mitten av november 2013. På så sätt får Fyrklövern tid och rum att i lugn och ro ta över ambulansdirigeringen i egen regi. Nytt uppdrag I höst väntar nytt uppdrag för Medhelp. Från den 1 november kommer Medhelp att prioritera och dirigera ambulanser och ambulanshelikoptrar i Stockholms län. Bolaget vann upphandlingen och tar över tjänsten från SOS Alarm. Två anbud uppfyllde kraven men Medhelps var bäst, kommenterade chefläkaren i ett pressmeddelande. Nytt läge Konflikter och juridiska strider som äventyrar denna livsviktiga samhällsfunktion är synnerligen olyckliga. Inom några år kan frågan komma i annat läge. I april kom en statlig utredning: En myndighet för alarmering. Utredaren, Marie Hafström, anser att alarmering är en så viktig samhällsfunktion att den ska ligga under staten, på samma sätt som polis och försvar. Den kartläggning och analys som genomförts visar tydligt att den nuvarande modellen har ett flertal brister. Hafström konstaterar att olika aktörer på marknaden och en mer komplex larmkedja försvårar arbetet, och att det i sig innebär risker när det gäller att hantera inkomna larm. Vi ses i början av september! Till dess önskar jag dig en riktigt skön och behaglig sommar! Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se SAMVERKAN 112 NR 2 2013 3
SAMVERKAN Innehåll 8 Europas största räddningsmässa 10 Nybliven miljonär och pensionär Sveriges yngsta brandchef 16 46 Midsommarhelg med Sjöräddningssällskapet 6 8 10 12 22 26 28 Narkometern gör succe i Danmark Nya helikoptrar på svensk mark RETTmobil 2013 Festivalen med eget Rescue-team En nöjd och nybliven pensionär Trauma-larm i Kristianstad 44 Etikprofessorn som märks På besök hos Östersundspolisen 34 Tillökning i Nilsson-familjen 46 Midsommarhelg och Sjöräddning 16 Sveriges yngsta brandchef 36 Alarm Ambulansförbundets egen sida 48 Marknadsnyheter 18 En ovanligt lyckad räddningsaktion Utredning - Ambulansen Gävle 50 Marknadsnyheter 38 4 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
Vi bygger och inreder säkra, funktionella arbetsmiljöer med hög kvalitet. Euro-Lans Tel 0457-45 06 70 info@eurolans.se www.eurolans.se Trygghet - Ekonomi - Kvalitet För bättre ekonomi Livslängden för sjukhytten är beräknad att nyttjas på tre chassin. Läs mer på: www.ambulansproduktion.se Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30 SAMVERKAN 112 NR 3 2013 5
Aktuellt KBV 310 var ledningsfartyg vid dödsolycka En vattenskoterförare avled tidigt en morgon i början av juni efter att ha kört på en klippa söder om Runmarö i Stockholms skärgård. Kustbevakningens KBV 310 och Sjöräddningssällskapet (SSRS) kom, efter en tre timmar lång sökinsats, fram till olycksplatsen, men lyckades inte återuppliva föraren. Larmet från JRCC (Joint Rescue Coordination Centre) om en saknad vattenskoter kom till Kustbevakningen 03.45 på morgonen. Vid sjutiden kunde Sjöfartsverkets räddningshelikopter lokalisera skotern intill en kobbe söder om Runmarö. KBV 310, som ledde ytgående räddningsenheter från Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet och en helikopter från Sjöfartsverket, kom tillsammans med SSRS fram till olycksplatsen och påbörjade hjärt- och lungräddning. Den avlidne fördes senare till Ingarö och väntande ambulans. Låt räddningstjänsten rycka ut på fler sjukvårdslarm! Efter ett initiativ i Öregrund har mer än 1150 personer i länet skrivit på en namninsamling för att brandkåren ska få rycka ut på så kallat IVPA-larm (i väntan på ambulans) i fall där en patient har bröstsmärtor. Vid allvarliga sjukdoms- och olyckfall kan räddningstjänsten larmas för att rycka ut på sjukvårdslarm, där det tar lång tid för ambulans att nå fram. Räddningstjänsten finns ju på fler platser i länet och kan ofta komma fram snabbare än ambulansen. Sådana utryckningar kallas för IVPA i väntan på ambulans. Sedan kriterierna ändrades för IVPA har debatten gått varm på många håll och nu har över 1100 personer skrivit under en upprop för att kriteriet bröstsmärtor ska återföras till listan. Bröstsmärtor är en signal på bland annat hjärtinfarkt och då krävs det snabb