AMA Hus 08. AB Svensk Byggtjänst, 1. AMA Hus 08

AMA Hus 08 Revideringsarbetet start september 2007 slut november 2008 Mål införa ändringar från AMA-nytt uppdatera standard inarbeta ny teknik etablerad kunskap och beprövade material och metoder BSAB-systemet kompletteringar och ändringar ca 400 1 AMA Hus 08 Revideringsarbetet av Hus AMA 98 som startade hösten 2007 är nu slutfört, vilket har innebär att hela innehållet i AMA och RA är uppdaterat och en mängd nyheter har tillkommit utöver vad som tidigare presenterats i AMA-nytt. Målet för uppdateringen av både Hus AMA och RA Hus var att: införa de förändringar som under de gångna tio åren samlats i AMA-nytts beskrivningsdel uppdatera innehållet med avseende på nyutgiven och reviderad standard inarbeta ny teknik och nya material som inte tidigare behandlats i AMA-nytt men som nu kan anses var etablerad kunskap eller väl beprövade material och metoder. I arbetet ingick också att lämna förslag till förändringar av BSAB-systemet, kod- och rubriksystemet som AMA är redigerat efter, det vill säga föreslå att det läggs till eller tas bort koder och rubriker, vilket nu har lett till att cirka 400 förändringar skett i systemet som ansluter till AMA Hus 08 och RA Hus 08. Men det innebär inte att de koder och rubriker som finns i Hus AMA 98 och RA 98 Hus ändras utan de kvarstår som förut. AB Svensk Byggtjänst, 1

AMA Hus 08 Kapitel 01-49 Nytt 24 tabeller nya eller ändrade/kompletterade ändrade för betongelement nya för element av trä och träbaserat material ytter- och innerväggar, pelare, bjälklag, balkonger, loftgångar Nytt Hela 24 tabeller är nya, ändrade eller kompletterade. Ändrade toleranskrav har tillkommit för betongelement och nya toleranstabeller har införts för trä och element av träbaserat material, för ytter- och innerväggar, pelare och bjälklag samt balkonger och loftgångar. 2 AB Svensk Byggtjänst, 2

AMA Hus 08 Kapitel 01-49 Råd om toleranser under 01.S karven kan skärpas eller lindras råd och tabell för lutningstoleranser överbestämning lägestoleranser Bör läsas av alla Råd om Fukt fuktsäkerhetsprojektering kontrollera fuktsäkerhetsbeskrivning krav på dokumentation i Y 3 Nya råd i RA om toleranser under 01.S Sammansatta byggdelar i hus Det har visat sig att det här med toleranser är svårt, varför texten om hur toleranser ska användas, tolkas och skrivas har utökats och förtydligas under 01.S i RA Hus 08. I detta avsnitt finns många goda råd som ofta glöms bort vid val av toleranser, tabellkraven kan ju skärpas eller lindras beroende på aktuella förutsättningar. Här finns också tabell för lutningstoleranser, förklaring finns också för hur man kontrollerar lutningstoleranser. Goda råd ges om överbestämning när olika krav påverkar varandra, det gäller speciellt för lägestoleranser. Detta avsnitt i RA borde läsas av alla, både de som projekterar, men även de som utför och kontrollerar arbetet eftersom det ofta leder till diskussioner om man gjort rätt eller inte, och det gäller både hur man mäter och mätresultatet. Mer om mätning av buktighet finns också i kapitel Y under YSC.3 Kontrollmätning i hus. I AMA-nytt har det publicerats flera artiklar om mätning av lutning och buktighet på golv som baserats på frågor, bland annat i AMA-nytt nr 1/2002 och 2/2004. Om fukt i RA I samma avsnitt finns också nya råd om fuktsäkerhetsprojektering och fuktsäkerhetsbeskrivning. Det är i första hand en uppmaning till beskrivaren att kontrollera vad som framkommit vid en eventuell fuktsäkerhetsprojektering och att det kan påverka kraven i beskrivningen. Denna uppmaning upprepas på ett flertal ställen under olika kapitel i RA Hus 08. I kapitel Y kan krav ställas på den dokumentation som kan bli följden av krav i en fuktsäkerhetsbeskriving. AB Svensk Byggtjänst, 3

