Den framtida elproduktionen



Relevanta dokument
Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Profus ansats för miljövärdering av el

Miljövärdering av el

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Nordic Energy Perspectives

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Elåret Diagram ur rapporten

Energiförbrukning 2010

Energiskaffning och -förbrukning 2011

north european power perspectives

Elåret Diagram ur rapporten

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Energiläget 2018 En översikt

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Vindkraft. Sara Fogelström

Miljövärdering av el och fjärrvärme. Mars 2016

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Biokraftvärme isverigei framtiden

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Växjö

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Vindkraften en folkrörelse

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

Vindkraft. Sara Fogelström

Basindustrin finns i hela landet

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Energi- och klimatfrågor till 2020

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Energisamhällets framväxt

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Regeringens klimat- och energisatsningar

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Bioenergi Sveriges största energislag!

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Seminarium - Geoenergi

Transkript:

Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1

Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el EU:s Energy Package Biobränslenas klimatneutralitet 2008-12-15 2

Elforsk - Elföretagens gemensamma FoU-resurs Ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät Etablerat 1993 Arbetar med gemensamma FoU-frågor inom elföretagens alla verksamhetsområden 2008-12-15 3

PROGRAMOMRÅDEN Vattenkraft Användning El- och värmeproduktion Överföring och distribution Miljö Omvärld och system 2008-12-15 4

Elforsks arbetssätt tt - Öppen dialog och samverkan! Identifierar FoU-behov i Kommersialisering ägarkretsen Utvärderar och rapporterar resultaten till uppdragsgivarna Utformar FoUprogram Handlar upp och följer genomförandet av projekten Ordnar finansiering 2008-12-15 5

Högskoleforskningen 130 forskarstuderande 30 MSEK/år från ägarföretagen + ungefär lika mycket från andra finansiärer attraktiv grundutbildning 2008-12-15 6

El från nya anläggningar 2007 Studie över elproduktionskostnaden förolika kraftslag Uppdatering av version 2003 Kärnkraft med nu Vindkraft och vattenkraft - nya anläggningsstorlekar Kolkondens med CCS Teknikbeskrivningar Beräkningsmodell i Excel, finns på Elforsks hemsida www.elforsk.se

El från nya anläggningar 2007 Elproduktionskostnad för dagens teknik med skatter och avgifter: El.prod kostnader öre/kwh 12 % kalkylränta Avfallskraftvärme 3 MW el Biobränslekraftvärme 10 MW el Vindkraft 750 MW hav Biobränslekraftvärme 30 MW el Kolkondens m. CCS 400 MW el Vindkraft 150 MW hav Avfallskraftvärme 30 MW el Kolkondens 400 MW el Biobränslekraftvärme 80 MW el Gaskombikraftvärme 40 MW el Vindkraft 4 MW land Gaskombikraftvärme 150 MW el Gaskombikondens 400 MW el Vindkraft 40 MW land Kärnkraft 1600 MW el Vattenkraft 90 MW 30 122,5 101,4 95,7 95,5 89,2 82,3 70,8 70,6 65,4 60,7 56,2 54,2 49,6 43,8 192,5 Kolkondens med CCS Gaskombi/ kvv/kondens 0 50 100 150 200 250 Lägst produktionskostnader: Vattenkraft 30 öre/kwh Kärnkraft 43,8 öre/kwh Vindkraft 40 MW land 49,6 öre/kwh. Biobränslekraftvärme 80 MW el 70,6 öre/kwh 2008-12-15 8

Miljövärdering av el, olika principer Marginalel, kort sikt eller lång sikt Dynamisk förändringseffekt ( det framåtblickande perspektivet ) Medelel (Sverige, Norden, Europa, ) Avtalsrelaterat (ursprungsmärkning, Bra Miljöval, ) Styrmedelsrelaterat, t.ex. utsläppsrättshandel (CO 2 -tak) Scenariobunden värdering Historiskt betingad, vilken el byggdes till vilken användning Ideologiskt betingad, industrin före elvärme

Dynamisk förändringseffekt, några utgångspunkter Studerar effekter av förändringar Utnyttjar metoden dynamisk förändringseffekt, beräknas med MARKAL Förändringarna kan avse elanvändning eller elproduktion Förändringarna har relativt lång utsträckning i tid Beräkningarna görs vid olika indatakombinationer De effekter av förändringarna som vi fokuserar på är elproduktionsmix och koldioxidutsläpp Utvecklingen av metoden har delvis finansierats av Elforsk och Energimyndigheten

Genomsnittlig effekt på elproduktionsmix och koldioxidutsläpp i Nordeuropa av ökad elanvändning i Sverige 8 800 6 600 TWh el 4 2 0 400 200 0 kg CO2/MWh el -2-200 -4 Ref Fos CO2 Cert 45 EUR/t Red anv -400 Gas Kol+olja CCS Vind Kol+olja konv Biobr, torv, avfall CO2-utsläpp (kg/mwh el)

Genomsnittlig effekt på elproduktionsmix och koldioxidutsläpp i Sverige av ökad elanvändning i Sverige 4 400 TWh el 2 0 200 0 kg CO2/MWh el -2 Ref Fos CO2 Cert 45 EUR/t Red anv -200 Gas Kol+olja Biobr, torv, avfall Vind CO2-utsläpp (kg/mwh el)