vård, och räddningstjänsten är oftast snabbare på plats än ambulansen, säger Yvonne Ahtaanluoma Pettersson i Öregrund som startade namninsamlingen. Brandbil (arkivbild). Foto: Euro-Lans Att kriterierna ändrades tror Yvonne beror på snålhet i landstinget. Räddningstjänsten debiterar landstinget cirka 1600 kronor per IVPA-larm, och 2009 togs kriteriet bröstsmärtor bort, ungefär samtidigt som man skulle spara pengar. Grunden för förändringen låg i en utvärdering som man gjorde 2008, säger landstingets ambulanschef Per Andersson. Där gick man igenom på vilka kriterier det fanns medicinsk nytta med de här larmen. Det vi såg var att det gick inte att hitta någon medicinsk nytta med den behandling de gav, men däremot kunde man hitta felbehandlingar med syrgas bland annat. Text: Elin Roumeliotou, Sveriges Radio, Upplandsnytt Narkometern gör succé i Köpenhamn För första gången finns nu ett sållningsinstrument som hjälper den danska polisen att avslöja drogpåverkade förare direkt vid vägen. Det är polisen i Köpenhamn som testar den nya narkometern som snabbt visar om föraren har till exempel amfetamin eller cannabis i kroppen. I det senaste numret av tidningen Motorföraren berättar Köpenhamnspolisen om hur det nya instrumentet fungerar i praktiken. Det visar sig att narkometern skrämmer bort drogpåverkade bilförare från gatorna i Köpenhamn. Svensk polis hoppas nu att snarast få börja använda samma teknik. Narkometern registrerar sju ämnen cannabis, kokain, opiater, amfetamin, benzedrine, metaamfetamin och metadon. Narkometern är ett sållningsinstrument. För en rättslig prövning krävs ett blodprov. Allt talar för att narkometern kommer att finnas i alla danska polisdistrikt i landet inom något år. Narkometern ser nu ut att vara på väg till Sverige där man räknar med att upp till en tredjedel av de påverkade förarna har droger i kroppen. Men i till exempel Malmö är antalet narkotikapåverkade förare sedan länge större än rattfyllorna. Narkometern vore ett jättebra verktyg för oss, säger Anders Idoff i Malmöpolisens trafikgrupp. Vi tar fram underlag till en kravspecifikation. Upphandlingen ska starta någon gång under 2013, säger Liselotte Jergard, sektionschef på Rikspolisstyrelsens brottsförebyggande enhet. En annan fråga som utreds är vilka lagändringar som krävs när narkometern börjar användas. Salivprov för test av narkotika får inte göras rutinmässigt i Sverige vilket är tillåtet för alkohol. Först måste en misstanke finnas. Källa: MHF / Motorföraren 6 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
MYNDIGHET FÖRESLÅS TA ÖVER ALARMERING Försvarsminister Karin Enström välkomnar Alarmeringstjänstutredningens betänkande. Foto: Regeringskansliet Text: Sven Åsheden En säker, effektiv och likvärdig behandling av larm En myndighet med ansvar för larmhanteringen är ett sätt att garantera en sammanhållen och obruten larmkedja. Jag välkomnar Alarmeringstjänstutredningens betänkande, säger försvarsminister Karin Enström i ett pressmeddelande i samband med överlämnandet. Tidningens Tjugofyra7 som bevakar utvecklingen inom MSB- myndigheten sammanfattar utredarens förslag så här. Alarmeringsmyndigheten bildas 1 januari 2015. Myndigheten får övergripande ansvar för samordnad behandling av larm via 112 för kommunal och statlig räddningstjänst, ambulans, och polis. Alarmeringen regleras i lag. Myndigheten ska också ansvara för varning och information, exempelvis VMA och kontakt med myndigheters tjänstemän i beredskap (TIB), samt stöd och infrastruktur för alarmering. Antalet larmcentraler föreslås bli fem-sju. MSB får ansvaret att utveckla en gemensam teknisk plattform för larmbehandling med mera. Förslag till yrkesutbildning på 1-1,5 år för larmoperatör tas fram av MSB. MSB tar över huvudansvaret för informationsnumret 113 13. Alarmeringsmyndighetens uppgifter bör inte omfatta säkerhets- och Försvarsdepartementet. Byggnaden tagen nedanför Stockholms slott. Foto: Lars Hagberg jourtjänster, exempelvis trygghetslarm och jourhavande präst. Endast automatlarm som skyddar allmänna inrättningar, exempelvis sjukhus och skolor, ska hanteras av Alarmeringsmyndigheten. MSB får ansvar för samordnad tillsyn av alarmeringstjänsten. Utredningen är på remiss till 3 september. KLÄDSYSTEM FÖR DE TUFFASTE UTMANINGARNA Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap testa din verklighet i Taiga Climate Lab. Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00 SAMVERKAN 112 NR 3 2013 7