AMA Hus 08 Kapitel 01-49 Råd om Lufttäthet m m krav under 01.S på byggnad/ byggdel verifiering under kapitel YSC fukttillstånd, trä, lufttäthet, ljud Råd om Våtrum 01.S råd om golv och golvlutning 43. DC undergolv buktighet och språng lutningskrav anpassade till BBR 4 Lufttäthet m m Ytterligare en nyhet under 01.S i RA avser att kunna ställa krav på byggnadens lufttäthet, det är endast på denna nivå som ett krav kan ställas som avser en större del eller hela byggnaden. Krav på hur verifiering av ställda krav ska ske anges under kapitel Y, där YSC bland annat behandlar provning av fukttillståndet i betong och trä, samt provning av byggnadens lufttäthet och ställda ljudkrav m m. Våtrum I AMA Hus och RA Hus behandlas krav på material och varor, utförande och kvalitet för delarna som ingår i ett våtrum på ett flertal ställen. I detta avsnitt 01.S, i RA finns råd om golv och golvlutningar. Råd finns också under 43 INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR och 43.DC Undergolv om buktighet och språng (höjdskillnader). Alla krav på lutning på ett våtrumsgolv har nu anpassats till kraven i Boverkets Byggregler, BBR. AB Svensk Byggtjänst, 4

AMA Hus 08 Kapitel B BCS.11 Väderskyddsanordningar vid arbete för hus nya råd i RA Ange, arbete säkras mot väderpåverkan redovisa åtgärder helt säkrad mot regn, snö, hagel och vind luftombyte belysning minst 100 lux 300 lux vid krävande arbete 5 Nytt Väderskydd I RA ges nu råd kring väderskyddsanordningar under BCS.11 Väderskyddsanordningar vid arbete för hus. Här kan man ange om arbetet ska säkras mot väderpåverkan och att entreprenören i anbudet ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att skydda material, färdigt arbete, personal och känsliga arbetsmoment från negativ väderpåverkan. Vidare om produktionsmiljön ska vara helt säkrad från regn, snö, hagel och vind. Om arbetsmiljön ska ha en lägsta temperatur och att luften ska bytas minst ett antal gånger per timme och om belysningen ska vara minst 100 lux och 300 lux för speciellt krävande arbetsmoment. Råden är hämtade från projekterfarenheter som redovisats i rapporter från FoU-Väst. AB Svensk Byggtjänst, 5

AMA Hus 08 Kapitel B Mätning nu i AMA AF 07 AFJ.8 Inmätning och utsättning vem gör vad AMA Anläggning 07 BJB Geodetiska mätningsarbeten för anläggning och för grundläggning av hus AMA Hus 08 och RA Hus 08 hur vad ange: behörighetskrav på person 6 Mätning behandlas nu mer ingående både i AMA AF 07 med frågor om vem som gör vad och i AMA Anläggning 07 och här i AMA Hus 08 om hur man ska gå till väga. Man kan dock ställa krav på behörighet på de som ska utföra mätningsarbetet i AMA Hus 08 under BJC GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR HUS. I AMA finns krav på och i RA råd om instrumentkontroll, stomnät, bruksnät, sekundärnät i plan och höjd, som följs av krav och råd för utsättning och inmätning. AB Svensk Byggtjänst, 6

AMA Hus 08 Kapitel ES Fukt i betong ESE Uttorkning före beläggning 75 procents RF för material som ej har väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd fuktsäkerhetsprojektering eller lång uttorkningstid mätning av RF i YSC.1 råd i RA skydda mot sprickbildning förkorta uttorkningen beräkningsprogram www.fuktcentrum.se 7 Fukt i betong Även här i avsnitt ESE har justeringar gjorts med avseende på fukt under rubriken Uttorkning före beläggning där man nu lagt till att för material som saknar väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd ska 75 procents RF tillämpas. Det innebär att om man inte har gjort en fuktsäkerhetsprojektering där man kan påvisa materialens tålighet mot fukt så kan tiden för uttorkning av betongen bli lång. Hur man ställer krav på och mäter RF i betong framgår under kapitel YSC.1. I RA finns under rubriken Uttorkning före beläggning råd om åtgärder som kan förkorta uttorkningstiden för betong. Vissa undantag måste dock göras för att minska risken för sprickbildning, betongen ska skyddas mot tidig uttorkning. I detta avsnitt finns nu en direkt hänvisning till Fuktcentrums hemsida där program finns för beräkning av uttorkningstiden, www.fuktcentrum.se AB Svensk Byggtjänst, 7

