MBT - MentaliseringsBaserad Terapi



Relevanta dokument
Mentaliseringsbaserad terapi

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

Information om gruppsykoterapi

Lunds universitet Box Lund. Christian Sjöstrand BESLUT Reg.

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Vårt sätt att bedriva familjevård

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Utvärdering av Lindgården.

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Likabehandlingsplanen

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Det var länge sedan du pratade om gruppen. Hur kan vi förstå det?

På väg Enkät för föräldrar

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

BEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

MBT och gruppbehandling

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

Utvärdering FÖRSAM 2010

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson

Läroplan för handledarutbildning

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi Fem patienters och fyra behandlares perspektiv

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

I Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun.

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Konsten att hitta balans i tillvaron

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

BEHANDLINGSHEM. Trygghet, Kompetens, Utveckling

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Självskadebeteende en kvalitativ studie om behandling inom Barn och ungdomspsykiatrin

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Vad tycker du om sfi?

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Sömntutans förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsområde: Nissans vo GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV:

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Transkript:

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas

MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad är MBT? MBT är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som riktar sig främst till personer som fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning som problematiken också kallas. Den handlar om en kombination av svårigheter i nära relationer, en skiftande uppfattning av sig själv och andra, humörsvängningar och svårigheter att hantera känslor. Impulsivt och kanske självdestruktivt beteende liksom ångest, nedstämdhet och övergående overklighetskänslor är också vanliga inslag. Behandlingsmetoden är utvecklad i England av Peter Fonagy och Anthony Bateman och har i forskning visat på goda behandlingsresultat. Här i Sverige är metoden relativt ny år 2005 startade det första MBT-teamet upp i Huddinge. Solhems MBT-team kom till år 2007 och består för närvarande av tre psykologer, en sjuksköterska och två arbetsterapeuter som har ett nära samarbete kring de patienter som ingår i behandlingsprogrammet. Vad är mentalisering? Att tänka om våra egna tankar och känslor och att sätta oss in i andras, liksom att se att vårt beteende styrs av detta inre liv kallas för att mentalisera. Det är i samvaron med känslomässigt betydelsefulla människor anknytningspersoner - som vår mentaliseringsförmåga utvecklas under livets gång. Hur vi har blivit bemötta i våra känslor, upplevelser och tankar i sådana relationer under uppväxten har betydelse för hur väl vår förmåga att mentalisera fungerar. Om relationerna av olika, ofta begripliga anledningar varit bristfälliga och/eller om vi upplevt traumatiska händelser har inte mentaliseringsförmågan fått möjlighet att utvecklas såsom i en trygg relation. Då kan man behöva hjälp genom behandling med att träna på detta inom ramen för en trygg behandlingsrelation. Under känslomässig stress och framför allt i känslomässigt betydelsefulla relationer sviktar mentaliseringsförmågan mer eller mindre för oss alla. Vid emotionellt instabil personlighetsproblematik sviktar den dock extra mycket, vilket lättare leder till missförstånd och konflikter i relationer liksom förhastade och ofta självdestruktiva lösningar som man kanske ångrar i efterhand och som i sin tur skapar ytterligare ångest som blir svår att hantera.

När mentaliseringsförmågan sviktar kan olika former av våld eller självskadebeteende vara ett desperat sätt att hantera ångest på i brist på andra sätt. I behandlingen tränar vi på att mentalisera kring aktuella situationer som varit känslomässigt svåra att hantera som ett sätt att träna upp mentaliseringsförmågan, eftersom denna förmåga hjälper oss att hantera känslor och relationer mer konstruktivt. Behandlingen Först sker en orienteringsfas där du får berätta om dig själv, din nu-situation och om dina svårigheter men även om din bakgrund och dina relationer. Genom samtal, intervju och frågeformulär bildar sig behandlaren en uppfattning om behandlingen är lämplig för dig. Under denna fas får du även information om MBT och får ta ställning till om du vill gå i behandling. Vi samverkar vid behov med personal som inte ingår i MBT-teamet men som arbetar på mottagningen t ex din patientansvariga läkare (PAL) när det gäller medicinering, sjukskrivning. Ibland kan stöttning genom medicindelning av sjuksköterska behövas. Vi kan även komma överens med dig om att bjuda in andra personer till nätverksträff vid behov. Det kan röra sig om anhöriga eller andra närstående eller t ex boendestödjare, socialsekreterare eller handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vid akut behov av mer omfattande avdelningsvård samarbetar vi med den psykiatriska slutenvården på Södra Älvsborgs Sjukhus men strävar efter att göra alla inläggningar så korta som möjligt. I möjligaste mån fortsätter du att delta i behandlingen även om du är inlagd. Behandlingsprogrammet pågår i 18 månader och därefter görs en individuell behandlingsplanering tillsammans med din individualterapeut. Vad går behandlingen ut på? Målen med behandlingen är: Att minska symtom såsom ångest, nedstämdhet, självdestruktivitet Att bli bättre på att sortera bland dina känslor och hitta bättre sätt att handskas med känslorna Att du ska få ett bättre grepp om vem du är och öka din inre känsla av stabilitet och trygghet Att lära dig att hantera relationer bättre