Mässa RETTmobil 2013 i centrum av Tyskland Text: Sven Åsheden Foto: Rettmobil Picture Gallery 2013 Årets RETTmobil-mässan i Fulda (15-17 maj) överträffade alla förväntningar. Besökare, utställare och arrangörer är mycket nöjda. Mässan har blivit Europas största räddningsmässa för professionella brukare. Idén bygger på idealisk infrastruktur med utställning, utbildning, forum, seminarier, workshops, stora utomhusytor med övningsplatser och en speciell offroadbana. Publik- och utställarrekord Den 13: e RETTmobil var helt fantastisk säger en glad Manfred Hommel, ordförande i föreningen för påbyggare av ambulanser och bärgningsbilar (IKR). Petra Dehler-Udolph och Dieter Udolph, som ansvarat för planering och genomförande av mässan instämde med Hommel: Vi hade inte förväntat oss ett så bra resultat och därför är vi både förvånade, mycket glada och stolta över framgången. I 19 hallar, på det 70 000 kvadratmeterstora mässområdet, fanns mer än 450 utställare från 19 länder. Nytt rekord. Men det blev också ett nytt publikrekord under de tre dagarna, 24 300 fackbesökare. 8 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
Fortsatt debatt om ambulansutlarmning Ska det vara stat, landsting eller vårdbolag som larmar ut ambulanser i framtiden? En statlig utredning föreslår att en myndighet tar hela ansvaret. Då skulle privata företag inte få larma ut ambulanser som i dag i Uppsala län. De politiska blocken i landstinget är oense i frågan. Ambulanser på uppdrag Foto: John Thorner / Arkivbild Landstinget har nu skrivit ett remissvar till den statliga utredning som föreslår att en statlig myndighet tar över ansvaret för larmnumret 112. Åsikterna går i sär. Men Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiets landstingspolitiker ser postivt på utredningens förslag. Att ha två organisationer som svarar på larmsamtal har nämligen sina risker säger Socialdemokraternas landstingsråd Börje Wennberg. Det finns en risk att man tappar i kvalité och patientsäkerhet. Att det kan bli missförstånd. I en sån här viktig samhällsfunktion finns det ett stort värde att ha det samlat i en myndighet. Vad är fördelen med det? Kvalitén. Du får en säkrare hantering om det bara är en part. Att det inte behövs överlappningar och informationsöverföring. Det finns också en god möjlighet att ha lägre kostnader om det inte är flera olika parter, säger Börje Wennberg (S). I dag svarar SOS Alarm på 112-samtal - och kopplar över till vårdbolaget Medhelps larmcentral om det behövs en ambulans i Uppsala län. Den utredning som regeringen har beställt föreslår att det inte ska få gå till så. Att det i stället ska vara en statlig myndighet tar över ansvaret för larmnumret 112 - inklusive att larma ut ambulanser i alla landsting. Allianspartierna i Uppsalas landsting vill att det ska fortsätta vara ungefär som det är nu i Uppsala. Att landstingen ska ha ansvaret för att ta över larmsamtal från människor som behöver vård och larma ut ambulanser. Antingen att landstinget gör jobbet själva - eller lägger det som i dag på ett vårdbolag. Vitsen är att landstingen då kan se till att det är vårdkunnig personal som tar över larmsamtalen från människor i behov av vård säger moderaternas Erik Weiman. Vi har väldigt goda erfarenheter av att vårdkedjan kommer igång så snabbt som möjligt när man har ringt 112. Att landstinget snabbt kan träda in. Ser du någon risk att man splittrar på ansvaret? Nej, det understryker naturligtvis vikten av att landsting och andra vårdgivare har ett väl fungerande samarbete, säger Erik Weiman (M). Text: Sveriges Radio, Upplandsnytt Hittills i år har drygt 6 000 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockning från medborgare i länder utanför EU inkommit till Migrationsverket. Samtliga ansökningar har kommit från Thailand Inför säsongen 2012 inkom drygt 5 800 ansökningar från länder utanför EU. Av dessa beviljades drygt 5 700 arbetstillstånd. Samtliga bärplockare som beviljades arbetstillstånd 2012 kom från Thailand. 