AMA Hus 08 Kapitel ES Nygammalt avsnitt ESE.1 Grundkonstruktioner av platsgjuten betong ESE.14 Hela grundplattor av ESE.15 Grundsulor ESE.16 Grundbalkar. ESE.17 Grundmurar. ESE.18 Diverse grundkonstruktioner. Från AMA-nytt sedan 2000 8 Nygammalt avsnitt ESE.1 Grundkonstruktioner av platsgjuten betong med tillhörande koder och rubriker om grundplattor, grundsulor, grundbalkar och grundmurar m m föll av någon anledning bort i Hus AMA 98 och RA 98 Hus. Sedan våren 2000 har koder och rubriker samt text både för AMA och RA återfunnit i AMAnytt. Avsnittet har i stort sett överförts till AMA Hus 08 och RA Hus 08 med samma innehåll. Innehållsmässigt stämmer material- och varukrav, utförandekrav och kvalitetskrav överens med motsvarande för exempelvis bjälklag av platsgjuten betong. AB Svensk Byggtjänst, 8

AMA Hus 08 Kapitel F Nyheter i FS Murverk Nya klassbeteckningar för brukstyper enligt SS-EN 998-2, murbruk och tunnfogsbruk/tunnfogslim Ny standard för kalksandsten, betongsten, lättbetongsten, lättklinkerbetongsten och tegel SS-EN 771-1 till 4 produkterna kan CE-märkas A (M10), B (M2,5), C (M1), D (M0,5) och E 9 Nyheter i AMA I inledningen till FS Murverk i hus under material och varukrav finns en ny tabell som redovisar klassbeteckningarna enligt SS-EN 998-2 för de olika brukstyper som nyttjas som murbruk och tunnfogsbruk/tunnfogslim. Dessa klassbeteckningar ersätter de äldre beteckningarna för murbruksklass A (M10), B (M2,5), C (M1), D (M0,5) och E. De två sistnämnda D och E är kalkcementbruk, kalkbruk och de har så låg tryckhållfasthet att de inte uppfyller standardkravet för klassbeteckningarna. De nya klassbeteckningarna är införda i samtliga tabeller som anger murbruksklass, i de flesta fall finns även den gamla beteckningen angiven. Äldre svensk standard för mursten, kalksandsten, betongsten, lättbetongsten, lättklinkerbetong och tegelsten har ersatts av SS-EN standard i en serie, SS-EN 771-1 till 4 som anger krav på stenen som kan leda till CE-märkning av produkterna. AB Svensk Byggtjänst, 9

AMA Hus 08 Kapitel F FS, Utförandekrav text flyttat från RA till AMA 30 mm luftspalt, ½ stens yttervägg och skalvägg utanpå träregelstomme, inget utträngande bruk i luftspalt var fjärde stötfog öppen öppen luftspalt i överkant täthet mot inträngande vatten vid fönster och dörr bruk skyddas under + 5 grader eller överskottsvatten sugs bort inga kloridhaltiga tillsatsmedel bruk används inom 60 minuter 10 Luftspalt Under utförandekrav har text flyttat från RA till AMA som avser ½-stens yttervägg och skalvägg utanpå regelstomme med isolering, i en sådan ska: den luftade spalten vara minst 30 mm, så att den inte sätts igen av vid murningen utträngande bruk tillses vid murning att luftspalten inte sätts igen av bruk minst var fjärde stötfog i första skiftet vara öppen för luftning och dränering luftspalten vara öppen i överkant anslutningsdetaljer anordnas så att tillräcklig täthet mot inträngande vatten erhålls. Det gäller särskilt tätheten vid fönster och dörrar. Nytt under utförandekrav i AMA är också att vid låg temperatur, under +5 grader, ska murbruket skyddas så att det inte fryser innan det fått erforderlig hållfasthet eller att överskottsvattnet i bruket sugs bort innan bruket fryser. Kloridhaltiga tillsatsmedel får inte användas. Däremot får bruk med kloridfria skyddsmedel användas enligt leverantörens dokumenterade anvisningar. Blandat bruk ska användas inom 60 min. AB Svensk Byggtjänst, 10