I början av din behandling får du även, tillsammans med din individualterapeut, formulera mer personliga delmål och mål som är viktiga just för dig i en vårdplan som ni kommer överens om och sedan utvärderar tillsammans med jämna mellanrum. I individualterapin arbetar du och din terapeut aktivt tillsammans med dina svårigheter genom att undersöka problemsituationer. Du får på så sätt övning i att identifiera vad som sker i dig, t.ex. att bli varse, skilja på och sätta ord på olika känslor liksom att undersöka i vilka sammanhang de väcks och hur de kan hanteras. Terapin handlar också om att få nya perspektiv på det som händer mellan dig och andra som du har relationer till både utanför och i terapin. Relationen mellan dig och din individualterapeut är viktig eftersom det krävs en trygg miljö för att kunna fundera över dig själv, dina relationer och för att våga känna de känslor som väcks. Här finns en träningsmöjlighet i en trygg miljö som du sedan kan generalisera till andra relationer utanför terapirummet. I din individualterapi får du även fundera över det som hänt i gruppterapin och hur du ska våga använda dig av gruppen på ett konstruktivt sätt. Sammantaget ökar detta arbetssätt på sikt din förmåga till mentalisering och därmed möjligheterna för dig att närma dig målen för behandlingen. Gruppterapin består av 6-8 deltagare och 2 gruppterapeuter. Här får du träna på att orka vara i en grupp, i att lyssna på andra och dela med dig av dina upplevelser i din egen takt. Du kan få uppleva samhörighet och stöd men även tydligare se och förstå mer av skillnaderna i hur vi uppfattar oss själva, varandra och det som händer och framför allt hur det påverkar vårt beteende. Många upplever osäkerhet inför att börja gå i grupp, men det som flertalet patienter beskrivit efter avslutade behandlingar är att det just är gruppen som varit mest lärorik. Forskning kring psykiatrisk behandling för personer med emotionellt instabil personlighetsstörningsproblematik visar att kombinerad individuell och gruppbehandling är mer verksam än bara antingen eller. Det har gjort att detta numera är en nationell riktlinje för psykiatrisk behandling av patientgruppen både i USA och i England. Regler och riktlinjer Det behövs regler och riktlinjer för att behandlingen ska fungera så bra som möjligt för alla.

Sekretess Terapeuterna är bundna av sekretesslagen i hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär litet förenklat att information om en patient kan lämnas till berörd personal på psykiatriska kliniken Södra Älvsborgs sjukhus utan patientens tillstånd (det sker dock med försiktighet och eftertanke), men att patientens medgivande krävs i så gott som alla andra fall. På mottagningen utvärderar vi våra behandlingsmetoder och därför kommer du som patient att få fylla i olika frågeformulär i början och slutet av din behandling. Vissa frågeformulär kan återkomma även under behandlingens gång. Formulären avidentifieras i den forskning de används till. För att ständigt förbättra metoden och oss själva som terapeuter videofilmar vi sessionerna i handledningssyfte. Alla videofilmer raderas senast vid avslutad behandling om inget annat överenskommits. Terapeuterna i MBT-teamet berättar för varandra om vad som händer i individualterapierna och i grupperna. Detta är viktigt för att behandlingen ska fungera så bra som möjligt. De berättar däremot ingenting som rör en patient för de andra patienterna, utan patienterna uppmuntras att själva ta upp viktiga saker i gruppen. Patienterna uppmanas att inte avslöja varandras namn eller annat om varandra utanför behandlingen, s.k. moralisk tystnadsplikt. Närvaro och frånvaro Behandlingen utgör en helhet, och de olika delarna hänger ihop och förutsätter varandra, därför är det obligatorisk närvaro både i individualterapin och i gruppen. Relationer Vi avråder patienterna från att umgås privat under behandlingstiden då det kan ha negativa konsekvenser för behandlingen. Om privat umgänge ändå förekommer är det viktigt att det inte sker i hemlighet samt att betydelsen och effekten av umgänget tas upp och diskuteras i gruppterapin. Sexuella kontakter mellan patienter är inte tillåtna. Våld Varken verbalt eller fysiskt våld är tillåtet och inte heller att hota varandra. Om det ändå förekommer, så kan det leda till att den eller de skyldiga måste ta time out från behandlingen. Polisen kan bli inkopplad. Det är inte tillåtet att skada sig själv i mottagningens lokaler. Om någon förstör i lokalen, så leder det till ersättningsplikt och eventuellt också till att den skyldige måste ta time out.

Alkohol och narkotika Patienter som har med sig eller är påverkade av alkohol eller narkotika får inte vistas i mottagningens lokaler. Minst två av mottagningens personal måste vara överens om att en patient är påverkad av alkohol eller narkotika innan personen avvisas. Om någon form av missbruk finns med som en svårighet kan en överenskommelse om att lämna prover göras. Rökning Det är rökförbud i mottagningens lokaler och även i resten av huset. Den som vill röka måsta alltså gå ut till särskilt anvisad plats utanför entrén. Personliga tillhörigheter Var och en ansvarar själv för sina personliga tillhörigheter. I händelse av stöld så är det ägarens ansvar att göra polisanmälan, om han eller hon vill det. Vett och etikett För att alla i gruppen ska kunna känna sig trygga avråder vi från kroppskontakt under gruppterapitimmarna. Av samma skäl avråder vi från att gå runt i rummet under pågående gruppterapitimme. Mobiltelefoner hålls avstängda under sessionerna eventuella undantag diskuteras vid sessionsstart. Solhems MBT-team Kristiina Nyman, leg.psykolog, leg.psykoterapeut: 033-616 3534 Carl Johansson, leg.psykolog: 033-616 3553 Johanna Äng, leg.psykolog: 033-616 3556 Annelie Karlsson, leg.sjuksköterska: 033-616 3870 Susanna Niklasson, leg.arbetsterapeut: 033-616 4776