2011 ansökte 3 000 utomeuropeiska bärplockare om arbetstillstånd, varav 2 700 beviljades. Skärpningen av riktlinjerna 2011 har inneburit att vi fått ännu större kunskap om hur branschen fungerar och därmed ökade möjligheter att se till att skatter och arbetsgivaravgifter betalas på rätt sätt, säger Pia Blank Thörnroos, expert på Skatteverket. Sedan år 2011 samverkar Migrationsverket, Polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Länsstyrelsen i Stockholm i arbetet med att förebygga att arbetstagare från länder utanför EU utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. EU-medborgare Det är svårt att förutspå hur många EU-medborgare som kan tänkas komma till Sverige för att plocka bär under sommaren. Samverkan mellan myndigheter i Sverige och i andra länder samt utbildning av berörda aktörer har stor betydelse för möjligheten att påverka bärplockarnas situation, säger Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen. Magnum för säker utryckning 4 Ny LED-larmbåge i sortimentet 4 LED-sidoarbetsljus standard 4 ECE R65-godkänd 4 12V Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu SAMVERKAN 112 NR 3 2013 9
Ambulanssjukvård Text och foto: Birger Nylén En nöjd och nybliven pensionär Erling Backman var den förste på plats då hans mor dog. Det är hans svåraste utryckning under de 28 år han jobbat som ambulanssjukvårdare i Hammarstrand. Nu väntar pension för den man som var den förste att bygga upp ambulansverksamheten i Hammarstrand. ÖP var på plats redan då Erling Backman fick nycklarna till ambulansen. Han var den förste som fick tjänsten som ambulanssjukvårdare, han fick utrusta bilen och bygga upp ambulansverksamheten i Hammarstrand. Han fick jobbet 1985 efter en sju veckor lång utbildning. I dag 28 år senare gör han sitt sista arbetspass. Genom åren har han fått uppleva mycket glädje, men även sorg. Det värsta var då jag fick rycka ut till min egen mor i samband med sjukdom. Det var förstås fruktansvärt. Jag förstod redan då larmet kom och jag såg adressen, att det var hem till mamma vi skulle åka. Hon dog framför mina ögon. I det läget fanns det ingen annan som kunde åka, det var ju mitt arbetspass helt enkelt, konstaterar Erling Backman krasst. Ett fantastiskt yrkesliv Men då Erling ser tillbaka på sina 28 år i tjänst är det de positiva minnena som överväger. Det har varit ett fantastiskt yrkesliv. Jag kan varmt rekommendera det här jobbet. Tänk att alltid vara välkommen dit man kommer. Oavsett om vi kommer mitt i natten så är vi välkomna. Vet inte hur många personer jag suttit på sängkanten hos för att prata igenom sjukdomsbilden och vilka påtgärder som krävs. Och tänk sen att få se så många bli så mycket bättre på grund av den insats man gör, det är en otroligt fin känsla, säger Erling och lutar sig samtidigt mot en gammal trotjänare, en av alla de ambulanser han avverkat genom åren. Den här har just passerat 41 000 mil, knappt inkörd, säger han och klappar om den fortfarande glänsande ambulansen som står inne i garaget vid vårdcentralen i Hammarstrand. Dubbelt så många larm idag Bilarna slits hårt och används mycket. Hur många ambulanser han avverkat genom åren vet han inte. I början då han startade verksamheten var det i snitt 20 larm per månad. Nu i år ligger vi på cirka 80 larm i månaden. Befolkningen är bättre på att utnyttja oss nuförtiden, säger han. I slutet av månaden fyller Erling 65 år. Han är frisk, han är kry, han är klar i knoppen. Och nu väntar livet som pensionär tillsammans med sin kära fru. Han gör det dessutom med 10 000 kronor extra i månaden. I tio år framåt. Erling och hans fru var nere i Stockholm för en tid sedan och skrapade fram en Trissvinst på totalt 1,2 miljoner fördelat på 10 000 kronor i månaden i tio år. Erling Backman har all anledning att se ljust på framtiden. 10 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