AMA Hus 08 Kapitel F Armerade murverk och sprickbildning nytt i RA under FSD, FSE, FSF och FSG armering får läggas i murbruksklass M 1 och M 0,5 dragkraftskapacitet ska överstiga draghållfasthet för oarmerat murverk oarmerat murverk är ofta att föredra välj bruk i klass M 1, ej starkare 11 Nytt i RA om armerade murverk I råd och anvisningar har ny text tillkommit under Material- och varukrav om armerade murverk. Med armerat murverk avses där armering inläggs av konstruktiva skäl. Armering får inläggas i murverk med murbruksklass M1 och M0,5 för att minska sprickrisk p g a temperaturoch fuktrörelser. I de fall armering väljs bör så mycket armering läggas så att dess dragkraftskapacitet överstiger det oarmerade murverkets draghållfasthet. Ofta är oarmerat murverk att föredra framför armerat. I de fall armering väljs för att minska sprickbenägenhet bör armeringsmängden anpassas till murverkets oarmerade draghållfasthet. Man bör dock notera att ofta är oarmerat murverk att föredra framför armerat Starkare bruk än det som erfordras ur bärighetssynvinkel bör inte användas, starkare bruk medför ökad sprickbenägenhet. Med hänsyn till sprickbildning är det bättre att välja ett bruk i murbruksklass M1 än ett starkare bruk. Eventuella sprickor kommer då normalt att följa fogarna istället för att gå igenom tegelstenen. Denna text är med viss variation beroende på material återfinns nu i följande avsnitt: FSD Murverk av betongsten, betongblock FSE Murverk av autoklaverad lättbetong FSF Murverk av lättklinkerbetong FSG Murverk av tegel AB Svensk Byggtjänst, 11

AMA Hus 08 Kapitel G Nytt i avsnitt GSN Element av trä och träbaserat material Målfuktkvot vid inbyggnad Högst 15 procent Ny kod och rubrik GSN.18 Råspontluckor av trä för inbrädning av yttertak Ska uppfylla Arbetsmiljöverkets krav Material- och varukrav Virke ska vara lägst sort G4-2 eller G2-2 Bräder minst 70 mm breda» Minst 20 mm tjocka vid takpannor eller profilerad plåt» Minst 23 mm tjocka vid plan plåt RA Hus 08 Råspontluckor kan ha bärande funktion» Enligt BKR 12 Nytt i avsnitt GSN Element av trä och träbaserat material Inledningsvis i avsnitt GSN föreskrivs nu vid inbyggnad en målfuktkvot på högst 15 procent och torkningskvaliteten Standard enligt SS-EN 14298:2004. Det innebär en skärpning jämfört med fuktkvotsklass 18 som föreskrevs i Hus AMA 98. För fästdon har visst förtydligande gjorts beträffande fästdon till virke som skyddsimpregnerats. Ny kod och rubrik för råspontluckor GSN.18 Förtillverkade råspontluckor av trä för inbrädning av yttertak är en ny kod och rubrik som införts. Detta är föranlett av att det numera används en hel del sådana luckor. Förtillverkade råspontluckor ska uppfylla Arbetsmiljöverkets krav på säkerhet mot genomtrampning. Material- och varukrav Under material- och varukrav föreskrivs att virke till luckorna ska vara råspont av lägst sort G4-2 eller G2-2 enligt SS-EN 1611-1. Vidare föreskrivs att bräder ska vara minst 70 mm breda och minst 20 mm tjocka vid taktäckning med takpannor eller profilerad plåt respektive 23 mm tjocka vid taktäckning med plan plåt. Råd i RA I råd till detta påpekas att inbrädningen ofta har bärande och stabiliserande funktion och då ska dimensioneras enligt BKR. AMA ger föreskrifter för hur råspontluckor ska utföras. Luckorna kan dock utföras på annat sätt och ändå uppfylla Arbetsmiljöverkets och Boverkets krav. AB Svensk Byggtjänst, 12

AMA Hus 08 Kapitel G GSN.7 Massivträelement Nytt avsnitt GSN.7 Konstruktioner av massivträelement Pelare, balkar, väggar, bjälklag, yttertak, balkongplan, trappor Material- och varukrav Enligt Statens Planverks godkännanderegler» Eller annan likvärdig ordning Ska vara konstruktionsvirke Högsta målfuktkvot 10 procent Toleranser Tabeller i byggdelsavsnittet 13 GSN.7 Massivträelement Avsnittet om massivträelement är helt nytt. Det byggs numera rätt många hus med massivträelement och det har efterfrågats en plats i AMA för att beskriva detta. Nya koder och rubriker Den nya koden och rubriken GSN.7 Konstruktioner av massivträelement har införts samt underordnade koder och rubriker för pelare, balkar, väggar, golvbjälklag, yttertak och ytterbjälklag, balkong- och loftgångsplan, trappor och hisschakt. Material- och varukrav Under rubriken material- och varukrav föreskriver AMA följande för massivträelement: Massivträelement ska vara tillverkat enligt Statens Planverks godkännanderegler Limmade träkonstruktioner Tillverkning och kontroll eller annan likvärdig tillverknings- och kontrollordning. Virke till massivträelement ska vara konstruktionsvirke och måttnoggrannheten hos elementen enligt fordringarna i SS-EN 390. Liksom för limträelement föreskrivs en högsta målfuktkvot på 10 procent och med torkningskvaliteten Standard enligt SS-EN 14298:2004. Toleranser Nya toleranskrav på massivträelement har införts i byggdelsavsnittet i AMA Hus 08. AB Svensk Byggtjänst, 13