EU-mål och direktiv Klimatgaser (CO2,... ) 20%:s mål till 2020 - Handlande sektorn EU-gemensam handel - Icke handlande sektorn, Sverige: 17% till 2020 Förnybar energi 20%:s mål till 2020 - Sverige: ökning från 39% till 49% motsv. 40 TWh - Särskilt drivmedelsdirektiv på 10% Energieffektivisering 20%:s mål till 2020 - Minskad primärenergianvändning 20% - Särskilt direktiv för 9% effektivisering i slutanvändningen till 2016 13

Slutsatser för Nordens energisystem CO2-utsläppen minskar 40% i det nordiska energisystemet......genom förnybar- och effektiviseringsmålen (CO2-målet är betydelselöst) Om klimatet är viktigast är balansen mellan målen fel......förnybar- & effektiviseringsmålen är mycket tuffare än CO2-målet Om däremot t.ex. försörjningstrygghet är det viktigaste......kan balansen vara mer korrekt, men vi har svårt att belägga det Men, förnybar energi och effektivisering är inte säkert de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna, och......t.ex. de CO2-fria alternativen kärnkraft, CCS, biodrivmedel får mycket svårt att löna sig, och det kan tyckas klokt att... minimera konkurrensen mellan effektivisering och ökad andel förnybart Riktade stöd till förnybart och effektivisering, sänker CO2-priset,...och även t.ex. elpriset - vilket leder till ökad energiförbrukning......med ännu tuffare %-krav på effektivisering?! En bättre balans mellan målen för Sverige och Norden, fås......om förnybar- och effektiviseringsmålen förändras något...samtidigt som de mildras i relation till CO2-målet 14

Koldioxidutsläppen i Nordens energisystem - Utsläppen 2020 vid alla tre EU-målen, jämfört med 2005 160 % relativt 2005 140 120 100 80 60 40 20 100% Ett fall utan EU ETS, med 0 Euro/ton CO2 40% CO2-reduktion vid EU 20-20-20 till 2020 Referensfallet med 20 Euro/ton CO2 Målnivå 2020: 17-21% 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 15

The ranking in cost of the three policy goals - compared to the cost in a reference case 125 100 75 % 50 25 0 All three targets together Energy-efficiency target Renewable energy target CO2-reduction target 16

1. EU 20-20 till 2020 - Elproduktionen i Norden 500 Förnybar- och CO2-målen 450 400 350 TWh 300 250 200 150 100 50 Övrigt Vindkraft Biobränslekraft Gaskraft Kolkraft Kärnkraft Vattenkraft 0 1995 2002 2009 2016 2023 2030 2037

EU 20-20 till 2020 - Kraftverksutbyggnad i Norden från (cirka) 2005 100 80 TWh 60 40 20 0-20 -40 Vindkraft Biobränslekraft Gaskraft Kolkraft Kärnkraft Vattenkraft -60 2016 2023 2030

Elanvändning i Norden (exkl. förluster) - Jämförelser mellan olika beräkningsfall 430 420 410 Referensfallet CO2-målet Förnybarmålet Alla tre målen Effektiviseringsmålet 400 TWh 390 380 370 360 2002 2009 2016 2023 2030 2037 OBS! Kärnkraft primärenergiviktad = 1

Biobränslen är inte klimatneutrala Förbränning av biobränslen släpper ut växthusgaser bla CO2, precis som fossila bränslen! Våra utsläpp av koldioxid från förbränning ökar vid övergång till biobränslen! Att förbränning av biobränslen inte anses ge koldioxidutsläpp är grundat på en konvention Det räcker inte att titta på trädet eller växten. Man måste se till vad som sker med hela ekosystemet och även andra växthusgaser måste beaktas, N2O, CH4 Om växtdelar får brytas ned naturligt frisätts också växthusgaser men det sker långsammare och i mindre grad än vid förbränning. Olika växtdelar kräver olika tid. Tidsaspekten är viktig om det är bråttom (även fossila bränslen har biogent ursprung!). Vi behöver mer kunskap om tidsaspekten och om olika biobränslens klimategenskaper kopplat till typ och ursprung Long-term accumulated net emission (C eqv) from the energy production of 1 MJ annually. Comparison of stem & branch residues in forestry with natural gas. 2000 1500 Branch+stem residues 1000 500 Natural gas 0 0 20 40 60 80 100 120 years 2008-12-15 20 Net emission g CMJ -1

Det sägs vara bråttom att åstadkomma en minskning av växthusgasutsläppen - något decennium för att bryta trenden- Under vissa förhållanden och i ett kortare tidsperspektiv, kan det vara klimatmässigt bättre att tex låta vissa växtdelar ligga kvar i skogen och elda naturgas istället. Long-term accumulated net emission (C eqv) from the energy production of 1 MJ annually. Comparison of stem & branch residues in forestry with natural gas. 2000 Net emission g CMJ -1 1500 1000 500 0 Branch+stem residues Natural gas 0 20 40 60 80 100 120 years Endast beaktat bränslets värmevärde Inte hänsyn till att olika bränslen ger förutsättningar för olika teknik och verkningsgrad 2008-12-15 21