10 000 kronor extra i månaden lagom till pensionen Erling är gift med Yvonne och tillsammans har de två barn och ett barnbarn. Den vinstrika lotten som innehöll tre klöversymboler, inhandlades hos Coop Konsum i Hammarstrand. Den 27 april åkte familjen till Stockholm och skrapade fram sin miljonvinst. Jag går i pension nu i maj, så vinsten kommer väldigt lägligt. Kanske kan Yvonne också gå i pension nu, vi får se, säger Erling. Foto: Svenska Spel Östersunds sjukhus Hammarstrand - Östersund T.O.R ca 20 mil. SAMVERKAN 112 NR 3 2013 11
Trygghetens Hus Text och foto: Robert Henriksson Artikeln har tidigare varit införd i Länstidningen Östersund Komissarie Jan Hellström tar oss med bakom polishusets stängda dörrar PÅ BESÖK HOS ÖSTERSUNDS-POLISEN Östersundspolisen gör cirka 2 500 frihetsberövanden per år. Bakom polishusets stängda dörrar finns förhörsrum, celler, skjutbanor, rum som allmänheten inte har tillgång till. Hur ser det egentligen ut där inne? Liknar det tv-programmet CSI? Går det verkligen inte att se genom den mörka rutan i ett förhörsrum? Detta var frågor som skulle besvaras när kommissarie Jan Hellström visade runt i polishuset. Jan har jobbat som polis i 43 år och i Östersund sedan 1992. Han har haft många olika titlar genom åren och är just nu säkerhetsansvarig för Trygghetens hus. Duschen För att den intagne ska duscha eller gå på toaletten måste en vakt tillkallas. Duschrummet har bara sensorstyrda vattenreglage, det ska finnas så få saker som möjligt. När den intagna går in i duschen får man med sig en handduk, finns det då någonting som man kan knyta fast den i finns det risk för självmord. Förhörsrum Dörren till förhörsrummet öppnas. Nyfikenheten på om det verkligen inte går att se genom den mörka rutan är enorm. Ni vet den som de andra poliserna står bakom och lyssnar. Är det betongväggar? Är det ett fastskruvat bord med en stol på varsin sida? Dörren har öppnats. Jag tror inte riktigt på vad jag ser, det liknar ett fikarum. Snabbt slänger jag blicken igen mot skylten utanför, det står fortfarande förhörsrum 3. Det är ljust i rummet, på väggarna hänger det stora färgglada tygstycken, det finns en dator, ett fönster och framför allt, det finns inget mörkt fönster och inga betongväggar. Mina tankar om hur ett förhörsrum ser ut var långt från sanningen, det är inte alls så skrämmande som jag trodde det skulle vara. 12 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
Förhörsrum Öresundspolisen har åtta förhörsrum och alla används varje dag. Här förhörs både misstänkta och vittnen. Kanske kör polisen i Sverige mer good cop och mindre bad cop. Jan berättar att det finns åtta förhörsrum. Vissa dagar kan det vara kö, men alla förhörsrum används i princip varje dag säger Jan och tillägger: I förhörsrummen är det inte bara förhör av brottslingar utan även vittnen hörs där. Vi lämnar förhörsrum 3, besviken över att det inte fanns någon mörk ruta, men glad över väggbonaderna. Fyllecell Jan öppnar celldörren, det är kalt där inne. En gul galonmadrass står uppställd mot den vänstra betongväggen, i övrigt finns det inga saker. På en vägg finns ett hål där det går att få vatten, det är sensorstyrt för säkerheten. Det finns även en knapp som leder till vakten och nere vid golvet finns ett hål. En del spyr och pissar så då får man moppa ner det där, säger Jan och pekat mot hålet. Jan berättar att i snitt ligger personen i fyllecellen sex timmar och kollas då var femtonde minut. Det var en brits förr, det har man fått tagit bort eftersom det var för många fallolyckor. Fyllecell I fyllecellen finns inget mer än en gul madrass att ligga på. Förr fanns det britsar i rummet, men dem har tagits bort av säkerhetsskäl då många fallolyckor förekom. >> SAMVERKAN 112 NR 3 2013 13