AMA Hus 08 Kapitel G Avsnitt GSP Isolerelement Lika tidigare Nytt i avsnitt GSR Glaselement Uppdaterat beträffande Standarder Curtain walls, Structural Glazing Omredigerat Uppflyttat till gemensamma föreskrifter Indelning efter olika bärprofiler har stukits Bara två underordnade koder och rubriker GSR.11 Yttertak och ytterbjälklag GSR.12 Ytterväggar 14 Avsnitt GSP Isolerelement Avsnitt GSP i AMA Hus 08 som behandlar isolerelement för kyl- och fryshus samt kyl- och frysrum är lika Hus AMA 98 så när som på ett påpekande i ett råd i RA. Det handlar om att meddela berörda projektörer om bjälklag under frysutrymme ska utföras för uppvärmning samt om bjälklaget under utrymmet ska försänkas i nivå med angränsande lokaler. Nytt i avsnitt GSR Glaselement Allmänt har avsnittet GSR om glaselement ändrats med hänsyn till nya standarder, bland annat för så kallat Curtain walls och kompletteringar införts för limmade konstruktioner så kallat Structural Glazing. Omdisponerat Avsnittet är också rätt ordentligt omstuvat. En hel del texter har kunnat flyttas upp till gemensamma föreskrifter och råd under GSR.1 som nu omfattar glaselement i yttertak, ytterbjälklag och ytterväggar. Därmed har några koder och rubriker i Hus AMA 98 kunnat tas bort, som indelade efter glaselement med olika bärprofier. Två underordnade koder och rubriker I AMA Hus 08 finns nu bara två underordnade koder och rubriker till GSR.1 Konstruktioner av glaselement i yttertak, ytterbjälklag och ytterväggar. Det är: GSR.11 Yttertak och ytterbjälklag av glaselement GSR.12 Ytterväggar av glaselement. AB Svensk Byggtjänst, 14

AMA Hus 08 Kapitel H Nytt i HSB.1 stålkonstruktion nominell tjocklek över 3 mm enligt BSK 07 under 3 mm enligt StBK-N5 återanvänt stål, ej till säkerhetsklass 2 och 3 rost- och brandskyddsmålning, blästring till Sa 2 för korrosivitetsklass C1 ange rostskyddssystem enligt BSK 07 eller SS-EN 12944-5:2007 alt. rostskyddsfärg, skikttjocklek, kulör och glans 15 Nytt AMA om stål i HSB Till största delen handlar nyheterna om hänvisning till ny standard som ersätter äldre. Under HSB.1 klargörs att stålkonstruktioner som har en nominell tjocklek överstigande 3 mm ska utföras enligt BSK 07, medan de som är under 3 mm (tunnplåtskonstruktioner) ska utföras enligt den gamla StBK-N5 som gavs ut av Statens Stålbyggnadskommitté redan 1979. Börregler i dessa gäller som krav. Ett problem att det är svårt att få tag iden gamla StBK-N5. Under rubriken Återanvänt stål konstateras att stål till bärande konstruktioner i säkerhetsklass 2 och 3 inte får vara återanvänt. Tidigare fanns ingen begränsning förutsatt att stålet var kontrollerat. Tydligare krav ställs på blästring av stål till lägst Sa 2 inför rostskydds- och brandskyddsmålning av stål som ska uppnå korrosivitetsklass C1. Man kan nu ange rostskyddssystem enligt BSK 07 eller SS- EN ISO 12944-5:2007, alternativt som tidigare ange förbehandling och typ av rostskyddsfärg samt skikttjocklek, kulör och glans. AB Svensk Byggtjänst, 15

