Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Relevanta dokument
Sjä lvskättningsformulä r

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

MADRS-S (MADRS självskattning)

Primärvårdsanpassad rutin för

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Enkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande

DITT ARBETE. Om Du är folk- eller förtidspensionär på heltid eller inte haft arbete sedan ett år tillbaka, fortsätt till C på sidan 3.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Karolinska Exhaustion Scale

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder

Hälsoenkät SF-36. Bilaga 1

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar


MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

S U A S. Självskattningsformulär

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Självskattning. (Enl. MadrS)

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Depressionsenkät (PHQ-9)

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

Min försvunna lillebror

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Andas bättre må bättre!

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

40-årskris helt klart!

Att leva med Parkinsons sjukdom

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Stresshantering en snabbkurs

1. Anna på jobbet INSIKT:

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Arbetsblad. Teman och besöksfrekvens. Session 6 Vecka 12. Session 5 Vecka 8. Session 4 Vecka 6. Session 3 Vecka 4.

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

MOTION. Muskler. Träning

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Från sömnlös till utsövd

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

HANDLEDARGUIDE HÄLSOSTÖD

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar


Reportage från veckokursen i cellminnesmålning på Himmelshöga Gård sommaren 2015

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Risksituationer vid studier

ACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress?

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Vården vid palliativ smärta

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Om autism information för föräldrar

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Reportage från veckokursen i cellminnesmålning på Himmelshöga Gård sommaren 2015

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Har du svårt att sova?

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

FIXA TENTASTRESSEN - INFÖR & UNDER TENTAN

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Transkript:

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått om ECT och hur du mår idag. Din vårdgivare deltar i Kvalitetsregister ECT. Vill du veta mer, gå in på: www.psykiatriregister.se. Namn: 2. Personnummer:. Datum då formuläret besvarades: 4. Upplever du att du fått tillräcklig information om ECT? Vet ej. Hur har du informerats om ECT? Skriftligt och muntligt Skriftligt Muntligt Inte alls Vet ej 6. Tycker du att ECT hjälpte dig? Kanske 7a. Fick du något besvär under den tid du behandlades med ECT? Vet ej

7b. Om ja, beskriv besväret: 7c. Hur länge varade besväret? Mindre än en månad Mer än en månad, men besväret har gått över g har fortfarande besväret 8. Kan du tänka dig att få ECT igen om du skulle bli sjuk på samma sätt igen? Kanske 9. Markera de behandlingar du haft under de senaste 6 månaderna (flera kan markeras) Antidepressiva läkemedel Litium Kognitiv beteendeterapi (KBT) Annan psykologisk behandling Inget av dessa 0. Har du frågor eller synpunkter rörande ECT och vill ha kontakt med ECT-enheten?, vänligen ring mig på telefon: 2

MADRS-S (självskattningskala) Genom att besvara följande nio frågor kan du och din läkare få en detaljerad bild av hur du mår och om du har symtom, som är typiska för depression. Genom att lägga ihop den poäng du får på frågorna får du och din läkare en bild av graden av depression. Ange siffran som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Använd gärna mellanliggande alternativ. Tänk inte alltför länge, utan försök arbeta snabbt.. Sinnesstämning Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det har varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt efter omständigheterna. 2 Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare. 4 Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad. 6 Jag är totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre.. Sömn Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0. 0 Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna. 2 Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt. 4 Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd. 6 Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2- timmar per natt. 2. Oroskänslor Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits hela tiden. 0 Jag känner mig mestadels lugn. 2 Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro. 4 Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket stark, och som jag måste anstränga mig för att bemästra. 6 Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor. 4. Matlust Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skilt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, sätt din markering vid 0. 0 Min aptit är som den brukar vara. 2 Min aptit är sämre än vanligt. 4 Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och jag måste tvinga mig att äta. 6 Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i mig, måste jag övertalas att äta.

. Koncentrationsförmåga Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TVtittande. 0 Jag har inga koncentrationssvårigheter. 2 Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (till exempel läsning eller TV-tittande). 4 Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (till exempel läsning eller samtal med andra människor). 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting. 6. Initiativförmåga Här ber vid dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något. 0 Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter 2 När jag skall ta itu med något, tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig. 4 Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt. 6 Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor. 7. Känslomässigt engagemang Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje. 0 Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje. 2 Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. 4 Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta. 6 Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste. 8. Pessimism Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du ger dig självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och om du oroat dig oftare än vanligt för till exempel din ekonomi eller din hälsa. 0 Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv. 2 Ibland klandrar jag mig själv och tycker att jag är mindre värd än andra. 4 Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda. 6 Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det hemska jag gjort. 4

9. Livslust Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg? 0 Jag har normal aptit på livet. 2 Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar ändå inte att jag vore död. 4 Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig utväg. 6 Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att ta mitt eget liv. 0. En fråga om minnesstörning till dig som patient (CPRS-M-S) Frågan gäller hur du uppfattar att ditt minne fungerar för närvarande. Sätt en ring runt siffran som du tycker stämmer bäst. Använd gärna mellanliggande alternativ. 0 Jag upplever ingen minnesstörning. 2 Jag upplever tillfälliga minnesstörningar. 4 Jag upplever besvärande eller generande minnesstörningar. 6 Jag upplever en total oförmåga att minnas överhuvudtaget.

Hälsoenkät Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så här som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. ), vilket påstående Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd 6

Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett hälsotillstånd är, finns den termometerliknande skalan till höger. På denna har Ditt bästa tänkbara hälsotillstånd markerats med 00 och Ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd med 0. Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt hälsotillstånd är, som Du själv bedömer det. Gör detta genom att dra en linje från nedanstående ruta till den punkt på skalan som markerar hur bra eller dåligt Ditt nuvarande hälsotillstånd är Bästa tänkbara tillstånd 00 9 0 8 0 7 0 6 0 Ditt nuvarande hälsotillstånd 0 4 0 0 2 0 0 0 Sämsta tänkbara tillstånd 7