>> Duschrum Häktescell I häktescellen är allt fastsatt i golvet och väggarna. Det är för att undvika att intagna försöker begå självmord. Duschrummet har bara sensorstyrda vattenreglage, det ska finnas så få saker som möjligt. Tänk dig att du kliver upp här i strumplästen och undrar var du är och så ramlar du, berättar Jan. 2012 passerade mellan 1000-1200 människor genom de fyra fyllecellerna på polishuset i Östersund. Jan berättar att det är alla möjliga typer av människor som kommer hit, allt från alkoholister till överförfriskad personal från firmafester. Häktescellen Häktescellen är i grunden lika som fyllecellen. Skillnaden är att här finns en brits, ett skrivbord och en väggstol. Allt är fastsatt i golvet och väggarna. Detta för att undvika att intagna begår självmord. Det ska vara så rent som möjligt, berättar Jan. När tiden går släpps vissa restriktioner och den intagne kan få tillgång till exempelvis tv eller att ta emot besök. Jan berättar att det är viktigt med goda relationer till den intagne. Man har god kontakt, man behandlar ju alla som vanligt folk, säger Jan. Han fortsätter: Det tror jag är en skev bild, att man är osams med dem. Uppträder de schysst vid omhändertagandet så uppträder jag schysst. Det är vanlig samtalston där man försöker reda ut vad som hänt. Det är klart, de riktigt hårda berättar ju aldrig någonting. Inför Storsjöyran töms de tolv häktescellerna, de intagna förflyttas bland annat till Härnösands häkte. Detta gör att polisen inte behöver köra till Härnösand under Storsjöyran när det tenderar att bli fullt i cellerna. Under en timma per dag har de intagna rätt till utevistelse på en rastgård bestående av betong. Skjutbanan Den polis som är i tjänst avlägger skjutprov en gång per år för att få behålla sitt vapen. Jan berättar om en situation man skulle kunna ställas inför under en skytteövning. Du kommer fram till Prästgatan, du har fått larm om pågående inbrott i en guldsmedsaffär och två personer springer från platsen. Då kommer det upp en tavla, det är en gammal tant som går med en handväska. Då ska man såklart inte skjuta, berättar Jan. Det finns många olika moment i skjutövningarna. En kan övas från sjumeterslinjen, det vill säga sju meter från tavlan. På tre sekunder ska vapnet komma från hölstrat vapen till skottläge. Skjutbanan är byggd så man kan stå i mitten och även skjuta åt sidorna, allt sker inte rakt fram. Det handlar om att kunna sitt vapen. 14 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
Det handlar om att kunna sitt vapen När det gäller... Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet. Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma. Rikspolisstyrelsen, Räddningstjänsten, Ambulanssjukvården och Trafikverket har alla upptäckt fördelarna med Reflexite Flexibright. För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430-738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 Fax. 0430 133 17 www.rdspandex.se 190x130_Reflexite_AD_RandD_MAY-2013.indd 1 30/05/2013 09:59:05 SAMVERKAN 112 NR 3 2013 15
Ny brandchef Text och foto: Birger Nylén SVERIGES YNGSTA brandchef Känns skönt att det har varit en rekrytering på legitima grunder, säger Johan Szymanski, som varit ställföreträdande räddningschef i Mora kommun sedan januari 2010. Det har varit en del turer kring brandchefsjobbet i Mora, sedan facken i vintras förklarat att man ville ha en ny person på posten. Proffice fick uppdraget att hitta en ny brandchef och rekommenderade Johan. Han har jobbat sig in hos personalen, arbetsgivaren och inte minst hos massmedia med sitt öppna och kommunikativa sätt. Han förser massmedia med bilder och redogörelser i text från utryckningar. Se media som fördel Jag gick en kurs i olycks- och krishantering. Åke Jacobsson som var brandchef vid diskoteksbranden i Göteborg 1998, då 63 ungdomar omkom, sa se media som en fördel i arbetet. Han tog med två reportrar på en skogsbrand och fick ut vederhäftig information. Det tog jag fasta på. Vi är en offentlig verksamhet, och varför ska inte allmänheten ha full insyn i det vi gör? Jag tycker att kommunens invånare ska känna till vad de betalar för. Johan växte upp i Malmköping utanför Eskilstuna och visste redan i mellanstadiet att han ville bli brandingenjör. Jag såg tv-programmet Larmet går, tyckte jobbet såg intressant ut och tog reda på vad det krävdes för