AMA Hus 08 Kapitel H HSD.1 furu eller gran fuktkvot vid inbyggnad nu målfuktkvot enl SS-EN 14298:2004 högst 15 procent lägre för många trävaror målfuktkvot 15 = variation mellan 13 och 16,5 procent provning under YSC.1 virkessortering enligt SS-EN 1611-1 tvåsidig G2-0 till G2-4 och fyrsidig G4-0 till G4-4 ersätter Blå boken 16 Nytt om trä i HSD Målfuktkvot I avsnitt HSD.1 Konstruktioner av längdformvaror av furu eller gran ställs krav på fuktkvot hos virke som används eller byggs in i en konstruktion. Begreppet fuktkvot har ändrats och nu används målfuktkvot enligt SS-EN 14298:2004. Målfuktkvoten ska vara högst 15 procent för trävaror som byggs in i en konstruktion och vanligen betydligt lägre för sågade och profilerade trävaror och inredningsdetaljer i trä. Målfuktkvot innebär att fuktkvoten tillåts variera inom vissa gränser för ett virkesparti. Målfuktkvot 15 procent innebär en variation mellan 13 till 16,5 procent. Hur kontroll av fuktkvot går till beskrivs under YSC.1 Provning. Virkessortering En ny standard för sortering av virke SS-EN 1611-1 Trävaror innebär nya beteckningar på det virke som väljs, istället för de gamla enligt den Blå boken, i RA finns tabell för jämförelser. I AMA anges nu tvåsidigt sorterat virke i klass G2-0 till G2-4 och fyrsidigt sorterat i klass G4-0 till G4-4. Alla tidigare krav på virkesklass har bytt beteckning i AMA. I RA finns den äldre, nu alternativa, klassen enligt Blå boken angiven (A1 till A4 och B, C och D). AB Svensk Byggtjänst, 16

AMA Hus 08 Kapitel I IBC GRUNDKONSTRUKTION isolering - erforderliga fuktabsorptionsegenskaper IBC.14 Termisk isolering av cellglas under grundkonstruktion IBE YTTERVÄGG isolermaterialets hållfasthets-, fuktabsorptions- och kompressionsegenskaper IBF BJÄLKLAG standarder om egenskapredovisning 17 IBC - GRUNDKONSTRUKTION NYTT Krav på isoleringen har utökats med att isoleringarna även ska ha erforderliga fuktabsorptionsegenskaper med hänsyn till belastnings- och fuktförhållanden. IBC.14 Termisk isolering av cellglas under grundkonstruktion är en ny kod och rubrik och enligt AMA-texten ska underlaget vara avjämnat så att hela isolervaran får anliggning. I RA-texten hänvisas till krav enligt AMA Anläggning 07. IBE - YTTERVÄGG NYTT I AMA-texten har tillkommit hänvisning till avsnittet LBS Putssystem angående krav på termisk isolering som används som putsbärare. I RA-texten har krav på största tillåtna komprimering ersatts med krav på att isolermaterialets hållfasthets-, fuktabsorptionsoch kompressionsegenskaper ska anges samt att fuktbeständigheten hos isolermaterialet ska beaktas. IBF - BJÄLKLAG NYTT AMA-texten har kompletterats med krav på att bjälklagsytan ska vara rengjord och fri från organiskt material. Både i AMA-texten och RA-texten har krav på att tjocklekstolerans, deformation och komprimering av EPS- eller XPS-skivor revideras och numera hänvisas till SS-EN 13163 Fabrikstillverkade produkter av expanderad styrencellplast (EPS) Egenskapsredovisning, SS-EN 13164 Fabrikstillverkade produkter av extruderad styrencellplast (XPS) Egenskapsredovisning eller SS-EN 13165 Fabrikstillverkade produkter av styv uretancellplast (PUR) - Egenskapsredovisning. AB Svensk Byggtjänst, 17

AMA Hus 08 Kapitel J Nya krav på tätskiktsmaterial funktionsklassifiering slopad nya SS-EN standarder för flexibla tätskikt nya egenskapskrav i tabeller byggpapp, armerad, belagd med oxiderad asfalt eller polymermodifierad asfalt av typ SBS eller APP Y byggpappen är ytbelagd A stommen belagd med oxiderad asfalt E stommen är belagd med polymermodifierad asfalt M stommen är av mineralfiber P stommen är av polyesterfilt alt. väv 2000 nominell ytvikt i g/m 2 18 Nya krav på tätskiktsmaterial I Hus AMA 98 infördes ett då nytt funktionsklassifieringssystem för tätskikt baserat på förläggningssätt, utsatthet och slitagerisk. Tanken var att man skulle kunna ange funktionsklass helt materialneutralt i ett förfrågningsunderlag. Systemet blev ingen succé varför det nu är helt slopat. Under senare år har en mängd nya SS-EN standarder för flexibla tätskikt haft inverkan på de olika tätskiktsmaterial vi använder. Kraven på tätskikten och metoderna för provning av dem, baserade på standarderna, är nu samlade tabeller i respektive avsnitt i kapitlet. JS inleds med en modifierad tabell över egenskapskrav för byggpapp, YAM 2000, YAP 2200 och YAP 2500, där karv och provningsmetoder baseras på standarder. Byggpappen ska vara armerad och baserad på oxiderad asfalt eller polymermodifierad asfalt av typen SBS eller APP. Kvalitetsbeteckningarna i tabell JS/1 anger Y att byggpappen är ytbelagd, vanligtvis sandbestrött A att stommen är belagd med oxiderad asfalt E att stommen är belagd med polymermodifierad asfalt M stommen är av mineralfiber, vanligtvis glasfiber P stommen är av polyesterfilt alt. Polyesterväv 2000 anger nominell ytvikt i g/m 2. AB Svensk Byggtjänst, 18

