JÄRVÄGE FABRIKERA VÄLFÄRDE VARUHUSE...maskiner och ny teknik Industrialismen innebar att saker började tillverkas på ett nytt sätt. Handverktyg och muskelkraft ersattes av maskiner drivna av vattenkraft, ångkraft eller elkraft. Tillverkningen flyttade från hemmet och händerna till fabrikerna och maskinerna. Ingenjörer konstruerade nya tekniska produkter s tillverkades av arbetarna på verkstäderna. Den tekniska utvecklingen var en av förutsättningarna för. sindustrin var industriernas industri efters den tillverkade maskiner och maskindelar s användes i de andra nya fabrikerna. ågra av de nya industrierna var särskilt framgångsrika. Det var snilleindustrier dit bland annat SKF, AB Separator och LM Ericsson hör. Deras framgång under 1900-talet berodde på skicklig arbetskraft, brett tekniskt kunnande, företagarskicklighet samt det viktiga stödet från affärsbankerna. På en period av bara 150 år har gett oss mycket s vi idag tar för givet - elektricitet, rinnande vatten, kmunikationer, telefon. Det har alltså bara varit självklarheter under en ytterst liten del av mänsklighetens historia. - - - - - Banker Den gamla och den nya världen möts på torget vid Köpmangatan, ca 1900. Fotot längst tv: Maskinrum på....fabriken s norm Fabriken är en symbol för det. Fabriken blev normen för hur effektivt arbete skulle bedrivas. Modellen spreds till sjukhus, skolor och kontor. Tilltron till den nya tekniken, maskinerna och det moderna var stor. Detta var framtiden. Varje maskin och varje arbetare utförde ett litet ment i arbetet. Samma ment, timme efter timme, dag efter dag. Här tillverkades standardiserade produkter i hundratal och tusental, alla på samma sätt, efter samma mönster. Driften var storskalig och produktionen specialiserad. Speciellt under 1900-talets mitt blev nyckelordet för lönearbetarna tidsdisciplin. Ökad produktion och effektivitet skulle uppnås gen rationaliseringar och prestationslöner. Tid och klockor var ledstjärnor på arbetsplatserna. Arbetaren sågs s en produktionsfaktor s vilken maskin s helst på fabriken. Det gjordes tidsstudier av arbetarna för att hitta den optimala tiden ett arbetsment kunde utföras på. Arbetarnas situation på fabrikerna var ofta hård. Långa arbetsdagar, oskyddade arbetsplatser och låga löner var några orsaker till att arbetarrörelsen växte fram under 1800-talets andra hälft. På fabriken arbetades det under tidsstudiemannens vakande öga medan klockorna tickade. På fabriken eller kontoret blev arbetet begränsat till tid och plats. Då arbetarna stämplat ut tog Utanför SKF, 1970-tal. SKF hör till de företag s brukar kallas snilleindustrier. Dessa betydde mycket för Sveriges industrialisering då de startades kring 1900. fritiden vid. Gränsen mellan arbete och fritid blev tydligare än någonsin tidigare. - Konfektionsindustri - - - - - Stadsparken - Folkets park ykterhetsrörelsen ämndhuset
JÄRVÄGE FABRIKERA VÄLFÄRDE VARUHUSE ARBETSMARKADSCETRUM RESURSE...massproduktion och masskonsumtion Bondesamhällets människor tillverkade i stor utsträckning själva allt de behövde. Men i blev ekonin och försörjningen en annan. Varorna s producerades i fabrikerna förutsatte att någon köpte dem. Detta gjorde det nödvändigt med penningekoni, där de flesta människor får lön s de kan använda för konsumtion. Med industrialismen började varor att massproduceras i fabrikerna och masskonsumeras av människor s får sin lön i pengar. Speciellt efter andra världskrigets slut 1945 var marknaden stark och ekonin god i Sverige. Landet var oskadat efter kriget och exporterade mycket till Europa s behövde byggas upp. Lönerna steg och arbetslösheten var låg. Köpmangatan med Dusvaruhuset, ca 1960. Fotot längs tv: Åhlénshuset. I varuhusen samlades varor från jordens alla hörn. Apelsiner, nylonstrumpor och ett oändligt antal tandkrämer att välja bland blev självklarheter för alla köpglada människor. Företagen s producerade varorna måste synas. Reklamen blev en del av allas vardag. De olika varumärkena måste marknadsföras och framhävas i djungeln av varor. En av de tydligaste förändringarna för den enskilda människan under industrialismen är det ökande antalet massproducerade varor av olika slag och från olika delar av världen. - - Konfektionsindustri - Banker - - ARBETSMARKADSCETRUM RESURSE...urbanisering Landsbygden förändrades. De tidigare knutpunkterna med kyrkan, och lanthandeln fick stiga åt sidan nya samhällen och städer. Stationssamhället Katrineholm