utbildningar. Jag gick naturvetenskapligt program och sedan brandingenjörsutbildning i Lund mellan 2005 och 2010. Jag vikarierade som brandman för att extraknäcka till studierna och hade sådant flyt att jag fick göra lumpen som räddningsman. Vi var den sista klassen som utbildades civilt. Brist på brandingenjörer Drygt 20 brandingenjörer utbildas per år. Det är ganska stor brist. Johan hade flyt. Direkt efter brandingenjörsutbildningen fick han anställningen i Mora. Nu blir han chef för 45 man, varav 22 heltidsanställda, som tror på honom som sin chef. Lagarbete och förtroende Ytterst handlar det om förtroende. Det är viktigt att inse att jobbet handlar om lagarbete. Vår viktigaste uppgift är att verka för att olyckor inte händer. Finns det någon olycka som inte får hända? En bussolycka långt bort mitt i kallla vintern är ett skräckscenario. Fast det känns inte som om vi inte är förberedda. Vi tränar på att klara det, och har ett bra samarbete med Orsa och Älvdalen som jag vill vidareutveckla. Johan är den yngsta nu arbetande brandchefen. Jag är dock inte yngst genom tiderna. Cecila Uneram var 26 år när hon fick jobbet i Katrineholm, hon är 40 nu. 16 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
Johan har jobbat sig in hos personalen, arbetsgivaren och inte minst hos massmedia med sitt öppna och kommunikativa sätt. Han förser massmedia med bilder och redogörelser i text från utryckningar. GILLAR ATT TRÄNA Namn: Johan Szymanski. Ålder: 28 år. Utbildning: Brandingenjör. Yrke: Brandchef i Mora. Uppväxt: Malmköping. Bor: Mora. Familj: Singel. Fritid: Vänner och träning. SAMVERKAN 112 NR 3 2013 17
Samverkan En ovanligt lyckad räddningsaktion Text: Sven Åsheden och Statens Haverikommision Avsikten var att göra en lokal nöjesflygning vid lunchtid lördagen den 11 augusti 2012. Den 60-årige tyske piloten, med 3 383 timmars flygtid, startade från sjön Hultebräan och återkom för landning efter en knapp halvtimme. I samband med vattenkontakten bröts amfibieplanets (Aerofab) framkropp sönder, slog runt och blev flytande upp och ner med stjärten i färdriktningen. Kort efter haveriet sjönk flygplanet till botten på ett djup av fem meter. Flygplanet efter bärgningen. Ovanligt hög fart och brant nedgång var det som gjorde att ett amfibieflygplan kraschade i sjön Hultebräan utanför Nybro i fjol somras, och två personer skadades. Det meddelar Statens haverikommission som utrett hur olyckan gick till. Även utformningen av flygplanet ska ha haft betydelse. Vädret var fint och en hel del människor vistades i området när flygplanet havererade. De bägge ombordvarande, som blev allvarligt skadade, fick snabb hjälp av tillskyndande personer som fanns i båtar på sjön. Två av personerna ringde SOS Alarm kl. 12.23. Av informationen som lämnades under samtalet framgick att två personer själva hade lyckats ta sig ut ur flygplanet som låg upp och ned i vattnet några hundra meter från land. Ett vittne till olyckan, som befann sig i en båt på sjön, har uppgett att han tidigare sett många landningar med det aktuella flygplanet. Han uppfattade att flygplanet denna gång kom in med högre fart och med brantare vinkel mot vattnet än normalt. Efter den första vattenkontakten studsade flygplanet upp igen för att omedelbart slå runt vid den andra vattenkontakten. Passageraren Den kvinnliga passageraren, som satt i höger framsits, har till haveriutredarna uppgett att flygplanet efter en första vattenkontakt kom upp i luften igen och att det blev ett våldsamt stopp vid den andra vattenkontakten. I nästa stund befann hon sig djupt nere i vattnet och såg luftbubblor och föremål ovanför sig. Hultebräan är en sjö i Nybro kommun i Kalmar län. Sjön är reservvattentäkt för Kalmar. Efter olyckan införde länsstyrelsen förbud mot landningar i fiskesjön Hultebräan. Sjön har en area på 1,86 kvadratkilometer. Källa: Wikipedia 18 SAMVERKAN 112 NR 3 2013