AMA Hus 08 Kapitel J Kvarstående vatten JSE Kvalitetskrav AMA och RA i horisontella ränndalar nedböjningar i underlaget överlägg i tätskikt högst 20 mm kvarstående vatten brunn inte högre än omgivande tätskikt bräddavlopp 50 mm över tätskikts lägsta punkt inklusive nedböjning hinder bredare än 1 m brunnar i lågpunkt inklusive nedböjning 19 Krav på kvarstående vatten I inledningen till JSE i AMA och RA finns kvalitetskrav på färdiga tätskikt som omfattar en underrubrik om Kvarstående vatten. Här har komplettering av texten skett då problem med kvarstående vatten ofta förekommer t ex i horisontella ränndalar, det uppstår alltid svackor på grund av nedböjningar i underlaget. Överlägg i tätskiktet kan också hindra vattnet från att rinna fram till brunn. I AMA står nu att bjälklaget ska utformas så att det högst kan bildas 20 mm kvarstående vatten och att brunnar ska monteras så att utloppets nivå inte ligger högre än omgivande tätskikt, överlägg inräknat. Bräddavlopp ska placeras 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Finns det hinder på taket som är bredare än 1 meter ska dessa kompletteras med vattenavledande uppbyggnad. I RA kan man ange om annat krav ska ställas på mängden kvarstående vatten. Minsta krav i horisontella ränndalar ska dock aldrig understiga 6 mm och man ska alltid placera takbrunnar i de punkter där störst nedböjning kan uppstå i ränndalen. AB Svensk Byggtjänst, 19

AMA Hus 08 Kapitel J JSF Fuktskyddsskikt ångspärr, ångbroms, fuktspärr byggpapp plastfolie plastmatta nya SS-EN standarder nya krav på plastfilm och plastmatta samt vindskydd JSH, JSJ och JSK för vegetationsskikt på yttertak från AMA-nytt JSH dränerande skikt JSJ fukthållande skikt JSK vegetationsskikt Fuktskyddsskikt av plastfilm enligt SS-EN 13984:2005. Ångspärr av plastfilm ska under produktens tänkta livslängd ha: ånggenomgångsmotstånd, större än eller lika med 1,5 10 6 s/m enligt 5.10 i SS-EN 13984:2005 rivhållfasthet, större än eller lika med 60 N enligt 5.8 i SS-EN 13984:2005 nominell tjocklek på 0,20 mm enligt 5.4 i SS-EN 13984:2005. 20 JSF Fuktskyddsskikt av byggpapp, duk, plastfilm m m i hus Med fuktskyddsskikt menas i dagligt tal ångspärr, ångbroms och fuktspärr. Här används byggpapp under exempelvis mellan syll mot betong och plastfolie ovanpå betong för att hindra uttorkande eller tillskjutande fukt att skada trägolv som ligger ovanpå. Avsnittet omfattar också vindskydd för användning i en väggkonstruktion. Innehållsmässigt är förändringarna inte så stora utöver att kraven på de olika produkterna som omfattas har reviderats. För plastfilm och så kallad luftspaltbildande plastmattor samt vindskydd av folier finns nu standarder i samma serie som för flexibla tätskikt som ersatt äldre krav från SPF Verksnorm 2000 från Sveriges Plastförbund. Krav har nu införts under respektive avsnitt som i huvudsak baseras på standarderna. JSH, JSJ och JSK för vegetationsskikt Nytt i RA är tre avsnitt som tidigare varit införda i AMA-nytt om dränerande skikt av duk, matta, skivor e d under JSH som är avsett att leda bort vattnet så att underlaget inte skadas, här används ofta luftspaltbildande plastmattor. JSJ behandlar det fukthållande skiktet av t ex mineralullsskivor som krävs för att ett vegetationsskikt ska kunna etableras. Själva vegetationsskiktet beskrivs under JSK. Här finns råd om förodlad vegetation och platsodlad dito, vanligen används olika typer av sedumväxter på tak. AB Svensk Byggtjänst, 20