blev traktens istället för det s tidigare låg vid Stora Malms kyrka och Stensjö by. Då mekaniseringen av jordbruket startade på allvar, blev landsbygdens arbetskraft mer eller mindre överflödig. Men den behövdes i städerna. Här erbjöds möjligheter både för dem s sökte arbete och dem s sökte arbetare. Urbaniseringen skapade nya marknader. Människorna i städerna hade i regel högre inkster och därför större köpkraft än människor på landsbygden. I staden fanns företagare, finansiärer och arbetare med kpetens på nya råden. På 1880-talet började städerna växa på allvar i Sverige. Här skapades nya arbetsplatser: posten, banken, telegrafstationen, fabriken, kontoret. Det byggdes nya bostäder för de nyinflyttade. Tjänstesektorn ökade och de kmunala förvaltningarna växte. Länge kunde de nya fabrikernas behov av arbetskraft ordnas gen att folket från landsbygden och jordbruket flyttade till städer och industrisamhällen och blev lönearbetare in industrin. Men på 1950-, 60- och 70- talet importerades också arbetskraft från andra länder s Italien, Finland och Jugoslavien. Maskiner och redskap s underlättade jordbruket var en del av industrialiseringen. Här är hästräfsa s tillverkades av och såldes av. Båda företagen var Katrineholmsförtag. - Gröna Kulle - - - Konfektionsindustri - - - ykterhetsrörelsen ämndhuset
JÄRVÄGE FABRIKERA VÄLFÄRDE VARUHUSE...ny kunskap och utbildning...banker och ekoni Med ett nytt samhälle följer ny kunskap. Industrisamhället krävde särskilda kunskaper för arbetet på banken, posten, fabriken och. Det behövdes ingenjörer, logistiker och ekoner. Ett modernt demokratiskt samhälle behövde dessut bildade och reflekterande medborgare. I lärdes inte bara kunskaper för s arbetsliv ut, utan även s dygder. Det blev viktigt att vara hel och ren, hålla ordning och reda. Dessa egenskaper värderades högt på arbetsplatsen. Då Välfärdssverige började byggas på 1930-talet blev utbildningen ett medel Fotot ovan och längst tv: Södra, 1951. för att skapa ett jämlikt samhälle. Arbetskraft och kapital. Två av Ekoni och social ställning skulle inte förutsättningarna för ett industriellt ha någon betydelse för högre studier, samhälle. Arbetskraften måste vara endast begåvning och prestation. väldisciplinerad, arbetsvillig och dess Grund skulle ge alla samma tid måste kunna köpas och kontrolleras. grund för fortsatta studier. På detta Med industrialismen föddes det sätt gjorde fler människor än tidigare moderna lönearbetet och har funnits i klassresor. skolor, handelsskolor och yrkesskolor ökade i antal. finnas att investera i fabrikslokaler, Sverige i ungefär 150 år. Kapital måste Alla anpassade till s maskiner, löner och ny teknik. Kapitalet behov. måste vara rörligt och inte bundet i jord eller familj, vilket ofta var fallet i det gamla bondesamhället. Det behövdes - ett modernt effektivt finansiellt system. - På 1870-talet startades affärsbanker s lånade företag pengar. Affärsbankerna blev en för-medlande länk mellan dem s hade pengar att låna ut och dem s behövde låna. SÖRMLADS MUSEUM SEB vid torget i Katrineholm. Statsmakten tog ansvar för s ekoniska utveckling bland annat gen att stötta affärsbanker och ta utlandslån. Industrisamhället och lönearbetet förändrade så småning arbetarnas ekoni. De fick en slant över att lägga undan. Till en början var det medel- och överklassen s sparade, men under 1900-talet ökade även arbetarnas sparande. För de intjänade pengarna köptes produkter s tidigare hade tillverkats i hemmen. Det skapades en världsbild där allt går att mäta med pengar. - Banker - ykterhetsrörelsen ämndhuset
JÄRVÄGE FABRIKERA VÄLFÄRDE VARUHUSE KATRIEHOLMS ARBETARARKIV...demokrati Ett nytt styrelseskick växte fram samtidigt med. Demokrati och politiska partier ersatte successivt de gamla makt- och samhällsstrukturerna. Industrisamhällets nya grupper skapade sina egna organisationer och samhällsvisioner. Ett steg mot demokrati togs 1866 då ståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen. Med denna reform fick borgare och fabrikörer en röst med i styret av landet. Men efters rösträtten var beroende av en viss inkst, så var demokratin ända långt borta. Vid 1800-talets slut startade rösträttsdebatten på allvar. Liberaler och socialdemokrater förespråkade rösträtt för alla, oavsett inkst. Men det skulle dröja till 1907 innan rösträtten blev allmän för alla män. Kvinnorna fick vänta till 1921. Då städer växte fram och den ekoniska strukturen