Hon tog sig upp till ytan och klamrade sig fast vid flygplanets vänstra vinge, men upptäckte snabbt att hon inte kunde röra sina ben. Pilotens berättelse Piloten, som satt i vänster framsits, har uppgett att han upplevde en normal sättning och att det plötsligt blev tvärstopp. Han var övertygad om att flygplanet gått på grund. Några sekunder senare befann han sig sittande fastspänd upp och ner under vattnet. Han lyckades spänna loss säkerhetsbältet och ta sig ur kabinen. Medpassageraren var redan uppe vid vattenytan när han kom upp. Räddningsinsatsen Det fanns flera personer i roddbåtar på fiskesjön Hultebräan när flygplanet havererade i samband med försöket att landa på sjön. De båda personerna i flygplanet var svårt skadade men vid medvetande och kunde uppge att inga fler hade funnits ombord. Båda fick hjälp att hålla sig flytande då flygplanet kort efter haveriet sjönk till botten på ett djup av cirka fem meter. De båda 112-samtalen kopplades vidare från SOS Alarm till Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) som ligger i Göteborg. Pilen visar inflygning och landningsriktningen. Olyckan skedde vid pilspetsen. Fig. från Google. SOS Alarm i Växjö SOS Alarm påbörjade utlarmningen med ett förlarm till räddningstjänsten i Nybro ungefär en minut efter att man besvarat 112-samtalen. Några minuter senare larmades även räddningstjänsten i Emmaboda. Två ambulanser larmades kl. 12.25 och polisen meddelades fem minuter senare. Vattendykare rekvirerades från räddningstjänsten i Kalmar efter beslut av räddningschef i beredskap (RIB) vid Nybro räddningstjänst. Från JRCC i Göteborg larmades kl. 12.26 en räddningshelikopter från Ronneby (SAR-helikopter) som för tillfället befann sig i trakten av Växjö. Först på plats Av larmade räddningsenheter var räddningshelikoptern framme vid platsen för haveriet som första enhet kl. 12.40, vilket är 17 minuter efter besvarat 112-samtal. >> SAMVERKAN 112 NR 3 2013 19
>> Flygplanet ligger upp och ned i vattenytan efter att ha lyfts med uppblåsbara lyftkuddar. Foto: Göran Johansson, Sydostnyheterna. En ytbärgare vinschades ned i vattnet vid de skadade personerna, fem minuter senare. Ungefär samtidigt var räddningstjänstens första enheter och de bägge ambulanserna framme vid Björnasjö badplats, den badplats som låg i närheten av haveriplatsen. Den kvinnliga passageraren upplevde svåra smärtor vid försök att få upp henne i en båt. Brustna och vassa plåtar hade orsakat en komplicerad bäckenfraktur och multipla sårskador på ena låret, underbenet och foten när hon åkte ut genom flygplanets botten. En räddningsflotte som fanns i flygplanet blåstes upp och fungerade som flythjälpmedel till dess hon blev uppvinschad av räddningshelikoptern i en bår. En av ambulanssjuksköterskorna önskade, som medicinskt ansvarig, komma i kontakt med besättningen i räddningshelikoptern. SAR-helikoptern saknade RAKEL Detta försvårades av att det ombord i helikoptern inte fanns någon fast installation med radiosystemet Rakel. Möjlighet att kommunicera via Rakel fanns från såväl räddningstjänstens enheter som från ambulanserna. Rakel är numera utbyggt över hela Sverige och fungerar som ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning hos organisationer som arbetar med säkerhet, hälsa eller ordning. I samband med Sjöfartsverkets förvärv av nya räddningshelikoptrar kommer dessa att utrustas så att kommunikation blir möjlig via Rakel. Helikoptrarna planeras komma i aktiv SAR-tjänst under 2013 2014. Snabbt och bra omhändertagande Innan räddningshelikoptern lämnade området fick dock ambulanspersonalen information från helikoptern som förmedlades via räddningstjänsten och den tidigare samverkanskanalen, den s.k. brandriksfrekvensen. Patienten flögs sedan till Blekingesjukhuset Karlskrona där helikoptern landade kl. 13.23, vilket är en timme efter besvarat 112-samtal. Piloten hjälptes iland av privatpersoner med hjälp av småbåtar. Han hade utsatts för trubbigt våld mot bröstkorgen, vilket resulterade i att han ådrog sig två revbensfrakturer och att luft kom in i ena lungsäcken (pneumothorax). Ambulanspersonal som väntade vid den närbelägna bad- Flygplanet lyftes upp av en tungbärgare och placerades upp och ned på marken. Foto: Göran Johansson,Sydostnyheterna 20 SAMVERKAN 112 NR 3 2013