AMA Hus 08 Kapitel J JT-.4 Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d 57 nya koder med överläggsplattor av fiberbetong och av cementbundet material figur JT/95 - placering av infästning JT-.451 - ståndskivor skall fasoneras till taktäckningen JT-.413 - ny omfattande rådtext - fotplåten anslutning, fotrännans höjd, om fästdon m.m. Figur JT/95 JT-.4 Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d NYTT Avsnittet JT-.4 innehåller flest nya koder med streck jämfört med andra avsnitt i hela JT-, sammanlagt 57 stycken. Alla utom en beror på att det har tillkommit två nya typer av överläggsplattor i olika utföranden. Det är överläggsplattor av fiberbetong och av cementbundet material. De flesta nya koder finns endast i RA-texten utan någon text. En del (22 stycken) finns dels i AMAtexten och dels i RA-texten och för det mesta handlar det om hänvisningar till andra koder som innehåller lämpliga råd eller figurer. Det är viktigt att komma ihåg att de detaljer som finns i detta avsnitt gäller alla typer av överläggsplattor. I AMA-texten har i figur JT/95 ändrats placering av infästning av hängskiva och två fästdon har ersatts av en skruv, se bild. En ny föreskrift under JT-.451 är krav på att ståndskivor skall fasoneras till taktäckningen. Detta är också något som nästan alltid görs längre söderut på grund av risken för att det skall blåsa in vatten eller snö under ståndskivorna. Tidigare skulle beskrivningsförfattaren ange om fasonering skulle utföras men nu är det alltså en föreskrift. I RA-texten har tillkommit rätt omfattande rådtext i kod och rubrik JT-.413 *Fotrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor e d. I texten finns råd om hur fotplåt ska anslutas till språngbleck, fotrännans höjd, hur rännkonstruktionen kan förstärkas, dimension och antal av fästdon. 21 Även kod och rubrik JT-.433 *Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d har fått en del ny text som handlar om att ränndal kan i princip utföras på två olika sätt. Det ena är ränndal av dubbelfalsad plåt i skivformat på spontat virke eller plywood som täcks med tätskiktsmatta eller byggpapp och det andra är ränndal av minst 2 mm stålplåt alternativt 1,5 mm rostfri stålplåt på bärverk, isolering e d. Texten innehåller en del hänvisningar till andra lämpliga koder eller figurer som t.ex. JT/76 men innehåller även rekommendation att redovisa utförande i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. AB Svensk Byggtjänst, 21

JU AMA Hus 08 Kapitel J JUB - AV ÖVERLÄGGSPLATTOR AV NATURSTEN överläggsplattor av skiffer - klammer eller hakar JUC - AV CEMENTBUNDET MATERIAL betongpannor och plattor av fiberbetong halvpannor rostfritt spik och klammer JUE - AV BRÄND LERA vattentäthetskategori 1 JUB - ÖVERLÄGGSPLATTOR AV NATURSTEN Hela avsnittet handlar om överläggsplattor av skiffer. NYTT I RA-texten har öppnats möjlighet för att fästa skifferplattor med klammer eller hakar vilket nu är den vanliga metoden i stället för spik i förborrat hål. 22 JUC - ÖVERLÄGGSPLATTOR AV CEMENTBUNDET MATERIAL Avsnittet handlar om betongtakpannor och plattor av fiberbetong. NYTT I AMA-texten har tillkommit krav på att i anslutning till vinkelrännor och hinder ska utjämning ske med halvpannor för att undvika små passbitar. I RA-texten har tillkommit råd om att ange kvalitet på rostfritt stål för spik och klammer. Nytt är även kod och rubrik JUC.3 Väggbeklädnader av profilerade överläggsplattor e d av fiberbetong. JUE - ÖVERLÄGGSPLATTOR AV BRÄND LERA AMA-texten har kompletterats med krav på att takpannor av tegel ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 1304:2005 Takprodukter - Takpannor av tegel samt tillbehör och SS-EN 539-1:2005 Takpannor av tegel - Bestämning av fysikaliska egenskaper. Vad gäller vattentäthet ska takpannor uppfylla krav för vattentäthetskategori 1. Detta innebär till exempel att enligt testmetod 1 ska ogenomtränglighetsfaktorn för provbitarna i medeltal vara 0,5 cm3/cm2/dag eller mindre och enskilda resultat ska vara 0,6 cm3/cm2/dag eller mindre. AB Svensk Byggtjänst, 221