förändrades behövdes nya sätt att styra samhället på. Tidigare var det kyrkoherden s var den självskrivna ordföranden i sockenstämman, men med de nya kmunallagarna 1862 grunden till dagens kmunala självstyre - blev det en vald ordförande i kmunalstämman. - - - - ämndhuset - Gröna Kulle - Frikyrko-och ykterhetsrörelsen Första maj 1971. Fotot längst tv: 25-årsfest för Katrineholms arbetarkmun i A-salen det nu rivna, 1927. KATRIEHOLMS ARBETARARKIV...välfärd Under 1900-talet växte Välfärdssverige fram. Med socialdemokraternas vision på 1930-talet Folkhemmet blev hemmet sinnebilden för det välmående Sverige. Här levde den trygga kärnfamiljen med rinnande vatten, dammsugare, elektrisk spis och djupfryst färdiglagad mat. Hemmet lånade drag av fabriken. Bostaden skulle under 1930-talet och framåt göras till en maskin att bo i och borde därför konstrueras s en maskin. Tekniken spreds till hemmets alla vrår, speciellt köket. Skåp och bänkar fick idealmått för att högsta möjliga produktivitet skulle nås. hjälpmedel s hushållsassistenten blev populär. I Folkhemmet skulle staten se till att medborgarna levde tryggt. Flera sociala reformer infördes mödravård, grundskolor, pensioner och fri skolmat. Den offentliga sektorn växte för att efter andra världskriget expandera explosionsartat. Kvinnorna behövdes på de nya arbetsplatserna och den tidigare hemmafrun blev en kvinna i karriären. Barnsorgen byggdes ut med dagis, fritids och förskola. Statens folkhem tog över då det egna hemmet inte räckte till. Institutioner för sjukvård, äldresorg och socialvård ökade. 1900-talets mitt präglades av framtidsoptimism i ännu högre grad än någonsin tidigare. Industrialismen var en befriare och ingenjörskonsten ett samhällsideal. Folkhemmets människor skulle formas utifrån tilltron till tekniken och vetenskapen. - Barnsorg - - ämndhuset ykterhetsrörelsen ämndhuset En del av välfärden.
JÄRVÄGE FABRIKERA VÄLFÄRDE VARUHUSE...kmunikationer Fungerande transporter är en av de viktigaste delarna i maskineriet för att industrialismens hjul ska snurra. Varor producerades i allt större fattning, marknaden ökade och varorna måste fraktas långväga. Järnvägens utbyggnad en av förutsättningarna för ett industriellt genbrott. Järnvägen hade enorm betydelse för att varorna från fabrikerna skulle nå köparna. Då rälsen drogs gen glesbebyggda delar av Sverige, växte stationssamhällen upp och drog till sig fabriker och fabrikörer, s i Katrineholm. Industrier utvecklades på allt fler håll i landet. Vid stationen i Katrineholm, vykort från 1904. Fotot längst tv: Trafik på torget 1955. Med järnvägens snabba förflyttning av varor och människor förändrades tidsuppfattningen. Stambanorna gav Sverige en nationell tideräkning, vilket inte hade funnits tidigare. u behövdes tidtabeller och en enhetlig rikstid istället för de många lokala tiderna. Tiden blev något värdefullt s måste utnyttjas till fullo och är så fortfarande i högsta grad. Vi åker snabbtåg, handlar på snabbköp och äter snabbmat. - - HB MYTIVEST COROA, YKÖPIG Torget med bussar och torghandel. Trafik på torget 1955. Järnvägshotellet. ykterhetsrörelsen ämndhuset
JÄRVÄGE FABRIKERA VÄLFÄRDE VARUHUSE KATRIEHOLMS HEMBYGDSFÖREIG, FOTO OLLE WESTERBERG...bilar, bilar, bilar Bilens historia är s historia i koncentrat. ästan allt det s kännetecknar och 1900-talets välfärdssamhälle kan bilen berätta. den är en högteknologisk produkt s förutsätter skickliga ingenjörer och skolade arbetare den har producerats i storskaliga fabriker med specialisering och löpande band där produktionen hela tiden övervakas den är en standardiserad massprodukt den krymper avstånd och ger möjligheter att knyta nya kontakter och avsluta gamla Bilen berättar också : Industrisamhällets eviga transporter av människor och varor och enorma infrastruktursystem Industrisamhällets problem, till exempel miljöproblem Varumärkets betydelse och hur livsstilar ibland blir viktigare än liv Manlig dinans men också hur kvinnor gradvis tar större plats Välståndsökning och tillväxt från lyxprodukt för fåtalet till bruksvara för de flesta Semester, fritid och resande Människans tro på att erövra naturen Snabbhetens ideal Torget med fordon från tiden innan bilens genbrott. Fotot är från kring 1890. Fotot längst tv: Shellhörnan. Kanske berättar den också sin egen undergång? Läs mer på skylten s handlar : - Då torget ännu inte var bilfritt. Bak bussarna skymtar SEB. ykterhetsrörelsen ämndhuset